Förutsättningar inför budget 2013 och flerårsplan 2014 – 2015
Dnr 14-2012
Mikael Cederberg
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 3
2. Nuläge ... 4
2.1. Aktuella verksamhetsresultat ... 4
2.2. Antagningen hösten 2011 och prognos 2012 ... 5
2.3. Ekonomiskt nuläge ... 5
2.3.1. Medlemkommunernas gymnasiekostnader... 5
2.3.2. Beräknat utfall och genomförda åtgärder 2011... 6
2.3.3. Budget 2012 och åtgärder för att klara ekonomin ... 7
2.4. Elevplatspriser... 7
2.4.1. Effekter av sänkta elevplatspriser ... 9
3. Förutsättningar 2013 och framåt... 11
3.1. Elevminskningen i länet... 11
3.2. Prognostiserad utveckling av elevantalet i förbundet... 11
3.3. Ekonomiska effekter av elevminskningen ... 12
3.4. Personal ... 13
3.4.1. Löneökningar och karriärtjänster ... 14
4. Ändrad och/eller ny lagstiftning som ger nya kostnader... 15
4.1. GY2011 och GYSÄR2013... 15
4.1.1. Kostnader för GY-2011utifrån SKL:s perspektiv... 15
4.1.2. Kostnadsprognos för JGY:s införande av GY-2011 ... 16
5. Lokaler och lärmiljöer ... 17
6. Förbundets bidrag till utvecklingen av den regionala arbetsmarknaden... 18
6.1. Samordning av yrkesutbildning för ungdomar och vuxna ... 18
1. Sammanfattning
Många menar att det svenska skolsystemet just nu genomgår den största förändringen någonsin. Jämtlands Gymnasieförbunds verksamhet påverkas starkt av innehållet i statliga reformer som GY2011, VUX2012, GYSÄR2013 och den nya skollagen. Detta sker samtidigt med betydande demografiska minskningar och att gymnasiet har blivit en marknad där privata och offentliga aktörer förväntas konkurrera.
Skolverket konstaterar i sin senaste lägesrapport att gymnasieskolan måste få ett omfat- tande stöd för att genomföra reformerna.
Jämtlands Gymnasieförbund visar fortfarande goda verksamhetsresultat. Betygsnivåer, andelen godkända i kärnämnen, genomströmning, övergång från IM till nationella program med mera ligger på en bra nivå jämfört med genomsnittet för riket.
Ekonomiskt sett befinner sig den kommunala gymnasieskolan i ett utmanande läge.
En kraftig demografisk elevminskning, fler elever på privata gymnasieskolor, införan- det av en ny gymnasiereform – i kombination med besparingskraven från medlems- kommunerna under 2009 och 2010 – har medfört betydande påfrestningar för verk- samheten.
Elevvolymerna de senaste åren har gett möjligheter till ett brett utbildningsutbud med koppling mot närings- och arbetslivets behov av arbetskraft. De nya förutsättningarna med färre elever försvårar möjligheterna till ett lika brett utbildningsutbud till låga el- ler lägre kostnader än idag. För kommunerna är det kostnadseffektivt att ha en förhål- landevis stor och bred kommunal gymnasieskola. Gymnasiefriskolornas ersättning ut- går ifrån gymnasieförbundets elevplatspriser, det vill säga självkostnaden för olika pro- gram. Medlemskommunernas gymnasiekostnader skulle vara 32 mkr högre än idag om eleverna enbart skulle gå på friskolor.
Hösten 2011 infördes gymnasiereformen med en ny programstruktur, nya kurser och en ny betygsskala. Det är en omfattande reform som ställer stora krav på alla delar i organisationen. Antalet nationella inriktningar ökar från 30 till 60 och eleverna för- väntas bli bättre förberedda för yrkeslivet och/eller högre studier.
Gymnasieförbundets ekonomiska utgångsläge inför 2012 är att genomföra kostnads- reduceringar och hantera ändrad/ny lagstiftning på 14,6 mkr. Under perioden 2013 till 2016 motsvarar den prognostiserade demografiska minskningen av elever minst 42 mkr.
För att säkerställa en stark kommunal gymnasieskola med brett utbud till låga kostna- der föreslås medlemskommunerna inför 2013 att:
• Kompensera förbundet för dokumenterade omställningskostnader 2012.
• Kompensera förbundet för eventuella löneökningar i nationella avtal under 2012 som ligger utöver gällande uppräkning i ägardirektiven.
• Avstå från att ge Jämtlands Gymnasieförbund besparingar för budgetåret 2013.
• Tillskjuta 3,0 mkr för genomförande av GY2011, VUX2012 samt GYSÄR2013 under 2013.
• Tillskjuta 2,0 mkr för särskilda lönesatsningar för lärare utöver gängse uppskriv- ningar 2013.
• Inte belastar Jämtlands Gymnasieförbund med intäktsminskningar på grund av regeringens orealistiska prognoser/statsbidragsminskningar kopplat till GY-2011.
• Ger gymnasieförbundet förutsättningar att samordna gymnasie- och vuxenutbild- ning inom yrkesutbildningsområdet i samtliga medlemskommuner, detta för att säkra ett brett yrkesutbildningsutbud i länet.
2. Nuläge
2.1. Aktuella verksamhetsresultat
Nedanstående nyckeltal är hämtade från Skolverkats statistik. De ger en grund för jämförelser mellan kommuner och på nationell nivå. Uppgifterna måste tolkas med försiktighet när de grundar sig på små elevgrupper. Det gäller t ex alla uppgifter om Ragunda kommun.
Uppgifter om elever folkbokförda i kommun . Alla uppgifter i % Område/kommun
Område/kommunOmråde/kommun
Område/kommun Andel påAndel påAndel påAndel på NV/TE/SP NV/TE/SP NV/TE/SP NV/TE/SP 2011 (2009) 2011 (2009) 2011 (2009) 2011 (2009) Åk 1
Åk 1 Åk 1 Åk 1----3333
Andel på Andel på Andel på Andel på friskolor friskolor friskolor friskolor 2011 2011 2011 2011 (2009) (2009) (2009) (2009) Åk 1 Åk 1 Åk 1 Åk 1----3333
Andel 20 Andel 20 Andel 20 Andel 20---- åringar med åringar med åringar med åringar med högskole högskole högskole högskole---- behörighet behörighet behörighet behörighet 2011 (2009) 2011 (2009) 2011 (2009) 2011 (2009)
Övergång Övergång Övergång Övergång till högre till högre till högre till högre utbild utbildutbild utbildning ning ning ning inom 3 år inom 3 årinom 3 år inom 3 år 2011 (2009) 2011 (2009)2011 (2009) 2011 (2009)
Avbrutit Avbrutit Avbrutit Avbrutit mellan okt mellan okt mellan okt mellan okt 09 till okt 09 till okt 09 till okt 09 till okt 10 (2008/
10 (2008/
10 (2008/
10 (2008/---- 09) 09) 09) 09)
Bytt Bytt Bytt Bytt program program program program 2010/
2010/
2010/
2010/---- 11 11 11 11 Riket 25,8 (26,8) 23,8 (19,5) 63 (64) 44 (41) 3 (3) 10 Större städer 26,1 (27,3) 22,7 (17,7) 68 (67) 45 (43) 3 (3) 10 Östersund 35,6 (37,6) 23,5 (16,0) 75 (69) 34 (30) 3 (3) 7 Sundsvall 21,0 (28,4) 33,8 (23,5) 59 (60) 42 (39) 2 (4) 11 Glesbygdskommuner 22,0 (23,8) 11,6 (7,9) 54 (65) 31 (32) 2 (3) 13 Bräcke 14,3 (17,9) 24,1 (17,9) 69 (67) 31 (34) 2 (1) 13 Ragunda 18,2 (13,9) 15,3 (20,4) 41 (59) 26 (18) 4 (4) 13 Pendlingskommuner 22,7 (23,0) 22,4 (17,8) 61 (62) 39 (37) 2 (2) 11 Krokom 24,4 (28,1) 26,4 (16,8) 65 (68) 29 (28) 3 (4) 7
Östersund har en hög andel och även stor andel behöriga till högskolan men samtidigt en anmärkningsvärt låg andel som inom tre år övergår till högre utbildning. Ragunda och Bräcke har få elever på studieförberedande program och Ragunda en låg andel som övergår till högre utbildning. Alla gymnasieförbundets kommuner har en jämfö- relsevis stor andel elever på fristående skolor. Så mycket som 10 % av alla elever byter program. Östersund och Krokom avviker positivt i det avseendet.
2.2. Antagningen hösten 2011 och prognos 2012
Elevminskningen i länet fortsätter och 2011 var antalet 16-åringar 9 % färre än 2010.
Trots detta låg antagningen hösten 2011 på ungefär samma nivå som 2010 beroende dels på att gymnasieförbundet ökat sin marknadsandel internt, dels på att inström- ningen från omgivande kommuner ökat.
I riket som helhet innebar övergången till Gymnasieskola 2011 att intresset för yrkes- utbildningar minskade något. Inom gymnasieförbundet däremot var förhållandet mel- lan yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar oförändrat.
Den ökade inströmningen från andra kommuner berodde troligen till stor del på änd- rade bidragsregler och kan därför ses som en engångsförändring. Den ökade mark- nadsandelen kan däremot ses som ett trendbrott efter flera års minskning. Sammanta- get kan man därför förvänta sig en liten ökning av andelen elever som väljer gymnasie- förbundet 2012.
2012 är antalet 16-åringar i länet 12 % färre än 2011 enligt Regionförbundets stati- stik. Inom gymnasieförbundets område är minskningen 10 %. Om man väger sam- man de demografiska förutsättningarna med förväntade marknadsandelar är det rim- ligt att anta att antalet antagna elever 2012 minskar med 9 %, eller cirka 100 elever.
2.3. Ekonomiskt nuläge
2.3.1. Medlemkommunernas gymnasiekostnader
Bilden nedan visar kostnadsutvecklingen per elev under perioden 2003 till 2009.
Kostnadsskillnaden kommunerna emellan beror i huvudsak på elevernas val av pro- gram. I Östersund och Krokom väljer eleverna i högre grad billigare högskoleförbere- dande program än i Bräcke och Ragunda där majoriteten av eleverna väljer de dyrare yrkesprogrammen. Ragundas kostnader är också högre på grund av kostnadstäckning- en av verksamheten i Bispgården.
Medlemkommunernas totalkostnad per elev för gymnasie- och gymnasiesärskolan 2003 – 2010 tkr
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Ragunda Bräcke Krokom Östersund
Tabellen nedan visar medlemkommunernas gymnasiekostnader jämfört med annan kostnadsutveckling i kommunerna 2005 – 2010. Det framgår att de ekonomiska för- utsättningar till gymnasie- och gymnasiesärskolan inte alls har utvecklats på motsva- rande sätt som annan kommunal verksamhet sedan JGY bildades 2005. Eftersom re- sultaten över tid är relativt lika kan följande slutsatser dras:
• JGY har under perioden 2005 – 2010 ökat produktiviteten i verksamheten med cirka 20 procent.
• Samtliga kommuner har väsentligt sänkt sina kostnader för gymnasieskolan jämfört med annan kommunal verksamhet.
Procentuell kostnadsutveckling 2005 - 2010 utifrån kommunernas räkenskapssammandrag (från SCB)
Ragunda Bräcke Krokom Östersund Total nettokostnad per invånare 2005-2010 + 16,6 + 20,9 + 11,4 + 24,3 Total grundskolekostnad per elev 2005-2010 + 20,7 + 45,0 + 18,0 + 23,2 Totala gymnasiekostnad per elev 2005-2010 - 1,8* - 0,8 + 1,5 + 4,0
* För Ragunda gäller jämförelsen 2006 – 2010, eftersom det är först från 2006 som gymnasiets lokalkostnad ingår i räkenskapssammandraget
2.3.2. Beräknat utfall och genomförda åtgärder 2011
Med sparkrav från medlemskommunerna och prognostiserade demografiska föränd- ringar, hade förbundet ett behov av kostnadsreduceringar inför verksamhetsåret 2011 på totalt 22,9 mkr. Som en lättnad i betinget fick förbundet skjuta fram besparingar genom att använda 4,0 mkr av det egna kapitalet mot ett budgeterat underskott, varför
de budgeterade kostnadsminskningarna låg på 18,9 mkr. Elevtillströmningen inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen blev högre än väntat under hösten 2011, vilket ledde till högre intäkter än beräknat. Intäktsökningarna i kombination med åtgärder för kostnadsreduceringar har preliminärt lett till att det egna kapitalet inte kommer att tas i anspråk fullt ut i 2011 års bokslut. Förbundet avser att återkomma med ett detaljerat resultat i samband med årsredovisningen.
I resultatet för 2011 ingår omställningskostnader på 1,8 mkr och särskilda kostnader för införande av GY2011 på omkring 2,0 mkr.
2.3.3. Budget 2012 och åtgärder för att klara ekonomin
I ägardirektiven för 2012 framgår att förbundet får räkna upp elevplatspriserna med i genomsnitt högst 2,1 %. I uppräkningen ligger en indexuppräkning med 2,5 % för personalkostnader och 1 % för övriga kostnader.
Budgeten är beräknad utifrån ett elevantal på 3 005 under vårterminen och 2 802 un- der höstterminen. Minskningen av antalet elever beräknas till 203. I budgeten har ing- et antagande om ytterligare friskoleplatser och eventuella nyetableringar av sådana gjorts. Vid förändringar i ovanstående antaganden, preliminärt antag 1 februari samt faktiskt elevantal per 15 februari och 15 september, kommer budgeten att revideras.
Utifrån ovanstående grundförutsättningar gällande finansieringen samt övriga budge- terade intäkter och kostnader har förbundet ett kostnadsreduceringsbehov under 2012 på totalt 9,6 mkr och i budgeten har antagits att åtgärder genomförs för att minska kostnaderna med detta belopp.
Anpassningen av förbundets ekonomi utifrån rådande förutsättningar kan inte genom- föras utan att omställningskostnader för personal och uppsagda lokaler uppstår. Dessa omställningskostnader kan inte beräknas förrän organisationen för höstterminen 2012 är fastställd eftersom elevernas val och efterfrågan styr behovet av personal och lokaler.
Personalomsättningen i form av pensionsavgångar påverkar också planeringen. För- bundet återkommer i denna fråga i samband med delårsprognosen per den sista april 2012.
Förutom gymnasieskola och gymnasiesärskola har förbundet uppdraget att bedriva vuxenutbildning i Ragunda, Östersund och Bräcke. Verksamheten är intäktsfinansie- rad och budgeteras till 16,6 miljoner kronor år 2012.
2.4. Elevplatspriser
Den svenska gymnasieskolans finansieringssystem är uppbyggt enligt principen om lika villkor, där ersättningen till de fristående skolorna ska utgå från hemkommunens
egen budgeterade kostnad för respektive program. Om hemkommunen inte har pro- grammet ersätts friskolan enligt den riksprislista som Skolverket fastställer.
Bilden nedan visar prisskillnaden mellan Gymnasieförbundets fastställda bidrag till fri- stående skolor 2012 och riksprislistan 2011 (Riksprislistan för 2012 fastställs i februari 2012). Huvuddelen av de nationella programmen ligger under, eller väsentligt under riksprislistan.
BF BP EC EN ES ESMK FP FPTP HP HV HR IP LP MP NP NV OP SP TE
0 kr 20 000 kr 40 000 kr 60 000 kr 80 000 kr 100 000 kr 120 000 kr 140 000 kr
GY00
Bidrag inkl moms Rikspris 2011 inkl moms
Gymnasieförbundets kostnader ligger alltså lågt i förhållande till riket i övrigt, och detta påverkar medlemskommunernas kostnader också för de elever som går i
fristående skolor. Tack vare att JGY erbjuder samtliga nationella program (utom NB) råder direktionen över medlemskommunernas kostnader. Utan detta breda
programutbud hade man istället tvingas betala ett högre rikspris för vissa utbildningar.
Inräknat alla elever från medlemskommunerna så är den totala kostnaden 32 Mkr lägre än om man hade haft ett rikspris på alla utbildningar.
2.4.1. Effekter av sänkta elevplatspriser
Innan friskolereformen kunde kommunerna råda helt över sina kostnader för gymnasieutbildningar. Man kunde alltid sänka kostnaderna genom att sänka
kvalitetskraven. I den konkurrenssituation som råder idag gäller inte det längre. Sänker man kvaliteten alltför mycket så kommer friskolor att ta över eleverna, och då råder inte kommunen själv över kostnaderna längre.
I ett kort perspektiv kan kommunerna sänka kostnaden för sina gymnasieelever genom att budgetera mindre pengar till gymnasieförbundet. Det påverkar då även bidraget till fristående skolor. Men en minskad budget innebär att gymnasieförbundet tvingas sänka kvaliteten på sina utbildningar och eventuellt lägga ned vissa program helt och hållet. I förlängningen innebär det att kostnaderna istället kommer att öka för medlemskommunerna.
BF BA EK EE ES ESMUS FT FTTRA HA HV HT HU IN NB NA RL SA TE VF VO NIU
0 kr 20 000 kr 40 000 kr 60 000 kr 80 000 kr 100 000 kr 120 000 kr 140 000 kr
GY11
Bidrag inkl moms Rikspris 2011 inkl moms
Ett nedlagt program innebär automatiskt att kommunerna får betala rikspris till friskolor, vilket normalt blir dyrare. Det kan illustreras i nedanstående exempel.
Estetiska programmet är en dyr utbildning där det finns lokala alternativ ifall eleverna inte kan välja gymnasieförbundet. Tabellen nedan visar att det skulle bli 3,6 Mkr dyrare för medlemskommunerna om vi skulle lägga ned utbildningen. Till detta kommer
omställningskostnader för övertalig personal, lokaler och utrustning.
En sänkt kvalitet på utbildningen kan innebära en överströmning av elever till andra skolor vilket ytterligare försämrar gymnasieförbundets förutsättningar för att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Färre elever innebär att kostnaden per elev ökar vilket i sin tur gör att friskolorna kommer att få ett högre pris. Det man sparat in på den kommunala skolan tas alltså igen av en ökad kostnad till friskolor. Hoppar få elever av kan kostnaden minska, men om många elever hoppar av ökar den totala kostnaden för kommunen.
Exempel. Kommunen sänker budgeten för ett visst program med 1 Mkr. Detta får till följd att ett antal elever övergår till en friskola. Den minskade budgeten sänker elevplatspriset, men det minskade antalet elever gör att priset per elev ökar. Den minskade budgeten kan i slutändan innebära att totalkostnaden för kommunen ökar om antalet avhopp blir stort.
Utgångsläge Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3
Avhopp till friskola 0 10 20
Budget
Elevplatspris (budget/elever)
Elever i JGY-skola 80 80 70 60
Elever i friskola 20 20 30 40
Kostnad för JGY-elever Kostnad för Friskoleelever Totalkostnad för kommunen
Skillnad i totalkostnad 0 kr
8 000 000 kr 7 000 000 kr 7 000 000 kr 7 000 001 kr 100 000 kr 87 500 kr 100 000 kr 116 667 kr
8 000 000 kr 7 000 000 kr 7 000 000 kr 7 000 001 kr 2 000 000 kr 1 750 000 kr 3 000 000 kr 4 666 667 kr 10 000 000 kr
10 000 000 kr10 000 000 kr
10 000 000 kr 8 750 000 kr8 750 000 kr8 750 000 kr8 750 000 kr 10 000 000 kr10 000 000 kr10 000 000 kr10 000 000 kr 11 666 668 kr11 666 668 kr11 666 668 kr11 666 668 kr -1 250 000 kr 1 666 668 kr
ES Musik ES Övriga Summa
Elever i JGY-skola 85 84
Elever i friskola 59 119
Vårt elevplatspris Kostnad med vårt pris Rikspris (2011) Kostnad med rikspris Fördyring med rikspris
102 200 kr 75 300 kr
14 716 800 kr 15 285 900 kr 30 002 700 kr 106 800 kr 89 800 kr
15 379 200 kr 18 229 400 kr 33 608 600 kr 662 400 kr 2 943 500 kr 3 605 900 kr3 605 900 kr3 605 900 kr3 605 900 kr
3. Förutsättningar 2013 och framåt
3.1. Elevminskningen i länet
2008/2009 hade länet en topp när det gäller totala antalet gymnasieelever. 2014/2015 når vi en bottennivå på 1155 elever i årskullen 16-åringar, vilket är 21 % färre än 2011. Efter 2016 kommer årskullarna att öka något och stabiliseras på en nivå om cir- ka 100 elever färre än 2011.
Antalet 16-åringar i länets kommuner 2008 - 2016
Källa: Kommunförbundets i Jämtlands län statistik som bygger på antalet barn 2010-12-31
3.2. Prognostiserad utveckling av elevantalet i förbundet
Av de elever som går i Jämtlands Gymnasium 2011 (2010) kommer 77 % (79 %) från medlemskommunerna. Av resterande elever kommer 16 % (14 %) från andra kom- muner i Jämtlands län och 7 % (7 %) från andra län. Det har alltså skett en nettotill- strömning från externa kommuner till gymnasieförbundet.
Av de elever som är folkbokförda i någon av medlemskommunerna antogs 66 % (63 %) i någon av gymnasieförbundets skolor, 22 % (25 %) i en friskola medan 12 % (12 %) har en annan huvudman. Vi har alltså en ökning av marknadsandelarna med 3 procentenheter.
JGY-kommuner 20082008 200920082008 200920092009 201020102010 20112010 201120112011 201220122012 20132012 201320132013 2014201420142014 20152015 201620152015 201620162016
Bräcke 108 116 108 94 78 80 76 86 68
Krokom 206 237 197 183 159 170 158 155 146
Ragunda 93 80 73 70 50 56 50 45 53
Östersund 785 745 718 629 591 543 506 544 532
SUMMA JGY 1192 1178 1096 976 878 849 790 830 799
Årstrend -1% -7% -11% -10% -3% -7% 5% -4%
Övriga kommuner 20082008 200920082008 200920092009 201020102010 20112010 201120112011 201220122012 20132012 201320132013 2014201420142014 20152015 201620152015 201620162016
Berg 116 110 107 87 77 75 74 58 75
Härjedalen 136 127 120 127 102 99 92 92 94
Strömsund 155 173 152 137 134 130 110 116 101
Åre 143 137 135 131 99 122 89 108 107
SUMMA Övr. 550 547 514 482 412 426 365 374 377
Årstrend -1% -6% -6% -15% 3% -14% 2% 1%
SUMMA TOT 1742 1725 1610 1458 1290 1275 1155 1204 1176
Årstrend -1% -7% -9% -12% -1% -9% 4% -2%
Jmf 2011 284 267 152 0 -168 -183 -303 -254 -282
Med antagandet att gymnasieförbundets marknadsandel fortsätter att stiga något kan vi prognostisera elevutvecklingen de närmaste åren utifrån statistiken för antalet 16- åringar i medlemskommunerna.
Diagrammet nedan visar det totala antalet elever i förbundets skolor jämfört med det tota- la antalet ungdomar i medlemskommunerna (årskull 16 år respektive 16-18 år).
Vi kan räkna med att det totala antalet elever i gymnasieförbundets skolor minskar med cirka 200 per år fram till och med läsåret 2014/2015.
3.3. Ekonomiska effekter av elevminskningen
Förbundet hade en gynnsam elevutveckling fram till och med läsåret 2008/2009 vilket innebar en utökning av verksamheten. Från läsåret 2009/2010 har elevantalet succesivt sjunkit vilket ger negativa effekter på förbundets finansiering varje år. Utifrån förut- sättningen att en elev i snitt genererar 45,7 tkr i intäkter per termin (genomsnittligt elevplatspris för 2012), ger elevminskningen följande effekt på förbundets intäkter åren 2012-2017:
Prognostiserade intäktsminskningar i mkr till följd av elevutvecklingen till och med 2016
0809 0910 1011 1112 1213 1314 1415 1516 1617
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
4000 3510 3392
3167 3005
2802 2620
2420 2390
Prognos för antal elever i JGY-skolor
Åk1 Åk2 Åk3 SÄR
Summa Åk1-SÄR Summa Prognos Årskull JGY 16-18 Årskull JGY 16 år
Utifrån de demografiskt betingade förändringar som redovisas i avsnitt 3.1 och 3.2 och givet nuvarande finansieringsprincip innebär elevminskningen att förbundet måste minska kostnader med cirka 18,5 mkr 2012, 16,6 mkr 2013, 18,3 mkr 2014, 2,7 mkr 2015 samt 4,4 mkr år 2016. Vändningen väntas komma 2017 då elevantalet ökar igen.
3.4. Personal
Den 1 december 2011 har förbundet 513 månadsanställda, av dessa är 427 tillsvidare- och 86 visstidsanställda. Av de 427 tillsvidareanställda är 55 % kvinnor och 45 % män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 96,1 %. Sys- selsättningsgraden för kvinnor är 95,4 % och för män 96,8 %. Av alla tillsvidarean- ställda kvinnor inom förbundet är det 8,9 % som arbetar deltid. Motsvarande siffra för männen är 8,3 %. Medelåldern för tillsvidareanställda 51,1 år. Kvinnornas medelålder är 50,2 år och männens 52,3 år. Förbundet har 106 medarbetare som är 60 år eller äldre. Av dem är 80 personer lärare.
Under åren 2012-2017 fyller 105 månadsanställda medarbetare 65 år, av dessa är 80 lärare. Till följd av åldersstrukturen kommer andelen pensionsavgångar att öka de närmaste åren. Den bortre gränsen för pensionsavgång är 67 år men fram till nu har den genomsnittliga åldern vid pensionsavgång i praktiken understigit 65 år. Tenden-
18,5 18,5 18,5 18,5
16,616,6 16,616,6
18,3 18,3 18,3 18,3
2,7 2,7 2,7
2,7 4,4 4,4 4,4 4,4
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0
2012 2013 2014 2015 2016
År År År År
2017 Mkr
Mkr Mkr Mkr
sen verkar dock gå mot att intresset för att arbeta efter 65 ökar, men i vilken mån det påverkar den genomsnittliga pensionsåldern är svårt att bedöma.
Antal anställda som fyller 65 år 2012 - 2017
0 5 10 15 20 25 30
2012 2013 2014 2015 2016 2017
JGY Lärare
3.4.1. Löneökningar och karriärtjänster
Inför lönerörelsen 2012 kräver lärarorganisationer högre löneökningar än andra grup- per på arbetsmarknaden. Bakgrunden är att framför allt att gruppen gymnasielärare- och grundskolelärare halkat efter i löneutvecklingen under de senaste 15 åren, samt att det just nu finns 1,2 sökande på varje plats inom landets lärarutbildningar. Denna bild bekräftas helt eller delvis av både Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och reger- ingen.
JGY har sedan bildandet genom ägardirektiven tillskjutits medel utifrån en kommunal miniminivå i Östersund. Utöver en generell uppskrivning av lönerna har Östersunds kommun varje år avsatt ett antal tiondels procent för särskilda satsningar. Till exempel har grupper som förskollärare och rektorer prioriterats genom åren. Under 2011 avsat- te Östersunds kommun minst 2,35 procent i löneökningar, medan JGY stannade vid 1,5 procent, det vill säga på lägstanivån utifrån nationella avtal.
För närvarande utreder staten förutsättningarna kring så kallade karriärtjänster för lä- rare. Av allt att döma kommer en sådan reform att genomföras och mest troligt leder den till ökade lönekostnader för kommunerna. Sedan tidigare har nya möjligheter till lektorstjänster införts, detta utan statliga resurser.
Trots elevminskningar fram till och med 2015 – 2016 finns det mycket som talar för, bland annat stora pensionsavgångar, att JGY står inför en arbetskraftsbrist inom några
år. För att motverka arbetskraftsbrist, bidra till kvalitetsutveckling i verksamheten, in- rätta karriärtjänster, samt att bidra till läraryrkets attraktionskraft anser JGY att med- lemskommunerna ska avsätta särskilda lönemedel på 1 %, utöver gängse uppräkning, till gruppen gymnasielärare budgetåret 2013.
4. Ändrad och/eller ny lagstiftning som ger nya kostnader
4.1. GY2011 och GYSÄR2013
En ny gymnasiereform, GY2011, infördes hösten 2011. De viktigaste förändringarna är:
• Högre behörighet till gymnasieskolan
• Valfriheten minskar
• Förändrad programstruktur
• Större skillnad yrkesprogram – högskoleförberedande program
• Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram
• En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs
• Lärlingsutbildning införs på yrkesprogrammen
• Nytt betygssystem med betygsskala A-F
• Historia blir obligatoriskt ämne på alla program
• Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet
• Arbetslivet ges inflytande över yrkesutbildningen
Under 2012 införs en ny vuxenutbildningsreform vars ekonomiska konsekvenser är svåra att be- döma. Under 2013 reformeras den svenska gymnasiesärskolan med ny lagstiftning och ett nytt programutbud. Gymnasiesärskolan ska anpassas mot den nya strukturen i gymnasieskolan med nya program, nya kurser och andra strukturförändringar. Liksom i gymnasieskolan ska gymnasie- särskolan verka i dubbla system.
4.1.1. Kostnader för GY-2011 utifrån SKL:s perspektiv
Utifrån ett ekonomiskt perspektiv lämnar regeringens beslut om GY-2011 mycket övrigt att öns- ka. Kostnaderna bedöms minska med 1,35 miljarder årligen genom avskaffande av specialutfor-
made poäng och minskning av individuella val från 300 till 200 poäng, detta med start fr.o.m.
andra halvåret 2012.
Dessutom ska kostnaderna minska med ytterligare 600 miljoner årligen genom färre studieavbrott och programbyten, detta med start andra halvåret 2014.
SKL har i olika sammanhang protesterat och uppvaktat regeringen och utbildningsut- skottet i frågan. SKL anser att inte finns stöd för regeringens beräkningar, utan tvärt- om att reformen under en övergångsperiod kan komma att öka. Förutom ökade kost- nader för kompetensutveckling och dubbla system har regeringen inte beräknat några ekonomiska effekter för:
• Att sex studieförberedande program med liten gemensam kärna införs
• Att de nationella inriktningar ökar från dagens 30 till 60
• Införandet av fem introduktionsprogram i stället för IV
• Införandet av nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter
SKL har utifrån det krävt att inga neddragningar ska göras nu och att det ska göras en gemensam statlig kommunal kostnadsuppföljning av skolformen. Jämtlands Gymna- sieförbund anser att medlemskommunerna rimligen bör ha samma hållning som SKL i denna fråga och därmed inte ge gymnasieförbundet ramsänkningar på grund av dåligt underbyggda statliga beslut.
4.1.2. Kostnadsprognos för JGY:s införande av GY-2011
Utöver det som SKL enligt ovan har påpekat som kostnadsdrivande faktorer som inte beräknats noterar Jämtlands Gymnasieförbund följande utifrån ett lokalt/regionalt perspektiv:
• Samtliga elever på yrkesprogram ges rätten att inom ramen för programmet och gymnasietiden uppnå grundläggande behörighet. Den extra undervisning som knyts till denna rätt kommer enligt propositionen att ge ökade kostnader på cirka 100 mkr per år på nationell nivå, vilket kan komma att motsvara cirka 1 mkr för medlemskommunerna.
• Omstöpning av program och inriktningsstrukturen ger extra arbetsinsatser för skolledare och lärare som till vissa delar kommer att vara kostnadsdrivande.
• Nya ämnen och kurser ger stort behov av fortbildning av lärare för att säkerställa kvaliteten på utbildningen. I vissa fall tillkommer helt nya utbildningsområden.
• Ny utrustning och nya läromedel, i vissa fall också ombyggnationer, är en förut- sättning för att kunna genomföra nya ämnen och kurser.
• Erfarenheten från tidigare gymnasiereform är att dubbla system under genomfö- randeperioden ställer krav på extra arbetsinsatser som generar kostnader.
• Särskilda informationsinsatser till grundskolans personal och elever, främst genom studievägledning från gymnasiet.
Sammanställning/prognos av kostnader kopplat till ändrad och/eller ny lagstiftning:
NY/ÄNDRAD LAGSTIFTNING NY/ÄNDRAD LAGSTIFTNINGNY/ÄNDRAD LAGSTIFTNING
NY/ÄNDRAD LAGSTIFTNING Prognostiserad kostnadsökning Prognostiserad kostnadsökning Prognostiserad kostnadsökning Prognostiserad kostnadsökning per år
per årper år per år
2012201220122012 2013201320132013 2014201420142014 Införande av GY-11
Kompetensutveckling (strukturförändringar, betygssystem mm) Nya läromedel och ny utrustning
Dubbla system, ny betygsskala och andra strukturförändringar Utökat program för att uppnå behörighet
Införande av GYSÄR-13
Kompetensutveckling (strukturförändringar m m) Nya läromedel och ny utrustning
+ 1 000 + 1 000 + 2 000 + 1 000
+ 1 000 + 1 000 + 1 000 + 500 + 500
+ 500 + 500 + 1 000 + 500 + 500 Totalt
TotaltTotalt
Totalt + 5 000+ 5 000 + 5 000+ 5 000 + + 4444 000+ + 000 000 000 + + + + 3333 000 000 000 000
5. Lokaler och lärmiljöer
Förbundet hyr för närvarande 62 868 kvm undervisningsytor till en kostnad av 37 mkr, samt idrottslokaler för ytterligare 2,7 mkr. Huvuddelen är kommunägda lokaler.
Hyreskostnaden totalt sett ökar något eftersom ombyggnationen av Fyrvallaområdet ger stegvis ökade kostnader åren framöver. För år 2013 innebär det en årshyra på cirka 8,7 mkr. Förbundet har trots detta fortsatt låga lokalkostnader.
Under hösten 2009 redovisades lokalutredningen ”Gymnasieby i centrum - Lokalut- redning om möjligheterna till en samlad ”gymnasieby” i centrala Östersund”. Där konstaterades att förbundet har behov av att successivt minska lokalytorna och samti- digt samordna sina lokaler för att klara attraktionskraft, kvalitet och ekonomi i framti- dens gymnasieskola.
Utifrån utredningen har en arbetsgrupp med representanter från Östersunds kommun och gymnasieförbundet fortsatt arbetet med att övergripande planera och kostnadsbe- räkna uppbyggnaden av en gymnasieby. Arbetsgruppen konstaterar att tidigare kost- nadskalkyler i stort kan hålla, bland annat eftersom antalet kvadratmeter tillbyggda ytor kan minska till cirka 7 000 kvm. En totalkostnad på 220 mkr ger kostnadsök- ningar på totalt cirka 7,8 mkr 2015. Det skulle innebära att lokalkostnaden per elev skulle ligga under riksgenomsnittet även efter uppförandet av en gymnasieby.
Med Bräcke kommun förs en parallell lokaldialog där det är angeläget att lägga fast en färdväg som är långsiktigt hållbar. Jämtlands Gymnasium Bräcke fick inte riksintag på maskinförarutbildningen och fortsätter nu med både maskinförarutbildning och an- läggningsutbildning i Byggprogrammet istället. Samtidigt utvecklas Bräcke kommuns engagemang som flyktingmottagare vilket medför ökat behov av olika utbildningar, förutom SFI, för både ungdomar och vuxna. Detta förväntas tillsammans kompensera för den eventuella minskningen av den gymnasiala maskinförarutbildningen.
6. Förbundets bidrag till
utvecklingen av den regionala arbetsmarknaden
I de strategiska målen för förbundet anges att utbildningen inom förbundet ska mot- svara ungdomarnas behov och efterfrågan samt stå i samklang med regionens förut- sättningar. Utbildning ska fungera som ett instrument för tillväxt och utveckling ge- nom att tillgodose en bas för rekrytering av personal till företag och myndigheter.
Den fortsatta elevminskningen ökar utmaningen för gymnasieförbundet och övriga kommuner. Till skillnad från de fristående skolorna behöver utbildningshuvudmän- nen erbjuda en kvalitativ gymnasieskola även för mindre yrkesområden för att länets olika branscher ska ges arbetskraft i framtiden. Här förväntas en utveckling och en ef- fektiv struktur där nödvändiga anpassningar av organisationen genomförs. De college- lösningar inom teknik samt vård och omsorg som förbundet satsar på är sätt att ut- veckla attraktiva utbildningsingångar till dessa yrken.
6.1. Samordning av yrkesutbildning för ungdomar och vuxna
Elevminskningen innebär att gruppstorlekarna och därmed förutsättningarna för att behålla samtliga nationella program och inriktningar minskar. Den infrastruktur i form av lokaler, utrustning och kompetens som finns för ungdomsskolan borde också på ett bättre sätt än idag kunna nyttjas även för vuxenutbildning, detta utan att Jämt- lands Gymnasieförbund nödvändigtvis behöver vara utförare. I och med VUX2012 kommer den kommunala vuxenutbildningen få motsvarande regelverk och nationella kurser som gymnasieskolan för att kommunerna lättare ska kunna ta tillvara samord- ningsfördelar skolformerna emellan.
Jämtlands Gymnasieförbund är från och med 1 januari 2012 huvudman för vuxenut- bildningen i Ragunda. I Bräcke har förbundet huvuddelen av kommunens vuxenut- bildning. På motsvarande sätt vore det angeläget att även Krokom och Östersund på- börjar en dialog kring hur vuxenutbildningen och ungdomsutbildningen kan samver- ka för att klara bredden, kvaliteten och ekonomin för länets framtida yrkesutbildning.
En administrativ samordning av ungdoms- och vuxenutbildningen skulle lämna ut- rymme för fortsatta alternativa utförare inom både vuxen- och gymnasieutbildningen, samtidigt som det skulle ge effektivitetsvinster i såväl kärnverksamheten som administ- rativt.
