Lidingö-inventering och spridningsanalys RAPPORT

(1)

repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT

LIDINGÖ STAD

Lidingö-inventering och spridningsanalys

UPPDRAGSNUMMER 1832375000

GRODDJURSINVENTERING OCH SPRIDNINGSANALYS INFÖR PLANLÄGGNING AV NORRA SKÄRSÄTRA

2015-05-26

UPPSALA VA & VATTENRESURSER

ANDERS SELMER GRY STRANDELL

GRANSKNING KAJ ALMQVIST

(2)

Sweco Vaksalagatan 10 Box 1733

SE 753 20 Uppsala, Sverige Telefon +46 (0) 18 17 20 00 Fax

www.sweco.se

Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockhol m

Gry Strandell

Miljökonsult, Uppdragsledare Uppsala Miljö

Telefon direkt +46 (0)184952905 Mobil +46

gry.strandell@sweco.se

repo001.docx 2012-03-2914

(3)

RAPPORT 2015-05-26

LIDINGÖ-INVENTERING OCH SPRIDNINGSANALYS

repo001.docx 2012-03-29

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.1.1 Översiktsplan 1

1.1.2 Miljöprogram 1

1.1.3 Grönplan 2

1.2 Syfte 3

1.3 Metod 3

2 Områdesbeskrivning 3

2.1 Naturvärden i detaljplaneområdet 4

2.2 Rekreationsvärden i detaljplaneområdet 6

3 Ekologiska spridningssamband 7

3.1 Regional grönstruktur 7

3.2 Barrskogssamband 8

3.3 Ädellövskogssamband 9

3.4 Sumpskogssamband 10

3.5 Grod- och kräldjurssamband 11

4 Förslag till skydds- och kompensationsåtgärder 12

4.1 Värdefulla tallmiljöer och spridningssamband 12

4.2 Ädellövssamband 13

4.3 Sumpskogssamband 13

4.4 Grod- och kräldjurssamband 14

4.5 Rekreationsstråk samt spridning av däggdjur och andra arter 14

5 Sammanfattning 15

6 Referenser 15

Bilagor

Groddjursinventering

(4)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-29

(5)

1 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-2914

1 Inledning 1.1 Bakgrund

Efterfrågan på småhus är stor på Lidingö. I norra Skärsätra finns möjlighet för ny bebyggelse med god kommunikation och goda möjligheter för rekreation. Området är utpekat som ett utvecklingsområde i förslaget till ny översiktsplan 2012 för Lidingö stad.

För att utveckla området med markbostäder, reglera befintlig bebyggelse samt skydda värdefull natur- och kulturmiljö ska därför en detaljplan tas fram för Norra Skärsätra.

Som underlag för detaljplanen norra Skärsätra har Sweco fått i uppdrag att genomföra en groddjursinventering samt göra en spridningsanalys med förslag på skyddsåtgärder för att bevara viktiga spridningssamband.

1.1.1 Översiktsplan

Enligt Översiktsplenen är ett av målen för 2030 att Lidingös grönstruktur utgörs dels av de större grönområdena Grönsta, Långängen och Elfvik, och dels av parker och

grönområden som finns mellan bebyggelsen. Ett väl fungerande grönt nät förbinder dessa större och mindre områden vilket gör att Lidingö också fortsatt är en grön ö där växter och djur har goda möjligheter att sprida sig. I Översiktsplanen finns också flera riktlinjer för hur målet ska uppnås, däribland:

•

Växt- och djurarter som finns naturligt på och runt Lidingö ska ges möjligheter att leva i livskraftiga bestånd.

•

Planläggning för bebyggelse eller infrastruktur inom grönområde ska föregås av en grundlig bedömning av områdets biologiska, kulturella och rekreativa värden.

•

Spridningsvägar för växter och djur liksom människors möjligheter att röra sig mellan grönområden ska också analyseras och ges stor vikt vid planering.

•

Vid exploatering ska staden i dialog med exploatören kunna ställa krav på kompensation för förlorade värden.

•

All skogsskötsel på stadens mark ska syfta till att bevara och utveckla såväl skogens rekreativa som biologiska värden.

1.1.2 Miljöprogram

Enligt Lidingös miljöprogram (2011-2020) finns en målbild om en ’Hållbar grön ö’ som bland annat innebär att värdefulla naturmiljöer har bevarats och utvecklats och öns växt- och djurliv är variationsrikt till år 2020. Ett av de lokala miljömålen är också att Lidingö ska ha en rik natur och rent vatten och värna om den biologiska mångfalden och en av de aktiviteter som Lidingö stad, enligt Miljöprogrammet, ska genomföra innan 2015 är att:

(6)

2 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-29

•

De växt- och djurarter som finns naturligt på och runt Lidingö ges möjlighet att fortleva i livskraftiga bestånd

1.1.3 Grönplan

I både Översiktsplanen och i Miljöprogrammet har en Grönplan pekats ut. Grönplanen 2014 utgår från olika underlag såsom naturvärdesinventering, sociotopkarta, dialoger med föreningar m.m. Grönplanen ger riktlinjer för hur landmiljöer och våtmarker ska bevaras och utvecklas, redovisar utemiljöer som är viktiga för växter, djur och människor, identifierar viktiga ekologiska samband och områden som har potential för en rik biologisk mångfald och hotade arter, föreslår hur värdefulla eller känsliga områden ska skyddas samt ger förbättringsförslag för grönområden ur en rekreativ synvinkel.

I Grönplanen finns tre mål:

•

Lidingöborna har en god tillgång till parker och natur av god kvalitet i en sammanhängande grönstruktur

•

Lidingö har en långsiktigt fungerande grön infrastruktur med ett rikt och livskraftigt växt- och djurliv

•

Lidingö har en stark identitet och attraktionskraft genom sina gröna kulturmiljöer och landskapskaraktärer

Enligt Grönplanen är grönområden ”livsutrymme för mängder av arter som har olika behov och som behöver specifika miljöer eller en kombination av miljöer för att kunna överleva. Att arter kan sprida sig från en livsmiljö till en annan är en förutsättning för biologisk mångfald.

I genomförd sammanställning av Lidingös biologiska mångfald (2013) bedöms de ekologiska sambanden för arter knutna till skogsmiljöer, och framför allt tall, vara relativt goda. Detta tack vare att det finns ett förhållandevis stort inslag av tallar och små partier med gammal skog i bostadsområdena. På grund av relativt liten mängd död ved i skogen är förutsättningarna för arter knutna till död ved begränsade.

Även för arter knutna till ek bedöms det finnas relativt goda ekologiska samband. För naturgräsmarker, sumpskogar, våtmarker, dammar och småvatten bedöms däremot de ekologiska sambanden vara betydligt svagare då dessa miljöer förekommer mer isolerat på Lidingö. Det är väsentligt att Lidingö genomför åtgärder för att förbättra den gröna infrastrukturen.”

Enligt grönplanen utgör norra Skärsätra en del av ett befintligt grönt samband (figur 1).

(7)

3 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-2914

Figur 1. Detaljplaneområdet utgör ett befintligt grönt samband.

1.2 Syfte

Syftet med groddjursinventeringen och spridningsanalysen är dels att utreda förutsättningarna för och förekomsten av groddjur inom detaljplaneområdet samt att säkerställa att viktiga spridningssamband bibehålls.

1.3 Metod

En inventering av groddjur har gjorts i fält. Metoden för inventeringen beskrivs i bilaga 1.

Spridningsanalysen utgår från befintligt underlag om Lidingös spridningssamband i Grönplanen samt den naturvärdesinventering som genomförts i området 2013. Analysen av spridningssamband för grod- och kräldjur utgår även från Herpetofaunan på Lidingö från 2013 samt den inventering som genomförts under våren 2015.

Figurerna i denna rapport är framtagna utifrån kartor som hämtats i Grönplanen om inget annat anges. Foton är tagna av Anders Selmer, Sweco, om inget annat anges.

2 Områdesbeskrivning

Detaljplaneområdet är ca 6,5 ha och består av befintliga tomtmarker samt för närvarande oexploaterad mark väster och söder om tomterna. I södra delen har det tidigare legat en färgfabrik (figur 3) men nu växer området igen med framför allt tall. I övrigt utgörs området av talldominerad skog med inslag av bl.a. gran, björk, asp och ek samt en alsumpskog (figur 2).

(8)

4 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-29

Figur 2. Tallblandskog i västra delen av området (överst), inslag av ek (nederst tv) samt alsumpskogen (nederst th).

2.1 Naturvärden i detaljplaneområdet

Enligt naturvärdesinventeringen har tallblandskogen ett högt naturvärde med ett regionalt intresse. Värdena består i första hand av ett stort antal mycket gamla och grova tallar, död ved i olika former, hålträd av tall och asp, gamla granar samt ett stort och varierat lövinslag, bl.a. flera arter av ädellövträd. T.ex. finns flera relativt gamla och grova ekar i området. Minst två naturvårdsarter kopplade till tall finns i området: Tallticka som lever på gamla tallar och reliktbock som finns på gamla tallar i solexponerade lägen på flera ställen i planområdet. Båda är rödlistade (nära hotade (NT)) och signalarter som kräver och tyder på lång kontinuitet av gammal tall. På gamla granar finns granbarkgnagare, vilken signalerar kontinuitet av äldre gran. Det finns potential för att andra rödlistade vedinsekter ska finnas i området. För att arterna ska kunna överleva är det viktigt att bevara deras livsmiljöer.

Även alsumpskogen har ett visst naturvärde, av lokalt intresse. Även om sumpskogen är ung har den varit orörd i senare tid och en del död ved och grövre träd har börjat utveckla sig. Det finns en större vattenspegel och potential för högre naturvärde på sikt om

sumpskogen får fortsätta utvecklas. Höga naturvärden och rödlistade arter (t.ex. lavar) knutna till sumpskogar, återfinns i sumpskogar med lång kontinuitet och kan inte förväntas här.

Tallblandskogen fortsätter nordväst, norr och nordost om planområdet och strax utanför planområdet, i nordöst, angränsar den till Långängen-Elfviks naturreservat. Söder om

(9)

5 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-2914

detaljplaneområdet finns ett skogsområde. Öster om planområdet finns en mindre antal bebyggda fastigheter samt en del brukad mark i anslutning till Kottlasjön. Bebyggelsen väster om detaljplaneområdet är tätare men fortfarande finns ett stort inslag av

naturmiljöer kring och inom bostadsområdena. (Figur 3)

Figur 3. Ungefärlig utbredning av gamla färgfabriken och utpekade naturvärden inom detaljplaneområdet. Ortofoto med plangränser hämtad från Norra Skärsätra Start-PM 2.

Inga lekplatser för grod- eller kräldjur finns inom planområdet och förutsättningar för spridning genom området är dåliga. I den grod- och kräldjursinventering som genomförts i planområdet under våren 2015 hittades endast två exemplar av padda, båda var döda (bilaga 1). Vid naturvärdesinventeringen 2013 påträffades en groda och en snok i alsumpskogen. Både väster och söder om planområdet finns stråk där grod- och kräldjur är mer vanligt förekommande.

Hålträden i området är viktiga för de hålhäckande fågelarter som påträffats i området (blåmes, nötväcka, skogsduva, större och mindre hackspett, svartvit flugsnappare och tofsmes). Troligen finns även holkar. En utpräglad barrskogsart, tofsmes, har påträffats i området. För mindre hackspett (rödlistad som nära hotad (NT)) har häckning

konstaterats. Huruvida häckning förekommer inom planområdet är dock oklart. Arten kräver lövskog, vilket framför allt finns i närliggande strandskogar.

Planområdet utgör en del av ett ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO-område) som bör skyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan skada naturmiljön (figur 4). ESKO-

(10)

6 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-29

områdena på Lidingö har avgränsats utifrån förekomsten av minst tre höga naturvärden som ligger i tätare kluster och samtidigt har viktiga ekologiska funktioner som bedöms som särskilt känsliga. Vid planering och tillståndsgivning ska påverkan på ekologiska funktioner beaktas så långt det är möjligt.

Figur 4. Planområdet är utpekat som ett ekologiskt särskilt känsligt område.

2.2 Rekreationsvärden i detaljplaneområdet

Området kring Kottlasjön, där planområdet ingår, är det mest populära rekreationsområdet på Lidingö och har därför pekats ut som särskilt värdefullt

grönområde i Lidingös grönplan (figur 5). Förutom de höga friluftsvärdena, en rik kultur- och naturmiljö finns också en stark koppling till många andra värdefulla rekreationsstråk.

Inom planområdet finns inga tydliga stigar men området används till lek och flera kojor finns i skogen. Vägarna inom planområdet är små och upplevs vara ’mitt i naturen’. Detta, tillsammans med branta kanter mot skogen, kan vara en orsak till att inga stigar bildats i skogen.

(11)

7 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-2914

Figur 5. Planområdet ingår i ett särskilt värdefullt grönområde.

3 Ekologiska spridningssamband

Planområdet berör ett flera viktiga spridningssamband. Dessa beskrivs översiktligt nedan.

3.1 Regional grönstruktur

Den regionala grönstrukturen är grundstommen i stockholmsregionens gröna infrastruktur där regionala gröna killar utgör spridningskorridorer för biologisk mångfald och ger förutsättningar för friluftsliv i staden. Lidingö ingår i Järvakilen och utgörs av två

kilområden, däribland Långängen-Elfvis kilområde till vilken planområdet angränsar mot (figur 6).

(12)

8 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-29

Figur 6. Gröna kilar på Lidingö.

3.2 Barrskogssamband

Detaljplaneområdet ligger inom ett kärnområde för ekologiska barrskogssamband (figur 7). Spridningssambanden för barrskogsarter inom kärnområdet är starka. Området utgörs till största delen av tallskog respektive barrblandskog. Det är viktigt att bibehålla

spridningssamband för reliktbock och andra rödlistade insektsarter som är knutna till gamla tallar, död tallved och gamla granar.

(13)

9 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-2914

Figur 7. Planområdet utgör ett kärnområde med starka ekologiska samband för barrskogsarter.

3.3 Ädellövskogssamband

Planområdet är också en del av ett ekologiskt samband för ädellövskog som

sammanbinder flera kärnområden för ädellövskog (figur 8). I detaljplaneområdet finns bl.a. ett antal grövre ekar, varav åtminstone en, som står på tomtmark, är mycket grov.

Ekarna är en viktig del i ädellövskogssambandet och är mycket värdefulla som livsmiljö för ett stort antal arter av bl.a. insekter och lavar.

(14)

10 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-29

Figur 8. Planområdet ingår i ett ekologiskt samband för ädellövskog.

3.4 Sumpskogssamband

De flesta sumpskogar på Lidingö är små och ligger isolerade från varandra. Endast två sammanhängande kärnområden med starka samband finns. Mellan kärnområdena är spridningsmöjligheterna små. De få sumpskogar som finns kvar behöver därför skyddas.

Inom planområdet finns en alsumpskog som ligger relativt nära de lövsumpskogar som finns inom kärnområdet Stockby (figur 9). Alsumpskogen är relativt ung och ligger inte i direkt anslutning till Stockbyområdet varför spridningssambandet kan antas vara svagt.

(15)

11 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-2914

Figur 9. Sumpskogen inom planområdet ligger nära kärnområdet Stockby.

3.5 Grod- och kräldjurssamband

Våtmarker, dammar och småvatten har en begränsad utbredning på Lidingö och

sambanden är ofta svaga och i behov av förstärkning. Strax väster om planområdet finns ett grönt stråk som grod- och kräldjur utnyttjar för vandring. Markeringen av

vandringsvägen i kartan är ungefärligt utritad. Inom stråket finns förslag på placering av dammar för att stärka spridningssambandet. Även området söder om planområdet har pekats ut som en lämplig spridningsväg, i ost-västlig riktning. (Figur 10)

Observationer av grod- och kräldjur är koncentrerade till området väster och söder om planområdet där också vandringsvägarna bedöms gå. Grod- och kräldjur förekommer inom planområdet men någon särskilt värdefull vandringsväg bedöms området inte utgöra.

(16)

12 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-29

Figur 10. En vandringsväg för grod- och kräldjur finns strax väster om planområdet.

4 Förslag till skydds- och kompensationsåtgärder

Nedan beskrivs hur de värden som finns inom detaljplaneområdet och de spridningsvägar som löper genom planområdet kan bevaras och stärkas.

4.1 Värdefulla tallmiljöer och spridningssamband

Planområdet utgör en viktig spridningsväg och livsmiljö för insekter beroende av tallved.

Reliktbock gynnas av gamla, solbelysta tallar och de platser där den förekommer bör skyddas. Hög bebyggelse utgör barriär för spridning av arten men villatomter utgör inget stort hinder om de inte får för mkt hårdgjorda ytor eller att husen blir för höga eller tätbebyggda. Lämpligt är att ett tallstråk längs västra kanten av detaljplaneområdet, genom naturvärdesområdena 1, 2 och 3 (figur 3), samt de solbelysta tallarna längst i sydväst (område 6), bevaras. Stråket bör hänga samman med den värdefulla tallskogen väst och nordväst om planområdet. Även gamla tallar i de två värdeområdena 4 och 5 (figur 3) i mitten av planområdet bör bevaras i någon form av sammanhängande stråk.

För insekternas skull är det är inte bredden på spridningsområdet som avgör utan

kvaliteten på livsmiljön och att inga barriärer, såsom t.ex. hög bebyggelse eller hårdgjorda ytor, anläggs. Tecken på hög kvalitet kan t.ex. vara många gamla träd, solbelysta grova tallar, död ved i riklig mängd och i olika former (liggande, stående, solbelyst, skuggigt, olika grovlek osv.), hålträd och bryn med variationsrika skikt av blommande och bärande

(17)

13 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-2914

buskar. En inmätning bör göras för att märka upp värdefulla tallar och kärnområden med nuvarande och potentiella livsmiljöer för reliktbock och andra vedlevande arter. Det är viktigt att även efterföljare i olika åldrar sparas så att spridningsvägen kan bibehålla sin funktion även på längre sikt. Grova tallar som ändå måste tas ned kan läggas i s.k.

faunadepåer, vilket gynnar andra vedlevande arter. Platsen för faunadepåer bör vara halvöppen med exponering åt söder för att skapa ett varmt lokalklimat och samtidigt en skyddande skogsridå mot norr som ger lä och skyddar veden mot uttorkning. Död ved bör sparas så långt möjligt alternativt flyttas till det spridningsstråk som sparas eller till

tallområdet kring norra delen av planområdet.

Även gamla värdefulla granar bör mätas in och i första hand sparas, i andra hand placeras i faunadepåer. Inslag av sälg och asp är också en fördel. Blommande sälg är t.ex. mycket gynnsam för bin och andra insekter.

Inmätningen bör även omfatta hålträd. Dessa bör också sparas så långt möjligt. Detta för att gynna de hålhäckande fågelarter som finns i området. Som kompensation kan även holkar sättas upp, både inom detaljplaneområdet och i tallskogsområdet som omger den norra delen av planområdet.

Beslut om hur stora delar av områdena som ska sparas samt spridningsstråkets utformning bör avgöras efter inmätningen då en tydligare bild av var kärnområden och värdefulla tallar, granar och död ved är belägna.

De naturområden som sparas i detaljplanen (NATUR) bör omfattas av restriktioner mot att ta ned gamla träd. Nedtagning av gamla träd på tomtmark kan t.ex. förhindras genom att göra nedtagningen bygglovspliktig.

4.2 Ädellövssamband

Värdefulla ekar och andra grova ädellövträd bör mätas in och sparas så långt möjligt för att stärka områdets funktion som spridningsväg. Gallring kring träden gynnar

utvecklingen. Ekar som stått beskuggade länge är känsliga för gallring. Därför bör gallringen ske stegvis. Eventuella grova eller döda ädellövträd som måste tas bort kan placeras i solbelyst faunadepå i eller i närheten av detaljplaneområdet. Grova ekar inom tomtmark bör få ett skydd.

För insekter knutna till ädellövträd kan det även vara viktigt med blommande buskage av t.ex. hagtorn, rönn, vildapel, olvon och rosor, där födosök kan ske. Sådana buskage kan med fördel anläggas som solbelysta bryn för att stärka spridningssambandet.

Blomrikedomen gynnar generellt insektsfaunan men brynmiljöerna är också värdefull för t.ex. fåglar och mindre däggdjur som kan söka skydd i buskagen. Brynen ger även vindskydd och här är även en bra plats om man vill plantera ek.

4.3 Sumpskogssamband

Enligt grönplanen är de ekologiska sambanden för sumpskogar svaga och i behov åtgärder för förbättring. Det är mycket angeläget att skydda de få områden med sumpskog som finns kvar och låta dem utvecklas för att på sikt kunna få ett högt

(18)

14 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-29

naturvärde. Den sumpskog som finns i planområdet är ung och har inte uppnått något större naturvärde men om den tillåts utvecklas fritt finns potential för ett högre naturvärde på sikt. Sumpskogar med lång kontinuitet och riklig mängd hålträd hyser ofta en rik fågelfauna men också många rödlistade lavar, mossor och rödlistade insekter.

Sumpskogen ligger relativt nära det sammanhängande kärnområde för sumpskog som kallas Stockby. Att den omges av skog är också positivt för sumpskogens utveckling och spridningen av arter. Om kommunen vill bevara sumpskogen är det viktigt att hydrologin behålls intakt och att en skyddande skogsridå kring skogen sparas så att skuggigheten bibehålls. Om sumpskogen ska kunna ingå i sumpskogssambandet är det av vikt att ett sammanhängande skogsparti sparas så att kopplingen till kärnområdet Stockby inte bryts. Dock är det i första hand arter som klarar att sprida sig genom torrare barrskog som kommer att etablera sig i sumpskogen.

4.4 Grod- och kräldjurssamband

Även om detaljplaneområdet i sig inte utgör någon viktig vandringsväg, kan området nyttjas som sommar- eller vinterhabitat och det finns även ett viktigt spridningssamband alldeles intill. Därför är det viktigt att exploateringen utformas så att den inte skapar barriärer för grod- och kräldjur. Villaträdgårdar skulle kunna utgöra ett bättre habitat än det steniga och väldränerade gamla färgfabriksområdet, under förutsättning att andelen hårdgjorda ytor hålls nere och inga direkta barriärer skapas. T.ex. bör höga kantstenar undvikas. Om murar anläggs i eller kring tomter bör det vara kallmurar (dvs. utan murbruk eller annat bindemedel) så att groddjur och andra arter kan ta sig igenom trädgårdar.

Många groddjur dör i trafiken i detta område. I och med ökad bebyggelse kommer trafiken troligtvis öka framöver. Som kompensation för eventuella förlorade sommar- eller

vinterhabitat föreslås därför att grodtunnlar under vägar byggs, i första hand under Finedalsvägen och Kottlavägen samt under Storgårdsvägen, samt att miljön inom

vandringsvägen strax väster om planområdet stärks. Förstärkning kan göras, dels genom anläggning av en damm och dels genom förbättringar av landmiljön t.ex. genom

utplacering av död ved och stenar. Även stopp som hindrar groddjuren att ta sig upp på de mest trafikerade vägarna kan vara en viktig åtgärd.

Både vandringsvägen väster och söder om detaljplaneområdet är i behov av att skyddas.

Det kan t.ex. ske genom att de tas med i någon detaljplan och där avsätts som naturmark med syfte att bevara spridningsvägar för grod- och kräldjur.

Gamla eller nyskapade diken i området bör förbli öppna.

4.5 Rekreationsstråk samt spridning av däggdjur och andra arter

En ökad bebyggelse kommer med stor sannolikhet medföra ett ökat tryck på den kvarvarande skogen. Ökad trafik på vägarna kan också göra att upplevelsen av att vandra längs vägarna känns mindre naturnära och att människor därför söker sig mer in i skogen. Ett sätt att bibehålla rekreativa värden är att skapa sammanhängande

promenadstråk genom området. De kan både gå genom skogsmiljön, längs befintliga vägar eller mellan tomter. Vid behov kan skyltning användas för att leda folk rätt.

(19)

15 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-2914

Skyltning kan också behövas för att förhindra den dumpning av trädgårdsavfall och liknande som pågår i området.

Det gröna samband som finns idag utgör även en spridningsväg för däggdjur. För dessa arter, t.ex. rådjur och harar, är det viktigt att sammanhängande grönområden finns kvar så att spridning kan ske genom området, både i nordsydlig och i öst-västlig riktning. Om man väljer att inte bevara sammanhängande spridningsstråk av oexploaterad natur bör det ändå vara möjligt för t.ex. rådjur och harar att passera genom villaträdgårdar och andra tomter. I sådana fall kan restriktioner mot höga staket och liknande vara värdefullt.

Gröna tak är alltid positivt ur ett biologiskt perspektiv. Arter som planteras på tak och i andra offentliga planteringar i planområdet bör utgöras av inhemska och för området naturliga arter. Detta för att minimera påverkan på de arter som finns i området idag.

5 Sammanfattning

De högsta naturvärdena i området kan bibehållas genom att bebyggelsen planeras utifrån förutsättningarna på platsen. För att kunna göra det behöver värdefulla träd och grov död ved mätas in. Värdefulla brynmiljöer är lättare att återskapa. I stora drag bör ett sammanhängande stråk av tallskog bevaras längs västra kanten av planområdet, de gamla solbelysta tallarna i södra änden sparas och gamla tallar och kärnvärden i de två mellersta tallområdena sparas. Ekar och eventuella andra ädellövträd bör friställas stegvis. För att bevara sumpskogen behöver hydrologin i sumpskogen bibehållas och en skyddande skogsridå kring sumpskogen sparas.

Barriärer bör undvikas. För insekternas skull bör hög och tät bebyggelse samt stora hårdgjorda ytor undvikas. Grusade ytor är t.ex. att föredra istället för asfalterade ytor (något som också är positivt för groddjur). Gröna blommande tak och gröna trädgårdar kan också minska barriäreffekten. För groddjur bör hinder såsom kantstenar eller liknande förhindras. Risker bör minimeras med hjälp av grodtunnlar m.fl. åtgärder vid trafikerade vägar. Ska mer sammanhängande bebyggelse eller högre byggnader uppföras bör det ske i det gamla färgfabriksområdet intill Kottlavägen, dock ej mellan de solbelysta tallarna längst i söder och tallområdet längs västra kanten.

Inhemska arter som finns naturligt i området bör användas vid planteringar.

För att bevara det gröna spridningssamband som finns är gles och låg bebyggelse med gröna trädgårdar att föredra.

Kompensationsåtgärder för groddjur bör genomföras för att stärka och skydda spridningsvägen.

Med föreslagna skydds- och kompensationsåtgärder begränsas den negativa påverkan på målen i grönplanen och spridningsvägarna bedöms kunna bibehålla sin funktion.

6 Referenser

Grönplan för Lidingö 2014. Lidingö stad.

(20)

16 (16)

RAPPORT 2015-05-26

repo001.docx 2012-03-29

Översiktsplan Lidingö 2030. Lidingö stad. 2012.

Lidingös miljöprogram 2011-2020. Lidingö stad.

Naturvärdesinventering Skärsätra Underlag för detaljplanearbete Lidingö kommun.

Vectura. 2013

Herpetofaunan på Lidingö, Björkskär och Lilla Nassa. Habitat, Vandring, Hot och Naturvård – en 40-årig studie. Torbjörn Peterson. 2013.

Ekologiska landskapssamband för fem habitat i och kring Uppsala stad – Kunskapsunderlag för fysisk planering. Calluna. 2015.

Inventering av tallevande skalbaggar i Kronparken och Ulleråker. Olof Hedgren. 2013.