• No results found

Landshövdingen samtalar. En serie samtal för länets utveckling. Länets demografiska utmaning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Landshövdingen samtalar. En serie samtal för länets utveckling. Länets demografiska utmaning"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Landshövdingen samtalar

En serie samtal för länets utveckling

Länets demografiska utmaning

(2)

Länets demografiska utmaning

Samtal på residenset den 7 december 2009

Västerbotten står inför stora utmaningar och

landshövdingen har därför tagit initiativ till att samla både nationella och regionala aktörer till samtal under rubriken ”Landshövdingen samtalar”. Samtalet ska initiera de viktigaste framtidsfrågorna för länets utveckling.

Det första samtalet, den 7 december, handlade om den svåra men viktiga utmaningen om länets demo- grafiska utveckling. Antalet människor i yrkesaktiv ålder förväntas minska drastiskt inom ett fåtal år. Ett sviktande arbetskraftsunderlag riskerar därför att leda till framtida problem med nyrekrytering och kompe- tensförsörjning. Landshövding Chris Heister uttalade inför mötet.

– Vi behöver kraftsamla och genom att ta fram det bästa vi har, mixa olika intressenter samt hitta krea- tiva lösningar, ska vi stärka Västerbottens position.

Samtalet handlade om tre strategiskt viktiga områden:

Hur ökar vi Västerbottens attraktionskraft för nya invånare? Hur klarar vi den framtida kompetensför- sörjningen i Västerbotten? Hur skapar vi tolerans och öppenhet som kan berika och utveckla Västerbotten?

Både talare och inbjudna gäster vred och vände på temat ”den demografiska utmaningen” utifrån olika infallsvinklar.

Text: Tina Holmlund och Helena Österlind Foto: Jan Lindmark

Layout: Mariann Holmberg Upplaga: 70 ex.

Tryck: Länsstyrelsens tryckeri 2009

(3)

Chris Heister, landshövding i Västerbottens län, betonade att länet har många guldkorn som vi i länet måste bli bättre på att framhålla.

– Vi måste också ta tillvara och förädla våra råva- ror så att det i än högre utsträckning bidrar till länets utveckling. Vi måste alla bli bättre på att marknads- föra länet! Det är viktigt att skapa attraktionskraft och attraktiva miljöer. Kunskapen från universiteten måste föras ut på arbetsmarknaden.

Landshövding Chris Heister efterlyste fler entre- prenörer som vill göra affärer och framhöll att det i Västerbottens län finns många duktiga familjeföre- tag, Gnosjöanda och social tillit.

– Vi måste utnyttja det vi har och skaffa kapital för att förverkliga de goda idéerna som finns runt om i länet.

Patrik Sällström, planeringsdirektör på Läns–

styrelsen, redovisade länets befolkningsutveckling 2009–2030.

– Befolkningens sammansättning blir alltmer skev och försörjningsbördan ökar i länets samtliga kommuner.

Patrik Sällström berättade att fördelningen mellan kvinnor och män också kommer att föränd–

ras då andelen män blir en allt större majoritet i många kommuner. Umeå är den enda kommun som förväntas ha en fortsatt befolkningsökning framåt 2030.

Magnus Henrekson, Professor vid institutet för nä- ringslivsforskning, menade att det egentligen inte är något problem med en åldrande befolkning.

Panelen samlad, från vänster: Göran Sandberg, rektor Umeå universitet, Christina Husmark Pehrsson, socialförsäk- ringsminister, Chris Heister, landshövding i Västerbottens län, Magnus Henrekson, Professor vid institutet för närings- livsforskning och Patrik Sällström, planeringsdirektör på Länsstyrelsen

(4)

– Problemet är att personer i arbetsför ålder arbetar för lite.

Magnus Henrekson tyckte att det pratas för lite om att vi måste arbeta mer.

– Sysselsättningsgraden är för låg och det finns idag tillräckligt med ung befolkning som kan

träda in på arbetsmarknaden när 40-talisterna går i pension.

Arbetskraftsinvandring är inte lika viktig enligt Henrekson. Det fattas 500 000–600 000 jobb, och skapar vi dessa är en åldrande befolkning inget pro- blem.

Magnus Henrekson betonade också att Umeås roll som tillväxtkommun är viktig för hela länets utveckling.

– I större städer finns det större möjligheter att vara specialist och arbetsmarknaden är mer flexibel.

Den lokala infrastrukturen är viktig och kommuni- kationerna bör också eftersträva att vara ekologiskt hållbara.

Christina Husmark Pehrsson, socialförsäkrings- minister, menade att det behövs en diskussion om höjd pensionsålder med anledningen av den allt högre medellivslängden. Hon ställde frågan hur vi ska ställa oss till det faktum att vi faktiskt lever längre.

– Ska vi acceptera det som det är, eller kanske höja pensionsåldern?

Christina Husmark Pehrsson menade också att vi i arbetslivet måste ha en högre acceptans för dem

som på arbetsplatsen inte kan prestera hundra pro- cent. Hon tyckte också att det var intressant att se att en del av länets kommuner har sänkt sina ohäl-

(5)

sotal väldigt mycket och undrade vad detta kan bero på?

– Umeå har naturligt låga ohälsotal då kommunen har en mycket ung befolkning.

Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, berät- tade att Umeå universitet i år har 34 000 studenter vilket är rekord.

– Utmaningen är att få unga kompetenta studenter att stanna kvar. Idag har vi inte har tillräckligt med

jobb här för att den förutsättningen ska finnas för studenterna.

Han framhöll också betydelsen av nya Designhög- skolan och Arkitekthögskolan som ytterligare attrak- tion för Umeå och att det behövs profilområden.

– Universitetet kan inte skapa de jobb som behövs men det behövs fler entreprenörer i länet och en del av dem kan komma från universitetet, beskriver Gö- ran Sandberg, rektor vid Umeå universitet.

(6)

Fler samtal och fortsatt arbete

Detta var det första i raden av samtal och nästa som kommer till våren tar upp klimat-, miljö- och energifrågor.

Efter varje samtal kommer en högnivågrupp att utses som får i uppdrag att fortsätta bearbeta de olika spår som kommit fram under samtalen.

Det kommer att arrangeras lokala möten i länet och länsrådet kommer att vara med och leda gruppen och processen. Förhoppningen är att samtalen och gruppernas arbete ska bidra till många bra och konkreta förslag som kan sättas i verket så att Västerbotten står väl rustad för framtiden.

Länsstyrelsens representanter i högnivågruppen är länsråd Birgitta Heijer och jämställdhetsdirektör Helena Österlind. Göran Sandberg, rektor, Umeå Universitet är gruppens ordförande.

Birgitta Heijer, länsråd vid länsstyrelsen i Västerbotten

Rådgivande

högnivågrupp för

”den demografiska utmaningen”

Karin Israelsson

Kommunpolitiker (c), Sorsele

Roger Stighäll North Kingdom Lennart Evrell

VD, Boliden

Göran Sandberg

Rektor, Umeå universitet

Eva Nygren

VD, SWECO Sverige

(7)
(8)

Landshövdingen samtalar

En serie samtal för länets utveckling

Nästa samtal på residenset genomförs under våren 2010, då kring temat klimat-, miljö och energifrågor.

(9)

Länsstyrelsen Västerbotten

Storgatan 71 B, 901 86 Umeå

www.lansstyrelsen.se/vasterbotten vasterbotten@lansstyrelsen.se

tel. 090-10 70 00

References

Related documents

Ett av kommunpolisernas uppdrag är att tillsammans med kommunerna ta fram medborgarlöften som utgör en del av samverkansöverenskommelserna. 7 BRÅ skriver i en utredning från

Utifrån föregående mötesanteckningar nämns att uppdrag på förslag på plan för ett Äldrehälsa Kronoberg ännu inte är lämnad till tvärgrupp äldre.. Annie-Lie har haft

Tekniska nämnden beslutade den 18 juni 2015 att avslå medborgarförslag om att asfaltera 6 kilometersslingan på öster, medborgarförslaget avslås av ekonomiska skäl och har

Bland sjöarna med betydande näringsämnespåverkan (Tabell 2) skiljer sig utfallet från hela urvalet främst i att vattenfärg inte visar en signifikant ökning och att

Det finns ingen trend för länet som helhet (20 vattendrag med data) med avseende på halterna av ammoniumkväve (NH4-N), vare sig på helårsbasis (p = 0,53) eller uppdelat på

Projektet syftar till att utveckla metoder och utökad samverkan för att bidra till ökad sysselsättning för individer utanför arbetsmarknaden i glest.

Ön 3:13 Delar av fastigheten planläggs som allmän plats, gata och natur, och bör lösas in av kommunen och regleras till kommunägd fastighet. Del av fastigheten planläggs för

År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s År 2023 bör hela länet ha tillgång till stabila mobila tjänster av god