RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

(1)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 07.01.2003 SEK(2002) 1415 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Bokslut för Europeiska kol- och stålgemenskapen per 23 juli 2002 och

EKSG:s finansrapport per 23 juli 2002

(2)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

FINANSRAPPORT per 23 juli 2002

(3)

Innehålls- förteckning

Verksamhetsberättelse

EKSG-fördragets upphörande

EKSG:s utlånings- och garantitransaktioner EKSG:s upplåningstransaktioner

EKSG:s övriga verksamhet

Genomförande av EKSG:s driftbudget

Europeiska revisionsrättens rapport avseende bokslutet för Europeiska kol- och stålgemenskapen per 23 juli 2002

EKSG:s bokslut

Balansräkning per 23 juli 2002

Resultaträkning för det räkenskapsår som slutar per 23 juli 2002 Disposition av resultatet för det räkenskapsår som slutar per 23 juli 2002

Anmärkningar till EKSG:s bokslut per 23 juli 2002 Bilagor

Huvudvariabler avseende utestående lån per 23 juli 2002 Verksamhet med anknytning till EKSG:s driftbudget

(4)

EKSG

Europeiska kol- och stålgemenskapen upprättades genom ett fördrag som undertecknades i Paris den 18 april 1951 av Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna. Fördraget trädde i kraft år 1952 för en tid av femtio år och löpte ut den 23 juli 2002. Den 1 januari 1973 blev Danmark, Irland och Förenade kungariket medlemmar i EKSG.

Grekland undertecknade fördraget den 1 januari 1981. Spanien och Portugal anslöt sig den 1 januari 1986. Österrike, Finland och Sverige blev medlemmar den 1 januari 1995. De femton medlemsländerna betecknas i nedanstående text som medlemsstaterna".

Kommissionen

Europeiska kommissionen utövar den makt och de befogenheter som tillkom f.d. Höga myndigheten, i enlighet med bestämmelserna i EKSG-fördraget.

Per 23 juli 2002 består kommissionen av följande ledamöter:

Romano PRODI Ordförande

Neil K^INNOCK Vice-ordförande Loyola ^DEP^ALACIO Vice-ordförande

Mario MONTI Ledamot

Franz FISCHLER Ledamot

Erkki L^IIKANEN Ledamot

Frits BOLKESTEIN Ledamot Philippe BUSQUIN Ledamot Pedro S^OLBESM^IRA Ledamot

Poul NIELSON Ledamot

Günter VERHEUGEN Ledamot

Chris PATTEN Ledamot

Pascal L^AMY Ledamot

David BYRNE Ledamot

Michel BARNIER Ledamot

Viviane R^EDING Ledamot

Michaele S^CHREYER Ledamot Margot WALLSTRÖM Ledamot Antonio VITORINO Ledamot Anna DIAMANTOPOULOU Ledamot

Området för in- och utlåning samt EKSG:s investeringar har tilldelats Pedro Solbes Mira.

(5)

Generaldirektoratet för ekonomi

och finans

GD Ekonomi och finans – Direktorat L – ansvarar för EKSG:s huvudsakliga finansiella verksamhet. Generaldirektoratets ledning bestod den 23 juli 2002 av Klaus Regling, generaldirektör för GD Ekonomi och finans och Paul Goldschmidt, direktör för direktorat L.

Adress Europeiska kommissionen

GD Ekonomi och finans - direktorat L Wagner-byggnaden

Rue Alcide De Gasperi LU-2920 LUXEMBURG Tfn: (+352) 430 11 Fax: (+352) 43 63 22

Internet : registry@cec.eu.int

Euro I enlighet med artikel 121 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen inleddes den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen den 1 januari 1999. Rådet, som sammanträdde på stats- och regeringschefsnivå, bekräftade den 3 maj 1998 att Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland uppfyllde de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan, euron, den 1 januari 1999. Denna grupp utökades med Grekland den 1 januari 2001. Den 31 december 1998¹ (den 19 juni 2000 för den grekiska drakman²) fastställde rådet oåterkalleligen omräkningskurserna mellan euron och medlemsstaternas valutor till

1 euro = 40,339900 belgiska franc 1,955830 tyska mark 340,750000 grekiska drakmer 166,386000 spanska pesetas

6,559570 franska franc 0,787564 irländska pund 1.936,270000 italienska lire

40,339900 luxemburgska franc 2,203710 nederländska gulden 13,760300 österrikiska schilling 200,482000 portugisiska escudos

5,945730 finska mark

(6)

Verksamhetsberättelse

(7)

EKSG-fördragets upphörande

EKSG-fördraget upphörde att gälla den 23 juli 2002 och äganderätten till EKSG:s tillgångar återgår till medlemsstaterna från och med den 24 juli 2002 och fram till den dag då EKSG:s tillgångar från aktiv- och passivsida har överförts till Europeiska gemenskapen, såsom anges i protokollet till Nicefördraget.

Medlemsstaternas uttalade syfte är att EKSG:s tillgångar överförs till Europeiska gemenskapen (EG) och att det skapas en gemensam forskningsfond inom kol- och stålsektorn. Detta syfte uttalades redan vid Europeiska rådets möte i Amsterdam den 16 juni 1997 och i de resolutioner som antogs av rådet och medlemsstaternas representanter den 20 juli 1998 och den 21 juni 1999.

Europeiska rådet i Nice beslöt att det till Nice-fördraget skulle fogas ett protokoll om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om inrättandet och förvaltningen av Kol- och stålforskningsfonden. Det beslutades att EKSG:s samtliga tillgångar och skulder skulle överföras till Europeiska gemenskapen då fördraget upphör att gälla, med början den 24 juli 2002. Nettovärdet av tillgångarna skulle användas till forskning inom de sektorer som är knutna till kol- och stålindustrin. Avkastningen från dessa tillgångar skulle i sin helhet användas till forskning inom dessa sektorer.

Eftersom Nice-fördraget inte ratificerades innan EKSG-fördraget löpte ut, gav medlemsstaterna Europeiska kommissionen³ i uppdrag att tillfälligt förvalta EKSG:s tillgångar under dess avvecklingsperiod med stöd av samma principer som anges i protokollet till Nice-fördraget.

(8)

EKSG:s utlånings- och garantitransaktioner

Den allmänna utvecklingen under 2002

Med tanke på att EKSG-fördraget löpte ut den 23 juli 2002 bedrev kommissionen inte någon låneverksamhet år 2002. Dess verksamhet begränsades till att förvalta löpande lån.

Sedan EKSG inledde sin finansiella verksamhet har 24,46 miljarder euro betalats ut i lån, varav 23,28 miljarder euro ur lånat kapital och 643 miljoner ur eget kapital (specialreserven och f.d.

pensionsfonden).

Om man räknar in de garantier som beviljats under samma period (77,9 miljoner euro), uppgår totalbeloppet för EKSG:s finansiella transaktioner till 24,5 miljarder euro.

Lån till medlemsstaterna sedan EKSG:s tillkomst

(miljoner euro) Kurs 23.7.2002

Lån ur upplånat kapital Lån ur eget kapital

Medlemsstat

Artikel 54(1) Artikel 56(2) Övrigt Totalt Subventionerade bostäder

Övrigt Totalt

Belgien 425,2 258,6 30,5 714,3 164,8 - 164,8

Danmark 550,0 9,7 0,0 559,7 2,1 - 2,1

Tyskland 3955,6 2.485,6 34,0 6.475,2 253,2 11,3 264,5

Grekland 114,1 0,0 0,0 114,1 1,0 - 1,0

Spanien 591,6 115,7 0,0 707,3 18,0 - 18,0

Frankrike 2.814,0 1.029,8 0,4 3.844,2 74,8 0,1 74,9

Irland 31,4 6,1 0,0 37,5 1,4 - 1,4

Italien 2.526,8 720,5 107,1 3.354,4 27,3 2,7 30,0

Luxemburg 357,7 57,9 3,5 419,1 6,1 0,9 7,0

Nederländerna 520,8 42,4 4,2 567,4 18,8 1,4 20,2

Österrike 72,6 4,2 0,0 76,8 4,5 - 4,5

Portugal 239,9 10,0 0,0 249,9 1,3 - 1,3

Finland 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8 - 0,8

Sverige 26,2 0,0 0,0 26,2 0,0 - 0,0

Förenade kungariket 3.653,5 2.579,5 0,0 6.233,0 52,5 - 52,5

Gemenskapen 15.879,4 7.320,0 179,7 23.379,1 626,6 16,4 643,0

Utanför gemenskapen 379,4 - 60,4 439,8 - - -

Totalt 16.258,8 7.320,0 240,1 23.818,9 626,6 16,4 643,0

(1) Lån till finansiering av industriinvesteringar.

(2) Omställningslån.

(9)

Återstående lånebelopp för EKSG-lån Lån ur upplånat kapital

(miljoner euro)

Medlemsstat Återstående

lånebelopp

per

23 juli 2002

Art. 54 (1)

Återstående lånebelopp

Per

23 juli 2002

Art. 56 (2)

Per

3 juli 2002

Övrigt (3)

Totalt

Grekland 100,91 - 100,91

Spanien - 0,26 0,26

Frankrike 133,82 229,39 363,21

Italien 20,75 11,01 2,13 33,89

Förenade kungariket 74,26 74,26

Totalt gemenskapen 329,74 240,66 2,13 572,53

(3) Lån till uppförande av subventionerade bostader.

(10)

Lån ur eget kapital

(miljoner euro)

Medlemsstat Återstående

lånebelopp

Per

23 juli 2002

Art. 54 (1)

Återstående belopp

Per

23 juli 2002

Art. 56 (2)

per

23 juli 2002

Övrigt (3)

Totalt

Belgien 6,21 6,21

Danmark 0,10 0,10

Tyskland 55,91 55,91

Grekland 0,49 0,49

Spanien 11,03 11,03

Frankrike 14,92 14,92

Irland 0,34 0,34

Italien 7,39 7,39

Luxemburg 1,08 1,08

Nederländerna 1,10 1,10

Österrike 4,12 4,12

Portugal 0,69 0,69

Finland 0,78 0,78

Förenade kungariket 8,14 8,14

Totalt gemenskapen 112,30 112,30

(3) Lån till uppförande av subventionerade bostader.

(11)

Utestående lån efter ställda garantier

Lån ur upplånat kapital

Fördelning per land efter ställda garantier Utestående belopp per 23 juli 2002

(miljoner euro)

Medlemsstat Statlig garanti

Bankgaranti(1) Industrigrupp Real- säkerhet

Utan

garantier Totalt

Allmän Privat

Grekland

Spanien

Frankrike

Italien

Förenade kungariket

100,91

-

0,26

0,72

33,89

-

133,82

-

228,67

-

74,26

100,91

0,26

363,21

33,89

74,26

Totalt gemenskapen 100,91 34,87 133,82 228,67 - 74,26 572,53

(1) Lån där största delen beviljats finansiella institutioner för vidare överföring till betalningsmottagarna.

(12)

Lån ur eget kapital

Fördelning per land efter ställda garantier Utestående belopp per 23 juli 2002

(miljoner euro)

Medlemsstat Statlig garanti

Bankgaranti (1)

Industrigrupp Real- säkerhet

Utan garantier

Totalt

Allmän Privat

Belgien

Danmark

Tyskland

Grekland

Spanien

Frankrike

Irland

Italien

Luxemburg

Nederländerna

Österrike

Portugal

Finland

Förenade kungariket

_

-

0,34

-

6,21

0,10

55,91

0,49

11,03

11,56

-

7,39

1,08

-

4,12

0,69

0,78

8,14

-

1,44

-

1,10

-

1,92

-

6,21

0,10

55,91

0,49

11,03

14,92

0,34

7,39

1,08

1,10

4,12

0,69

0,78

8,14

Totalt gemenskapen 0,34 107,49 1,44 1,10 - 1,92 112,30

(1) Lån där största delen beviljats finansiella institutioner för vidare överföring till betalningsmottagarna.

(13)

EKSG:s upplåningsverksamhet

Under 2002 bedrev EKSG ingen upplåningsverksamhet med tanke på EKSG-fördragets upphörande.

Verksamheten begränsades till förvaltning av befintliga lån, som den 23 juli 2002 uppgick till 742,5 miljoner euro (se tabellen nedan).

EKSG:s upplånade totalbelopp per 23 juli 2002

AMORTERINGAR PÅ EKSG-LÅN PER 23.7.2002

(miljoner euro / kurs per 23.7.2002)

EUR GBP USD TOTALT

Fr.o.m. 23.72002 15,1 15,1

2003 ^241,1 ^241,1

2004 2,2 2,2

2005 2,2 2,2

2006 2,0 2,0

2007 ^2,0 ^2,0

2008 ^0,3 ^100,9 ^101,2

2009 94,8 94,8

2010 0,0

2011 0,0

2012 ^45,7 ^45,7

2013 0,0

2014 0,0

2015 0,0

2016 ^0,0

2017 ^106,2 ^106,2

2018 0,0

2019 130,0 130,0

Totalt ^310,6 ^331,0 ^100,9 ^742,5

(14)

Konsoliderad skuld per 23 juli 2002

(miljoner euro)

Räkenskapsårets transaktioner Ursprungsvaluta Utestående

skuldbelopp per 31 december

2001 Inlåning

(2002)

Återbetalningar (2002)

Växelkurs- justeringar

Utestående skuldbelopp per

23 juli 2002

Förfalloår

EUR 880,2 -569,6 0 310,6 2012

GBP 438,1 -90,2 -16,9 331,0 2019

CHF 0,2 -0,2 0,0 0,0 -

USD 117,9 -3,9 -13,1 100,9 2008

Totalt 1436,4 0 -663,9 -30,0 742,5

(15)

EKSG:s övriga verksamhet

Omställningsstöd

[artikel 56.1 c och 56.2 b i EKSG-fördraget]

Traditionellt och kompletterande stöd

Omställningsstödet är ett nödvändigt komplement till unionens industripolitik inom kol- och stålsektorerna. När ett företag lägger ner, skär ner eller permanent ändrar sin verksamhet eller också då det gäller kolsektorn inför ny teknik/nya tillverkningsprocesser och detta leder till att arbetstillfällen går förlorade, ser Europeiska unionen till att lindra de sociala effekterna för de berörda arbetstagarna genom bl.a. omställningsåtgärder. Unionen deltar på detta sätt i finansieringen av det stöd vars främsta syfte är att begränsa inkomstbortfallet för de berörda.

Stödet beviljas på de villkor som stipuleras i de bilaterala överenskommelserna och är kopplat till mottagarnas situation: förtidspension, arbetslöshet, omplacering, omställning av verksamhet.

Det högsta genomsnittsbelopp som beviljas per arbetstagare är 3 000 euro. Alla bidrag från EKSG förutsätter emellertid att medlemsstaten bidrar med ett minst lika stort belopp.

Vid sidan om det traditionella stödsystemet, som bygger på artikel 56.1 c och 56.2 b i fördraget, har EKSG dessutom ökat sitt engagemang inom kolsektorn.

Med stöd av sitt beslut av den 6 september 2 000 om att för perioden 1.1.2001-23.7.2002 inrätta ett program för kompletterande sociala åtgärder som ska åtfölja omstruktureringen av kolindustrin (sociala åtgärder inom kolsektorn) har kommissionen ökat gemenskapens stöd till åtgärder som gäller förtidspensionering, arbetslöshet (inkl. skadestånd vid uppsägning och avgångsvederlag) och omskolning (ersättning för lönebortfall, flyttningsbidrag etc.), som berörda gruvarbetare erhåller vid omstrukturering. De kompletterande former av stöd som beviljas inom ramen för de sociala åtgärderna är i genomsnitt högst 4 000 euro per arbetstagare då de förtidspensioneras och 2 000 euro då de blir arbetslösa eller omskolas.

Tabellerna i bilagan visar fördelningen per medlemsstat av antalet mottagare samt beviljade belopp under år 2002 enligt både de traditionella stödformerna och det kompletterande programmet för kolsektorn samt det samlade stödet per 31 december 2001 och 23 juli 2002.

Eftersom EKSG-fördraget löpte ut den 23 juli 2002 är det stöd som beviljades i år det sista.

(16)

Stöd till forskning inom stålsektorn (artikel 55 i EKSG-fördraget)

1. FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

Enligt EKSG-programmet för forskning och utveckling inom stålsektorn beviljades under 2002 52 miljoner euro till finansiering av forskningsprojekt, pilot- och demonstrationsprojekt inom ramen för stålforskningsstöd enligt artikel 55 i EKSG-fördraget.

Kommissionen valde ut och finansierade 62 forskningsprojekt bland 130 inlämnade förslag samt 9 pilot- och demonstrationsprojekt bland 20 mottagna förslag med ansökan om ekonomiskt stöd.

Finansieringen av forskningsprojekten uppgick till 44,47 miljoner euro och finansieringen av pilot- och demonstrationsprojekten till 7,47 miljoner euro.

Det ekonomiska stödet till forskningsprojekten fördelades på följande områden (i %):

- Reduktion av malmer: 11 % - Stålverk: 16 %

- Valsverk: 31 %

- Mätningar och analyser: 7%

- Egenskaper och driftegenskaper: 35 %

Det ekonomiska stödet till pilot- och demonstrationsprojekt fördelades på följande områden (i

%):

- Framställning av gjutjärn och stål: 44 % - Stränggjutning: 21%

- Valsning och behandling av produkter: 23 % - Online-kontroll: 12 %

Med dessa projekt vill man främst uppnå lägre produktionskostnader, förbättring av produkternas kvalitet och driftegenskaper, främjande av stålanvändningen, utökning av stålets användningsområden, anpassning av produktionsförhållandena till miljöskyddskraven, utveckling av nya processer samt försök med nya metoder.

(17)

2. KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER OCH STÖDÅTGÄRDER

Dessa åtgärder - som gör det möjligt att komplettera eller samordna forskningsprojekten - syftar till att öka programmets effektivitet.

Kommissionen har även bidragit till finansieringen av internationella evenemang, i Frankrike och Tyskland, om de senaste rönen inom ståltekniken och stålet i miljön.

3. NYA STÅLFORSKNINGSPROGRAMMET

Vid mötet med företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet den 27 februari 2002 antogs beslutet om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden (2002/234/EKSG). Det program som anges i bilaga III till nämnda beslut ska ersätta EKSG:s befintliga forskningsprogram och börja tillämpas av kommissionen under andra hälften av år 2002. Genom detta program kan EKSG:s forskning fortsätta efter juli 2002. Det presenteras i ett särskilt nummer av nyhetsbladet Steel RTD Newsletter som utkommer två gånger om året.

Uppgifter om det nya programmet återfinns på Internet (http://www.cordis.lu/coal-steel- rtd/home.html).

(18)

Stöd till forskning inom kolsektorn (artikel 55 i EKSG-fördraget)

Inom det tekniska forskningsområdet för kol valdes 14 projekt ut och de erhöll ekonomiskt stöd enligt artikel 55 i EKSG-fördraget. Stödet uppgick till totalt 19 899 750 euro, och till detta kommer ett belopp på 100 250 euro till spridning av forskningsresultat och därmed förknippade kostnader.

Huvudsyftet med dessa projekt är ett effektivt miljöskydd, information till allmänheten om kolets betydelse som energikälla, förbättring av kolets konkurrensläge samt ett rationellt utnyttjande av gemenskapens resurser. Av det beviljade stödet på 19 899 750 euro avsattes 11 103 420 euro - dvs. 55,8 % av totalbeloppet - till forskningsprojekt särskilt inriktade på miljön. Ett belopp på 4 367 190 euro - dvs. 21,9 % av totalbeloppet - anslogs till projekt inriktade på hälsa och säkerhet i gruvorna.

Stödet till de olika forskningsområdena fördelas enligt följande:

Bidrag Forskningsområden

i euro i %

Gruvteknik:

- Utgrävningssystem 1 565 040 7,8 %

- Gruvgas, ventilation, klimat 0 0

- Ledning av gruvor 5 751 810 28,9 %

Totalt "gruvteknik" 7 316 850 36,8 % Kolanvändning:

- Beredning av kol 3 141 060 15,8 %

- Metallurgisk användning av kol 2 558 280 12,9 % - Förbränning och förgasning av kol 6 883 560 34,6 % Totalt "kolanvändning" 12 582 900 63,2 %

TOTALT 19 899 750 100 %

(19)

Genomförande av EKSG:s driftbudget

Intäkter och utgifter i 2002 års budget redovisas nedan. Budgeten omfattar perioden 1.1.2002- 23.7.2002. Vid det senare datumet upphör EKSG-fördraget att gälla.

Intäkterna i EKSG:s budget

Höga myndigheten (kommissionen) har befogenhet att skaffa de medel som krävs för att fullgöra sitt uppdrag genom att ta ut en avgift på kol- och stålproduktionen.

Kommissionen fastställde emellertid avgiftsnivån till 0 % för 2002, eftersom avsättningarna i EKSG:s balansräkning per 31 december 2001 bedömdes vara tillräckliga för att EKSG:s budgeterade verksamhet skulle kunna hålla en lämplig nivå fram till dess att fördraget löper ut.

Intäkterna i EKSG:s budget för 2002 kommer från följande källor:

1. "Nettosaldot" av den ekonomiska verksamheten, främst räntor på investeringar, reserver och andra avsättningar i EKSG:s balansräkning.

2. Annulerade åtaganden.

3. Återföring av avsättningar för finansiering av EKSG:s driftbudget.

4. Diverse.

För år 2002 var dessa intäkter 31 miljoner, 15 miljoner, 79 miljoner respektive 5 miljoner euro.

Intäkterna i EKSG:s driftbudget uppgick alltså för 2002 till totalt 131 miljoner euro.

Utgifterna i EKSG:s budget

Intäkterna i driftbudgeten är avsedda att täcka de olika utgifter som förutses i EKSG-fördraget.

Administrationskostnader

EKSG:s bidrag till administrationskostnaderna regleras i artikel 50 i EKSG-fördraget och specificeras i artikel 20 i Fusionsfördraget. Genom rådets beslut av den 21 november 1977, fattat med stöd av samma fördrag, bidraget till dessa kostnader bestå av ett årligt schablonbelopp om 5 miljoner euro.

(20)

Dessa bidrag till de sociala stödformerna beviljas under förutsättning att den berörda medlemsstaten lämnar ett särskilt bidrag som är minst lika stort som EKSG:s.

De sociala stödformerna tilldelas enligt de regler som fastställs i de bilaterala överenskommelser som ingåtts med medlemsstaterna (förtidspensionering, arbetslöshet, omplacering och omskolning).

Stöd till forskning

I enlighet med artikel 55 i EKSG-fördraget anslogs för 2002 ett belopp om 72 miljoner euro i stöd till teknisk forskning inom kol- och stålsektorn.

Huvudsyftet med stödet till stålforskningen (52 miljoner euro) är att minska produktionskostnaderna, förbättra produkternas kvalitet och driftegenskaper, främja stålanvändningen, utöka stålets användningsområden samt anpassa produktionsförhållandena till miljöskyddskraven.

Inom kolforskningens område (20 miljoner euro) är det främsta syftet att minska tillverkningskostnaderna, öka avkastningen såväl under som ovan jord, förbättra säkerheten och arbetsvillkoren, bevara nya marknader samt i synnerhet förbättra användningen av kol för ett bättre miljöskydd.

(21)

Genomförande av EKSG:s driftbudget för räkenskapsåret 2002

(miljoner euro)

Behov Tillgångar

Transaktioner som skall finansieras med budgeterade medel (beloppen ska inte återbetalas)

Prognos Utfall Räkenskapsårets tillgångar Prognos Utfall

1. Administrationskostnader 2,8 2,8 1. Löpande tillgångar

1.1 Intäkter från avgiftsnivån 0,00 % 0 0

2. Omställningsstöd (art. 56) 64 35,2 1.2 Nettosaldo 31 31,1

1.3 Böter och förseningsavgifter p.m. 4,6

3. Forskningsstöd (art. 55) 72 71,8 1.4 Övrigt 1 0,7

3.1 Stålforskning 52 51,8

3.2. Kolforskning 20 20,0 2. Annullering av åtaganden som sannolikt inte

kommer att genomföras

17 15,4

4. Sociala åtgärder inom kolsektorn (art 56)

29 21,0 3. Återföring av avsättningar för finansiering av EKSG:s driftbudget

118,8 79,0

Budgeten totalt 167,8 130,8 Budgeten totalt 167,8 130,8

(22)

Rapport från Europeiska revisionsrätten

(23)

Bokslut för EKSG

EKSG:s balansräkning, resultaträkning samt dispositionen av resultatet för det räkenskapsår som slutade 23 juli 2002 har överlämnats till kommissionen för godkännande genom det skriftliga förfarandet nr E/…. av den ... 2002. De redovisas i denna finansrapport i den form som de godkändes av kommissionen.

(24)

Balansräkning per 23 juli 2002

(Belopp i euro) - Före avsättning av resultatet

Tillgångar

23 juli 2002 31 december 2001

Tillgodohavanden hos centralbankerna (anm. C1) 28 730 63 130

Fordringar hos kreditinstitut

- a vista 1 839 938 8 553 937

- kapitalräkning, uppsägningskonto (anm. C2.1) 33 539 360 133 272 729

- lån (anm. C2.2) 120 215 715 355 368 358

Totalt 155 595 013 497 195 024

Kundfordringar

- lån (anm. C3.1) 682 080 134 1 045 139 605

- avgifter (anm. C3.2) 0 66 213

- böter (anm. C3.3) 0 39 806 715

- räntebidrag som ska återbetalas (anm. C3.4) 337 736 2 579 066

Totalt 682 417 870 1 087 591 599

Obligationer och andra värdepapper med fast avkastning

- offentliga utställare 1 129 370 124 1 090 184 127

- övriga utställare 399 531 331 478 711 875

Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning (anm. C5)

27 998 410 44 205 202

Totalt 1 556 899 865 1 613 101 204

Övriga tillgångar (anm. C6) 6 023 377 7 092 794

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (anm. C7) 47 568 362 82 534 005

Totalt tillgångar 2 448 533 217 3 287 577 756

(25)

Balansräkning per 23 juli 2002

(Belopp i euro) - Före avsättning av resultatet

Eget kapital, avsättningar och skulder

Skulder till tredje man

Skulder till kreditinstitut (anm. C8)

- kapitalräkning eller uppsägningskonto 36 202 081 604 294 572

Skuldebrev (anm. C9) 706 302 342 836 250 262

Övriga skulder (anm. C10) 36 616 446 301 104

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (anm. C11) 22 564 190 78 061 265

Skulder till tredje man 801 685 059 1 518 907 203

EKSG:s driftbudget (anm. C12) 400 916 712 530 720 948

Avsättningar för risker och kostnader

Garantifond (anm. C13.1) 529 000 000 580 000 000

Avsättningar för stora exponeringar - 6 000 000

Övriga avsättningar (anm. C13.2) 57 012 724 150 699 271

Totalt avsättningar 586 012 724 736 699 271

Budget för finansiering av kol- och stålforskningsfonden (anm. C14)

240 000 000 240 000 000

Reserver och resultat (anm. C15)

Specialreserv 112 300 000 118 000 000

(26)

Resultaträkning för räkenskapsåret som slutar 23 juli 2002

(Belopp i euro)

Kostnader

1.1.2002-23.7.2002 1.1.2002-23.7.2002

Räntor och liknande kostnader (anm. C17) 53 081 195 141 299 615

Kommissionsavgifter 314 770 379 849

Förluster vid finansiella transaktioner

- Kursförändringar (anm. B2) - 268.248

- Realisationsförluster på obligationer och andra värdepapper med fast avkastning

4 427 896 2.248.893

- Värdekorrigering av obligationer och andra värdepapper med fast avkastning (anm. C4)

63 570 916 6.760.668

- Värdekorrigering av aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning (anm. C5)

1 405 587 3.072.877

Totalt 69 404 399 12 350 686

Administrationskostnader (anm. C18) 2 794 520 5 000 000

Övriga rörelsekostnader (anm. C19) 715 908 1 711 089

Värdekorrigering av fordringar och reserver för eventuella skulder och åtaganden

- Värdekorrigering av fordringar 916 445 4 743 980

- Avsättning till garantifonden (anm. C13.1) - 15 000 000

- Avsättning till reserven för risker och kostnader (anm. C13.2)

3 215 253 2 057 973

Totalt 4 131 698 21 801 953

Extraordinära kostnader 39 771 31 139

Juridiska åtaganden för räkenskapsåret (anm. C12)

127 988 619 184 554 560

Avsättning till reserver för finansieringen av kol- och

stålforskningen (anm. C14) ^- 240 000 000

Totalt kostnader 258 470 880 607 128 891

(27)

Resultaträkning för räkenskapsåret som slutar 23 juli 2002

(Belopp i euro)

Intäkter

1.1.2002-23.7.2002 1.1.2001-31.12.2001

Räntor och liknande intäkter (anm. C20) varav räntor på värdepapper med fast avkastning:

37.749.670 år 2002 och 69.658.619 år 2001

9 .425 315 214 741 377

Kommissionsavgifter ^{141 300} ^{253 300}

Vinster av finansiella transaktioner:

- Kursförändringar (anm. B2) 381 759 -

- Realisationsvinster på obligationer och andra värdepapper med fast avkastning

5 253 120 696 145

- Realisationsvinster på obligationer och andra värdepapper med rörlig avkastning

3 491 224 -

- Återföring av värdekorrigering av obligationer och

andra värdepapper med fast avkastning (anm. C4) ^{7 580 807} ^{17 200 348} - Återföring av värdekorrigering av aktier och andra

värdepapper med rörlig avkastning (anm. C5) ^- ^{1 179 177}

Totalt 16 706 910 19 075 670

Återföring av värdekorrigering av fordringar och reserver för eventuella skulder och åtaganden:

- Återföring av värdekorrigeringar av fordringar 22 011 553 49 478 703

- Avsättningar för stora exponeringar 6 000 000 11 000 000

- Uttag ur avsättningar för övriga risker och kostnader (anm. C13.2)

51 371 610 3 477 090

Totalt 79 383 163 63 955 793

Övriga rörelseintäkter (anm. C21) 8 022 885 83 387

(28)

Disposition av resultatet för perioden som slutar den 23 juli 2002

(Belopp i euro)

1.1.2002-23.7.2002 1.1.2001-31.12 2001

Balanserat resultat per 1 januari ^{3 250 334} ^{2 029 066}

Årets resultat att avsätta 158 668 388 8 588 663

Totalt 161 918 722 10 617 729

Avsättning till Fonden för kol- och stålforskning (anm. C15) 158 300 000 7 367 395

Balanserat resultat i slutet av perioden 3 618 722 3 250 334

(29)

ANMÄRKNINGAR TILL EKSG:S BOKSLUT PER 23 JULI 2002

(Belopp i euro)

A. EKSG

Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) inrättades genom fördraget av den 18 april 1951.

Enligt detta har EKSG till uppgift att verka för medlemsstaternas ekonomiska utveckling genom att upprätta en gemensam kol- och stålmarknad.

EKSG-fördraget upphörde att gälla den 23 juli 2002. Europeiska rådet i Nice beslöt att det till Nice-fördraget av den 26 februari 2001⁴ skulle fogas ett protokoll om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om inrättandet och förvaltningen av Kol- och stålforskningsfonden. Det beslutades att EKSG:s samtliga tillgångar skulle överföras till Europeiska gemenskapen då fördraget upphör att gälla, med början den 24 juli 2002. Nettovärdet av tillgångarna skulle användas till forskning inom de sektorer som är knutna till kol- och stålindustrin. De intäkter som tillgångarna genererar skulle i sin helhet användas till forskning inom de sektorer som är knutna till kol- och stålindustrin.

Eftersom Nice-fördraget inte hade hunnit ratificeras innan EKSG-fördraget löpte ut, gav medlemsstaterna Europeiska kommissionen i uppdrag att tillfälligt förvalta EKSG:s tillgångar och skulder under avvecklingen med stöd av samma principer ⁵ som anges i protokollet till Nice- fördraget. Irland har i folkomröstning den 19 oktober 2002 uttryckt sitt stöd för att gå vidare med en ratificering av Nice-fördraget.

Eftersom EKSG-fördraget löper ut har EKSG-avgiften varit 0 % sedan 1998 och in- och utlåningsverksamheten upphörde praktiskt tagit i juli 1997 (kommissionens beslut av den 22 juni 1994). Det innebär att EKSG:s viktigaste finansieringskälla därefter har varit avkastningen på de likvida medlen.

B. REDOVISNINGSPRINCIPER OCH REDOVISNINGSMETODER

1. Bokslutets uppställning

Bokslutet är upprättat enligt allmänt accepterade bokföringsprinciper.

Då bokslutet upprättades har i bokföring och beräkningar hänsyn tagits till de krav och skyldigheter som EKSG åläggs genom fördragen och andra beslut som fattats av Europeiska gemenskapernas olika institutioner med avseende på EKSG.

(30)

Direktiv 2001/65/EG⁷, genom vilket ovannämnda direktiv ändras och som gäller med avseende på värderingsreglerna för årsbokslut och sammanställd redovisning, tillämpas inte ännu på EKSG:s bokslut. Detta direktiv träder i kraft senast den 31 december 2003.

2. Omräkning av valutor Valutan i EKSG:s årsbokslut är euro.

Alla EKSG:s transaktioner i främmande valuta omvandlas till euro enligt Europeiska centralbankens månadskurs.

Icke-monetära poster räknas om till euro till den månadskurs som gällde då de förvärvades eller då de senast omvärderades.

Då balansräkningen upprättas räknas de monetära posterna om till euro till den månadskurs som då gäller. De negativa valutakursskillnaderna redovisas i resultaträkningens kostnadsdel.

De positiva valutakursskillnaderna förs över till "Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter" i balansräkningens passivsida.

(31)

2.1 Växelkurser

Följande kurser har använts när balansposterna räknades om till euro:

Dansk krona 7,43310 7,43650

Svensk krona 9,46450 9,30120

Pund sterling 0,63290 0,60850

Schweizisk franc 1,45490 1,48290

US-dollar 0,99100 0,88130

Japansk yen 116,370 115,330

2.2 För balansräkningen per 23 juli 2002 gäller följande fördelning mellan tidigare nämnda valutor och euron (i euro):

VALUTA TILLGÅNGAR SKULDER

Euro 1 974 960 860 1 997 616 326

Dansk krona 780 877 -

Svensk krona 296 523 -

Pund sterling 365 168 225 343 890 375

Schweizisk franc 6 -

US-dollar 107 326 726 107 026 516

Totalt 2 448 533 217 2 448 533 217

(32)

3. Investeringar och metod för värdering av obligationer och andra värdepapper Enligt EKSG:s interna bokföringsregler skall portföljinvesteringar begränsas till obligationer från förstklassiga emittenter. I samband med ett avtal om skulduppgörelse med en gäldenär med betalningssvårigheter, blev dock EKSG under 1998 undantagsvis ägare till aktier och andra andelar med rörlig avkastning i ett privat företag.

Obligationer, andra värdepapper med fast avkastning samt aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning värderas antingen till det genomsnittliga anskaffningspriset eller det gällande marknadsvärdet vid räkenskapsårets slut, beroende på vilket som är lägst.

Denna regel gäller inte för värdepapper som anses vara finansiella anläggningstillgångar, vilka värderas antingen till det genomsnittliga anskaffningspriset eller till inlösenpriset, beroende på vilket som är lägst.

4. Särdrag i EKSG:s bokslut a) EKSG:s driftbudget

Delar av EKSG:s medel ställs till förfogande i driftbudgeten. Den fastställs årligen av kommissionen efter det att upplysningar inhämtats hos rådet och samråd ägt rum med Europaparlamentet. Den sista budgeten upprättades för perioden 1 januari - 23 juli 2002.

Åtagandena i driftbudgeten som avser tredje part och som var oavslutade den 23 juli 2002 framgår av EKSG:s driftbudget (se anm. C12).

Av avsättningarna för finansiering av EKSG:s driftbudget 2002 (149 794 520 euro per 31 december 2001) har 79 miljoner euro använts och återstoden har återförts per 23 juli 2002 (se anm. C12, C16.1 och C16.2).

b) Budget för finansiering av kol- och stålforskning

Europeiska unionens medlemsstater har beslutat att intäkterna från förvaltningen av EKSG:s tillgångar efter den 23 juli 2002 skall avsättas som intäkter i Europeiska gemenskapernas allmänna budget⁸. De skall användas till ett forskningsprogram inom kol- och stålsektorn (se anm. A till denna rapport).

EKSG har redan gjort avsättningar för att denna mekanism för finansiering av kol- och stålforskning skall kunna startas. Avsättningarna återfinns under budgetposten Finansiering av kol- och stålforskning (se anm. C14).

5. Ändrade redovisningsmetoder

T.o.m. budgetåret 2001 betraktades inte böter och räntebidrag som EKSG:s tillgångar förrän de verkligen hade inbetalts. Böter som hade ålagts men ännu inte inbetalts liksom räntebidrag för vilka återbetalning hade krävts överfördes som finansieringsavsättning (se anm. C13.2a).

(33)

C. ANMÄRKNINGAR TILL POSTERNA I BALANSRÄKNINGEN OCH RESULTATRÄKNINGEN

1. Tillgodohavanden i centralbankerna

Denna post utgör EKSG:s tillgodohavanden hos vissa medlemsstaters centralbanker.

2. Fordringar hos kreditinstitut

2.1. Kapitalräkning eller uppsägningskonto

Den kvarvarande löptiden är enligt följande:

(euro)

Upp till tre månader 33 539 360 133 272 729

Totalt 33 539 360 133 272 729

(34)

2.2. Lån

Den kvarvarande löptiden är enligt följande:

(euro)

Upp till tre månader 3 312 991 33 692 382

Tre månader till ett år 27 844 126 218 222 375

Ett år till fem år 29 060 876 39 999 682

Mer än fem år 59 997 722 63 453 919

Totalt 120 215 715 355 368 358

(35)

3. Kundfordringar 3.1. Lån

Lån som beviljats kreditinstitut visas i posten "Fordringar hos kreditinstitut" (se anm. C2).

Fördelning av övriga lån:

(euro)

1. Lån som utbetalats från lånade medel

• Utestående belopp 678 726 833 1 091 388 811

• Värdekorrigeringar -47 388 569 -99 348 028

Delsumma 631 338 264 992 040 783

2. Lån ur specialreserven för finansiering av subventionerade bostäder 17 214 002 17 483 206

Totalt 1 648 552 266 1 009 523 989

Den kvarvarande löptiden (med undantag för värdekorrigeringar) är följande:

•Upp till tre månader 50 752 207 170 535 047

•Tre månader till ett år 232 969 144 166 153 710

•Från ett år till fem år 11 968 366 240 749 165

•Mer än fem år 400 251 118 531 434 095

695 940 835 1 108 872 017

3. Lån från den f.d. pensionsfonden till Europeiska gemenskapernas tjänstemän för byggande av bostäder

33 527 868 34 817 280

(36)

3.2. Avgifter

Avgiftssatserna för 1998 och 2002 var 0 % och fordringarna 23 juli 2002 gäller alltså föregående års avgifter.

Denna post fördelar sig på följande sätt:

(euro)

Bruttobelopp 4 975 874 5 455 706

Värdekorrigering -4 975 874 -5 389 493

Nettobelopp 0 66 213

3.3. Böter

Denna post omfattar kommissionens fordringar på de företag som belagts med böter i enlighet med fördragets regler. Registreringsmetoden har ändrats eftersom det inte längre upprättas någon driftbudget för EKSG (se anm. B5).

Denna post fördelar sig på följande:

(euro)

Böter att inkassera enligt det s.k. kvotsystemet

- Kapital 1 034 270 1 034 270

- Förseningsavgifter 340 962 340 962

Böter att inkassera enligt beslut 94/215/EKSG ⁹

- Kapital 24 359 000 28 959 000

- Förseningsavgifter 11 162 914 10 587 790

Böter att inkassera enligt beslut 98/247/EKSG ¹⁰

- Kapital 8 064 000 8 064 000

- Förseningsavgifter 1 955 078 1 695 926

Totalt 46 916 224 50 681 948

Värdekorrigering 46 916 224 10 875 232

Nettobelopp 0 39 806 715

(37)

3.4. Räntebidrag som skall återbetalas

Denna post visar fordringar på de företag som erhållit lån med räntegaranti, där kommissionen har tvingats begära hel eller delvis återbetalning på de räntebidrag som redan utbetalts.

(euro)

Räntebidrag som ska återbetalas 3 162 873 4 926 324

Värdekorrigering -2 825 137 -2 347 258

Nettobelopp 337 736 2 579 066

4. Obligationer och andra värdepapper med fast avkastning 4.1. Sammanställning

Obligationerna och de övriga värdepappren med fast avkastning är fördelade enligt följande:

(euro)

23 juli 2002 31 december 2001 Värdekorrigering på

obligationer och andra värdepapper med fast

avkastning Nettorörelse Offentliga emittenter:

Bruttovärde 1 199 224 006 1 102 728 104

Värdekorrigering 57 309 905 -69 853 882 -12 543 977

Nettovärde 1 129 370 124 1 090 184 127

Övriga emittenter:

Bruttovärde 401 025 136 481 525 476

Värdekorrigering -1 319 796 -1 493 805 -2 813 601

(38)

Nettorörelsen i värdekorrigeringarna på 55 990 109 fördelas på följande sätt:

– avsättning till värdekorrigering : 63.570.916 – återtagande av värdekorrigeringar: -7.580.807 55.990.109 4.2. Förfallodagar till den 23 juli 2003

Under 2000 förföll värdepapper i portföljen upp till följande värden (i euro):

- Offentliga emittenter 235 576 417

- Övriga emittenter 139 964 420

Totalt 375 540 837

4.3. Finansiella anläggningstillgångar (se anm. B.3)

De finansiella anläggningstillgångarna består av värdepapper som är avsedda att förbli i portföljen fram till den slutliga förfallodagen. Det rör sig om långa papper som anskaffats för att säkerställa upplåningen.

Per 23 juli 2002 uppgick de finansiella anläggningstillgångarna till ett nominellt värde av 161 922 895 euro, vilket är lägre än det genomsnittliga anskaffningsvärdet. Därför har en värdekorrigering på 62 397 971 euro inräknats i resultatet för den period som slutar den 23 juli 2002.

4.4. Avkastning

Då investeringar görs tas hänsyn till förfallodagar och behovet av likvida medel för EKSG:s ekonomiska verksamhet. De är underkastade stränga villkor vad gäller motpartens ekonomiska förmåga.

Årsavkastningen på investeringarna inräknat variationerna i obligationernas marknadsvärde (beräknad enligt metoden ”Modified Dietz Method”) var 4,51 % för den period som upphörde den 23 juli 2001.

(39)

5. Aktier och övriga värdepapper med rörlig avkastning

Aktierna och övriga värdepapper med rörlig avkastning har utvecklats på följande sätt:

(euro) 23 juli 2002 31 december 2001 Värdekorrigeringar på aktier

och andra värdepapper med rörlig avkastning

Nettorörelse

Bruttovärde 41 030 909 100 198 015

Värdekorrigering (42 960 314) -13 03 2.499 -55 992 813

Nettovärde 27 998 410 44 205 202

EKSG erhöll dessa aktier och andra värdepapper i samband med en skulduppgörelse med en gäldenär med betalningssvårigheter hade gått i konkurs.

Nettorörelsen på 42 960 314 euro motsvarar en användning av värdekorrigeringarna på de aktier som överlåtits under den period som upphör den 23 juli 2002 till ett belopp av 44 365 901 euro och en kompletterande avsättning på 1 405 587 euro.

6. Övriga tillgångar

Övriga lån är fördelade enligt följande:

(euro) 23 juli 2002 31 december 2001

• Avräkningskonto, EKSG:s driftbudget (se anm. 10)

- 724 633

• Källskatter och mervärdesskatt som skall återbetalas

72 774 2 446 873

• Lån till tjänstemän 5 854 637 3 900 732

• Övrigt 95 966 20 556

Totalt 6 023 377 7 092 794

(40)

7. Förutbetalda kostnader och upplupna räntor Dessa fördelar sig enligt följande:

• Upplupna räntor på lån och swappar 25811 079 65 111 062

• Upplupna räntor på depåinnehav

och värdepapper 28 881 766 25 205 627

• Överkurs vid emissioner och överkurs vid inlösen

som skall avskrivas - 868 748

54 692 845 91 185 437

• Ackumulerade värdekorrigeringar -7 124 483 -8 651 432

Totalt 47 568 362 82.534.005

(41)

8. Skulder till kreditinstitut

Den återstående löptiden för dessa transaktioner fördelar sig enligt följande:

(euro) 23 juli 2002 31 december 2001 Kapitalräkning eller uppsägningskonto

• Lån

Upp till tre månader 2 651 400 211944 169

Tre månader till ett år 23 866 625 371 209 437

Ett år till fem år 8 631 817 18 846 752

Mer än fem år 1 052 239 2 294 214

Totalt 36 202 081 604 294 572

9. Skuldebrev

Denna post omfattar EKSG:s obligatoriska lån.

228 673 526 euro avser lån med en återstående löptid som är kortare än ett år (104 115 280 per 31 december 2001).

(42)

10. Övriga skulder

Övriga lån är fördelade enligt följande:

Avräkningskonto, EKSG:s driftbudget (se anm. 6) 31 271 294 -

Lån utbetalda i förväg som förfaller 4 638 935

Övrigt 706 217 301 104

Totalt 36 616 446 301 104

11. Förutbetalda kostnader och upplupna räntor Dessa fördelar sig enligt följande:

Upplupna räntor på lån och krediter 18 294 251 65 877 350

Upplupna provisioner på lån 3 111 86 307

Överkurs vid emission som skall avskrivas - 1 700 611

Överförda positiva kursavvikelser 4 266 828 10 396 997

Totalt 22 564 190 78 061 265

12. Avveckling av åtaganden i EKSG:s driftbudget

Denna post omfattar åtaganden som återstår att avveckla för EKSG:s driftbudget (se anm. B4a).

Under perioden 1.1.2002-23.7.2002 har åtagandena för driftbudgeten utvecklats på följande sätt:

(euro) Belopp per

31.12.2001

Nya rättsliga

åtaganden Betalningar Annullering Belopp per 23.07.2002

Omställning 128 960 809 35 199 572 25 720 457 5 832 213 132 607 711

Forskning 174 023 995 71 779 540 60 813 446 4 160 694 180 829 395

(43)

Avsättningarna för finansieringen av driftbudgeten 2002 och för oförutsedda budgetutgifter har återförts (se också anm. C16.2)

Belopp per 31

december 2001 Återtagande 2002 Belopp per 23 juli 2002 Avsättning för finansieringen av

kommande driftbudgetar Avsättning för driftbudgeten 2002

(1) 118.794.520 118.794.520 -

Avsättning för oförutsedda

budgetutgifter 31.000.000 31.000.000 -

TOTALT 149.794.520 149.794.520 -

(1) Kommissionens beslut nr 2537/2001/EKSG av den 21 december 2001 (driftbudgeten 2002).

13. Avsättningar för risker och kostnader 13.1. Garantifond

Garantifonden är avsedd att täcka in- och utlåningstransaktioner. Efter en tilldelning på 51 miljoner euro uppgår garantifonden till 529 miljoner euro per 23 juli 2002.

Kommissionen bekräftade den 11 september 1996 sin avsikt att garantinivån skall vara 100 % på utestående lån efter 23 juli 2002, som inte åtnjuter en garanti från en medlemsstat. Per 23 juli 2002 uppgår täckningsgraden till 100 %. Eftersom lånen delvis är utställda i pund sterling kan täckningsgraden på 100 % dock variera till följd av svängningarna i växlingskursen pund sterling/euro.

Garantifonden har utvecklats enligt följande:

(euro)

31.12.2001 Återtagande 2002 23.7.2002

580 000 000 51 000 000 529 000 000

13.2. Övriga avsättningar

Posten omfattar avsättningar för böter och räntebidrag som skall återbetalas (42 385 781 euro per 31 december 2001) och de övriga avsättningarna till ett totalbelopp av 57 012 724 euro

(44)

b) Övriga avsättningar:

(euro) Förändringar under perioden 1.1.2002-23.7.2002

31 december 2001

Avsättning Uttag Variation

23 juli 2002

Avsättning för ränterisk (1) 51 958 153 2 105 833 51 371 610 -2 692 376 -

Avsättning för särskilda kostnader

i samband med bankverksamhet (2)

200 000 100 000 - - 300 000

Avsättning för överklagande av

beslut 94/215/EKSG (3)

52 107 499 940 438 - - 53 047 937

Avsättningar för överklaganden mot beslut 98/247/EKSG (4)

4 047 838 68 982 - -452 033 3 664 787

Totalt 108 313 490 3 215 253 51 371 610 -3 144 409 57 012 724

(1) Sedan en låntagare inte fullgjort sina åtaganden motsvarades inte längre EKSG-emitterade obligationer med långa löptider (förfallodag efter år 2002) och fast avkastning av tillgångsposter med motsvarande ränta.

I enlighet med försiktighetsprincipen och mot bakgrund av att EKSG-fördraget löper ut år 2002 har därför en reserv skapats för att helt och hållet täcka ränterisken. EKSG förvärvade 2002 en portfölj som i ränta inbringar exakt det belopp som betalas i ränta. Avsättningen har därför återtagits.

(2) Denna avsättning har gjorts för att täcka kostnader för rådgivning och andra oförutsedda kostnader. Denna risk gäller i första hand det rättsliga området, eftersom EKSG vid sina transaktioner alltmer sällan anlitar nationella ombud som står för alla kostnader i samband med lånetransaktioner.

(3) Denna avsättning har gjorts med de bötesinbetalningar som erhållits och de räntor som uppburits från dessa betalningar i enlighet med beslut 94/215/EKSG av den 16 februari 1994. Den har till syfte att täcka eventuella återbetalningar av inkasserade belopp i händelse av att domstolen skulle bifalla yrkandena från de företag som har överklagat förstainstansrättens dom av den 11 mars 1999 (anm. C3.3).

(4) Denna avsättning har gjorts med de bötesinbetalningar som erhållits och de räntor som uppburits från dessa betalningar i enlighet med beslut 98/247/EKSG av 21 januari 1998. Den har till syfte att täcka eventuella återbetalningar av inkasserade belopp i händelse av att domstolen skulle bifalla yrkandena från de företag som har överklagat förstainstansrättens dom av 13 december 2001 (anm. C3.3).