SV
SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.3.2015 COM(2015) 131 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Årlig rapport om genomförandet av del IV i associeringsavtalet mellan EU och
Centralamerika
2
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Årlig rapport om genomförandet av del IV i associeringsavtalet mellan EU och
Centralamerika
3 1. Inledning
EU undertecknade associeringsavtalet (nedan kallat avtalet) med Centralamerika den 29 juni 2012. Del IV i avtalet (handelsfrågor) har tillämpats provisoriskt från och med den 1 augusti 2013 med Nicaragua, Honduras och Panama, den 1 oktober 2013 med El Salvador och Costa Rica och sedan den 1 december 2013 med Guatemala1.
Kommissionen informerar och uppdaterar regelbundet parlamentet och rådet när det gäller genomförandet av avtalet. Dessutom ska kommissionen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 20/2013 av den 15 januari 2013 om tillämpning av den bilaterala skyddsklausulen och stabiliseringsmekanismen för bananer i avtalet2 (nedan kallad förordningen), lägga fram en årlig rapport för Europaparlamentet och rådet. Denna rapport är en följd av det kravet.
Rapporten ska i enlighet med artikel 13 i förordningen innehålla följande tre delar:
En sammanfattning av statistiken och en övergripande bedömning av handelsströmmarna (del 2).
Information om verksamheten i de olika organ som genomför avtalet (del 3), däribland uppfyllandet av åtagandena i avdelningen om handel och hållbar utveckling (del 4).
Information om den övervakningsverksamhet som avses i förordningen (del 5).
2. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING: UTVECKLINGEN AV HANDELN 2.1 Metod
Den begränsade tillgången till data som kan användas för denna första årliga rapport gör att det inte går att dra några bestämda slutsatser om effekterna av avtalet. Förändringar i handelsströmmarna kan inte enbart tillskrivas genomförandet av avtalet, utan många andra faktorer påverkar också dessa siffror, som exempelvis fluktuationer i efterfrågan eller världsmarknadspriserna. Det bör också erinras om att eftersom skillnaden i ekonomiernas utveckling återspeglas i deras respektive tulltaxor är perioden för avveckling av tullar längre för Centralamerika än för EU. Därför var avvecklingen av tullar under det första tillämpningsåret mer omfattande för EU:s import från Centralamerika än för den centralamerikanska importen från EU.
Det bör noteras att de centralamerikanska länderna före genomförandet av avtalet hade förmånstillträde till EU:s marknad genom det allmänna preferenssystemet, som innebar tullmedgivanden för utvecklingsländer. Genom detta system gynnades vissa viktiga centralamerikanska produkter (t.ex. kaffe och frukt) redan av tullfrihet. De tullmedgivanden som beviljas enligt avtalet avser emellertid fler produkter än inom ramen för allmänna preferenssystemet, och gör dessa medgivanden permanenta. Avtalet förväntas bidra till att öka diversifieringen av den centralamerikanska exporten, men det kommer att ta tid att få effekt.
1 Avtalet tillämpas provisoriskt i EU till dess att alla medlemsstater har ratificerat det. Status för ratificeringen visas på rådets webbplats: http://www.consilium.europa.eu/policies/agreements/search-the-agreements- database?command=details&lang=en&aid=2012001&doclang=EN
2 Se: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32013R0020
4
Följande analys av de bilaterala handelsströmmarna bygger på en jämförelse av uppgifter för en period på 12 månader (oktober 2013–september 2014) som sedan jämförts med samma period föregående år (oktober 2012–september 2013). Hädanefter kommer det första årets genomförande att avse 12-månadersperioden mellan den 1 oktober 2013 och den 30 september 2014. Om inte annat anges bygger denna rapport på uppgifter från Eurostat.
Det bör noteras att statistiken från Eurostat skiljer sig betydligt från den centralamerikanska när det gäller Panama (+255 %) och Costa Rica (+46 %). Dessa skillnader har diskuterats i underkommittén för marknadstillträde och man har kommit överens om att göra en gemensam analys för att hitta orsakerna till detta.
2.2 Utveckling av den totala handeln med Centralamerika (varor)
Nya uppgifter från FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien visar att de utländska direktinvesteringarna i Centralamerika förblev relativt stabila under första halvåret 2014 jämfört med 2013. Icke desto mindre minskade handeln3 mellan centralamerikanska länder samt mellan den regionen och resten av världen med 1–2 %. EU:s globala handelsströmmar minskade också, med 3 %.
Trots denna generella minskning av handelsströmmarna, och även om det är alltför tidigt att dra några slutgiltiga slutsatser, har handelsströmmarna tenderat att öka för vissa länder och vissa varor. Handelsströmmarna mellan EU och regionen förblev stabila eller ökade till och med, utom när det gäller Panama där handeln gick tillbaka avsevärt jämfört med 2012 (- 11,9 %). Detta kan emellertid vara förknippat med den generella minskningen av EU:s export till Sydamerika, där Panamas frihandelszon spelar en viktig roll som regionalt nav.
På grund av osäkerheten angående dagen för provisorisk tillämpning under 2013 kan aktörerna ha haft svårigheter att integrera avtalets fördelar i sina beslut. Trots detta finns det indikatorer som tyder på att företag inom specifika sektorer använder sig alltmer av avtalet.
Värdet av EU:s import av varor från Centralamerika ökade med 3,4 % (6 629 miljoner euro), medan EU:s export till Centralamerika minskade med 6,3 % (5 106 miljoner euro). Under 2014 uppvisade EU:s handelsbalans därför ett underskott på 1 528 miljoner euro (året före uppgick underskottet till 962 miljoner euro).
Export Import
Handelsströmmar totalt Costa
Rica 812 1,5 % 4 096 -0,7 % 4 908 -0,4 % El
Salvador 574 13,9 % 191 -6,0 % 766 8,1 % Guatemala 829 7,7 % 619 4,0 % 1 448 6,1 % Honduras 421 15,3 % 791 3,1 % 1 213 7,0 % Nicaragua 165 0,0 % 305 28,7 % 470 16,9 %
3 Uppgifter från IMF.
5 Panama 2 305
-
19,0 % 627 29,7 % 2 932
- 11,9 % Totalt 5 106 -6,3 % 6 629 3,4 % 11 736 -1,1 %
Handelsströmmarna mellan EU och Centralamerika och dess årliga utveckling (i miljoner euro – perioden 1 oktober 2013–30 september 2014)
EU:s export till Centralamerika gick framför allt till Panama (46 %) följt av Guatemala och Costa Rica (16 % vardera). De viktigaste exportvarorna enligt CTCI-kategorierna var maskiner och transportutrustning (32,7 %) och kemikalier (17,5 %). EU:s export är mycket varierande, och de 15 produkter som exporteras mest (i värde) omfattar 28 % av den totala exporten. Totalt exporterades 5 817 olika produkter till Centralamerika under det första årets genomförande (+0,5 % jämfört med föregående år).
EU:s export till Centralamerika minskade med 6,3 %. Denna minskning, som i huvudsak avsåg Panama (-19 %), skulle kunna vara förknippad med den övergripande negativa trenden när det gäller den sydamerikanska regionen. EU:s export till Centralamerika är mycket varierande (både positivt och negativt) när det gäller produkter som tunga maskiner, järnväg, flygplan och fartyg som står för en stor del av den totala exporten och för vilka handelsströmmarna är förknippade med industriella investeringar eller kapitalinvesteringar.
Att ta sig in på en ny marknad kan ta tid och är inte enbart beroende av att det finns ett frihandelsavtal, men det bör noteras att bland det som exporterades från EU till Centralamerika och som ökade mest i relativa termer gynnades 9 av de 15 produkterna av förmånlig tullbehandling enligt avtalet, exempelvis följande:
Flygplansdelar ökade från 2,5 miljoner euro till 39,5 miljoner euro under det första genomförandeåret (+1 431 %).
Bilder och trycksaker ökade från 0,4 miljoner euro till 3,4 miljoner euro (+644 %).
Dricksglas ökade från 0,3 miljoner euro till 1,6 miljoner euro (+432 %).
EU:s import från Centralamerika utgjordes framför allt av utrustning och maskiner (42 %) följt av livsmedel och levande djur (39,4 %). EU:s största import från Centralamerika sker från Costa Rica (62 %) följt av Honduras och Panama (11 % vardera). Utrustning och maskiner som importeras från Centralamerika kommer främst från Costa Rica (86 % av den totala importen av maskiner och utrustning från Centralamerika).
Totalt importerades 2 281 olika produkter från Centralamerika under det första årets genomförande (+3 % jämfört med föregående år). Trots denna positiva utveckling är mångfalden bland de produkter som importeras från Centralamerika begränsad – de fyra mest importerade produkterna står för runt 60 % av EU:s totala import från Centralamerika (sammansatta elektroniska komponenter till datorer [moderkort] 32 %, kaffe 10 %, bananer 10 % och ananas 7 %).
Totalt sett ökade EU:s import från Centralamerika med 3,4 % under det första årets genomförande, trots att importen av de två mest handlade produkterna minskade
6
(sammansatta komponenter till datorer och kaffe sjönk med 7,2 % respektive 17 %). Dessa minskningar beror sannolikt på yttre faktorer. Den minskade importen av datorer kan vara ett tidigt tecken på den pågående omorganiseringen av denna bransch som en följd av tillkännagivandet nyligen av den största tillverkaren i Centralamerika att flytta sin anläggning från Costa Rica till Sydostasien. Den minskade kaffeimporten är förknippad med den svåra torkan och den bladrostepidemi (”roya” på spanska) som drabbat odlingen av kaffe.
Betydande positiva variationer av nyligen avreglerad centralamerikansk export har konstaterats för bl.a. följande produkter:
Sockerrörsmelass ökade med 394 % (från 8 miljoner euro till 41 miljoner euro).
Importen av frusna räkor ökade med 63 % (från 0,1 miljoner euro till 0,16 miljoner euro).
Importen av rom på flaska ökade med 205 % (från 5,6 miljoner euro till 17 miljoner euro).
Importen av maniok ökade med 39 % (från 10 miljoner euro till 14 miljoner euro).
2.5 Tullkvoter
I avtalet föreskrivs flera tullkvoter som består i att bevilja den andra parten förmånlig tullbehandling upp till kvotens kvantitativa tröskelvärde. Ovanför denna tröskel gäller MGN- tull.
En preliminär analys av användningen av kvoter tyder på att operatörerna i stor utsträckning har utnyttjat tullkvoter för produkter som redan var föremål för handel innan den provisoriska tillämpningen av avtalet, medan någon ny handel av betydelse inte har utvecklats med produkter som inte handlades före genomförandet av avtalet.
EU har samtyckt till att ge åtta tullkvoter till förmån för Centralamerika för produkter som inte hade något förmånstillträde till EU:s marknad före genomförandet av avtalet. Dessa tullkvoter utnyttjades inte av de centralamerikanska ekonomiska aktörerna under 2013, med undantag för tullkvoterna för socker som användes till 95 %.
Under 2014 utnyttjades tullkvoter endast för två kategorier (rörsocker och rom). Av tilldelade 166 860 ton för rörsocker utnyttjades 143 791 ton (86 %). Värdet av EU:s import av de produkter som omfattas av tullkvoten för socker ökade från 47,5 miljoner euro till 84,7 miljoner euro (+78 %).
Ursprung Produkter Enhet Tullkvotens volym
EU:s import
Utnyttjandegrad
7 Centralamerika
Vitlök
Ton
550 0 0 %
Ris 21 000 0 0 %
Maniok 5 000 0 0 %
Nötkött 10 450 0 0 %
Svamp 275 0 0 %
Sockermajs 1 560 0 0 %
Centralamerika utom Panama
Socker 154 500 135 243 88 %
Rom i behållare > 2 l Liter ren alkohol
1 022 153 21 %
Panama
Rom i behållare > 2 l 105 0 0 %
Socker
Ton
12 360 8 548 69 %
Nicaragua Nötkött 550 0 0 %
Tullkvoter som EU beviljat Centralamerika – utnyttjande till och med den 26 november 2014
Utöver tullkvoter har EU också beviljat Centralamerika undantag från ursprungsreglerna enligt särskilda kvoter för 118 tullpositioner. I huvudsak består dessa undantag i att ge Centralamerika viss flexibilitet när det gäller ursprunget för väl identifierade produkter upp till en kvots kvantitativa tröskelvärde. Över dessa tröskelvärden gäller striktare ursprungsregler. Dessa bestämmelser avser huvudsakligen textilprodukter. Utnyttjandet av dessa undantag är dock nästan obetydligt, och de kvantiteter som importeras inom dessa kvoter är mycket begränsade och berör endast en liten del av den handel som kan komma i fråga för förmånsbehandling. Det sistnämnda bekräftar en allmän tendens som konstaterats för nyligen genomförda avtal, nämligen att det tar tid för aktörer att anpassa sina handelskanaler till de nya förutsättningarna.
Centralamerika beviljade EU tullkvoter för fyra specifika produkter. EU:s totala export som omfattas av dessa tullkvoter ökade enligt följande:
Saltad, torkad eller rökt skinka: EU:s export ökade från 1,2 miljoner euro till 1,5 miljoner euro (+22 %).
Mjölkpulver: EU:s export ökade från 2,9 miljoner euro till 5,7 miljoner euro (+96 %).
Ost: EU:s export ökade från 7,1 miljoner euro till 9,3 miljoner euro (+32 %).
Vassle: EU:s export ökade från 0,5 miljoner euro till 0,6 miljoner euro (+17 %).
8
Berett griskött: EU:s export ökade från 9,1 miljoner euro till 10,6 miljoner euro (+16 %).
Sammantaget medförde dessa tullkvoter ett uppsving för produkter som det redan handlades med före genomförandet av avtalet, även om det fortfarande finns ett visst utrymme för ökning eftersom exporten fortfarande ligger under tröskelvärdena.
2.6 Tjänster
Uppgifter om handeln med tjänster har betydande eftersläpning i tiden och presenteras i sammanställd form, vilket gör det orealistiskt att i detta skede göra en analys som är jämförbar med den för handeln med varor. Denna aspekt kommer därför att tas upp i den årliga genomföranderapporten när tillräckliga uppgifter finns tillgängliga.
3. GENOMFÖRANDEORGANENS VERKSAMHET
De genomförandeorgan som inrättas genom avtalet består av ett associeringsråd som sammanträder regelbundet på ministernivå, en associeringskommitté och sex underkommittéer som sammanträder årligen. Dessa organs första möten ägde rum i Honduras i maj/juni 2014, med undantag för rådet för handel och hållbar utveckling som sammanträdde i Nicaragua den 17–18 november.
3.1 Underkommittén för tekniska handelshinder
Under mötet den 13 maj 2014 gjorde Centralamerika och EU en översyn av följande:
Genomförandet av 4 tekniska föreskrifter som genomförts av Centralamerika (märkning av alkoholhaltiga drycker, grädde, märkning av skodon).
Två costaricanska tekniska föreskrifter (däck och elektriska installationer).
De åtaganden som den centralamerikanska regionen gjort för att främja sin ekonomiska integration genom att anta tekniska regionala föreskrifter.
EU erinrade om Centralamerikas åtagande att lämna skriftliga svar på EU:s skriftliga synpunkter som lämnats inom ramen för anmälningsförfarandet under WTO:s avtal om tekniska handelshinder. Centralamerika noterade begäran och åtog sig att svara.
Som en del av sina åtaganden i samband med genomförandet av tekniska föreskrifter för att främja regional ekonomisk integration hade Centralamerika gått med på att införa en enda regional registrering för produkter. Denna föreskrift hade ännu inte genomförts, men Centralamerika informerade om att denna nya lagstiftning skulle träda i kraft.
3.2 Råd för handel och hållbar utveckling
EU och Centralamerika inledde dialogen om handel och hållbar utveckling och utbytte erfarenheter om nationella mekanismer för att främja deltagande av det civila samhället och grupper som åtagit sig att genomföra avtalets bestämmelser om handel och hållbar utveckling (se avsnitt 4 nedan).
9
3.3 Underkommittén för immateriella rättigheter
Det första mötet i underkommittén för immateriella rättigheter den 22–23 maj 2014 hade följande syften:
Att komma överens med Centralamerika om innehållet i beslutet med skyddade geografiska beteckningar.
Att utbyta information om läget avseende pågående förfaranden för skydd av EU:s och Centralamerikas geografiska beteckningar, särskilt när det gäller pågående invändningsförfaranden rörande vissa av EU:s viktiga geografiska beteckningar.
Att inleda en dialog om hur förfarandena för registrering av geografiska beteckningar i Centralamerika kan förenklas.
Resultatet av denna underkommitté var positivt eftersom parterna enades om en förteckning över skyddade geografiska beteckningar och om att det finns utrymme för förenkling av registreringsförfarandena i Centralamerika, i syfte att främja ett harmoniserat tillvägagångssätt på regional nivå.
3.4 Underkommittén för sanitära och fytosanitära frågor
Vid underkommitténs första sammanträde den 17–18 juni diskuterades bland annat importkrav, kontroller, åtgärder som avser djurhälsa och växtskydd, likvärdighet och tekniskt bistånd. Huvudsyftena var följande:
Att ytterligare kartlägga eventuella problem med genomförandet av avtalet, och att undersöka lösningar.
Att ta itu med hinder för marknadstillträde och nya ansökningar om importtillstånd, och försöka underlätta eller öppna handeln.
Att få bekräftelse från samtliga centralamerikanska länder om tolkningen och genomförandet av artiklarna om godkännande av förteckningen över anläggningar och om kontroller, och om att Centralamerika kommer att bära kostnaderna för inspektioner som utförs i Europa genom centralamerikanska behöriga myndigheter.
Att diskutera integrationen i Centralamerika och pågående diskussioner i detta avseende inom regionen.
Resultatet av underkommittén var generellt sett positivt, och Centralamerika visade att man vill uppnå målen i avtalet.
3.5 Underkommittén för tullar, handelslättnader och ursprungsregler Vid underkommitténs första möte den 28–29 april diskuterade parterna följande:
Centralamerikas uppfyllande av sina regionala åtaganden om integration.
10
Två förklarande anmärkningar när det gäller ursprungsregler och hur man ska lösa mindre praktiska problem som operatörerna stöter på under de första månaderna med förmånshandel som omfattas av avtalet.
EU uttryckte också oro över en tendens i centralamerikanska länder att införa scanningutrustning vid sina gränser och att ta ut värdebaserade avgifter som EU anser skulle kunna strida mot avtalet.
3.6 Underkommittén för marknadstillträde för varor
Punkterna på dagordningen för denna underkommittés första sammanträde den 19 juni syftade till en översyn av följande:
Costa Ricas lagstiftning som införde ett lägsta exportpris för bananer.
Den avgift som Nicaragua ska ta ut för scanning av varor vid varje gränskontrollställe.
Den administrativa kontroll som EU införde för vissa centralamerikanska produkter som omfattas av tullkvoter.
När det gäller lagstiftningen om ett lägsta exportpris för bananer bekräftade Costa Rica att avtalet inte innehåller någon bestämmelse som uttryckligen skulle göra det möjligt för Costa Rica att använda denna lagstiftning. Med tanke på det rådande marknadspriset för bananer ansåg Costa Rica emellertid att det lägsta exportpriset inte utgör ett handelshinder. EU noterade att man kommer att fortsätta att studera denna fråga.
Beträffande den scanningavgift som tillämpas av Nicaragua erinrade EU om att till följd av avtalet får avgifter som tas ut inte överstiga kostnaden för de tjänster som tillhandahålls.
Nicaragua försäkrade EU att lagstiftningen skulle respektera de internationella åtagandena.
Parterna utbytte också information om möjliga framtida arbetsområden och enades om att samarbeta för insamling av gemensam tillförlitlig statistik.
3.7 Associeringskommitté
Den 25 juni granskade associeringskommittén det arbete som utförts i de olika underkommittéerna och diskuterade även andra handelsrelaterade frågor. Särskild tonvikt lades på frågorna om regional ekonomisk integration och behovet av att undvika att centralamerikanska åtgärder begränsar det fria flödet av varor inom regionen, då det faktiskt är Centralamerika som gynnas mest av smidigare handelsströmmar.
Parterna diskuterade Centralamerikas begäran om kompensation för Kroatiens anslutning till EU, erkände de skillnader i synsätt som finns och enades om att fortsätta dialogen om denna fråga i syfte att nå en överenskommelse så snart som möjligt. EU framförde också betänkligheter angående Panamas lag om kompletterande sjöfartstjänster som är diskriminerande mot utländska operatörer. EU och Panama diskuterade huruvida lagen begränsar marknadstillträdet, och Panama uppgav att den nya regeringen skulle ge ett svar till EU.
11 3.8 Associeringsråd
Associeringsrådet studerade den 27 juni associeringskommitténs arbete och godkände resultaten. Associeringsrådet antog fem beslut inklusive arbetsordningen för associeringsrådet och dess olika strukturer, förteckningen över skyddade geografiska beteckningar och arbetsordningen för mekanismen för tvistelösning.
Centralamerikanska deltagare upprepade dessutom avtalets betydelse för handel, regional integration och förbättrade relationer, vilket de förväntar sig kommer att påverka den ekonomiska och sociala utvecklingen i Centralamerika positivt. Dessutom uttryckte centralamerikanska deltagare sin önskan om att EU:s övriga 19 medlemsstater snabbt ratificerar avtalet så att också den politiska pelaren och samarbetspelaren kan träda i kraft. EU redogjorde för läget i ratificeringsprocessen i Europa. EU hänvisade också till ikraftträdandet 2014 av avtalet om politisk dialog och samarbete.
4 HUR SKYLDIGHETERNA BETRÄFFANDE HANDEL OCH HÅLLBAR UTVECKLING UPPFYLLTS
Verksamheten har under det första året för avtalets genomförande varit inriktad på att inrätta de institutionella strukturer som avses i avdelning VIII om handel och hållbar utveckling.
4.1 Institutionella aspekter
Det första mellanstatliga mötet i rådet för handel och hållbar utveckling hölls i Managua (Nicaragua) den 18 och 19 november 2014. Ett möte i forumet för dialog med det civila samhället hölls parallellt, och följdes av ett gemensamt möte för styrelsen och forumet.
Vid styrelsemötet deltog den centralamerikanska sidan med företrädare för ministerierna för handel, arbetsmarknad respektive miljö. Forumet för dialog med det civila samhället anordnades av Nicaraguas rådgivande grupp för det civila samhället, och ett antal presentationer hölls i frågor som t.ex. arbetsrätt, klimatförändringar, rättvis handel och företagens sociala ansvar. Över 100 personer deltog.
EU:s rådgivande grupp består av företrädare för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och organisationer i det civila samhället som visat intresse för att delta i denna grupp efter en inbjudan att anmäla intresse som lanserades via GD Handels databas för det civila samhället. Sekretariatet finns hos EESK.
4.2 Genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner Under styrelsemötet rapporterade parterna om genomförandet av ILO-konventioner, i synnerhet ILO:s grundläggande konventioner. Beträffande det senare låg tyngdpunkten på åtgärder för att ta itu med barnarbete och att stärka den sociala dialogen. Parterna diskuterade vikten av social dialog och effektiva och avskräckande sanktioner mot diskriminering på grund av fackligt engagemang och mot våld, inbegripet våld mot fackföreningsledare, samt behovet av att sådana sanktioner också verkställs.
12
När det gäller barnarbete betonades vikten av intensifierade insatser för att bekämpa barnarbete, i synnerhet inom den informella ekonomin, förstärkta yrkesinspektioner, insatser för ökad skolgång samt för bättre socialt skydd med särskilt fokus på skydd av barn.
EU riktade uppmärksamheten på konventioner och protokoll som ILO nyligen antagit och läget i fråga om ratificeringen bland EU:s medlemsstater, i synnerhet sjöarbetskonventionen, konvention 189 om hushållsanställdas rättigheter och det nya protokoll som kompletterar konvention 29 om tvångsarbete.
När det gäller kapacitetsuppbyggnad avseende dessa frågor betonade EU särskilt ett program som håller på att utvecklas för att stödja agendan för anständigt arbete i Honduras.
4.3 Genomförande av multilaterala miljöavtal
Under styrelsemötet rapporterade parterna om genomförandet av multilaterala miljöavtal, med särskilt fokus på klimatförändring, utrotningshotade arter (Cites), farliga kemikalier och avfallstransporter. De centralamerikanska länderna rapporterade att de alla nu hade ratificerat Rotterdamkonventionen (om handel med farliga kemikalier) och Gaborone-ändringen av Cites.
EU riktade uppmärksamheten på nyligen ingångna miljöavtal – Minamataavtalet om kvicksilver och Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald – och rapporterade om utvecklingen när det gäller genomförandet av dessa avtal inom EU. De centralamerikanska länderna betonade regionens känslighet för klimatförändringar, som direkt påverkar exportgrödor som kaffe, och behovet av att arbeta med anpassning. Ett antal av dem beskrev också ambitiösa planer för att öka andelen förnybar energi i sin energiförsörjning.
4.4 Utveckling av en positiv agenda för handel och hållbar utveckling
Under både styrelsemötet och forumet för dialog med det civila samhället presenterades många exempel där produktion och handel hade haft positiva miljömässiga och sociala effekter. Statliga strategier för att främja sådana resultat beskrevs, liksom partnerskap mellan företag, representanter för arbetstagare, miljöorganisationer och samhällen. Gemensamma teman var bland annat företagens sociala ansvar, förnybar energi, hållbar jordbruksproduktion, renare tillverkningsprocesser och hållbar turism.
Styrelsen enades om att ytterligare diskussioner ska äga rum för att fastställa prioriteringar på medellång sikt. Samordning med pågående och planerat stöd för utvecklingssamarbete till regionen samt det civila samhällets engagemang på båda sidor av Atlanten kommer att vara viktigt i denna process.
13
5 GENOMFÖRANDE AV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) NR 20/2013 OM TILLÄMPNING AV DEN
BILATERALA SKYDDSKLAUSULEN OCH
STABILISERINGSMEKANISMEN FÖR BANANER
Genom förordningen inrättas lämpliga förfaranden för att undvika allvarlig skada för EU:s banansektor om, till följd av en sänkning av tullar, bananer importeras i sådana ökade mängder att detta orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för EU:s industri.
Kommissionen har således i enlighet med artiklarna 3 och 13 i förordningen övervakat utvecklingen av importen av bananer från centralamerikanska länder för att bedöma huruvida villkoren i förordningen för inledande av en skyddsundersökning eller införande av åtgärder för förhandsövervakning är uppfyllda.
5.1 Utvecklingen av centralamerikansk bananimport
Under det första året för avtalets genomförande varken inledde eller mottog kommissionen någon begäran om inledande av skyddsundersökning eller införande av åtgärder för förhandsövervakning, eftersom villkoren för detta i förordningen aldrig uppfylldes.
2013 2014*
Import Tröskel Utnyttjande-
grad Import Tröskel Utnyttjande- grad
Costa Rica 131 519 1 178 750 11 % 856 007 1 230 000 70 % Panama 58 935 431 250 14 % 203 737 450 000 45 %
Honduras 1 749 57 500 3 % 3 622 60 000 6 %
Guatemala 21 57 500 0 % 22 861 60 000 38 %
Nicaragua 0 11 500 0 % 0 12 000 0 %
El Salvador 0 2 300 0 % 0 2 400 0 %
(*) till och med den 10 december 2014
Import av bananer inom ramen för stabiliseringsmekanismen
6 SLUTSATS
Det är för tidigt att göra någon slutgiltig bedömning av effekterna av den handelspolitiska delen i avtalet.
Trots de negativa globala förutsättningarna, inbegripet den allmänna minskningen av den globala efterfrågan under 2014, förblev handelsströmmarna mellan EU och Centralamerika mycket stabila och ökade kraftigt inom vissa sektorer. Handelsströmmarna ökade mellan EU och de flesta centralamerikanska länder utom Panama. Den relativt låga utnyttjandegraden av tillgängliga tullkvoter pekar på möjligheten att ytterligare öka de bilaterala handelsströmmarna mellan de två regionerna.
14
Vad gäller bananer var importen från centralamerikanska länder generellt sett stabil och låg under den fastställda tröskelvolymen för import, och det fanns således ingen anledning att överväga något tillfälligt upphävande av förmånstullar.
Man har kommit överens med Centralamerika om att göra en teknisk översyn av statistiska metoder och data avseende handelsströmmar, vilket bör möjliggöra en mer detaljerad analys i framtiden.
Kommissionens allmänna slutsats efter det första årets genomförande är att det har gått snabbt att upprätta avtalets institutionella ram och få den att fungera, och att genomförandet överlag är positivt. Den formella processen parterna emellan för genomförandet av avtalet kommer att fortsätta inom ramen för möten i de olika genomförandeorganen, vilka förväntas äga rum i mitten av 2015.
Fokus kommer även under det andra genomförandeåret att vara ett korrekt genomförande av avtalet så att ekonomiska aktörer från båda regionerna kan dra full nytta av möjligheterna med det. Kommissionen är engagerad i åtgärder för att öka de ekonomiska aktörernas medvetenhet om möjligheterna med avtalet. Dessa åtgärder vidtas både i EU och i Centralamerika, bland annat genom samarbetsprojekt i Centralamerika.
