Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden

(1)

Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden

En utredning om hur Mbn kan införa barnperspektivet i sina beslutsärenden

Johanna Edestav Mars 2012

Dnr: Mbn 2011-791 KON

(2)

Innehåll

SAMMANFATTNING ... 2

1. BAKGRUND ... 2

1.1. Barnkonventionen ... 3

1.1.1. Barnperspektivet, barnrättsperspektivet och barnets perspektiv ... 3

2. SYFTE... 4

3. METOD... 4

4. REDOVISNING... 4

4.1. Handlingsplan för barn- och ungdomsarbete i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention ... 5

4.2. Exempel från andra kommuner ... 5

4.2.1. Strängnäs ... 5

4.2.2. Trelleborg ... 5

4.2.3. Borlänge ... 6

4.2.4. Falun... 6

4.2.5. Södertälje... 6

4.3. Att arbeta praktiskt med barnkonventionen ... 6

4.3.1. Sju framgångsfaktorer från barnombudsmannen ... 6

5. ANALYS... 8

5.1.1. Barnperspektiv eller barnrättsperspektiv... 8

5.1.2. Barnkonsekvensanalys ... 8

5.1.3. Implementering för vilka ärendetyper? ... 9

5.1.4. Arbetsprocessen... 10

5.1.5. Höra barn... 10

5.1.6. Uppföljning ... 11

6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG ... 11

7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... 12

BILAGA 1 ... 13

(3)

SAMMANFATTNING

Miljö- och bygglovsnämnden har beslutat att ge bygg- och miljöförvaltningen i uppdrag att utreda hur nämnden ska föra in barnperspektivet i nämndens kommande be- slutsärenden.

FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet.

Järfällas, Strängnäs samt Botkyrkas lokala barnombud har sedan 2009 samarbetat för att ta fram förslag på barnkonsekvensanalyser. Det första förslaget är att göra en barnkonsekvensanalys inför beslut genom att svara på tre frågor. Detta förslag har införts av kultur- och fritidsnämnden och är det förslag som den lokala barnombudsgruppen rekommenderar. De andra alternativen är att endast svara på en fråga eller att tillsammans med det lokala barnombudet ta fram ett eget förslag som är anpassat till verksamheten.

Denna utredning föreslår att införa det första förslaget från barnombudsgruppen fast med en ytterligare fråga. Utredningen föreslår att barnkonsekvensanalys görs inför alla beslutsärenden som beslutas av nämnden så att alla handläggare får in barnperspektivet samt för att se vilka ärenden där det är relevant. Rutiner bör tas fram med hur man ska jobba med barnperspektivet.

Det kan vara bra att ha barnchecklistan i åtanke redan i början av ärendeprocessen för att ge möjlighet till barn och unga alternativt en utbildad person att komma med sina åsikter där det är av relevans. Det kan dock vara svårt att ta in barn och ungas synpunkter i alla ärenden som berör barn och unga utan det kan vara bra att börja med de ärenden där man kan se en direkt koppling i den mån det är möjligt. Det är sedan upp till nämnden att ha deras synpunkter i beaktandet vid beslut.

Nämnden bör fundera över om det är barnperspektivet eller barnrättsperspektivet som man vill införa. Med barnrättsperspektivet tar man hänsyn till barnens rättighe- ter enligt barnkonventionen medan barnperspektivet innebär att vuxna sätter sig in i barnets situation och i beslut överväger om beslutet har en påverkan på barnet. Att inför beslut göra en barnkonsekvensanalys och svara på en barnchecklista är ett sätt att säkerhetsställa barnets rättigheter.

1. BAKGRUND

Miljö- och bygglovsnämnden beslutade i oktober 2011 att ge bygg- och miljöförvalt- ningen i uppdrag att utreda hur nämnden ska föra in barnperspektivet i nämndens kommande beslutsärenden.

(4)

1.1. Barnkonventionen

Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rät- tigheter.¹ Sverige anslöt sig till barnkonventionen 1990. Regering och riksdag antog en ny nationell strategi år 2010 för att stärka barns rättigheter och ersätter strategin som antogs år 1999. Syftet med strategin är att den ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter utifrån gällande lagstiftning.²

FN:s barnkonvention är vägledande både när det gäller barnperspektivet och vilka åtgärder som kommunen behöver göra för att beakta barns och ungdomars trygghet och säkerhet.³

Barnkonventionen ska stärka barnets värde och rättighet som samhällsmedborgare och brukare. Med barn avses varje människa som är under 18 år. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barn ska alltså inte ta ställ- ning till frågor som de inte har möjlighet att överblicka konsekvenserna av och barnets rätt att komma till tals måste vara underställd principen om barnets bästa.⁴ Barnkonventionen består av 54 artiklar som säger att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden. Så snart man gör något som på något sätt berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet. Det är då viktigt att ta reda på vad barn själva tänker och tycker.⁵

Barnkonventionen följer fyra grundprinciper:

Artikel 2: Varje barn, utan undantag har rätt att få ta del av sina rättigheter Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn

Artikel 6: Barnets rätt till liv och utveckling ska säkerställas

Artikel 12: Barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad⁶

1.1.1. Barnperspektivet, barnrättsperspektivet och barnets perspektiv

Barnperspektivet innebär att vuxna, så långt som möjligt, sätter sig in i barnets situa- tion. Detta för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa.

Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder. Dessa kan beröra ett enskilt barn eller en grupp av barn.⁷ När beslutsfattare överväger om beslutet eller åtgärden berör barnet eller barnen har man ett barnperspektiv. Om åtgärden eller beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna som barn har enligt barnkonventionen. Att säkerhetsställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut inne- bär att ha ett barnrättsperspektiv.⁸

1 http://www.rb.se/vartarbete/barnkonventionen/Pages/default.aspx hämtad 2012-01-11

2 Barnbokslut 2010, Trelleborgs kommun

3 Barn och ungdomar i samhällsplanering – Kunskapsunderlag och handläggningsstöd för integrering av barnperspektivet i fysisk planering, 2007:3, Länsstyrelsen Blekinge län

4 Barn och ungdomar i samhällsplanering – Kunskapsunderlag och handläggningsstöd för integrering av barnperspektivet i fysisk planering, 2007:3, Länsstyrelsen Blekinge län

7 http://vgr.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/Ovriga-sidor/Barnkonventionen/Barnperspektivet/, häm- tad 2012-01-11

8 Regeringskansliet, 2011, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

(5)

Barnperspektivet och barnets perspektiv är inte samma sak. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning, medan barnperspektivet innebär en analys av barnets perspektiv (som görs av vuxna) i förhållande till rådande villkor.⁹

2. SYFTE

Syftet är att se hur miljö- och bygglovsnämnden (Mbn) kan föra in barnperspektivet i sina beslutsärenden och yttranden.

3. METOD

I den här utredningen har flera personer inom olika typer av verksamheter, kommuner samt myndigheter kontaktats för att få en bred bild som möjligt av barnperspektivet och hur det kan tillämpas. Personerna som har kontaktats och intervjuats inom denna utredning är; Carin Hallstedt Idstam (lokalt barnombud, Järfälla kommun), Karin Seleborg (miljöchef, Järfälla kommun), Marika Jegréus (bygglovchef, Järfälla kommun), Ulla Eriksson (nämndsekreterare kultur- och fritidsförvaltningen, Järfälla kommun), Erika Larsson (stabchef Barn- och ungdomsförvaltningen, Järfälla kommun), Helena Edvinsson (lokal barnombudsman Strängnäs kommun), Paki Holvan- der (kommunstrateg, Södertälje kommun), Ewa Hollén (lokal barnombudsman, Bot- kyrka kommun), Karin Jeppsson (samordnare barnkonventionen, Trelleborg kommun), Sophia Sundlin (Ungdomsombud, Kalmar kommun), Karin Hansson (nämnd- sekreterare miljönämnden, Falun kommun) samt Kenneth Ljung (utredare, Barnom- budsmannen). Flera personer på socialförvaltningen i Järfälla har kontaktats i och med deras arbete med barnperspektivet. Dock är inget av det med i den här utredningen. Information har även hämtats från Internet från bl.a. barnombudsmannens hemsida och olika kommuners barnbokslut.

4. REDOVISNING

Sedan 2009 har Järfällas, Botkyrkas och Strängnäs lokala barnombud samarbetat för att ta fram förslag på barnkonsekvensanalyser. Fem politiker från Järfälla har deltagit i detta. Förslagen är riktade till kommunstyrelsen och innefattar även förslag på antal verksamheter för införande av barnkonsekvensanalyser. Den här utredningen tar endast upp delarna av förslagen som handlar om formen på barnkonsekvensanalyserna.

Den lokala barnombudsgruppen har kommit fram till tre förslag.

1. Det ena förslaget innebär att involvera barnen inför beslut som rör barn genom att i ärendehanteringssystemet infoga rubriken ”Barnkonsekvensanalys”. Under rubriken finns en länk till tre frågor som berör barnets bästa:

1. Kommer beslutet att beröra barn och unga, nu eller i framtiden?

2. Innebär beslutet att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet?

3. Har barn och unga fått uttrycka sin mening?

2. Det andra förslaget innebär en anpassning av frågeställningarna, som på ett enklare sätt kan utföras av verksamheterna. Den frågan som besvaras är endast:

- Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet?

9 http://vgr.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/Ovriga-sidor/Barnkonventionen/Barnperspektivet/, häm- tad 2012-01-11

(6)

3. Det tredje förslaget innebär att verksamheterna i samråd med den lokala barnombudsmannen konstruerar förslag som är anpassat till respektive verksamhet.

Kultur- och fritidsnämnden (Kun) har infört det första förslaget i alla tjänsteskrivel- ser där det är av relevans. Barn- och ungdomsnämnden (Bun) gör barnkonsekvensanalyser i alla ärenden, men i de ärenden där det är särskilt relevant har de barnkonsekvensanalys som rubrik i tjänsteskrivelsen. Det använder sig inte av de tre frågorna i första förslaget utan gör egna bedömningar.

4.1. Handlingsplan för barn- och ungdomsarbete i Järfälla med an- ledning av FN:s barnkonvention

Järfälla kommun har en Handlingsplan för barn- och ungdomsarbete i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention och är antagen av kommunfullmäktige 1997-06- 16 och är ett av kommunens styrdokument. Syftet med handlingsprogrammet var att skapa en politisk policy med en genomtänkt strategi avseende barn- och ungdomsarbetet i kommunen. Med en policy som grund ges förutsättningar för att bättre tillgo- dose ett barn- och ungdomsperspektiv i den kommunala beslutsprocessen. Man kan därigenom tydliggöra att barns och ungdomars bästa måste vägleda alla nämnder och styrelser i deras arbete.¹⁰

Två mål i handlingsprogrammet är att ”barn och ungdom i Järfälla skall ha och känna att de har inflytande, delaktighet och medbestämmande” samt ”alla barn och ungdomar skall våga utnyttja sin rätt till inflytande, delaktighet och medbestämmande”. En åtgärd till detta är att samtliga kommunala förvaltningar och enheter skall i konkreta verksamhetsplaner redovisa hur man förverkligar målen rörande barns och ungdomars inflytande, delaktighet och medbestämmande.

Handlingsprogrammet ska vara en plattform för fortsatta diskussioner och åtgärder i de olika nämnderna. Det anger en grundsyn och vilka prioriteringar som måste göras.

Programmet ska kunna genomföras inom givna budgetramar.

Redovisning av vidtagna åtgärder och resultat ska årligen göras i nämndernas verk- samhetsberättelser

4.2. Exempel från andra kommuner

4.2.1. Strängnäs

I Strängnäs kommun har plan- och byggenheten samt stadsmiljöenheten infört det första förslaget som den lokala barnombudsgruppen har tagit fram. Den lokala barnombudsmannen hjälper tjänstemännen med att kontakta barnen för att få deras synpunkter i olika ärenden. Barnkonsekvensanalyser görs inte på alla typer av ärenden.¹¹

4.2.2. Trelleborg

I barnbokslutet för år 2010 har förvaltningarna i Trelleborg kommun fått svara på hur det under år 2010 har arbetat för att barnets bästa ska komma i främsta rummet samt

10 Handlingsprogram Barn- och ungdomsarbetet i Järfälla med anledning av FN:s barnkonvention, Dnr 1997/146

11 Helena Edvinsson, lokal barnombudsman, Strängnäs kommun, 2012-02-17

(7)

hur de under 2010 har gått tillväga för att låta barn komma till tals i de frågor som berör dem. På första frågan har stadsbyggnadskontoret svarat att då det gäller ären- den där barn befaras kunna påverkas av utformningen, hörs berörda specialister och deras synpunkter vägs in innan beslut fattas. På andra frågan har de svarat att de vid större frågor försökt att på enklare sätt förklara processer och innehåll i sina doku- ment och planer, t.ex. gjordes en enklare sammanfattning på lättare svenska i över- siktsplanen ÖP2010. Därtill arbetar stadsbyggnadskontoret i projektet med Trafik- verket; Barn och unga i samhällsplaneringen.

Trelleborgs kommun har även en barnchecklista som används i varierande grad mellan förvaltningarna/nämnderna. Barnchecklistan uppfattas av en del förvaltningar som bra och användbar arbetsmetod men för andra förvaltningar är det oklart hur den ska användas.¹²Trelleborgs samordnare för barnkonventionen anser att barnchecklistan behöver utvecklas och bli mer djupgående med frågor där svaren kräver mer mo- tiveringar.

4.2.3. Borlänge

I Borlänge har miljö- och byggnadsnämnden en utsedd ledamot som i varje plan- ärende fört diskussioner om barnperspektivet samt även i en del bygglovärenden.¹³

4.2.4. Falun

I barnbokslutet för 2006 från Falun kommun kan man läsa att miljönämnden sedan 2005 har använt barnchecklistan som en särskild punkt på dagordningen och prövar ärendena på sammanträdet mot barnchecklistan.¹⁴ Sedan årsskiftet 2011/2012 har man slutat med det eftersom barnchecklistan hastades förbi och blev slentrianmässigt behand- lad. Barnperspektivet tas dock upp i de ärenden som berör barn.¹⁵

4.2.5. Södertälje

Barnchecklistan ska användas i alla beslut som fattas i alla nämnder, KS samt KF.

Tyvärr fungerar det inte så bra som det är tänkt. Politikerna har dock möjlighet att återremittera ärenden som saknar barnchecklista.¹⁶ Miljökontoret har i sin mall för tjänsteskrivelse infogat att under rubriken ärende så ska detta stycke inledas med om ärendet berör barn och i så fall på vilket sätt.¹⁷

4.3. Att arbeta praktiskt med barnkonventionen

4.3.1. Sju framgångsfaktorer från barnombudsmannen

De faktorer som är viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med barnkonventionen är:

• Ledningens entydiga stöd och engagemang

• Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument

• Utbildning och information

• Utgå från befintliga arbetsprocesser

• Ekonomiska och personella resurser

12 Barnbokslut 2010, Trelleborgs kommun

13 Barnbokslut 2010, Borlänge kommun

14 Barnbokslut 2006, Falun kommun

15 Karin Hansson, nämndsekreterare miljönämnden, Falun kommun

16 Paki Holvander, Kommunstrateg, Södertälje kommun, 2012-02-20

17 Välfärdsbokslut 2006, Södertälje kommun

(8)

• Dialog och erfarenhetsöverföring

• Uppföljning och utvärdering¹⁸

Barnombudsmannen har skrivit ett faktablad på hur man praktiskt kan arbeta med barnkonventionen. Nedan följer utdrag från faktabladet utifrån de sju framgångsfaktorerna ovan.¹⁹

Ledningens entydiga stöd och engagemang

En avgörande faktor om arbetet med att införa barnperspektivet är förankring och engagemang hos både ledning och personal. Ledningen måste först inse att den har det ytters- ta ansvaret för att barnkonventionens bestämmelser beaktas i arbets- och beslutsprocesser. Ledningens uppgift är också att skapa förutsättningar för att arbetet med barnkonventionen ska kunna bedrivas inom organisationen. Ett grundligt förarbete som får bred förankring bland politiker, i förvaltningar och verksamheter skapar goda förutsättningar för att lyckas på lång sikt. I förankringsfasen är målet att få hela organisationen att verka mot samma mål. Många viktiga ställningstaganden görs i detta skede. Det är därför viktigt att avsätta tid för förankringsprocessen.

Arbeta in perspektivet i centrala styrdokument

I förankringsprocessen ingår att de beslut som fattas kring barnkonventionen måste arbe- tas in i de centrala styrdokumenten för verksamheten. Kartläggningar av barns villkor är ett sätt att få svar på grundläggande frågor som man bör ställa sig både vid början av ett förändringsarbete och återkommande under arbetets gång. Det är viktigt att identifiera problem inom det område man arbetar och se över vad som behöver förändras. Man be- höver också ta reda på vilka resurser som finns och hur de ska utnyttjas.

Utbildning och information

Genom att sprida information och utbilda medarbetare kan man också nå framgång. En grundförutsättning för förändringsarbete är att alla medarbetare är informerade om den nya målsättningen. De bör också få möjlighet att inhämta faktakunskap om barnkonventionens historia, innehåll och juridiska status. Medarbetarna bör även känna till vad det innebär att ha ett barnperspektiv i den egna verksamheten och de egna beslutsprocesser- na. Utan en sådan förståelse kommer inte arbetet med att integrera ett barnperspektiv att kännas naturligt.

Utgå från befintliga arbetsprocesser

Genom att utgå från befintliga arbetsprocesser utnyttjas de resurser som organisationen redan har och belastningen på organisationen och den enskilde medarbetaren behöver inte bli så stor när man börjar arbeta med ytterligare ett perspektiv.

Ekonomiska och personella resurser

Att börja arbeta med ett nytt perspektiv kan innebära stora eller små förändringar beroende på vilken typ av verksamhet det rör sig om. Förändringarna kan komma att innebära kostnader till exempel för personal. Oavsett graden av förändring är det viktigt att ge medarbetarna tid att utveckla sitt arbete till att omfatta det nya perspektivet.

Dialog och erfarenhetsöverföring

Dialog och erfarenhetsöverföring är viktigt både inom organisationen och mellan olika organisationer. Genom att diskutera erfarenheter lär man av varandra och slip-

18 I myndigheternas uppdrag – En undersökning av barnperspektivets genomslag i statliga myndighe- ter, Barnombudsmannen rapporterar BR 2007:03

19 Att arbeta praktiskt med barnkonventionen, Faktablad från www.barnombudsmannen.se

(9)

per göra om samma misstag, samtidigt som ämnet hålls levande och risken för att perspektivet glöms bort minskar. Det är också viktigt med samverkan och helhetssyn i arbetet med barnkonventionen. Arbetet kan många gånger effektiviseras genom samverkan. Samverkan bör ha en utgångspunkt i barns behov och en helhetssyn på barnet.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljningar och utvärderingar visar hur barnperspektivet har beaktats och vilka effekter besluten verkligen har fått. Det är ett viktigt led när man ska formulera nya mål och arbetsmetoder. Väl fungerande organisationer gör redan idag uppföljningar och utvärderingar för att få kunskap om vilka effekter beslut har fått för barn och unga.²⁰

5. ANALYS

Det är många ärenden i Mbn som på något sätt har en påverkan på barn och ungdomar. Som exempel kan nämnas den fysiska miljön i skolorna. Barnombudsmannen gjorde en undersökning år 2002 om ”Rätten att komma till tals”. I den framkom att barn och unga inte är särskilt nöjda med skolans fysiska miljö. När det gäller toalett- besök svarade 21 procent att de alltid/ofta håller sig en hel dag och 20 procent att de ibland håller sig en hel dag.²¹ Det kan samtidigt vara svårt att veta hur man ska införa barnperspektivet i vissa typer av ärenden och i många ärenden ska lagstiftning följas.

En provomgång kan därför behövas med uppföljning och utvärdering efter förslags- vis ett år.

5.1.1. Barnperspektiv eller barnrättsperspektiv

Nämnden bör fundera över om det är barnperspektivet eller barnrättsperspektivet som man ska införa. Att ha ett barnperspektiv menas att vuxna sätter sig in i barnets situation och att beslutsfattare överväger om beslutet eller åtgärden berör barnet eller inte. Medan barnrättsperspektiv innebär att man tar hänsyn till de rättigheter barn har enligt lag och barnkonventionen. Offentliga aktörer måste följa barnkonventionen eftersom Sverige har ratificerat barnkonventionen.

Ett annat sätt att se på det är att barnperspektivet är mer subjektivt, det är de vuxnas syn på vad barn tänker. Barnperspektivet kan också vara otydligt vad man menar och med vems perspektiv man egentligen anser. Barnrättsperspektivet är mer objektivt eftersom man utgår från barnkonventionen och huvudprinciperna. Rättigheterna styr perspektivet. Att inför beslut göra en barnkonsekvensanalys och analysera utefter barnkonventionen är ett sätt att arbeta för barns rättigheter.

5.1.2. Barnkonsekvensanalys

Miljö- och bygglovsnämnden bör överväga någon av de tre förslag som den lokala barnombudsgruppen har tagit fram. Fördelen med det första förslaget med att inför beslut göra en barnkonsekvensanalys genom att svara på tre frågor (barnchecklista) är att samtliga aspekter med utgångspunkt på barnens bästa och barnkonventionen tas upp. En annan fördel är att Kun redan har infört detta alternativ och man kan därmed ta lärdom av deras erfarenheter. Detta är även det förslag som de lokala barnombu-

20 Att arbeta praktiskt med barnkonventionen, Faktablad från www.barnombudsmannen.se

21 ”Vill man gå på toa ligger man illa till” – Om arbetsmiljön i skolan, Barnombudsmannen rapporterar BR2006:01

(10)

den rekommenderar. Nackdelen är att förslaget kan uppfattas som komplicerat och tidskrävande av handläggarna. Det andra förslaget med endast en fråga är det förslag som på ett enklare sätt kan utföras av verksamheterna. Nackdelen är att man kan mis- sa viktiga aspekter utifrån barnkonventionen. Det tredje förslaget med att anpassa förslaget till verksamheten tillsammans med det lokala barnombudet kan vara en fördel för att få barnperspektivet att kännas mer relevant för Mbn.

Den här utredningen föreslår att införa det första förslaget (med vissa omformule- ringar) med en barnchecklista (se bilaga) men att lägga till en ytterligare fråga nämli- gen;

– Vilka synpunkter/intressen har barn haft?

Deras synpunkter tar man sedan med i tjänsteskrivelsen så att nämnden har dem i åtanke inför beslut och kan ta hänsyn till dem i den mån det är möjligt. I de övriga frågorna är det även viktigt att inte bara svara ”ja” eller ”nej” utan ett mer utförligt svar för att nämnden lättare ska kunna fatta ett beslut ur ett barnperspektiv.

I vissa ärenden, exempelvis tillsynsärenden, är det dock svårt att kräva mer av verksamheterna än vad lagstiftningen kräver och det kan därför vara svårt att svara på barnchecklistan. I första frågan i barnchecklistan ”Kommer beslutet att beröra barn, nu eller i framtiden” kan man därför kryssa i ”Barnperspektivet är reglerat i den lagstiftning som är underlag till beslutet”.

Om man inför en barnchecklista är det viktigt att handläggarna får utbildning på hur checklistan ska användas. I flera kommuner som har infört en barnchecklista används den inte i den utsträckning som man önskar vilket kan bero på okunskap på hur den ska användas. Barnombudsmannen har ställt frågor via enkäter till Sveriges kommuner. Det har visat sig att checklista är den metod som är vanligast för att pröva barnets bästa. Det finns både positiva och negativa uppfattningar om barnchecklistor. En del menar att de checklistor som finns används slentrianmässigt och i praktiken mest innebär en ökad arbetsbörda för berörd personal. Checklistor behöver anpassas ut- ifrån den verksamhet där de ska användas. Det är också viktigt att checklistan blir en naturlig del av ett arbetssätt med att analysera konsekvenserna för barn och unga i beslutsprocesser. För att ett sådant arbetssätt ska få största möjliga effekt är det av stor vikt att samtliga aktörer får relevant information om och utbildning i hur och när metoden ska användas.²²

5.1.3. Implementering för vilka ärendetyper?

Ett alternativ och som denna utredning förespråkar är att införa barnperspektivet i alla beslutsärenden som hanteras av nämnden genom att svara på en barnchecklista. I de ärenden där barn inte berörs svarar man ”nej” på första frågan och inget mer. Det- ta gör att alla handläggare får med barnperspektivet i handläggningen av ärenden samt att man lättare ser i vilka ärenden som barnperspektivet är relevant. Ett annat alternativ är att göra det stegvis och endast för en del ärendetyper. Det kan man göra för t.ex. ärendetyper som inte är bunden till lagstiftning eller ärendetyper som inklu- derar flera olika områden (miljöskydd, närmiljö och livsmedel) som anmälnings- ärenden. Även i yttranden av detaljplaner vore det bra att ha med barnperspektivet eftersom planärenden har stor påverkan på barn.

22 Från beslut till praktik – Barnkonventionen i kommunala verksamheter, Barnombudsmannen rapporterar BR 2008:04

(11)

5.1.4. Arbetsprocessen

Om man beslutar sig att införa en barnchecklista behöver man få in en rutin på hur den ska användas samt när i ärendeprocessen man ska ta in den. Det är en fördel om man kan utgå från befintliga arbetsprocesser för att minimera en ökad arbetsbelast- ning för handläggarna.

Det är bra om man har checklistan i åtanke redan i början av ärendeprocessen. Detta för att det bör finnas tid och möjlighet för barn att få komma med sina synpunkter i de ärenden där det är relevant. För detta krävs utbildning av handläggarna så att de får kunskap om hur man kan jobba med barnperspektivet. Det kan sedan räcka att jobba med barnchecklistan i samband med tjänsteskrivelsen. Rutiner bör dock tas fram där man bl.a. utreder när man ska ta in barnchecklistan.

I tjänsteskrivelsen bör man ha en rubrik med barnkonsekvensanalys med slutsatsen från barnchecklistan och en hänvisning till den.

Ett annat alternativ är att ha barnkonsekvensanalys som en särskild punkt på dagordningen och pröva ärendena på sammanträdena mot barnchecklistan. Ett ytterligare alternativ är att ha en utsedd ledamot som lyfter fram barnperspektivet i de ärenden där det är relevant. Nackdelen med dessa två alternativ är att barnperspektivet kommer in sent i processen och blir därför inte så genomarbetat samt att man inte har någon möjlighet att lyssna till barnen. Fördelen med alternativen är att man då får in politikerna i barnperspektivstänket samt minskar arbetsbelastningen för handläggar- na.

5.1.5. Höra barn

Om ett ärende berör barn är det viktigt att det finns riktlinjer i vilka typer av ärenden som barn ska ha möjlighet att få uttrycka sina åsikter. Detta är kopplat till artikel 12 i barnkonventionen och är den som brukar vara svårast att införa. Det kan vara svårt att lyssna till barnen i alla ärenden som berör barnen. Många ärenden berör barn på något sätt men har inte alltid en direkt koppling som exempelvis installation av eld- stad och luftvärmepump. Till en början bör man lyssna till barnen i de ärenden som har en direkt koppling till barn. När det gäller bygglovsärenden är därför ett alternativ att ta in barn och ungas synpunkter i ärenden gällande allmänna byggnader. Man bör ta fram rutiner där man ser över vilka typer av ärenden som det är möjligt att lyssna till barn.

Ett sätt att ta in barns synpunkter är att mejla till elevråden i kommunen. Järfällas barnombud kan se en nackdel med detta då man inte kan veta om det är barnen som svarar på frågan eller om det är en vuxen. Kontakt kan även tas med Järfällas ung- domsråd. Har man ingen möjlighet att fråga barn och ungdomar får man fråga utbil- dade lärare eller personer som har god kännedom om barn och dess utveckling, som det lokala barnombudet. Det lokala barnombudet kan även fungera som en kontaktperson mellan handläggare och barnen.

I Kun är det genom Järfällas ungdomsråd som ungdomar från högstadiet och upp till gymnasiet kan framföra sina synpunkter på nämndärenden och i möte med förvalt-

(12)

ningschefen. När det gäller yngre barn har de exempelvis kommit med förslag till utsmyckningen av simhallen genom teckningar.²³

5.1.6. Uppföljning

Efter ett år bör nämnden göra en utvärdering för att se hur man kan gå vidare. Det man bör utvärdera är:

 I hur stor andel av alla tjänsteskrivelser har en barnkonsekvensanalys gjorts?

 Har man säkerhetsställt barnens rättigheter i beslut?

 Inför hur många beslut har man lyssnat på barnen?

 Hur har barnchecklistan fungerat för handläggarna?

 Har det hållits utbildning?

 Diskuteras barnperspektivet under sammanträdena?

 I vilka typer av ärenden är barnperspektivet relevant?

 Finns det några rutiner som bör ändras eller införas för att kunna arbeta med barnperspektivet?

6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG

Det finns många olika sätt och vägar att föra in barnperspektivet. Det är svårt att veta innan vilket sätt som är bäst. Det kan även vara svårt att veta hur man ska ta in perspektivet i vissa typer av ärenden. Därför kan det vara bra att göra en provomgång i ett år och sen göra en utvärdering för att se hur man ska fortsätta.

Av de tre förslagen som den lokala barnombudsgruppen har tagit fram föreslår denna utredning att nämnden inför det första förslaget med en barnchecklista men med fyra stycken frågor (se bilaga). Denna utredning föreslår även att nämnden inför dessa frågor i alla beslutsärenden som hanteras av Mbn så att alla handläggare får med barnperspektivet samt för att se i vilka ärenden där barnperspektivet är relevant.

Det är viktigt att handläggarna samt politiker utbildas i barnkonventionen samt hur barnchecklistan ska användas. Om det inte finns någon förståelse för barnkonventionen kommer införande av barnperspektivet inte att kännas naturligt. I flera kommuner används inte barnchecklistan i den utsträckning som man hade önskat vilket bl.a.

kan bero på för lite kunskap om hur den ska användas. Man bör även ta fram rutiner för hur man ska arbeta med barnperspektivet och barnchecklistan.

Den här utredningen rekommenderar att man har barnchecklistan i åtanke redan från början av ärendeprocessen. Detta för att se till barns bästa i den mån det är möjligt samt för att det bör finnas tid och möjlighet för barn och unga alternativt utbildad person/er att få komma med sina synpunkter i de ärenden där det är relevant. Ett alternativ är att ha det lokala barnombudet som en kontaktperson mellan barn och handläggare.

Det kan dock vara svårt att ta in barn och ungas synpunkter i alla ärenden som berör barn. Till en början bör man lyssna till barnen i de ärenden som har en direkt koppling till barn och unga, exempelvis allmänna byggnader vid bygglovsärenden. Det är sedan upp till nämnden i sina beslut att beakta dessa synpunkter i den mån det är möjligt.

23 Ulla Eriksson, nämndsekreterare kultur- och fritidsförvaltningen, 2012-03-14

(13)

7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING

Barnombudsmannen, Faktablad, Att arbeta praktiskt med barnkonventionen

Barnombudsmannen rapporterar, Från beslut till praktik – Barnkonventionen i kom- munala verksamheter, BR 2008:04

Barnombudsmannen rapporterar, I myndigheternas uppdrag – En undersökning av barnperspektivets genomslag i statliga myndigheter, BR2007:03

Barnombudsmannen rapporterar, ”Vill man gå på toa ligger man illa till” – Om ar- betsmiljön i skolan, BR2006:01

Borlänge kommun, Barnbokslut 2010 Falun kommun, Barnbokslut 2006

Järfälla kommun, Handlingsprogram Barn- och ungdomsarbetet i Järfälla med an- ledning av FN:s barnkonvention, Dnr Kst 1997/146

Länsstyrelsen Blekinge län, Barn och ungdomar i samhällsplaneringen - Kunskaps- underlag och handlingsstöd för integrering av barnperspektivet i fysisk planering, 2007:3

Regeringskansliet, 2011, Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Rädda Barnen, Alla barn har samma rättigheter,

http://www.rb.se/vartarbete/barnkonventionen/Pages/default.aspx, hämtad 2012-01- 11

Södertälje kommun, Välfärdsbokslut 2006 Trelleborgs kommun, Barnbokslut 2010

Västra Götalandsregionen, Barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspek- tiv, http://vgr.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/Ovriga-

sidor/Barnkonventionen/Barnperspektivet/, hämtad 2012-01-11

(14)

BILAGA 1

BARNCHECKLISTA

Barnchecklista för miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun skall upprättas vid beredning av alla beslutsärenden som går till nämnden.

Ansvarig nämnd:

Datum:

Handläggare:

DNR:

Ärende:

1. Kommer beslutet att beröra barn, nu eller i framtiden?

Ja Nej

Barnperspektivet är reglerat i den lagstiftning som är underlag till beslutet På vilket sätt?

Om ”ja” – fortsätt med fråga 2, 3 och ev. 4. Det är viktigt att även svara på ”På vilket sätt/Varför inte?” för att nämnden lättare ska kunna fatta beslut ur ett barnperspektiv.

2. Innebär beslutet att barns bästa beaktas?

Ja Nej

På vilket sätt/Varför inte?

3. Har barn fått uttrycka sin mening?

Ja Nej

På vilket sätt/Varför inte?

4. Vilka synpunkter/intressen har barn haft?

5. Analys/slutsats:

Analysen överförs till tjänsteskrivelsen

Mer information om barnkonventionen: www.bo.se