Underlag till dialog om framtida finansiering av Samordningsbron
Inledning
Samordningsbron är nu inne på sitt andra år i genomförandefas och kan för första gången presentera en årsrapport. 117 deltagare blev registrerade i SUS under det första året. Under samma period avslutade 53 sitt deltagande och 58 % (31 st) av dem fick anställning och/eller gick vidare till studier(snittet i landet för liknande insatser är 30 %). Mer än hälften hade haft offentlig
försörjning i mer än 3 år och den genomsnittliga tiden för en anvisning var 184 dagar. Ett resultat som gott och väl möter de mål som är uppsatta för
projektet.
Både med tanke på resultat och det händelserika år som varit, med uppstart och stora förändringar hos flera av medlemmarna finns all anledning att rikta ett stort tack till alla inblandade. Det är med gott mod som vi ser fram emot fortsättningen. Ett och ett halvt år återstår och redan nu finns anledning att ställa frågan om hur medlemmarna ser på de erfarenheter som gjorts? Hur går tankarna kring framtiden?
Redan vid beslutet att söka medel från ESF talade dåvarande styrelse om att välja former för arbetet som skulle vara långsiktigt hållbara. Målet blev att, i så lång utsträckning som möjligt, arbeta med ordinarie personal och ge dem möjlighet att vara med i utvecklingsarbetet för att den kunskap och de rutiner som byggs upp ska vara mindre sårbar för projektlogikens relativt korta tidscykel. Styrelsen talade också om uthållighet och att man var medveten om att de ambitioner som sats upp skulle ta lång tid att uppnå. Projektidén ligger helt enkelt väldigt nära kärnan för hela förbundets verksamhets. Det är i bron som medlemmarna söker formen för att översätt ord i handling och uppnå samordning och samverkan.
Medlemmarna drog också slutsatsen att använda förbundet som en arena för gemensamt ägande av ledning, styrning och de stödfunktioner som krävs.
Detta för att tidigare insatser visat att samverkan lätt faller när en part tar över och förvaltar vid projekttidens slut. Hur vi samordnar och samverkar sker bäst i en dialog med samtliga närvarande som respektfullt följer all annan
utveckling och förändring över tid. Att nå målen kommer att ta tid, lång tid.
Att det då öppnat sig en möjlighet att förlänga finansieringen välkomnas och behöver diskuteras. Hur ser medlemmarna på fortsatt gemensam innovation och kommande implementering?
Bro-modellen
Så här beskrivs själva bromodellen som utformats fram till idag:
Genom Samordningsbron strävar förbundets medlemmar;
Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan, Kommunerna Linköping, Kinda och Åtvidaberg samt Region Östergötland…
… tillsammans med alla inblandade, efter att samla erfarenheter och kunskap om vilka faktorer som ger individer i behov av stöd ökade chanser att nå självständighet samtidigt som samhällets resurser samordnas och nyttjas effektivt.
Metaforen bro symboliserar en möjlighet till förflyttning från en livssituation till en annan genom att flera faktorer verkar samtidigt.
Salutogent och Agilt förhållningssätt utgör fundament för bron. Allt som sker ska upplevas som meningsfullt, begripligt och hanterbart för alla inblandade (salutogent) samtidigt som modellen hela tiden är flexibel och stegvis utvecklas genom kontinuerligt lärande (agilt).
Fem stenar finns i valvet. Möjligheten till personlig utveckling och välmående (må bra) och chans att få ny kunskap (teori) som direkt får översättas i
praktiska färdigheter (praktik) verkar samtidigt som individen erbjuds att bygga nätverk och se exempel på hur målet kan nås i mötet med arbetsgivare
och andra som gjort liknande erfarenheter (nätverk). Allt är tänkt att ske i företagslika miljöer med ett tydligt fokus på att var och en har möjlighet att vara del i samhället, givet att man ges rätt förutsättningar.
Centralt är att individen ska kunna ha kontroll över sin egen situation och känna att alla inblandade har tillit till att målen är nåbara samt att var och en bidrar till att nå dem efter bästa förmåga (tillit).
För att åstadkomma en väl sammanhållen stödstruktur, själva murbruket i bron, strävar parterna efter att tydligt identifiera sina roller och möjligheter att bidra, samt i ett gemensamt utvecklingsarbete, där alla inblandade är delaktiga, lösa frågan om hur dessa resurser länkas samman till ett. Både när det gäller individuella processer och samordningen av samhällets resurser (helhet).
Just nu har följande verksamheter valt att ansluta sig till brosamarbetet:
- AF-teamet - Backaberg
- Drivbänk café/storkök - Drivbänk odling - Herrgården Ryd - Jonsbo
- Kinda AME - SCÖs kontor
De är var och en självständiga och kan utforma sitt innehåll efter sina specifika behov, med målsättningen att följa brons grundprinciper och värdegrund så som den är beskriven ovan.
För att åstadkomma Samordningsbron använder förbundsmedlemmarna design (med betydelsen medveten utformning) som metodik och strävar efter ett tillitsbaserat arbetssätt som tar hänsyn till helheten.
Önskad effekt är att erbjuda tjänster som leder till att var och en får chans att nå sina mål:
- anställning - studier - sysselsättning
- annat som möter individens behov
… och genom denna modell få förbundets medlemmar att samordna sina resurser, organisera sig och utforma arbetssätt för en väl fungerande samverkan.
De företagslika miljöerna
Med ovanstående värdegrund och förhållningssätt ser vi att handläggare och
handledare når långt i sitt samarbete. En annan nyckelfunktion som både deltagare och personal lyft fram är de företagslika miljöerna. Att få uppleva att det som erbjuds är på riktigt och att närheten till det arbete som så många längtar efter är påtaglig i vardagen gör skillnad. Även för den som initialt står långt ifrån en anställning. Att handledarna får chans att träffa deltagarna varje dag och så fort som möjligt också under flera timmar per dag ger också bättre förutsättningar att bygga tillit och hitta vad som är avgörande för just den enskildes möjlighet att komma vidare.
Allt detta bekräftas också i evidens. Kopplingen till studier så som den danska BIP är mycket tydlig och när förbundet ser hur medlemmarna nu utvecklar exempelvis lokala jobbspår och heltidsaktivering finns möjligheten att dra nytta av de erfarenheter som gjorts. Både rent praktiskt i miljöer som nu fungerar väl och i de lärdomar som projektet dragit.
Värdet av en blandad personalgrupp där insikt och kunskap om hur de olika offentliga systemen fungerar får mötas med en exakt känsla för vilka krav och förutsättningar som råder i arbetslivet inom en viss bransch bör studeras ytterligare. Vi kan idag se att något händer som gör att arbetsgivarna väljer att öppna sina dörrar. Teorierna som formulerats i Vägen till arbetsgivarna i kombination med yrkeshandledare som har direkt närhet och väl etablerade nätverk inom näringen gör skillnad.
Arbetet med att vidareutveckla samarbetet med arbetsmarknadens parter fortgår och planer inom området CSR och inkludering omfattar både utbildningsinsatser, praktiska samarbeten och digitala stödfunktioner.
AF-teamets betydelse
Under 2019 lades resurser från AF till sammanhanget, vilket visat sig göra stor skillnad. Den mix av kompetens och befogenhet som teamet haft, kombinerat med en tydlig och väl fungerande dialog med de praktiska miljöerna som beskrivits ovan har lett till framgång.
Tesen inför framtiden är att motsvarande resurs skulle kunna kopplas till varje miljö. Något som ESF ser mycket positivt på. Återigen finns anledning att hänvisa till BIP, men också både Susan Porter och våra egna erfarenheter från kansliet och Jonsbo som visar att även de som initialt står mycket långt ifrån arbetsmarknaden kan röra sig mycket snabbt i progression förutsatt att de tydligt ser att hela vägen är öppen och möjlig. Att snabbt kunna reagera och ta tillfället i akt är av yttersta vikt och som det är idag ser vi att utan ett väl fungerande AF-team kan väntetiden på att få fullfölja en anställning bli månader. Här finns en viss oro att teamet nu förändrats.
Samtidigt har en utmaning varit inflödet. Återstår att se hur ett sådant
arbetssätt skulle fungera om utbudet av miljöer var bredare. Möjligen skulle idén om att koppla fler verksamheter till konceptet och de sex jobbspåren som nu planeras kunna vara ett intressant svar på den frågan. Arbetet med funktionen lediga platser och den blivande CSR-delen i katalogen kan också bidra. När tjänsten spridits brett och fungerar väl i sina uppdateringar får både handläggare och allmänheten en tydlig och lätthanterlig tjänst som visar var det finns en plats för just dig.
Allas närvaro och Samverkstaden
Att också FK och Region Östergötland visat en stark vilja att få till ökad närvaro i bro-samarbetets olika sammanhang är mycket glädjande. Vikten av att alla parter är närvarande har blivit tydlig i en rad olika sammanhang. Nu senast i uppstarten av Samverkstaden. I de fall som tas upp finns nästan alltid
en koppling till varje medlem. Samtidigt vittnar både medarbetare och deltagare om frustrationen att söka lösningar i ett system som inte är
samordnat. Behovet av kunskap om varandra samt ömsesidig respekt för var och ens handlingsutrymme är tydligt. Det talas om stuprör, men bilden från brosamarbetet är att det snarare handlar om pyramider som delvis
överlappar. I vardagen ser vi hela tiden personal, som när de ges tid och tillit att lösa även de mest komplexa situationer, är pragmatiska och mycket kreativa. Här skulle medlemmarna kunna nyttja förbundsarenan mer och söka modeller som kan underlätta för fler att ses och typfall som blir vägledande för alla att hantera även de mest sammansatta ärendena.
Närheten mellan de praktiska miljöerna, handläggarna (hos både remittenten och AF-teamet), deltagaren och arbetsgivaren har visat att det inte behöver ta månader att hitta varandra, sy ihop en gemensam lösning där var och en bidrar och alla vinner.
Under hösten togs flera steg i förberedelserna kring att underlätta närvaro och kontakt mellan medlemmarna både i bron och i systerprojektet Insteget.
Alla de idéer som formulerats där skulle kunna tas med och testas i en kommande förlängning.
Förlängning och implementering
Förbundet har nu fått ett muntligt besked om att ESF kommer att genomföra en utlysning under våren riktad till ett antal redan pågående projekt. En sådan utlysning gäller då möjlig förlängning till februari 2023. Något som vi varmt välkomnar.
Ett uppdrag är formulerat till ledamöterna i beredningsgruppen och samtliga inblandade i bron idag. Tanken är att var och en funderar igenom vilka delar som man ser som värdefulla att fortsätta med och vilka nya idéer som man skulle vilja lägga till vid en förlängning. Det är av yttersta vikt att
medlemmarna kan visa på enighet och engagemang samt innovation höjd i de underlag som utformas under våren. På vilket sätt skulle målgrupperna gynnas av en förlängning? Det kommer också vara avgörande huruvida vi kan visa möjlighet att sprida modellen.
I de inledande samtalen med kontoret i Örebro har förslaget varit att dela in en kommande ansökan i delar:
1. Grunden som visar på stabilitet och därmed ökar chanserna att modellen hinner etableras och slå rot i ordinarie strukturer
2. Innovation och tillägg till det nuvarande utvecklingsarbetet 3. Spridning och strukturpåverkan i ett bredare perspektiv
I skrivande stund pågår ett arbete för att samla och sammanställa mer detaljerad dokumentation kring detta. Både vad gäller innehåll och upplägg samt finansiering.
Kort kan sägas att bron under 2020 beräknas omfatta motsvarande 15
miljoner kronor av förbundets medel. Vid arbetet med budget 2020 gjorde en första kalkyl för avslut och implementering som presenteras här.
För 2020 är budget lagd enligt nedan:
Stab 2.0
Drivbänk odling 4.0 Drivbänk café/storkök 4.1
Jonsbo 2.9
AF-teamet 1.8
Totalt 14.8
För 2021 är motsvarande siffror:
Stab 2.0
Drivbänk odling 3.2 0.8 implementering av tjänst i lkpg Drivbänk café/storkök 3.3 0.8 implementering av tjänst i lkpg Jonsbo 2.4 0.5 implementering av tjänst i lkpg/rö AF-teamet 1.3 0.5 implementering av tjänst AF
Totalt 12.2
… och för 2022:
Stab 2.0
Drivbänk odling 1.5 2.5 implementering av tjänst i lkpg Drivbänk café/storkök 1.7 2.4 implementering av tjänst i lkpg Jonsbo 1.4 1.5 implementering av tjänst i lkpg/rö AF-teamet 0.6 1.2 implementering av tjänst AF
Totalt 7.2
Denna kalkyl baseras på antagandet att medlemmarna väljer att låta
förbundet fortsätta stå för staben, lokaler och hyror samt övriga kostnader.
Medlemmarna implementerar personalen.
Frågor för diskussion är bland annat:
• Är frågan om förlängning intressant?
• Om ja, vilka delar vill medlemmarna låta ligga kvar i förbundet och vilka delar är man beredd att implementera i sin egen ekonomi?
• Finns det redan nu tillägg som är tydliga?
Möjligheten att utöka AF-teamet och FKs närvaro samt att koppla fler miljöer till bron har av ESF lyfts som särskilt intressanta
• Hur ser medlemmarna på frågan om ny medfinansiering?
En fråga som ej nödvändigtvis handlar om direkta medel utan hellre att involvera ordinarie personal i utvecklingsarbetet
• Hur ser medlemmarna på frågan om spridning och nätverksbyggande?
