1
Kommunikation över kulturgränser
– den personliga utvecklingen och den goda arbetsplatsen
Föreläsning med Gillis Herlitz 26 september 2017
PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden.
PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
FOKUSOMRÅDE
Lagar, styrdokument och överenskommelser
Normkritiskt förhållningssätt
Individspecifika dilemman
2
Minnesanteckningarna – en del av främjandet av inkluderingskompetens
I PIK projektet definieras inkluderingskompetens enligt följande:
PIK utgår från ett normkritiskt förhållningssätt (normkritisk teori) som fokuserar på hur vi förhåller oss till det som inte ingår i vårt (ofta majoritetens) normsystem. Det kan till exempel gälla mottagarlandets, arbetsplatsens/organisationens eller den ”inhemska” samhällsgemenskapens norm.
En grundförutsättning för ett inkluderande förhållningssätt är att rådande
värdesystem inrymmer alla människor på jämlika villkor. Det innebär att det finns en plats för alla oavsett individens kön, könsöverskridande identitet, ålder, kulturella bakgrund, sociala ursprung, trosuppfattning, funktionsvariation eller sexuella läggning.
Kompetens som begrepp kan definieras på olika sätt. I PIK projektet definieras kompetens som de färdigheter eller egenskaper som behövs för att uppnå det som krävs i en given situation. Det innebär att alla insatser är relaterade till medarbetarnas arbetsuppgifter, utifrån de utmaningar och krav som verksamheten ställs inför. Syftet är att stärka medarbetaren i sitt dagliga arbete.
3
Bakgrund
Gillis Herlitz inleder sin föreläsning med att möten och kommunikation över kulturgränser inte är ett nytt fenomen. Vi människor har under tidens gång alltid träffat andra som inte delar vår egen världsbild. Vårt viktigaste redskap när vi möter människor är kommunikation. Herlitz påpekar att ge information inte är detsamma som kommunikation. För att bli duktiga inom kommunikation krävs det att vi blir bättre på att sätta oss in i en annan människas världsbild och verklighet. Det är ur sin världsbild individen hämtar sitt språk, sina uppfattningar och sina bilder. När vi talar om kulturmöten ska vi ha i åtanke att det är en individ vi möter och inte en kultur. För att öka vår kompetens inom inkludering, så räcker det inte med att förstå, utan vi behöver även vara nyfikna på människor från andra kulturer.
Kulturella gränser
De kulturella gränserna i världen bör inte dras utefter nationalitet. Sambandet mellan kultur och nationalitet faller på den historiska utvecklingen. Eftersom många av de nationella gränserna i exempelvis Mellanöstern är ritade av engelsmännen med hjälp av fransmän. Det finns ändå vissa kopplingar mellan nationalitet och kultur. Ett exempel på detta är lagstiftningen. Lagstiftningen påverkar i stort sett alla inom nationens gränser. Detta bidrar till ett likartat beteende. Till exempel bilbälteslagen som ifrågasattes när den infördes, men numera är det ingen som reagerar på lagen.
Värderingar förändras genom långvarig politik och lagstiftning. Därför är det viktigt att inte negligera statens roll när vi diskuterar kulturer.
Vi behöver inte gå så långt för att diskutera kulturella gränser. Vi skulle kunna titta på gränsen mellan stad och den lilla orten på landsbygden. De kulturella skillnaden i att alla känner alla på den lilla orten och anonymiteten i storstaden med alla risker och möjligheter. Viktigt att komma ihåg är att den kulturella skillnaden mellan landsbygd och stad är oerhört mycket mindre i ett industrialiserat land som Sverige, medan den är betydligt större i utvecklingsländer.
Centrala och perifera värderingar
Herlitz påpekar att vi människor har centrala och perifera värderingar. De centrala värderingarna är våra grundvärderingar som vi inte är villiga att ändra på, eftersom de är hörnstenarna i vår kultur.
Däremot kan de perifera värderingarna rubbas utan att helhetsbilden av vår kultur störs. Herlitz menar att de perifera värderingarna i andra kulturer kan uppfattas som neutrala eller positiva av svenskar. Medan de centrala värderingarna som särskiljer sig, uteslutande uppfattas som negativa, exempelvis barnaga.
4
Människan en komplex varelse
Ofta går vi på föreläsning i en viss tro att vi kommer att få med oss en hel verktygslåda i form av en pärm med ett register som vi kan tillämpa i vårt dagliga arbete, men människan är komplex och varje individ unik, därför går det inte att ha ett register. När vi möter människor så har vi planerade strategier för hur samtalet ska gå till. I vissa fall behöver vi lägga ifrån oss den planerade strategin och tala utifrån mottagarens behov. Vi bör även ha i åtanke att alla hanterar saker olika, t.ex. sorg.
Vi människor har ofta en desperat önskan att bekräfta våra förväntningar och letar därför efter enkla lösningar till komplexa mänskliga beteenden. Vi beskriver gärna individer utifrån deras kulturella bakgrund. Nyanlända får sällan en chans att berätta vilka de är, utan vi utgår från våra egna klassificeringar. Svenskar kan även tänka att det är andra som påverkas av sin kultur, men alla påverkas och är bärare av sin kultur. Många gånger reagerar vi också på när någon annan inte gör som är förväntat i vår kultur. Vi börjar fundera över varför de agerar på det sättet. När vi istället borde fundera över varför vi reagerar så starkt.
En fråga lyfts upp av en av åhörarna:
- Vad tänker svenskar gällande somaliska kvinnors traditionella klädsel?
Historiskt så har svenska kvinnor fått kämpa hårt för sin lagliga rätt och jämställdhet. Herlitz uppger att han kan anta att svenskar är observanta på det som kan tolkas som förtryck. Svenskar och framförallt svenska kvinnor förknippar nog somalisk kvinnoklädsel med förtryck. Vi kan även tolka det som att vår beskrivning av andra säger mycket om oss själva. Vissa svenskar har en
främlingsfientlig inställning och hittar därför olika områden att verbalisera detta i.
Mångfald och dess vinster
Mångfald har blivit centralt och viktigt hos många organisationer. Många organisationer är villiga att satsa på mångfald, inte för att det är politiskt korrekt, utan för att det är lönsamt. Forskning visar på att homogena studentgrupper snabbare kommer fram till en lösning, men att heterogena grupper har mer kreativa och innovativa lösningar.
5
Vad finns det för tänkbara kommunikationshinder?
1. Våra förväntningar, fördomar, tidigare erfarenheter, uppfattningar och föreställningar - Vi vill att våra förväntningar ska bekräftas, därför letar vi efter händelser som ska bekräfta. En krock uppstår oftast i mötet på grund av våra förväntningar och sällan utifrån vad vi gör. De som tycker det är roligt när förväntningar inte infrias kommer lättare över detta
kommunikationshinder.
2. Undantagsfallen som inte stämmer överens med den egna världsbilden - I de fall våra förväntningar och fördomar inte besannas, uppfattas som ett undantag. Herlitz antar att fördomar handlar om en överlevnadsprocess hos oss. Det mest centrala i detta
kommunikationshinder är vårt eget förhållningssätt. Vi behöver få en ökad självinsikt, se människan, lära oss mer och vara lyhörda för andras idéer.
3. Vi söker förklaringar i etiketter - I det mänskliga mötet är vi redan klassificerade. Vi behöver fundera vilka etiketter vi sätter på våra medmänniskor. På grund av bekvämlighet, bristande engagemang och drivkraft sätter vi även etiketter på oss själva. Genom att sätta en etikett behöver man inte ifrågasätta sig själv och se sitt eget beteendes betydelse. Vi bör inte tilldela människor etiketter eller låta människor sätta etiketter på sig själv. Det är ett sätt att komma ifrån ansvar.
4. Begränsningar i språket - Enligt gammal forskning står det talade ordet för 8 – 10 % av kommunikationen. Herlitz hävdar att det inte stämmer utan att det talade språket står för en större del av vår kommunikation. Detta bekräftas av nyanlända som uttrycker att de
begränsas av sitt ordförråd. Nyanlända uppger att de säger det de kan, inte det de vill ha sagt. Misstänksamheten ökar när vi inte har ett gemensamt språk.
5. Skillnader i om parterna tillhör prestations- respektive relationskultur
Prestationskultur I prestationskultur går vi rakt på kärnan och beskriver en händelse utan överflöd information.
Relationskultur tar tid. I Relationskultur snurrar vi runt kärnan och berättar en händelse med detaljer, innan vi kommer till den slutgiltiga poängen.
I relationskulturer berättar vi gärna hela händelseförloppet innan vi kommer fram till själva
händelsen. Relationskulturen är även en undergrupp till förhandlingskultur. Förhandlingen kan börja med ett vädjande, men därefter uppvisas en viss aggressivitet. Kom ihåg att man inte är arg utan det är en del av förhandlingskulturen.
6
Globalisering och integration
Globaliseringen har lett till att vi måste förhålla oss och anpassa oss till den mångfald som råder.
Gillis Herlitz gör en tolkning av Charles Darwins teori, survival of the fittest. Herlitz menar att den som är bäst på att anpassa sig överlever. Integration är ett viktigt begrepp, men de flesta syftar på
assimilation när de talar om integration.
Herlitz anser att integration kan ske på flera nivåer:
Politisk integration – Innebär att individen deltar i det politiska livet, exempelvis röstar i politiska val.
Ekonomisk integration – Individen blir delaktig i det ekonomiska systemet och får samma ekonomiska förutsättningar som landets medborgare. Ekonomisk integration sker genom lönearbete, starta eget företag, ta lån, betala ränta och skatt.
Social integration – I sitt sociala nätverk utgår individen från personliga egenskaper hos sitt umgänge. Detta innebär att när individen är socialt integrerad innebär det att
religionstillhörighet är ointressant och individen umgås med personer utifrån personliga egenskaper.
Kulturell integration - Den kulturella integrationen avser i vilken utsträckning individen tar till sig majoritetssamhällets normer och värderingar. Majoritetssamhället och personer med utländsk bakgrund har olika uppfattningar. En del personer med utländsk bakgrund kan ha tankarna att deras vistelse är tillfällig och känner inte behov av att integreras kulturellt.
Majoritetssamhället kan se ned på vissa utländska personers kultur samtidigt som en del personer med utländsk bakgrund föraktar västerländsk kultur. Den kulturella integrationen är den mest komplexa på grund av många olika faktorer, bland annat att den innefattar våra centrala värderingar.
7
Liknande reaktioner hos de som lever i exil
Många som lever i exil har liknande reaktioner. Herlitz poängterar att det inte har relevans till individens kulturella bakgrund utan det är beroende av att denna/denne lever sitt liv i exil. Personer som lever i exil upplever att de inte kan upprätthålla sin identitet. Vissa män upplever att de förlorat sin auktoritet och har svårt att hitta arbete. Dessa män försöker kompensera detta, genom att utöva ett tryck på familjen. Det är en av anledningarna till att vissa kvinnor med utländsk härkomst
upplever att de är mer förtryckta i Sverige än i sina hemländer. Människor kan inte leva i ett samhälle där majoritetsbefolkningen har en nedvärderande syn på personer med andra värdegrunder.
Människor hamnar också i olika strategier:
Isolering – Människan isolerar sig från majoritetsbefolkningen. I isoleringen har vi skapat oss en identitet.
Nedtoning – Individen tonar ner sina kulturella värderingar. T.ex. kan en person med utländsk härkomst anamma alla svenska värderingar och samtidigt tona ner sina kulturella värderingar från hemlandet. Dessa individer agerar ofta stigmatiserande och talar därför negativt om nyanlända.
Betoning – Syftar till etniskt trots. De som använder den här strategin förstärker sina kulturellt specifika markörer. Genom att förstärka lyfter man upp min utländska bakgrund.
Ett exempel är de finska romerna som bär typiska romska kläder. Detta berodde på att de finska romerna inte fick prata romani och av den anledningen inte kunde språket. De ville därför hävda sig genom sin klädsel.
Avslutande ord
Herlitz avslutar med att säga att skillnaderna mellan olika kulturer inte alltid är så stora som vi tror.
Vi kan många gånger känna igen oss i andra kulturer. Om vi har en ödmjuk hållning och respekterar varandra kommer vi få en ökad förståelse för varandra och det blir lättare att kommunicera över kulturgränser.
