Vision På Hagalidskolan ska ingen bli trakasserad eller utsättas för kränkande behandling.

HAGALIDSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Alla skolor ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (DL 2008:567) och en plan mot kränkande behandling. (Skollagen 6 kap. 8 §)

Hagalidskolan har under året utbildat tre personer genom Malmö högskolas förstorg kring arbete med likabehandling. Tanken är att denna utbildning skall resultera i ett delvis nytt sätt att arbeta med likabehandlingsfrågor på skolan.

Kommande förändringar genomförs under HT-2014 och inriktar sig främst mot förebyggande arbete och det så viktiga kartläggningsarbetet. Arbetsnamnet för denna nya modell är ”Likabehandling 2.0” och planeras starta HT-2014. Detta sammanfaller även med att ny likabehandlingsplan planeras träda i kraft.

Definitioner

Trakasserier är då någon eller några kränker en elevs värdighet utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.

Kränkande behandling är att någon eller några kränker en elevs värdighet men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller text- och bildburna. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

Vision

På Hagalidskolan ska ingen bli trakasserad eller utsättas för kränkande behandling.

Syftet med likabehandlingsplanen

Planen ska visa hur skolan arbetar med att målmedvetet främja elevernas rättigheter och alla elevers lika värde. Planen ska också visa hur skolan arbetar förebyggande för att motverka trakasserier och kränkande behandling.

Kartläggning

I november varje läsår gör samtliga elever i kommunen anonymt en

trivselenkät. Detta gjordes även 2013. Tyvärr drog sammanställningsarbetet centralt i kommunen ut på tiden varför skolan interna process skjutits fram under VT-2014.

Förutom frågor gällande eventuell kränkande behandling och trakasserier så frågar vi också om det finns lokaler eller andra platser på skolan som eleverna undviker.

Skolans resultat i trivselenkäten analyseras av socionom i skola, skolledning samt arbetslagen. Utvärderingen ska leda fram till vad skolan ska fortsätta med i likabehandlingsarbetet och om det behövs fler förebyggande åtgärder. Vi får också en kontinuerlig kartläggning under året av våra Friendsråd. Under HT- 2014 räknar även skolan med att få ett mer kvalitativt perspektiv på

kartläggning såväl som förebyggande arbete. Eftersom detta förändrade arbete inte är klart vid denna plans revidering kan vi ännu inte i detalj redogöra för hur detta skall gå till. Klart är att det förebyggande arbetet liksom

kartläggningsarbetet förstärks samt att det bildas ett ”Kooperativt lag” (se

”Utvärdering av metoder mot mobbning”: Rapport 353:2011; Skolverket)

Utefter analys av enkäten (2012) framkom följande förbättringsområden. Dessa har nu VT-2014 analyserats av biträdande rektor och SISK. Jämförelser mellan resultat från enkäten 2012 och 2013 har gjorts vilket redovisas nedan.

Förbättringsområdena från enkäten 2012 anges i

Calibri 14 (fet)

 58% av eleverna som svarat på enkäten anger att de känner till Likabehandlingsplanen. Förslag till åtgärd 2013 var:

o Planen måste tas upp och förankras vid varje terminsstart samt vid tex mentorstillfällen under terminen. Vid olika händelser under läsåret tydliggörs Likabehandlingsplanens funktion för elever och föräldrar.

o Vi anser att vi genomfört detta. Under uppstartsdagarna i augusti satta all personal stort fokus på Likabehandlingsplanen vilket ledde till att medvetandegörande om betydelsen och faktiskt arbete inom arbetslagen med eleverna.

o I enkäten som genomfördes 2013- var motsvarande procentsats 68% dvs en förbättring med 10%. I jämförelse med de två övriga högstadieskolorna i kommunen är detta dock en sämre siffra då båda skolorna har ett bättre resultat.

o Förslag inför kommande period:

 Fortsatt arbete med att lyfta planen i kollegiet

 Utarbeta en förenklad/förkortad likabehandlingsplansom på ett enklare sätt kan vara med i det dagliga arbetet

 I det ovan nämnda utvecklingsarbetet göra eleverna mer aktiva i likabehandlingsarbetet genom ett nytt upplägg av kartläggning och förebyggande arbete.

 Av de elever som angett att de känner till planen anger 54% att de upplever att personal följer innehållet i planen. Förslag på åtgärd 2013 var:

o Planen lyfts och används som ett levande dokument på arbetslagens möten under läsåret. ”Rutiner då elev har blivit trakasserad eller kränkt” anslås i skolans salar. Målet är för 2013 att procentsatsen höjs avsevärt.

o I enkäten som genomfördes 2013 var motsvarande procentsats 58% dvs en förbättring med fyra procent. I jämförelse med de övriga skolorna intar Hagalid här en mittenplacering. Här sticker Hjärupslund ut som ett positivt exempel. Målet att procentsatsen skulle höjas avsevärd kan inte ses som uppnått

o Förslag inför kommande period

o Förtydligande av rollen rutiner ovan spelar i skolans arbete o Ge vaktmästeriet i uppgift att anslå rutinen i salar och

strategiska platser på skolan

o I det nya likabehandlingsarbetet ska rutinen vara en naturlig del i arbetet med att lösa uppkomna händelser

 På de frågor som, på olika sätt, berör elevers kontakter med vuxna på skolan framkommer det att drygt 80% av eleverna anser sig ha bra kontakt med sina mentorer och att det finns vuxna att vända sig till när behov finnes. Förslag på åtgärd 2013 var:

o Fortsätta förtydliga och stärka mentorsrollens viktiga funktion

o I enkäten som genomfördes 2013 var procentsatsen åter 80%.

Skillnaden mellan högstadieskolorna i kommunen är här liten.

Inga tydliga insatser kan vid analysen identifieras med syfte att förbättra resultatet.

o Förslag inför kommande period:

o Eftersom endast 66% av eleverna finner tex mentorstiden som meningsfullmåste kanske mentorstidens innehåll lyftas på skolan? I det kommande likabehandlingsarbetet planerar arbetsgruppen gällande likabehandling för att delvis fylla mentorstiden med innehåll kopplat till just likabehandling

 83% av eleverna som svarat på enkäten upplever att pojkar och flickor är lika delaktiga på lektionerna. 2013 skrev vi:

o Vårt mål är att denna siffra förbättras under kommande

läsår.

o I enkäten som genomfördes 2013 blev resultatet 79% dvs en försämring med fyra procent. Här tar Hagalid återigen en mittenplacering i kommunen, tätt efter Hjärupslund) o Förslaginför kommande period:

o I kommande arbetet ska normkritisk tänkande vara en naturlig del. Detta måste troligen lyftas återigen även om det lyftes under augustidagarna 2013 av personal från Malmö Högskola

o Diskussioner kring genus, jämställdhet måste vara en naturlig del i den pedagogiska vardagen. Detta ska även påverka metoder och arbetssätt på skolan. Detta viktiga arbete måste kopplas till skolans styrdokument

 Under året uppger 11 % av eleverna som svarat på enkäten att de på något sätt blivit utsatta för fysiskt våld på skolan.

o I enkäten som genomfördes 2013 ligger resultatet kvar på 11%. Detta ligger snarlikt mot Hjärupslund men klart bättre än Balder

 Andelen som anser att de blivit utsatta för någon form av psykiskt våld är 14%.

o I enkäten som genomfördes 2013blir procentsatsen 18% dvs en försämring. Här är det tätt mellan skolorna med Hagalid tar en sistaplats.)

Genomgående för enkäterna 2012 och 2013 är att det är korridorerna som utgör den vanligaste platsen för kränkningar. Förslag inför 2013 var:

 Coachens roll i korridorerna tydliggörs.

o Tveksamt om detta har gjorts i högre utstreckning än tidigare

 Skolvärdinna finns i dessa utrymmen under större delen av skoldagen.

o Skolvärdinna har även under 2013 funnits på skolan men används ofta i elevassistent roll varvid tid i korridorer minskar

 Arbetslagens förslag: Tydligaste förslaget var att vuxna skall vara mer i korridorerna. Detta är ju även en av de förebyggande åtgärderna nedan.

o Tveksamt om detta har betytt att vuxna faktiskt vistas i korridorerna i högre utsträckning än tidigare Detta lyftes även till ett mål för skolan under innevarande termin. Just detta har även lyfts som en framgångsfaktor efter ovan nämnda

utbildning.

 Utifrån varje diskrimineringsgrund är det ca 10 elever, per grupp

som anser sig blivit diskriminerade . Förslag på åtgärd 2013 var:

 Uppmärksamma diskrimineringsgrunderna när arbete kring likabehandling sker

o

o I enkäten som genomfördes 2013 var det i genomsnitt 17,5elever per diskrimineringsgrupp dvs en avsevärd försämring, enkäten ger ingen förklaring till detta. Klart är dock att Hagalids resultat ligger nära övriga skolors resultat.

 86% av de elever som svarat på enkäten uppger att de trivs på skolan

 I enkäten som genomfördes 2013 blev resultatet 89% dvs en svag förbättring. Detta ligger lika med Hjärupslund men här avviker Balder negativt)

Utvärdering av förra årets likabehandlingsplan

Flera av de förebyggande åtgärderna genomfördes planenligt föregående år.

Undantag eller osäkerhet rörande punkterna: 2,3,4,5,6,10

Efter att ha analyserat resultatet i trivselenkäten, men även Friendsrådens arbete kan vi konstatera att det fortfarande finns elever som har blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier under året och att det dessutom finns vissa platser på skolan där några elever känner sig otrygga. Enkäten visar att det främst handlar om kränkningar eller trakasserier mellan enskilda elever.

Det är med denna insikt avstampet genom ovan nämnda fortbildningsinsats skall ses.

Förebyggande åtgärder

1. Alla elever ska arbeta med Likabehandlingsplanen och

”Likabehandling 2.0”

a. Ansvar: Mentor, arbetslag, skolledning

2. All personal på skolan ska utöver mat- och rastvaktstiden så ofta som möjligt vistas i korridorerna och matsalen med eleverna.

a. Ansvar: All personal 3. Samarbete med Friends.

a. Detta avslutas innevarande år till förmån för ”Likabehandling 2.0”

4. Varje elev kommer genom mentorstiden regelbundet arbete med likabehandling i enlighet med ”Likabehandling 2.0”

a. Ansvar: Mentorer

5. Det ”Kooperativa laget” har en kartläggande, förebyggande och handledande roll.

a. Ansvar: Medlemmar i det kooperativa laget

6. Rektor och biträdande rektor ska varje läsår träffa samtliga elever för att informera om ordningsregler och likabehandlingsplan.

a. Ansvar: Skolledningen

7. Varje termin ska skolans ordningsregler och likabehandlingsplan tas upp i varje klass.

a. Ansvar: Mentor

8. Varje arbetslag ansvarar för att det egna hemområdet är fritt från kränkande klotter.

a. Ansvar: Mentorerna i varje arbetslag

9. Skolans elevhälsogrupp ska träffas varje vecka och på samtliga möten deltar en specialpedagog från varje arbetslag för att informera om läget i de olika arbetslagen. Hit kan frågor som kommer från arbetslag eller det Kooperativa laget lyftas

a. Ansvar: Biträdande rektor

10. Arbetslagen genomför varje läsår strukturerade aktiviteter kring värdegrundsfrågor för att stärka gruppsammanhållningen t.ex.

lägerskola, äventyrspedagogik.

a. Ansvar: Mentorerna i varje arbetslag

Delaktighet och information

Varje år ska skolans likabehandlingsplan skrivas om och elever, föräldrar och personal ska på olika sätt delta i upprättandet av den nya planen.

Eleverna

 Elevråd ska vara delaktigt i att ta fram skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

 När planen är upprättad går ansvariga pedagoger igenom innehållet i planen för eleverna i klassen och avsätter tid för diskussioner och frågor kring planen.

Föräldrarna

 Rektor och biträdande rektor informerar om arbetet med

likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling i skolrådet och föräldrarna har möjlighet att framföra idéer och förslag.

 Planen presenteras på föräldramöten och i skolrådet.

Personalen

 Planen utvärderas av arbetslagen och arbetslagen ska komma med synpunkter och förslag på innehållet i den nya planen.



Rutiner då elev har blivit trakasserad eller kränkt

Elevens upplevelse ska alltid tas på allvar!

1. Personal som misstänker eller upptäcker någon form av kränkande behandling eller trakasserier ska agera direkt och avbryta det som sker.

Det kan handla om att tillrättavisa olämpligt språkbruk, bryta ett slagsmål, tillkalla hjälp eller inleda ett lugnande samtal.

2. Vårdnadshavare till berörda ska informeras så fort som möjligt av mentor eller av den personal som har varit inblandad.

3. Det som har hänt ska dokumenteras av agerande personal och mentor.

4. Kränkande behandling eller trakasserier ska utredas för att se om det handlar om enstaka händelse, om det skett fler gånger eller pågått under längre tid. Detta görs av mentor tillsammans med arbetslaget enligt följande arbetsgång:

a) Samtal med inblandade elever.

b) Information till vårdnadshavare om hur skolan agerar.

c) Vid behov upprättas åtgärdsprogram.

d) Ärendet ska följas upp för att säkra att kränkningen eller trakasserierna upphört.

e) Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör anmäls ärendet till elevhälsogruppen. Elevhälsogruppen kan kalla till

elevhälsokonferens där rektor fattar beslut om vidare åtgärder.

5. Vid grova kränkningar eller trakasserier ska skolledningen göra en polisanmälan eller anmälan till sociala myndigheter.

6. Om en elev känner sig kränkt eller trakasserad av en vuxen ska rektor eller biträdande rektor ansvara för utredningen.

Sammanfattningsvis är gången bland olika personal på skolan följande:

upptäckande personal mentor

arbetslag

elevhälsogrupp/skolledning rektors beslut

Reviderad 2014-08-07