-framfšr allt gentemot tredje man

Handelshšgskolan vid Gšteborgs universitet

Fšreningsstyrelsens ansvar

-framfšr allt gentemot tredje man

Niklas Eskilsson

InnehŒll

Fšrkortningar 4 1 Inledning 5

1.1 Inledning 5 1.2 Syfte 5 1.3 Disposition 6 2 Fšreningar 6

2.1 Inledning 6

2.2 Ekonomiska fšreningar 6 2.3 Ideella fšreningar 7

2.3.1 Normer 8

2.3.2 Fšreningsorganen 9 2.3.2.1 StŠmman 9 2.3.2.2 Styrelsen 11 3 Personligt ansvar 13

3.1 Inledning 13 3.2 …versikt 14

3.2.1 SkadestŒndslagen 14 3.2.2 HB 18 kapitlet 15 3.2.3 Avtalslagen 15

3.2.4 OffentligrŠttslig lagstiftning 16

3.2.5 Aktiebolagslagen och fšreningslagen 16 3.2.5.1 Indirekt skada 16

3.2.5.2 Ansvarsgenombrott 18 4 Typfall 19

4.1 Inledning 19 4.2 Beslutet 20 4.3 GŠldenŠrsbyte 21

4.3.1 Den nya fšreningen 21 4.3.2 Den gamla fšreningen 22 4.3.3 Upplšsning 23

4.4 Alternativ 24

4.4.1 Brottslig gŠrning 25

4.4.2 SkadestŒndsrŠttsliga principer 25 4.4.3 Behšrighetsšverskridande 26 4.4.4 Paralleller till ABL och FL 26 5 SkadestŒnd 26

5.1 Inledning 26 5.2 Culpa 26

5.3 Adekvat kausalitet 27

5.4 Ren fšrmšgenhetsskada 27

5.5 AnsvarsgrŠnsen 28

6 Utvidgat ansvar fšr ren fšrmšgenhetsskada 28 6.1 Inledning 28

6.2 NormskyddslŠran 29

6.2.1 Med sŠrskilda skadestŒndsregler 30 6.2.2 Utan sŠrskilda skadestŒndsregler 30 6.2.3 Konkursfšrvaltares skadestŒndsansvar 31 6.2.4 TillŠmpning 34

6.2.4.1 Perspektiv 35

6.2.4.2 SkadevŒllarens objektiva ansvarsgrund 35 6.2.4.3 SkadevŒllarens skyddsvŠrde 37

6.2.4.4 Skadelidandes skyddsvŠrde 38 6.2.5 Stšd i praxis 39

6.3 Kontraktuella eller kvasikontraktuella fšrhŒllanden 40 6.3.1 Praxis 40

6.3.1.1 NJA 1980 s 383 41 6.3.1.2 NJA 1982 s 330 42 6.3.1.3 RH 28:84 43 6.3.2 TillŠmpning 44

6.4 Analog tillŠmpning av ABL:s skadestŒndsregler 45 6.4.1 TillŠmpning 45

7 Sammanfattning 47

7.1 Inledning 47

7.2 Sammanfattning 47

7.3 Slutsatser 48

KŠllor 50

Fšrkortningar

ABL Aktiebolagslagen AvtL Avtalslagen BFL Bokfšringslagen DepC Departementschefen FL Fšreningslagen

HB Handelsbalken

HD Hšgsta domstolen HovR HovrŠtt

JustR JustitierŒd

KL Konkurslagen

LU Lagutskottet

NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning I Prop Proposition

RevSekr Revisionsekreteraren RF Riksidrottsfšrbundet RH RŠttsfall frŒn HovrŠtterna RR RegeringsrŠtten

RS Riksidrottsstyrelsen SkL SkadestŒndslagen

SOU Statens offentliga utredningar

TR TingsrŠtt

•RL •rsredovisningslagen

1 Inledning

1.1 Inledning

Det omsŠtts idag mycket stora belopp inom de associationer som benŠmns som ideella fšreningar. Tidigare har det framfšrallt varit fackfšreningarna som haft stor ekonomisk betydelse. Under senare Œr har dock omsŠttningen av pengar inom idrottsršrelsen accelererat och det Šr nu mycket stora belopp som handhas inom ramen fšr idrottsfšreningar i form av ideella fšreningar.

Den utveckling som skett vad avser den ekonomiska betydelsen av idrottsfšreningar har inte medfšrt en liknande utveckling nŠr det gŠller lagstiftning fšr ideella fšreningarna. Inom omrŒdet rŒder ovisshet i flera frŒgor och praxis Šr inte alltid utvecklad eftersom fšreningarna vŠrnar om sitt sjŠlvbestŠmmande och i mšjligaste mŒn fšrsšker lšsa tvister internt utan inblandning av domstolar.

Att det saknas speciallagstiftning pŒ omrŒdet innebŠr naturligtvis inte att det saknas normer fšr de ideella fšreningarna. Fšr utomstŒende som inleder ekonomiska fšrbindelser med en fšrening kan det vara av vikt att veta vilket ansvar fšretrŠdarna fšr dessa har eftersom de tillgŒngar som finns inom fšreningen kan vara svŒra att vŠrdera och verksamheten Šr av annorlunda karaktŠr vid en jŠmfšrelse med ÓvanligÓ affŠrsverksamhet.

Det bšr Šven finas ett intresse frŒn fšretrŠdarnas sida att veta vad deras stŠllning innebŠr fšr dem personligen.

1.2 Syfte

Det švergripande syftet med uppsatsen Šr att granska styrelseledamšters situation i ideella fšreningar ur ansvarssynpunkt. Det Šr i denna del bŒde ansvaret gentemot fšreningen och ansvaret mot tredje man som Šr fšremŒl fšr utredning.

Fšrdjupningen i uppsatsen Šr inriktad pŒ det problem som uppstŒr dŒ tredje man drabbas av ren fšrmšgenhetsskada. Denna fšrdjupning utgŒr frŒn ett typfall som har sin bakgrund i ett inte helt ovanligt fšrfarande dŒ det gŠller idrottsfšreningar.

Eftersom ideella fšreningar inte regleras i nŒgon speciallag Šr en uppgift att redogšra fšr vilka normkŠllor som reglerar fšreningarnas inre och yttre angelŠgenheter dŒ det gŠller organisation, fšrvaltning och kontakter med utomstŒende. DŒ granskningen i viss mŒn Šr pŒkallad med anledning av de stora summor som Šr i omlopp inom idrottsršrelsen Šr redogšrelsen mer utfšrlig vad gŠller idrottsklubbar, varifrŒn Šven exempel hŠmtas.

Fšr styrelseledamšternas personliga ansvar fungerar uppsatsen som en orientering šver de bestŠmmelser, principer och metoder som Šr relevanta i Šmnet. Den avser dŒ bŒde bestŠmmelser som kan gšra styrelseledamšterna personligt ansvariga genom att de anses vara bundna av avtal som ingŒtts med intentionen att det Šr fšreningen som skall vara avtalspart och bestŠmmelser som ŒlŠgger styrelseledamšterna skadestŒndsansvar.

UtgŒngspunkt fšr arbetet kan sŠgas vara att visa vilka mšjligheter som finns att ŒlŠgga styrelseledamšterna personligt ansvar.

Fšr den situation som jag presenterar genom typfallet gŠller att jag sšker en

lšsning pŒ ett konkret problem. Jag begrŠnsar dock uppsatsen genom att gšra

vissa antaganden och ta en del samband fšr givna.

Genom att argumentera fšr olika lšsningar av detta problem vill jag belysa de problem som avsaknaden av speciallag fšr ideella fšreningar kan fšra med sig.

Detta gŠller dŒ framfšrallt skadestŒndsansvaret fšr ren fšrmšgenhetsskada. En uppfattning som framfšrs Šr ju att ett sŒdant skadestŒndsansvar i utomobligatoriska fšrhŒllanden bara kan vara fšr handen dŒ skadan vŒllats genom brott eller dŒ det finns stšd i uttrycklig skadestŒndslagstiftning.

De fšrslag till lšsningar jag framfšr syftar till att hitta argument fšr skadestŒndsskyldighet Šven dŒ dessa fšrutsŠttningar inte Šr uppfyllda.

€ven om syftet Šr att hitta lšsningar pŒ det problem som jag visar pŒ sŒ Šr resonemangen jag fšr ibland av nšdvŠndighet allmŠnt hŒllna, eftersom diskussionen avseende ren fšrmšgenhetsskada pŒ intet sŠtt Šr begrŠnsad till ideella fšreningar.

Problemet angrips med traditionell juridisk metod.

1.3 Disposition

Efter det inledande kapitlet dŠr syfte och disposition redogšrs fšr behandlas den ideella fšreningen i andra kapitlet. Skillnaderna jŠmfšrt med en ekonomisk fšrening utreds och den ideella fšreningens bildande, organisation och normkŠllor beskrivs.

Kapitel tre behandlar styrelseledamšternas personliga ansvar ur bŒde fšreningens och utomstŒendes perspektiv.

I det fjŠrde kapitlet presenteras det typfall som ligger till grund fšr den fortsatta framstŠllningen.

Femte kapitlet Šr en kort introduktion av den allmŠnna skadestŒndsrŠtten eftersom det Šr skadestŒndsansvar som Šr fšremŒl fšr utredning i uppsatsens fšrdjupning.

Det sjŠtte kapitlet utgšr tyngdpunkten i uppsatsen. DŠr framfšrs olika fšrslag pŒ argumentationsmodeller till stšd fšr ett utvidgat ansvar fšr styrelseledamšterna vad gŠller ren fšrmšgenhetsskada.

Avslutningsvis innehŒller kapitel sju en sammanfattning och de slutsatser som kan dras av uppsatsen.

2 Fšreningar

2.1 Inledning

Fšreningar kan delas in i ekonomiska och ideella. Det finns Šven speciella former av fšreningar, som t ex bostadsrŠttsfšreningar, som regleras i speciallagstiftning.

De tvŒ huvudkategorierna Šr dock ekonomiska och ideella.

2.2 Ekonomiska fšreningar

Enligt FL 1 kap 1 ¤ skall en ekonomisk fšrening ha till ŠndamŒl att frŠmja

medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken

medlemmarna deltar. En ekonomisk fšrening skall enligt 2 ¤ registreras fšr att

anses vara en juridisk person. Det Šr dock inte sŒ enkelt att en fšrening som inte

Šr registrerad som en ekonomisk sŒdan automatiskt Šr att anse som en ideell fšrening. En oregistrerad fšrening som uppfyller rekvisiten fšr en ekonomisk fšrening Šr inte att anse som en ideell fšrening. Detta kan medfšra allvarliga konsekvenser fšr fšreningens fšretrŠdare dŒ ansvaret fšr fšreningens fšrpliktelser i dessa fall blir personligt eftersom en sŒdan fšrening inte Šr en juridisk person.

Fšrutom det kooperativa rekvisitet, som i fšrsta hand avser att tvinga rena kapitalfšreningar att anvŠnda aktiebolagsformen, Šr det alltsŒ verksamhetens art och syftets inriktning som avgšr huruvida en fšrening Šr ekonomisk eller ideell.

Med ekonomisk avser jag dŒ bŒde registrerad och oregistrerad fšrening, Šven om den oregistrerade ekonomiska fšreningen aldrig kan uppnŒ status som ett rŠttskapabelt rŠttssubjekt.

Som jag redan konstaterat skall en ekonomisk fšrening ha till syfte att frŠmja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Att fšreningen skall frŠmja medlemmarnas ekonomiska intressen innebŠr att fšreningen inte skall ha nŒgot eget vinstsyfte. Uttrycket anses dock inte, enligt departementschefen (DepC) i propositionen till 1951 Œrs fšreningslag,

hindra en fšrening med vinstintresse frŒn att bli registrerad som ekonomisk fšrening.

Rekvisitets huvudsakliga innebšrd Šr alltsŒ att medlemmarna, direkt eller indirekt, skall ha ekonomisk vinning av den verksamhet som bedrivs i fšreningen.

NŠr det gŠller den ekonomiska verksamheten som bedrivs sŒ skall den vara kommersiell, industriell, finansiell eller pŒ annat sŠtt affŠrsmŠssigt organiserad,

och uttrycket torde ha samma innebšrd som ÓnŠringsverksamhetÓ.

Eftersom bŠgge rekvisiten mŒste vara uppfyllda fšr att konstituera en ekonomisk fšrening, Šr en fšrening ideell i de tre švriga kombinationsmšjligheter som ges. En ideell fšrening kan alltsŒ bedriva ekonomisk verksamhet om syftet inte Šr att frŠmja medlemmarnas ekonomi.

Den kan dock frŠmja medlemmarnas ekonomi om det gšrs genom icke ekonomisk verksamhet samt naturligtvis bedriva icke ekonomisk verksamhet i rent ideellt syfte.

2.3 Ideella fšreningar

Hur ser dŒ en ideell fšrening ut? Redan 1910 och 1911 gjordes det fšrsšk att infšra lagregler gŠllande ideella fšreningar. MotstŒndet mot en dylik reglering har dock alltid varit hŒrt och inte heller den promemoria som framlades 1938 angŒende lagstiftning fšr de ideella fšreningarna ledde till nŒgon ŒtgŠrd. FrŒgan har sedan behandlats av lagutskottet i LU 1979/80:1 och Šven varit uppe till diskussion i propositionen till 1987 Œrs fšreningslag. Utšver detta har riksdagsmajoriteten avvisat Œtskilliga motioner gŠllande en lagreglering. Det Šr framfšrallt frŒn fackligt hŒll som fšrslagen har stštt pŒ patrull men under senare tid har Šven den allt mer inflytelserika idrottsršrelsen fšrklarat att en lagreglering av fšreningarnas inre angelŠgenheter inte Šr šnskvŠrd.

Eftersom det inte finns nŒgon speciallag som reglerar dessa fšreningar fŒr ledning sškas i doktrin och praxis. Trots att omfŒnget av sammanslutningar som Šr att anse som ideella fšreningar Šr mycket brett, gŒr det att urskilja nŒgra

1

Prop 1951:34 s 79.

2

Prop 1986/87:7 s 78.

3

Nial-Johansson, Svensk AssociationsrŠtt i huvuddrag s. 42.

4

Se nedan not 41.

5

Hemstršm, Organisationernas rŠttsliga stŠllning s 21 och Lindblad & LundŽn, Ideella fšreningar

s 10.

rekvisit som Šr grundlŠggande fšr att en sŒdan Šr fšr handen. Det krŠvs fšr det fšrsta att det fšrekommer en samverkan mellan rŠttssubjekt. Denna samverkan skall ha ett visst ŠndamŒl och pŒgŒ under viss tid. En fšrening kan dock ha flera syften med sin verksamhet och det gŒr inte att uppstŠlla ett krav pŒ nŒgon lŠngre tids samverkan. Eftersom en ideell fšrening Šr en rŠttskapabel juridisk person dŠr medlemmarna saknar personligt ansvar har det i praxis krŠvts att fšreningen har antagit stadgar av viss fullstŠndighet och att en styrelse Šr utsedd.

Stadgarna skall ange fšreningens namn, ŠndamŒl samt hur beslut i fšreningens angelŠgenheter fattas. Fšr den ideella fšreningen gŠller att den varken behšver eller kan registreras fšr att anses som juridisk person.

2.3.1 Normer

Trots den stora betydelse och omfattning som de ideella fšreningarna har, finns det alltsŒ inte nŒgon speciallag som reglerar denna associationsform. Det betyder dock inte att det saknas regler fšr verksamheten. Carl Hemstršm anger fšljande normkŠllor fšr regleringen av den ideella fšreningens verksamhet.

Fšreningen och dess fšretrŠdare lyder naturligtvis under allmŠn lagstiftning i form av t ex kšprŠttsliga, arbetsrŠttsliga och skadestŒndsrŠttsliga regler.

De stadgar som antagits Šr efter den allmŠnna lagstiftningen fšreningens viktigaste normkŠlla. Eftersom stadgarna i regel inte Šr sŠrskilt utfšrliga kompletteras dessa i fšreningens interna relationer av den interna praxis som bildats. Fšr idrottsfšreningar har Riksidrottsfšrbundet (RF) en mall i form av normalstadgar som ger vŠgledning vid bildandet av nya idrottsfšreningar.

Som komplement till detta krŠvs ocksŒ att fšreningen fšljer god fšreningssed.

Enligt Hemstršm Šr god fšreningssed de regler som ger fšreningen en ÓallmŠnt accepterad standard av acceptabel kvalitetÓ

dŒ det gŠller dess rŠttigheter och skyldigheter gentemot medlemmar och andra som Šr beroende av fšreningen.

Utšver dessa normkŠllor kan det ibland vara lŠmpligt att dra paralleller frŒn andra regelomrŒden. NŠrmast till hands ligger dŒ de speciallagar som reglerar andra associationer sŒsom FL och ABL. €ven till allmŠnna associationsrŠttsliga och avtalsrŠttsliga grundprinciper Šr det i vissa fall lŠmpligt att dra paralleller.

Eftersom ideella fšreningar i vissa hŠnseenden skiljer sig vŠsentligt frŒn ekonomiska fšreningar och aktiebolag mŒste dock stor fšrsiktighet iakttagas. Vid frŒgor som pŒverkas av fšreningens syfte kan det t ex istŠllet vara befogat med ett e contrarioslut.

En mycket viktig normkŠlla Šr de prejudikat som finns pŒ omrŒdet genom Hšgsta domstolens (HD) och RegeringsrŠttens (RR) avgšranden.

Det Šr dock inte alla tvister som pršvas pŒ materiell grund av domstolarna.

Uteslutning ur ideella fšreningar Šr ett exempel pŒ beslut dŠr HD anser att det inte Šr lŠmpligt att frŒgan, materiellt sett, underkastas domstols pršvning.

Dessa avgšrande har gŠllt fšreningar med rent ideellt syfte. DŒ medlemskapet har ekonomisk betydelse, framfšrallt medlemskap i fackfšreningar men Šven andra fšreningar, har HD dŠremot pršvat huruvida medlemmens handlande har

6

NJA 1987 s 394.

7

Jfr nedan not 36.

8

Hemstršm, Organisationernas rŠttsliga stŠllning s 38 ff.

9

A a s 40.

10

NJA 1906 s 317, NJA 1931 s 604 och NJA 1990 s 687.

berŠttigat ett beslut om uteslutning enligt fšreningens stadgar.

Denna pršvning anses dŒ ha gjorts pŒ avtalsrŠttslig grund.

NŠr det gŠller idrottsfšreningar anser HD i NJA 1990 s 687 att dessa i allmŠnhet tillhšr den fšrsta kategorin.

I domen sŠger dock fšredragande, RevSekr Krantz, att medlemmar i

ÓÉelitidrottsklubbar med mer eller mindre avlšnade idrottsmŠn och omfattande ekonomiska Œtaganden i form av t ex Šgande och drift av olika idrottsanlŠggningarÓ

bšr kunna fŒ ett uteslutningsbeslut pršvat av domstol pŒ materiell grund. HD anger, i rŠttsfallet i frŒga, som skŠl till att uteslutningsbeslutet inte pršvas pŒ materiell grund att medlemskapet saknar ekonomisk betydelse fšr de uteslutna.

Det fšrefaller alltsŒ som att det Šr den ekonomiska betydelsen ett medlemskap har fšr varje enskild medlem snarare Šn hur idrottsfšreningen kategoriseras som Šr avgšrande. LŒt vara att det Šr mer sannolikt att medlemskap i en elitidrottsklubb har en ekonomisk betydelse fšr, i alla fall fšr vissa av, medlemmarna i fšreningen.

DŒ idrottsklubbar alltsŒ ges mšjlighet att avgšra mŒnga frŒgor utan domstols inblandning innebŠr det att det Šven inom idrottsršrelsens eget regelsystem bildats praxis till ledning fšr idrottsklubbars handlande.

De flesta idrottsfšreningar Šr medlemmar i nŒgot specialidrottsfšrbund, t ex Svenska Fotbollsfšrbundet. Genom sitt medlemskap i ett specialidrottsfšrbund Šr de ocksŒ anslutna till Riksidrottsfšrbundet som Šr idrottsršrelsens hšgsta organisation. Idrotten bšr enligt riksidrottsstyrelsen (RS), som Šr RF:s styrelse, Œtnjuta stor frihet att sjŠlva fŒ bestŠmma sina inre angelŠgenheter. Till stšd fšr denna stŒndpunkt anger de lagstiftarens ovilja att reglera omrŒdet genom speciallagstiftning. RS fŒr ju Šven stšd i sin uppfattning av ovan angivna rŠttsfall.

Inom idrottsršrelsen Šr RS hšgsta instans dŒ t ex ett uteslutningsbeslut šverklagas i den ordning som anges i RF:s stadgar. Enligt RS har dessa beslut normalt prejudikatkaraktŠr fšr idrottsfšreningar. Fšr idrottsfšreningar Šr alltsŒ Šven RS:s beslut en normkŠlla.

2.3.2 Fšreningsorganen

I de flesta ideella fšreningar utgšrs det hšgsta organet av fšreningsstŠmman dŠr, om inget annat sŠgs i stadgarna, medlemmarna har rŠtt att yttra sig och deltaga i omršstningar. Eftersom en demokratisk fšrening Šr uppbyggd enligt en hierarkisk organisation, kan medlemmarna fatta bindande beslut fšr lŠgre organ sŒ lŠnge besluten inte bryter mot tvingande allmŠn lagstiftning, allmŠnna rŠttsprinciper eller fšreningens stadgar.

Fšr fšreningens fšrvaltning svarar en styrelse som utses av stŠmman.

2.3.2.1 StŠmman

Det Šr pŒ stŠmman som medlemmarna utšvar sina fšrvaltningsbefogenheter i fšreningen. Om inte stadgarna fšreskriver nŒgot annat har varje medlem rŠtt att

11

NJA 1945 s 290, NJA 1946 s 83, NJA 1998 s 293 och NJA 1998 s 717.

12

NJA 1990 s 687.

nŠrvara, yttra sig och ršsta vid stŠmman. Varje medlem har i normalsituationen en ršst.

Stadgarna i en ideell fšrening kan bŒde utška och inskrŠnka stŠmmans kompetens. Om inget annat Šr sagt bšr dock beslut om Šndring av stadgarna och avgiftsškning samt om fšreningens upphšrande fattas av stŠmman. Det Šr stŠmmans uppgift att utse ledamšterna i styrelsen som Šr obligatorisk fšr att fšreningen skall vara ett rŠttskapabelt rŠttssubjekt. Det Šr dock inte tvunget att organet kallas fšr styrelse, det Šr dess uppgifter som Šr avgšrande.

Utšver styrelsen utser stŠmman revisor i fšreningen. Till skillnad mot styrelsen Šr revisorn inte ett krav fšr en ideell fšrening. I de flesta fšreningar finns det dock en revisor och i de fšreningar som anses bedriva nŠringsverksamhet enligt BFL 1 ¤ Šr det obligatoriskt med en revisor enligt •RL 4 kap 1 ¤. I 4 kap 3 ¤ stadgas det att det i vissa fall krŠvs att minst en revisor Šr auktoriserad.

Av RF:s normalstadgar framgŒr det att en revisor bšr utses i en idrottsfšrening.

Det anses ocksŒ att det Šr stŠmmans uppgift att avgšra hur vinst eller fšrlust skall disponeras respektive tŠckas. I samband med detta beslutar Šven stŠmman om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet eller ej. Till skillnad mot aktiebolag och ekonomiska fšreningar finns det inga lagregler som reglerar frŒgan om ansvarsfrihet. Om det Œligger styrelsen att avge en redovisning fšr sin fšrvaltning av fšreningens angelŠgenheter under Œret, anses det fšlja ett krav pŒ stŠmman att besluta i ansvarsfrŒgan. Skulle stŠmman underlŒta att besluta i frŒgan fšljer det av HB 18:9 att styrelsen, Œtminstone om talan om skadestŒnd inte vŠckts inom ett Œr efter framlagd redovisning, Šr fria frŒn ansvar gentemot fšreningen. Det sagda gŠller inte om en styrelseledamot begŒtt ett brott dŒ det istŠllet Šr vanliga preskriptionsregler som tillŠmpas. Fšr att styrelseledamšterna skall vara fria frŒn ansvar efter ett beslut frŒn stŠmman gŠller ocksŒ att beslutet har fattats pŒ ett korrekt underlag. Uppgifter som inte kommit till stŠmmans kŠnnedom kan alltsŒ konstituera ett skadestŒndsansprŒk Šven dŒ beslut om ansvarsfrihet tagits.

Om inte stadgarna anger vilket organ som fattar beslut om uteslutning av medlem, sŒ anses det att detta Šr en uppgift fšr stŠmman eftersom det fšr den enskilde Šr en betydelsefull ŒtgŠrd.

Om beslutet fattas pŒ en objektiv uteslutningsgrund bšr det dock vara mšjligt fšr styrelsen att avgšra frŒgan om uteslutning ur fšreningen.

Enligt RF:s normalstadgar Šr en idrottsfšrenings beslutande organ Œrsmštet, extra Œrsmšte och styrelse. RF anvŠnder genomgŒende uttrycket Œrsmšte i normalstadgarna och det framgŒr av stadgarna att det Šr synonymt med fšreningsstŠmma.

Paragraf 21 i RF:s normalstadgar anger vilka Šmnen som bšr behandlas pŒ Œrsmštet i en idrottsfšrening som Šr ansluten till RF.

21 ¤ €renden vid Œrsmštet

Vid Œrsmštet skall fšljande behandlas och protokollfšras:

1. FaststŠllande av ršstlŠngd fšr mštet.

2. FrŒga om mštet har utlysts pŒ rŠtt sŠtt.

3. FaststŠllande av fšredragningslista.

4. Val av ordfšrande och sekreterare fšr mštet.

13

Hemstršm, Uteslutning ur ideell fšrening s 57.

14

Typexemplet pŒ objektiv uteslutningsgrund Šr obetald medlemsavgift.

5. Val av protokolljusterare och ršstrŠknare.

6. a) Styrelsens verksamhetsberŠttelse fšr det senaste verksamhetsŒret, b) Styrelsens fšrvaltningsberŠttelse (balans- och resultatrŠkning) fšr det senaste rŠkenskapsŒret.

7. Revisorernas berŠttelse šver styrelsens fšrvaltning under det senaste verk- samhets-/rŠkenskapsŒret.

8. FrŒga om ansvarsfrihet fšr styrelsen fšr den tid revisionen avser.

9. FaststŠllande av medlemsavgifter.

10. FaststŠllande av verksamhetsplan samt behandling av budget fšr det kom- mande verksamhets-/rŠkenskapsŒret.

11. Behandling av styrelsens fšrslag och i rŠtt tid inkomna motioner.

12. Val av

a) fšreningens ordfšrande fšr en tid av ... Œr;

b) halva antalet švriga ledamšter i styrelsen fšr en tid av ... Œr;

c) ... suppleanter i styrelsen med fšr dem faststŠlld turordning fšr en tid av ... Œr;

d) ... revisorer jŠmte suppleanter fšr en tid av ett Œr. I detta val fŒr inte styrelsens ledamšter delta;

e) ... ledamšter i valberedningen fšr en tid av ett Œr, av vilka en skall utses till ordfšrande;

f) beslut om val av ombud till SDF-mšten (och ev andra mšten dŠr fšreningen har rŠtt att representera med ombud);.

13. …vriga frŒgor.

Beslut i frŒga av stšrre ekonomisk betydelse fšr fšreningen eller medlemmarna fŒr inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mštet.

Utšver de Šrenden som regleras i denna paragraf regleras det i normalstadgarna att styrelsen Šr behšrig att fatta uteslutningsbeslut men att det Šr stŠmmans uppgift att fatta beslut om upplšsning av fšreningen och att bilda eller lŠgga ned sektioner i fšreningen.

2.3.2.2 Styrelsen

Styrelsen har till uppgift att fšrvalta fšreningens angelŠgenheter och fšretrŠda fšreningen gentemot tredje man. Den stŠllning styrelsens ledamšter har Šr i det nŠrmaste att betrakta som sysslomŠn som pŒ medlemmarnas uppdrag skall tillvarata fšreningens intressen.

StŠllningen som sysslomŠn leder, enligt Hemstršm, till att styrelseledamšterna har en allmŠn tillsyns- och initiativskyldighet nŠr det gŠller att fšrverkliga fšreningens mŒlsŠttning.

Till fšrvaltningen av fšreningen hšr att styrelsen vidtar de ŒtgŠrder som allmŠn lagstiftning, stadgar och stŠmma fšreskriver. Det Œligger styrelsen att se till att fšreningens ekonomi skšts pŒ ett betryggande sŠtt. Styrelsen skall ocksŒ organisera arbetet inom fšreningen samt utšva tillsyn šver detta.

Det Šr praxis att de uppgifter som ankommer pŒ styrelsen delas upp pŒ de olika ledamšterna. Befattningar som i princip alltid finns i en styrelse i en idrottsfšrening, men Šven švriga ideella fšreningar, Šr styrelseordfšrande, sekreterare och kassšr. Utšver dessa Šr det ocksŒ vanligt att uppgifterna fšrdelas pŒ olika arbetsutskott. DŒ ansvaret fšr styrelseledamšter Šr individuellt sŒ pŒverkar en arbetsfšrdelning det personliga ansvaret. Det Šr dock viktigt att ha klart fšr sig att en dylik uppdelning av uppgifterna inte fritar švriga ledamšter frŒn ansvar, dŒ posten som styrelseledamot innebŠr att man har en viss tillsyns- och kontrollskyldighet och ett ansvar fšr hur arbetet Šr organiserat.

15

Hemstršm, Ideella fšreningar s 41 f.

Eftersom en ideell fšrening Šr en juridisk person mŒste den ha nŒgon som fšretrŠder den gentemot tredje man. Det Šr styrelsens uppgift att gšra detta. Med styrelse avses dŒ beslutfšr styrelses majoritet. Ofta Šr det dock sŒ att styrelsen har bemyndigat nŒgon eller nŒgra i fšrening att teckna fšreningens firma. Dessa kan vara styrelseledamšter eller annan. Avtalslagens regler gŠllande fullmakt och stŠllningsfullmakt Šr naturligtvis tillŠmpliga pŒ ideella fšreningar och fšr fšreningar som anses som nŠringsidkande kan en prokurist utses enligt reglerna i prokuralagen.

I fšrhŒllande till fšreningen Šr den som fšretrŠder denna bunden av stadgarna och instruktioner av hšgre organ. Den yttre grŠnsen fšr den som fšretrŠder fšreningen anses, av Hemstršm, utgšras av fšreningens ŠndamŒl som det beskrivs i stadgarna samt fšreskrifter fšr fšreningens verksamhet.

RF:s normalstadgar anger i paragraf 26 de uppgifter som de anser bšr ankomma pŒ styrelsen att besšrja.

26 ¤ Styrelsens Œligganden

NŠr Œrsmšte inte Šr samlat Šr styrelsen fšreningens beslutande organ och ansvarar fšr fšreningens angelŠgenheter.

Styrelsen skall - inom ramen fšr RF:s, vederbšrande SF:s och dessa stadgar - svara fšr fšreningens verksamhet enligt faststŠllda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Det Œligger styrelsen sŠrskilt att

• tillse att fšr fšreningen gŠllande lagar och bindande regler iakttas,

• verkstŠlla av Œrsmštet fattade beslut,

• planera, leda och fšrdela arbetet inom fšreningen,

• ansvara fšr och fšrvalta fšreningens medel,

• tillstŠlla revisorerna rŠkenskaper m m enligt 24 ¤, och

• fšrbereda Œrsmšte.

Ordfšranden Šr fšreningens officiella representant. Ordfšranden skall leda styrelsens fšrhandlingar och arbete samt švervaka att fšreningens stadgar och švriga fšr fšreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordfšranden fšrhinder skall vice ordfšranden trŠda in i ordfšrandens stŠlle. Styrelsen skall besluta om fšrdelning av arbetsuppgifterna i švrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter pŒ sekreteraren och kassšren.

Sekreteraren

• fšrbereda styrelsens sammantrŠden och fšreningens mšten,

• fšra protokoll šver styrelsens sammantrŠden,

• se till att fšreningens handlingar hŒlls ordnade och fšrvaras pŒ betryggande sŠtt,

• se till att fattade beslut har verkstŠllts,

• om ordfšranden inte bestŠmmer annat, underteckna utgŒende handlingar,

• Œrligen upprŠtta fšrslag till verksamhetsberŠttelse fšr fšreningen.

Kassšren

• se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till fšreningen,

• se till att fšreningen sšker bidrag frŒn stat, kommun och idrottsorganisationer m.fl,

• svara fšr fšreningens bokfšring vilket innebŠr skyldighet att fšra bok šver fšreningens rŠkenskaper,

• Œrligen upprŠtta balans- samt resultatrŠkningar,

• utarbeta underlag fšr budget och budgetuppfšljning,

• se till att fšreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rŠtt tid,

• i fšrekommande fall upprŠtta och avge allmŠn sjŠlvdeklaration, sŠrskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbšrdsdeklarationer och švriga fšreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsomrŒdet,

• fšra medlemsfšrteckning,

• fšra inventariefšrteckning, i vilken ocksŒ av fšreningen fšrvŠrvade priser infšrs,

• se till att sŒvŠl fšreningens medlemmar i fšreningens verksamhet som fšreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och švriga tillhšrigheter Šr fšrsŠkrade pŒ ett betryggande sŠtt.

Enligt stadgarna i švrigt Šr det styrelsen som tecknar fšreningens firma. Styrelsen kan ocksŒ utse en eller flera personer, inom eller utom styrelsen, som kan teckna fšreningens firma. I frŒgor om medlemmar Šr det styrelsen, eller nŒgon av styrelsen utsedd, som avgšr om ett nytt medlemskap skall beviljas. UttrŠde ur fšreningen anmŠls hos styrelsen som Šven Šr det organ som beslutar om uteslutning eller varning av en medlem.

3 Personligt ansvar

3.1 Inledning

DŒ jag nu skall gŒ in pŒ ansvarsfrŒgor Šr det alltsŒ styrelseledamšterna som stŒr i fokus. Jag skall dŒ kort redogšra fšr den stŠllning en styrelseledamot anses ha och gentemot vilka ett personligt ansvar kan tŠnkas uppkomma. Eftersom det inte finns nŒgon speciallag som reglerar frŒgan dŒ det gŠller ideella fšreningar kommer jag att anvŠnda de aktiebolagsrŠttsliga reglerna fšr att visa grundprinciperna fšr ansvar inom associationsrŠtten. Jag har valt ABL framfšr FL eftersom det Šr teoretiskt mšjligt att ett aktiebolag och en ideell fšrening har samma syfte och verksamhet. Vinstsyftet i ABL 12 kap 1 ¤ Šr dispositivt, och verksamhetsomrŒdet bestŠms i bolagsordningen enligt ABL 2 kap 4 ¤ 3 p utan krav pŒ att det skall bedrivas nŒgon ekonomisk verksamhet.

En ideell fšrening Šr, som framgŒtt ovan, en juridisk person som kan ingŒ avtal och vara part i rŠttegŒng. Fšr de fšrpliktelser som uppkommer genom avtal eller skadestŒndstalan svarar fšreningen med sina tillgŒngar. Medlemmarna i fšreningen och de som fšretrŠder densamma Šr alltsŒ inte personligt ansvariga fšr fšreningens fšrpliktelser. Detta Šr utgŒngspunkten dŒ det personliga ansvaret fšr styrelseledamšter skall utredas.

Vad som Šr viktigt att ha klart fšr sig Šr dock att en styrelse agerar Œt olika hŒll. Dels fšretrŠder den fšreningen gentemot tredje man och dels skall den fšrvalta fšreningens inre angelŠgenheter fšr vilket den ansvarar gentemot fšreningen. DŒ man talar om associationer utan personligt ansvar Šr det alltsŒ ansvaret mot tredje man som Œsyftas.

Styrelseledamšterna fŒr ses som sysslomŠn som fŒtt medlemmarnas uppdrag att ta tillvara fšreningens intressen. Fšreningen har alltsŒ ett intresse av att styrelsen skšter sin uppgift pŒ ett bra sŠtt. Utšver fšreningen finns det Šven andra grupper som har ett intresse av att styrelsen inte misskšter sig nŠr det gŠller fšreningens inre angelŠgenheter.

Eftersom ideella fšreningar Šr juridiska personer som svarar fšr sina fšrpliktelser med de tillgŒngar de har Šr det flera grupper som indirekt har ett

16

Kedner & Roos, Aktiebolagslagen med kommentarer del I s 46 f.

intresse av att styrelsen skšter fšreningens inre angelŠgenheter pŒ ett korrekt sŠtt.

De grupper som Œsyftas Šr fšr det fšrsta fšreningens medlemmar. €ven i en ideell fšrning kan medlemmarna ha satsat pengar men det kan ocksŒ vara andra aspekter som gšr fšreningen betydelsefull fšr medlemmarna. En annan grupp som har ett intresse i fšreningen Šr det allmŠnna som kan ha ansprŒk pŒ t ex skatt och arbetsgivaravgifter frŒn fšreningar som bedriver nŠringsverksamhet och har anstŠllda. Om en fšrening har anstŠllda Šr detta ocksŒ en grupp som har ett skyddsvŠrt intresse i fšreningen. Den sista av de huvudgrupper som kan urskiljas Šr borgenŠrer vilket ocksŒ Šr den grupp som denna uppsatsen kommer att inrikta sig pŒ.

De grupper jag nu beskrivit stŒr i ett direkt fšrhŒllande till fšreningen.

Styrelsen stŒr ocksŒ i ett direkt fšrhŒllande till fšreningen. Medlemmarna, det allmŠnna, anstŠllda och borgenŠrer stŒr dock inte i direkt relation till styrelsen.

PŒ vilket sŠtt kan dŒ styrelseledamšterna tŠnkas bli personligt ansvariga gentemot dessa grupper? Jag kommer fšrst att gšra en šversiktlig genomgŒng av de regler som kan leda till att en styrelseledamot blir personligt ansvarig. Jag kommer sedan att gšra en betydligt djupare granskning av hur styrelseledamšternas personliga ansvar gentemot borgenŠrerna stŠller sig.

Granskningen kommer i den delen framfšrallt riktas mot det skadestŒndsansvar som kan bli aktuellt.

Mycket av resonemanget kommer att hŠmtas frŒn aktiebolagsrŠtten och šverfšras pŒ ideella fšreningar dŠr det Šr lŠmpligt, samt tolkas e contrario dŒ reglernas syften inte kan anses tillŠmpbara pŒ ideella fšreningar. Utredningen kommer att gšras genom att ett exempel pŒ en sammanslagning mellan tvŒ ideella fšreningar granskas ur detta perspektiv.

3.2 …versikt

En given fšrutsŠttning dŒ ansvaret nu skall behandlas Šr att de rekvisit fšr en ideell fšrening som uppstŠllts i praxis Šr fšr handen. Om en rŠttslig bedšmning skulle visa att fšreningen inte uppfyller det som krŠvs fšr att en ideell fšrening, och dŠrmed en juridisk person, skall fšreligga, fŒr styrelseledamšterna personligt ansvar gentemot tredje man fšr de rŠttshandlingar som man genomfšrt fšr fšreningen. Den fortsatta framstŠllningen bygger dock pŒ att det, dŒ beslutet om samgŒende fattas, finns en ideell fšrening.

De regler som en ideell fšrening har att rŠtta sig efter Šr, som ovan angetts, fšr det fšrsta allmŠn lagstiftning. SkadestŒndslagen Šr dŒ den fšrsta normkŠllan som kort bšr redogšras fšr i en šversikt av de bestŠmmelser som kan innebŠra att en styrelseledamot ŒlŠggs ett personligt ansvar.

3.2.1 SkadestŒndslagen

De typer av skador som Šr ersŠttningsbara enligt SkL Šr sak- och personskada samt ren fšrmšgenhetsskada.

Enligt SkL 2 kap 4 ¤ skall var och en som uppsŒtligen eller av vŒrdslšshet

vŒllar person- eller sakskada ersŠtta skadan, sŒvida icke annat fšljer av SkL. En

styrelseledamot som vŒllar sŒdan skada kan alltsŒ Œdraga sig personligt ansvar fšr

detta. Eftersom en styrelseledamot inte Šr att se som arbetstagare gŠller

stadgandet i 2 kap 1 ¤ fullt ut dŒ de lindrigare reglerna i 4 kap inte blir tillŠmpliga.

Den typ av skada som skall behandlas i fortsŠttningen Šr dock enbart den som betecknas som ren fšrmšgenhetsskada. Enligt SkL 1 kap 2 ¤ Šr det en ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att nŒgon lider person- eller sakskada.

En ren fšrmšgenhetsskada ersŠtts enligt SkL 2 kap 4 ¤ om den vŒllats genom brott. Det Šr dock inte meningen att paragrafen skall tolkas e contrario. Den utgšr inget hinder mot att det i rŠttstillŠmpningen utvecklas grundsatser om skadestŒndsansvar fšr ren fšrmšgenhetsskada Šven dŒ skadevŒllandet inte utgšr brott. Mšjligheterna till detta kommer att behandlas nŠrmare nedan.

Det krŠvs inte att skadevŒllandet utgšr brott dŒ annat Šr fšreskrivet i speciallag. Exempel pŒ sŒdan lag dŠr annat Šr fšreskrivet Šr ABL 15 kap 1 ¤ som reglerar dels styrelseledamots skadestŒndsansvar gentemot bolaget, dels ansvaret han har gentemot aktieŠgare och annan.

Det krŠvs inte heller att den rena fšrmšgenhetsskadan vŒllats genom brott dŒ ansvaret Šr reglerat i avtal eller i švrigt fšljer av avtalsrŠttsliga regler. Fšr att sŒ skall vara fallet krŠvs att det finns ett avtalsfšrhŒllande mellan den skadelidande och den som vŒllat skadan.

Av SkL fšljer alltsŒ att en styrelseledamot kan bli personligt skadestŒndsansvarig genom att vŒlla person- eller sakskada eller genom att vŒlla ren fšrmšgenhetsskada genom brott. SkL tillŠmpas alltsŒ enligt 1 kap 1 ¤ om, som exemplifierats i fšregŒende stycken, inte annat Šr sŠrskilt fšreskrivet eller fšljer av avtal eller i švrigt fšljer av regler om skadestŒnd i avtalsfšrhŒllanden.

Vilka andra mšjligheter eller risker finns det dŒ att en styrelseledamot blir personligt ansvarig fšr fšreningens fšrpliktelser eller handlande som han fšretar sig sŒsom styrelseledamot?

3.2.2 HB 18 kapitlet

DŒ styrelseledamšterna Šr att anse som sysslomŠn Šr HB 18 kap tillŠmpligt. Det Šr HB 18 kap 1 ¤ som anger styrelseledamšternas vŒrd- och omsorgsplikt i fšrhŒllande till fšreningen. En styrelseledamot som inte fullgšr denna plikt gentemot fšreningen kan bli personligt ansvarig fšr skada som fšreningen lider.

SkadestŒndskravet grundas dŒ pŒ HB 18 kap 4 ¤ som stadgar att en ombudsman som vŒllar skada genom fšrsummelse eller svek blir ansvarig fšr skadan. Denna fšrsummelse kan bestŒ i att styrelseledamoten brister i sin vŒrd- och omsorgsplikt genom att uppsŒtligen eller av vŒrdslšshet bryta mot fšreningens stadgar. NŠr medlemmarna pŒ stŠmman beslutar huruvida styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet eller inte Šr det detta ansvar som avses.

NŠr det gŠller ansvaret utŒt, alltsŒ mot tredje man, anses det att stadgandet i HB 18 kap 2 ¤ fšrlorat sin aktualitet genom avtalslagens noggranna reglering av fullmŠktiges behšrighet och ansvar utŒt.

3.2.3 Avtalslagen

En annan lagstiftning som kan gšra en styrelseledamot personligt ansvarig Šr alltsŒ AvtL. Styrelsen fšretrŠder fšreningen gentemot tredje man. Genom att

17

Karnov, kommentar till Handelsbalken av Erik Nerep med hŠnvisning till Tiberg.

švertrŠda sin behšrighet pŒ ett sŒdant sŠtt att fšreningen enligt AvtL inte blir bunden vid avtalet kan styrelseledamšterna Œdraga sig ett personligt ansvar.

Enligt AvtL 2 kap 25 ¤ Šr den som upptrŠder som fullmŠktig, alltsŒ styrelseledamoten, skyldig att ersŠtta den skada som drabbar tredje man genom att denne inte kan gšra rŠttshandlingen gŠllande mot huvudmannen.

3.2.4 OffentligrŠttslig lagstiftning

Det bšr Šven nŠmnas att styrelseledamšter kan bli personligt betalningsansvariga nŠr det gŠller betalning av mervŠrdesskatt, innehŒllen kŠllskatt, arbetsgivaravgifter och punktskatter.

Dessa regler kommer inte att behandlas i det fšljande.

3.2.5 Aktiebolagslagen och fšreningslagen

Att dra paralleller frŒn nŠrliggande speciallagar har ovan angetts som en normkŠlla fšr ideella fšreningar. De lagar som ligger nŠrmast till hands Šr dŒ ABL och FL. BŠgge dessa lagar har stadgande som reglerar styrelseledamšternas skadestŒndsansvar. I ABL regleras ansvaret i 15 kap 1 ¤ och i FL regleras det i 13 kap 1 ¤. Dessa lagrum reglerar dels styrelseledamšternas skadestŒndsansvar inŒt, alltsŒ gentemot bolaget/fšreningen och dels deras ansvar utŒt, alltsŒ gentemot tredje man. Stadgandena Šr uppbyggda pŒ samma sŠtt i de bŠgge lagarna. I fortsŠttningen av detta stycke refererar jag bara till reglerna i ABL om inte reglerna i FL avviker frŒn dessa regler.

Styrelseledamšternas ansvar utŒt Šr mer begrŠnsat Šn det ansvar de har mot bolaget. Fšr att ansvar mot bolaget skall vara aktuellt krŠvs att styrelseledamoten uppsŒtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget nŠr de fullgšr sitt uppdrag. DŒ skadan tillfogas aktieŠgare eller nŒgon annan krŠvs det att det skett genom švertrŠdelse av ABL, tillŠmplig lag om Œrsredovisning eller bolagsordningen.

DŒ det gŠller styrelseledamotens situation finns det dock ett samband mellan ansvaret utŒt och ansvaret mot bolaget/fšreningen. Om styrelseledamoten genom oaktsamhet orsakat ett kontraktsbrott frŒn bolagets sida sŒ Šr det bolaget som Šr ansvarigt gentemot den utomstŒende eftersom det Šr bolaget som Šr avtalspart.

Styrelseledamoten kan i det lŠget bli skadestŒndsskyldig gentemot bolaget enligt ABL 15 kap 1 ¤ fšrsta meningen fšr det belopp som bolaget tvingas betala i skadestŒnd.

3.2.5.1 Indirekt skada

En frŒga som Šr fšremŒl fšr diskussion Šr huruvida borgenŠrer och aktieŠgare kan bli berŠttigade till skadestŒnd av styrelseledamšter genom att de, borgenŠrerna och aktieŠgarna, drabbas av indirekt skada dŒ bolaget/fšreningen lider skada pŒ grund av styrelseledamšternas handlande. DŒ det i fortsŠttningen av uppsatsen Šr borgenŠrernas stŠllning som Šr av intresse redogšr jag bara fšr det som anses gŠlla dem, dŒ indirekt skada anses fšreligga. Det argument som direkt kan anfšras mot att borgenŠrer skall kunna krŠva ersŠttning vid indirekt skada Šr att

18

Skattebetalningslag (1997:483) 12 kap 6 ¤.

styrelseledamšterna i dessa fall fšrsummat sina plikter primŠrt mot bolaget.

Enligt Rolf Dotevall lider det argumentet av en vŠsentlig brist.

Om bolaget inte har fšr avsikt att rikta ett skadestŒndsansprŒk mot styrelsen skulle borgenŠrer stŒ helt utan mšjlighet att fŒ ersŠttning vid kanske allvarlig pliktfšrsummelse av bolagsledningen gentemot bolaget. Det finns istŠllet skŠl som talar fšr att en borgenŠr skall kunna fŒ ersŠttning fšr indirekt skada. I betŠnkandet till 1944 Œrs lag uttalas det fšljande nŠr det gŠller indirekt skada:

ÓVissa aktiebolagsrŠttsliga regler, som lŠnda till skydd fšr bolaget, mŒste nŠmligen anses Šga en sŒdan betydelse fšr enskilda aktieŠgare eller bolagsborgenŠrer, att dessa bšra kunna fšra talan om ersŠttning fšr den medelbara (indirekta) skada, som genom švertrŠdelse av reglerna tillskyndas dem. En rŠtt till sŒdan talan Šr sŠrskilt pŒkallad med hŠnsyn dŠrtill att fšrslaget - av skŠl som utvecklats i inledningen till avdelningen om talan mot styrelseledamot m. fl. Ð kvarstŒr pŒ gŠllande svensk lagstiftnings stŒndpunkt, att skadestŒndstalan Œ bolagets vŠgnar icke, sŒsom enligt vissa frŠmmande rŠttssystem Šr fallet, kan fšras av enskild aktieŠgare och understundom Šven av bolagsborgenŠr. Vilka rŠttsregler, som pŒ nu angivet sŠtt skola anses Œsyfta att bereda skydd icke endast fšr bolaget utan Šven fšr enskild aktieŠgare och borgenŠrer mot medelbar skada, Šr ett spšrsmŒl, vars besvarande synes bšra šverlŠmnas till rŠttstillŠmpningen och rŠttsvetenskapen.Ó

I fšrarbetena till 1975 Œrs aktiebolagslag Šr stŒndpunkten densamma.

ÓEn tredje man kan ocksŒ tŠnkas ha ett ansprŒk pŒ ersŠttning fšr s.k. medelbar skada, dvs.

sŒdan som drabbar bolaget och dŠrigenom indirekt enskild aktieŠgare eller borgenŠr. Dit hšr sŠrskilt reglerna om bolagets bundna kapital, Stenbeck m.fl. s.492.Ó

InstŠllningen har inte fšrŠndrats i SOU 1995:44 dŠr Šven NJA 1979 s 157 anses stšdja denna uppfattning.

ÓVad gŠller enskild bolagsborgenŠrs rŠtt till ersŠttning, Šr till en bšrjan att mŠrka att bifall till en bolagsborgenŠrs skadestŒndstalan enligt 15 kap. 1 ¤ andra meningen fšrutsŠtter att bolaget blivit insolvent genom den skadegšrande handlingen eller att denna fšrvŠrrat en redan bestŒende insolvens hos bolaget. Att en ŒtgŠrd fšrsŠmrar bolagets ekonomiska stŠllning medfšr inte rŠtt till ersŠttning fšr borgenŠren, om bolaget efter ŒtgŠrdens vidtagande fortfarande bedšms kunna betala sina skulder allt efter som de fšrfaller, NJA 1979 s. 157.

Eftersom borgenŠrens rŠtt till skadeersŠttning endast intrŠder i fall av bolagets insolvens, torde man oftast kunna rŠkna med att bolagets konkursbo fšr talan om ersŠttning fšr den skada som direkt tillfogats bolaget och indirekt drabbat borgenŠren. I vart fall om konkursboet av nŒgon anledning inte skulle fšra sŒdan talan, mŒste emellertid den enskilde borgenŠren Ð i šverensstŠmmelse med vad som antogs i SOU 1941:9 Ð ha rŠtt att fšr egen rŠkning fšra talan om ersŠttning fšr den indirekta skada som tillfogats honom. NŒgon dubbel ersŠttningsskyldighet kan naturligtvis inte intrŠda fšr den organledamot mot vilken borgenŠren riktar sin talan. ErhŒller bolaget ersŠttning, har borgenŠren inte lidit nŒgon skada.

I nu avsedda fall kan organledamoten freda sig mot borgenŠrens ansprŒk Šven genom att betala det omtvistade beloppet direkt till bolaget. Fšrs talan av flera borgenŠrer, mŒste skadestŒndet fšrdelas dem emellan enligt fšrmŒnsrŠttsordningens regler.Ó

Exempel pŒ regler som skyddar bolaget men Šven anses vara av den karaktŠren att de skyddar bolagsborgenŠrerna Šr enligt fšrarbetena vinstutdelningsreglerna i ABL 12:5. Fšr att indirekt skada skall anses drabba en borgenŠr krŠvs det att bolaget blivit insolvent genom den skadegšrande handlingen. Det mŒste finnas ett orsakssamband mellan den skadegšrande handlingen och att borgenŠren i frŒga

19

Dotevall, SkadestŒndsansvar fšr styrelseledamot och verkstŠllande direktšr s 471 ff.

20

SOU 1941:9, s 641.

21

SOU 1971:15, s 353.

22

SOU 1995:44, s 247 f.

inte fŒr betalt. Detta framgŒr av NJA 1979 s 157. Det anses att mšjligheten att fšra talan vid indirekt skada Šr subsidiŠr. Om bolaget eller konkursboet fšr skadestŒndstalan fšr samma skada kan borgenŠr alltsŒ inte fšra talan om ersŠttning fšr indirekt skada.

StŒndpunkten att borgenŠrer skall kunna fŒ ersŠttning fšr indirekt skada Šr inte oemotsagd. Nial-Johansson menar att det Šr fullt tillrŠckligt med bolagets, alternativt konkursboets, rŠtt att krŠva ersŠttning av styrelsen vid olaglig vinstutdelning.

Nial-Johansson anser vidare att den tolkning som gšrs av NJA 1979 s 157 i SOU 1995:44 nŠr det gŠller indirekt skada inte kan fšrenas med vad HD anfšr och att den gŒr utšver vad som var fšremŒl fšr pršvning i mŒlet.

3.2.5.2 Ansvarsgenombrott

Det finns eventuellt en ytterligare mšjlighet fšr en styrelseledamot att drabbas av personligt ansvar. Vid mycket speciella omstŠndigheter har aktieŠgare eller medlemmar i ekonomisk fšrening Œlagts ett personligt ansvar genom sŒ kallat ansvarsgenombrott. Det innebŠr att domstolen utan stšd av lag bryter igenom huvudregeln om aktieŠgares eller fšrningsmedlemmars frihet frŒn personligt ansvar. Praxis pŒ omrŒdet Šr begrŠnsad. De avgšranden som finns anses dock ge nŒgra grundlŠggande rekvisit fšr att ansvarsgenombrott skall vara mšjligt.

Det fall som torde vara det mest refererade i detta sammanhang Šr NJA 1947 s 647. OmstŠndigheterna i fallet var fšljande. Fyra aktiebolag och en stad Šgde kraftverk vid en Œ. Fšr att fšrvŠrva en damm sŒ att de kunde reglera vattenflšdet bildade de ett aktiebolag. Aktiekapitalet i bolaget var 30 000 kronor. De kostnader dammen hade fšr skštsel och underhŒll betalades av aktieŠgarna genom aktieŠgartillskott. Bolaget fick inte betalt fšr den vattenreglering man utfšrde.

Vid en vŒrflod uppstod šversvŠmningsskador pŒ annans mark pŒ grund av dammen. SkadestŒndskravet pŒ bolaget innebar att detta fšrsattes i konkurs. Den skadelidande markŠgaren yrkade dŒ att aktieŠgarna sjŠlva skulle betala ersŠttningsbeloppet. Hans talan bifšlls i alla instanser.

Det Šr tre rekvisit som anses vara avgšrande i mŒlet. Bolaget utgjorde bara ett gemensamt verkstŠllighetsorgan fšr handhavandet av vattenhushŒllningen vid dammen och det hade sŒledes ingen sjŠlvstŠndig fšrvaltning. Bolaget hade inget sjŠlvstŠndigt affŠrsmŠssigt syfte och det var underkapitaliserat i fšrhŒllande till den verksamhet som det skulle bedriva.

Det finns ocksŒ andra omstŠndigheter som anses pŒverka bedšmningen.

Hellner menar att principen om ansvarsgenombrott inte torde kunna tillŠmpas pŒ andra bolag Šn de som har ett begrŠnsat antal delŠgare.

Praxis tyder ocksŒ pŒ att det finns en skillnad mellan inomobligatorisk och utomobligatorisk skada. €nnu finns inget exempel pŒ ansvarsgenombrott vid inomobligatorisk skada.

DŒ Šmnet fšr denna uppsats Šr styrelseledamšters personliga ansvar kan resonemang kring ansvarsgenombrott fšrefalla ligga utanfšr uppsatsens omrŒde.

Det Šr dock inte uteslutet att principen om ansvarsgenombrott kan tillŠmpas Šven nŠr det gŠller ledningsorgan.

23

Dotevall, SkadestŒndsansvar fšr styrelseledamot och verkstŠllande direktšr s 477.

24

Nial-Johansson, svensk associationsrŠtt i huvuddrag s 347.

25

A a s 347 not 37.

26

Hellner, Juridiska personers skadestŒndsansvar, Teori och praxis, Festskrift 1964 till Karlgren, s

166.

I SOU 1987:59 framlades ett lagfšrslag som syftade till att infšra regler om ansvarsgenombrott i ABL och FL. Utšver Šgarna och medlemmarna stadgas i fšrslaget att Šven den som har ett bestŠmmande inflytande šver fšreningens verksamhet Šr ansvarig enligt de grunder som gŠller fšr Šgarna eller medlemmarna.

Enligt fšrslaget skulle regeln dŒ Šven vara tillŠmplig pŒ styrelseledamšter och verkstŠllande direktšr. Ansvaret beror i sŒ fall inte pŒ deras stŠllning som funktionŠrer i bolaget. Det avgšrande Šr det fšrhŒllandet att det blivit en faktisk fšrskjutning av bestŠmmanderŠtten frŒn aktieŠgare till bolagsfunktionŠren. Fšrslaget antogs aldrig men ett liknande resonemang skulle kunna fšras av domstolen nŠr švriga fšrutsŠttningar fšr ett ansvarsgenombrott Šr fšr handen. Det torde inte vara ovanligt att det i ideella fšreningar finns styrelser, eller enskilda styrelseledamšter, som har mer inflytande Šn vad deras stŠllning som styrelseledamot formellt sett ger.

4 Typfall

4.1 Inledning

Det som kommer att ligga till grund fšr den fortsatta framstŠllningen Šr en sammanslagning av tvŒ ideella fšreningar. Sammanslagningen genomfšrs genom att en ny fšrening bildas vari de tvŒ fšreningarna skall uppgŒ. Det Šr dŒ meningen att de tvŒ fšreningarnas samtliga tillgŒngar och skulder skall švertas av den nya fšreningen. Sammanslagningar av det hŠr slaget Šr inte helt ovanliga dŒ det gŠller idrottsfšreningar.

NŠr sammanslagningen Šr klar kanske det visar sig att den nya fšreningen inte Šr villig att betala en skuld till en av de tidigare fšreningarnas borgenŠr.

BorgenŠren i sin tur har ingen vetskap om att gŠldenŠren upphšrt och att en ny fšrening švertagit skulden. Vilka mšjligheter har borgenŠren att fŒ ersŠttning av de som varit styrelseledamšter i den fšrening som ingŒtt avtalet men sedan upphšrt?

Ett samgŒende enligt ovan innebŠr att ett gŠldenŠrsbyte skett. NŠr det gŠller aktiebolag och ekonomiska fšreningar finns detta fšrfarande reglerat i respektive lag. Det utmŠrkande fšr de reglerna Šr att fusionen kan genomfšras utan att nŒgon sŠrskild šverenskommelse med enskilda borgenŠrer krŠvs. Detta Šr ett undantag frŒn den fšr svensk rŠtt gŠllande huvudregeln att det krŠvs godkŠnnande frŒn borgenŠr vid gŠldenŠrsbyte.

Hur pŒverkar dŒ reglerna om gŠldenŠrsbyte styrelseledamšternas personliga ansvar gentemot borgenŠrerna vid ett samgŒende mellan tvŒ ideella fšreningar?

Detta Šr en av frŒgorna som kommer att behandlas i det fšljande. Den fšrsta frŒgan av relevans fšr styrelseledamšternas personliga ansvar Šr dock en annan.

Vilken delaktighet i beslutet krŠvs fšr att skadestŒndsansvar fšr styrelseledamšterna skall anses vara en mšjlighet fšr borgenŠrerna att fŒ ersŠttning?

27

SOU 1987:59 s 128 och 137.

28

Rodhe, ObligationsrŠtt s 642.

4.2 Beslutet

I fšrhŒllande till fšreningen anses den yttre grŠnsen fšr styrelsens handlande utgšras av fšreningens ŠndamŒl enligt stadgarna samt de fšreskrifter fšr fšreningens verksamhet som finns. Ett beslut om samgŒende med en annan fšrening genom att upphšra med den egna fšreningen och bilda en ny torde i princip alltid ligga utanfšr fšreningens ŠndamŒl. Det Šr alltsŒ ett beslut som skall fattas av stŠmman. I praktiken kan det nog fšrutsŠttas att en sammanslagning av tvŒ idrottsfšreningar sker pŒ styrelsens initiativ. Vilken betydelse fšr ansvarsfrŒgan har det dŒ att beslutet formellt sett fattas av stŠmman?

Styrelsen arbetar, som ovan nŠmnts, Œt tvŒ olika hŒll. Dels skšter den fšreningens inre angelŠgenheter, dels fšretrŠder den fšreningen gentemot tredje man. €ven styrelseledamšternas ansvar mŒste hŒllas isŠr pŒ detta vis. Detta syns tydligt i skadestŒndsreglerna i ABL och FL. SkadestŒndsansvaret gentemot bolaget/fšreningen Šr nŒgot vidare jŠmfšrt med det skadestŒndsansvar som styrelseledamšterna har gentemot tredje man. StŠmmans godkŠnnande ger ocksŒ olika verkningar beroende pŒ Œt vilket hŒll ansvaret gšrs gŠllande.

Inom bolagsrŠtten anses det att det gŒr att undvika ansvar fšr pliktfšrsummelse mot bolaget genom att inhŠmta bolagsstŠmmans samtycke innan ŒtgŠrden vidtas.

Det vŠsentliga fšr frŒgan ovan Šr dock att samtycket inte pŒverkar ansvaret gentemot tredje man. Detta resonemang gŠller ŒtgŠrder som styrelsen kunnat genomfšra utan stŠmmans medverkan. Hur fšrhŒller det sig dŒ med beslut som det kommer an pŒ stŠmman att fatta? NŠr det gŠller ansvaret mot bolaget uttalar aktiebolagskommittŽn fšljande:

ÓStyrelseledamot eller verkstŠllande direktšr kan inte utan vidare undgŒ skadestŒndsskyldighet under hŠnvisning till att han fšljt beslut av ett šverordnat bolagsorgan.

Enligt 8 kap. 13 ¤ andra stycket fŒr stŠllfšretrŠdare inte efterkomma fšreskrift av bolagsstŠmman eller annat bolagsorgan, om fšreskriften inte Šr gŠllande dŠrfšr att den stŒr i strid med aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Vidare gŠller, utan uttryckligt lagstšd, att styrelsen inte fŒr verkstŠlla beslut av bolagsstŠmman, som styrelsen finner innefatta ett uppenbart ŒsidosŠttande av bolagets intressen.Ó

En styrelseledamot kan alltsŒ drabbas av skadestŒnd Šven om ett beslut fattats av stŠmman.

Hur fšrhŒller det sig dŒ i fšrhŒllande till tredje man? Kan styrelseledamšter i aktiebolag bli skadestŒndsansvariga gentemot tredje man fšr att de genomfšr beslut som Šr fattade av stŠmman?

Det torde inte heller dŒ vara ansvarsbefriande fšr en styrelseledamot att beslutet formellt sett fattas av bolagsstŠmman. Framfšrallt inte om man beaktar att bolagsstŠmmans samtycke inte pŒverkar styrelseledamotens ansvar i fšrhŒllande till tredje man. Det blir en frŒga om orsakssamband mellan styrelseledamšternas handlande och skadan. Diskussionen kring indirekt ansvar som redogjorts fšr ovan visar att en princip som kan utlŠsas inom aktiebolagsrŠttsliga skadestŒndsregler Šr att den som medverkat till beslutet ocksŒ kan gšras ansvarig. Ansvaret Šr individuellt och fŒr bedšmas utifrŒn styrelseledamšternas individuella handlande. Som exempel pŒ regel som skulle kunna konstituera indirekt ansvar fšr styrelseledamšter gentemot borgenŠrer nŠmns ju vinstutdelningsregeln i ABL 12:2. Vinstutdelningen beslutas av

29

Dotevall, SkadestŒndsansvar fšr styrelseledamot och verkstŠllande direktšr s 179 ff.

30

SOU 1995:44 s 96.

stŠmman men skadestŒndsansvar kan ŠndŒ drabba styrelseledamšterna fšr deras medverkan.

Principen torde vara den samma fšr ideella fšreningar. Kan ett orsakssamband visas Šr det inte ansvarsbefriande gentemot tredje man att styrelsen fŒtt stŠmmans samtycke eller att beslutet anses ankomma pŒ stŠmman.

4.3 GŠldenŠrsbyte

Ett samgŒende genom det fšrfarande som beskrivits innebŠr att den nya fšreningen intrŠder som ny gŠldenŠr i fšrhŒllande till borgenŠren. Fšr frŒgestŠllningen i denna uppsats Šr det framfšrallt frŒgan om den hittillsvarande gŠldenŠrens stŠllning som Šr av intresse men Šven den nye gŠldenŠrens stŠllning kommer att behandlas.

4.3.1 Den nya fšreningen

De tvŒ fšreningarna gŒr samman genom ett fšrfarande som i ABL och FL benŠmns fusion genom kombination. Den nya fšreningen kan dŒ sŠgas lova de gamla fšreningarna att den intrŠder som ny gŠldenŠr. Enligt Rodhe innebŠr dock inte det att den har intrŠtt som sŒdan.

Ett sŒdant lšfte har nŠmligen inte nŒgon direkt tredjemansverkan. Den nya fšreningen skulle kunna gšra en tredjemansutfŠstelse med verkan direkt mot borgenŠren men eftersom dessa samgŒende genomfšrs i tron att fusionsfšrfarandet Šr tillŠmpligt torde detta aldrig ske. NŠr fusioner genomfšrs enligt ABL eller FL har dŠremot det nya bolagets eller den nya fšreningens Œtagande omedelbar tredjemansverkan.

NŠr blir dŒ den nya fšreningen ansvarig gentemot borgenŠren? Ansvaret kan intrŠda genom en uttrycklig utfŠstelse frŒn den nya fšreningen till borgenŠren.

Det kan dock vara sŒ att den nya fšreningen inte infriar sitt lšfte till de gamla fšreningarna att den skall intrŠda som ny gŠldenŠr. Enligt Rodhe kan den hittillsvarande gŠldenŠren, alltsŒ den gamla fšreningen, šverlŒta sin rŠtt till borgenŠren. Det anses dŒ innebŠra att borgenŠren kommer i samma position som om den nye gŠldenŠrens lšfte haft tredjemansverkan.

I det typfall som ligger till grund fšr denna framstŠllning skulle dock den gamla fšreningen ha upphšrt att fungera som juridisk person. Det skulle inte finnas nŒgra medlemmar och inte heller nŒgot organ som fšretrŠder fšreningen.

Rent praktiskt skulle det vara svŒrt att Œstadkomma en šverlŒtelse och nŒgra pŒtryckningsmedel fšr att fŒ en sŒdan šverlŒtelse till stŒnd Šr svŒra att finna. Ett sŒdant verktyg skulle vara att styrelseledamšterna anses vara personligt skadestŒndsansvariga gentemot den skadelidande borgenŠren. Med stor sannolikhet Šr det ocksŒ sŒ, att Œtminstone nŒgra av de styrelseledamšter som funnits i den gamla fšreningen sitter i den nya styrelsen. Intresset av att den nya fšreningen intrŠder som gŠldenŠr genom en uttrycklig utfŠstelse skulle sannolikt vara betydligt stšrre om dessa styrelseledamšter annars riskerade ett personligt skadestŒndsansvar.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att tillŠmpa konkursrŠttsliga regler om fšrutsŠttningar fšr ett upptagande av likvidationsfšrfarande finns enligt de regler

31

Rodhe, ObligationsrŠtt s 610.

32

A a s 611.

som redogšrs fšr nedan.

Det skulle ju vid ett likvidationsfšrfarande inte finnas nŒgra tillgŒngar att betala borgenŠrens fordran med eftersom det sakrŠttsliga momentet fšr tillgŒngarnas švergŒng till den nya fšreningen torde vara tradition, vilket fŒr fšrutsŠttas vara uppfyllt i detta lŠget. De konkursrŠttsliga Œtervinningsreglerna Šr dŒ tillŠmpliga fšr att komma Œt tillgŒngarna.

Ansvaret fšr en ny gŠldenŠr kan enligt Rodhe Šven intrŠda genom att han frŒn den hittillsvarande gŠldenŠren fšrvŠrvar egendom som har en fšrpliktelse anknuten. Detta Šr dŒ pŒ sakrŠttsliga grunder och det ršr sig vanligen om fšrpliktelser fšr vilka gŠldenŠren bara svarar med egendomen i frŒga.

FšrutsŠttningarna kan dŒ vara att borgenŠren i typfallet har lŠmnat ett lŒn eller kredit utan sŠkerhet. Den nya fšreningen gšr ingen utfŠstelse till borgenŠren avseende sitt ansvar fšr skulden. StŠllningen fšr den nya fšreningen torde under de fšrutsŠttningarna vara den att fšreningen inte Šr ansvarig gentemot borgenŠren. Fšreningen kan naturligtvis Šven gšra en utfŠstelse till borgenŠren och dŠrigenom vara ansvarig gentemot borgenŠren. Det kan dock Šven i dessa fall finnas anledning fšr borgenŠren att vŠnda sig till den hittillsvarande gŠldenŠren istŠllet fšr den nye gŠldenŠren. Det Šr utifrŒn den instŠllningen hos borgenŠren som typfallet utreds.

4.3.2 Den gamla fšreningen

Den gamla fšreningens stŠllning kommer fšrst att behandlas ur gŠldenŠrsbytessynpunkt. Efter det granskas betydelsen av dessa regler fšr fšreningens upphšrande eftersom beslutet om samgŒende, av de inblandade, fšrvŠntas innebŠra att den gamla fšreningen Šr upplšst.

NŠr upphšr gŠldenŠrens, alltsŒ den gamla fšreningens, ansvar gentemot borgenŠren vid substitution? Huvudregeln i svensk rŠtt Šr att hittillsvarande gŠldenŠrs ansvar inte upphšr utan borgenŠrens samtycke.

Samtycket kan lŠmnas uttryckligen eller genom vissa ŒtgŠrder som anses likvŠrdiga med ett samtycke. Som exempel pŒ sŒdana ŒtgŠrder nŠmner Rodhe att borgenŠren aktivt medverkar till att den nye gŠldenŠren pŒtager sig ansvaret eller att borgenŠren gšr sin rŠtt gŠllande mot den nye gŠldenŠren.

Det finns vissa undantag frŒn huvudregeln. Vid fusioner enligt ABL och FL krŠvs inte samtycke av borgenŠrerna fšr švertagande av de šverlŒtande bolagens/fšreningarnas skulder. De borgenŠrer som motsŠtter sig fusionen har dock rŠtt att fŒ full betalning eller betryggande sŠkerhet fšr sina fordringar. Det finns Šven ytterligare undantag men dessa Šr i fšrsta hand knutna till egendom och av sŒ speciell karaktŠr att de inte Šr av intresse fšr den fortsatta framstŠllningen.

Eftersom fusionsreglerna inte Šr tillŠmpliga vid ett samgŒende mellan ideella fšreningar sŒ stŒr det klart att fšreningens ansvar gentemot borgenŠren inte upphšr genom det fšrfarande som anvŠnds i typfallet. Detta gŠller dŒ sŒ lŠnge borgenŠren inte gšr sin rŠtt gŠllande mot den nya fšreningen.

33

Se nedan not 42.

34

Mellqvist och Persson, Fordran & skuld s 45 f.

35

Rodhe, ObligationsrŠtt s 644.

4.3.3 Upplšsning

Om den gamla fšreningen inte blir befriad frŒn ansvaret gentemot borgenŠren, kan den dŒ anses vara upplšst?

Fšr utomstŒende Šr det viktigt att avveckling av associationer utan personligt ansvar sker pŒ ett sŠtt som skyddar de utomstŒendes intressen. Fšr aktiebolag och ekonomiska fšreningar finns det ett begrŠnsat antal mšjligheter att upplšsa associationen enligt respektive speciallag. Det normala fšrfarandet torde vara genom likvidation. De kan ocksŒ upphšra genom konkurs eller fusion. Dessa tre fšrfarande Šr noggrant reglerade i respektive lag fšr att erbjuda bŠsta mšjliga skydd fšr aktieŠgare/medlemmar och annan tredje man. Aktiebolag och ekonomiska fšreningar kan Šven upphšra genom att verksamheten faktiskt upphšrt och det inte finns nŒgra tillgŒngar eller skulder. Enligt ABL 13 kap 18 ¤ och FL 11 kap 18 ¤ skall registreringsmyndigheten efter viss undersškning avfšra bolaget/fšreningen ur registret om nŒgon anmŠlan ršrande bolaget/fšreningen inte inkommit de tio senaste Œren. NŠr bolaget/fšreningen Šr avfšrt ur registret Šr det/den enligt samma stadgande upplšst.

En ideell fšrening upphšr i normalfallet genom likvidation. En konkurs som avslutas utan šverskott anses ocksŒ innebŠra att fšreningen Šr upplšst.

Det finns inga fusionsregler fšr ideella fšreningar. Eftersom det, enligt Nial- Johansson, krŠvs stšd i uttryckliga fusionsregler fšr en šverfšring av skulder utan samtycke av borgenŠrerna sŒ torde det inte heller vara mšjligt att tillŠmpa ABL:s och FL:s regler analogt.

Eftersom en ideell fšrening inte registreras kan den inte heller upphšra genom att avfšras ur nŒgot register. Undantaget Šr nŠringsdrivande ideella fšreningar som skall registreras i handelsregistret.

Enligt 17 ¤ handelsregisterlagen gŠller Šven fšr registrerad nŠringsidkare att dessa skall avfšras ur registret om de ej gett in nŒgon anmŠlan under de tio senaste Œren. Nial-johansson anser att det, i likhet med reglerna i ABL och FL, innebŠr att fšreningen upphšrt Šven om det inte uttryckligen sŠgs sŒ i handelsregisterlagen.

Beslut om likvidation i en ideell fšrening anses, som ovan nŠmnts, ankomma pŒ stŠmman att avgšra. Det kan i stadgarna finnas regler om kvalificerad majoritet fšr att besluta om likvidation. Finns det inga sŒdana regler Šr det enligt Nial-Johansson knappast mšjligt att krŠva kvalificerad majoritet i analogi med ABL:s och FL:s likvidationsregler.

Normalregeln fšr stŠmmobeslut, alltsŒ absolut majoritet, anses rŠcka Šven fšr ett sŒ viktigt Šrende som fšreningens upphšrande.

DŒ ett beslut om likvidation Šr fattat skall det Šven utses likvidatorer. Dessa skall sedan genomfšra likvidationen tills de behŒllna tillgŒngarna Šr skiftade. Det finns inget hinder mot att det Šr styrelseledamšterna som utses till likvidatorer.

Fšr ideella fšreningars likvidation torde det vara det vanligaste tillvŠgagŒngssŠttet.

Under likvidationsperioden skall fšreningens tillgŒngar realiseras i den omfattningen att fšreningens skulder kan betalas. NŠr skulderna Šr betalda kan skifte av de kvarvarande tillgŒngarna fšrrŠttas.

36

Nial-Johansson, Svensk associationsrŠtt i huvuddrag s 312.

37

Se ovan not 7.

38

Nial-Johansson, Svensk associationsrŠtt i huvuddrag s 319.

39

A a s 156.

40

Jfr ABL 13 kap 7 ¤ och Kedner, Roos & Skog, Aktiebolagslagen med kommentarer del II s

179.

Fšr ideella fšreningar Šr det vanligt att det fšreskrivs i stadgarna hur behŒllningen skall fšrdelas. DŒ ett samgŒende genomfšrs genom att den gamla fšreningen fšrst likvideras bšr alltsŒ stadgarna Šndras sŒ att de behŒllna tillgŒngarna šverfšrs till den nya fšreningen vid skiftet. Ett skŠl till att det Šr vanligt att det redan finns fšreskrifter om att behŒllningen inte skall delas mellan fšreningens medlemmar, som Šr den allmŠnna associationsrŠttsliga principen, Šr risken att den ideella fšreningen kan betraktas som en oregistrerad ekonomisk fšrening om uppkommande vinst enligt stadgarna skall fšrdelas mellan medlemmarna. Fšr att sŒ skall vara fallet krŠvs, som tidigare redogjorts fšr, att den verksamhet som fšreningen bedrivit varit ekonomisk.

DŒ fšreningens behŒllna tillgŒngar skiftats torde det enligt Nial-Johansson krŠvas att likvidatorerna sammanstŠller en slutredovisning av likvidationsfšrfarandet. NŠr den framlagts pŒ stŠmma Šr fšreningen upplšst.

Fšr typfallet gŠller dŒ fšljande. Reglerna om fusion Šr inte tillŠmpliga, det Šr inget konkursfšrfarande och att fšreningen skulle upphšrt genom att verksamheten faktiskt upphšrt och att fšreningen inte lŠngre har varken skulder eller tillgŒngar Šr uteslutet av flera anledningar. Dels Šr tidsrekvisitet inte uppfyllt och dels har fšreningen genom gŠldenŠrsbytesreglerna fortfarande skulder. Det Šr inte heller sŠkert att en idrottsfšrening Šr registrerad i handelsregistret.

Det fšrfarande som ŒterstŒr Šr dŒ likvidationsfšrfarandet. Eftersom fšreningen inte ens fšrsškt genomfšra en likvidation torde den redan pŒ denna grund fortfarande vara ansvarig fšr sina skulder i fšrhŒllande till gamla borgenŠrer dŒ den inte Šr formellt upplšst. En annan sak Šr att den inte kan anses vara en juridisk person i fšrhŒllande till nya avtalsparter eftersom den inte uppfyller de rekvisit som uppstŠllts i praxis avseende ideella fšreningar.

€ven om, i ett aktiebolag eller en ekonomisk fšrening, ett likvidationsfšrfarande genomfšrts, och bolaget/fšreningen Šr formellt upplšst, stadgas det i ABL 13 kap 16 ¤ och FL 11 kap 16 ¤ att likvidationsfšrfarandet skall Œterupptas om det visar sig att det finns tillgŒngar eller om talan vŠcks mot bolaget/fšreningen. Detta innebŠr att den formella upplšsningen av aktiebolag och ekonomiska fšreningar inte har nŒgra konsekvenser fšr ansvaret fšr bolagets/fšreningens skulder. Eftersom Šven ideella fšreningar Šr associationer utan personligt ansvar torde samma regler gŠlla fšr dessa.

Av detta resonemang fšljer alltsŒ att den gamla fšreningen Šr ansvarig gentemot borgenŠren. Det innebŠr ocksŒ att de regler och principer avseende styrelseledamšternas ansvar som redogjorts fšr ovan kan vara mšjliga alternativ fšr borgenŠren att fŒ ersŠttning.

4.4 Alternativ

NŠr det gŠller styrelseledamšters personliga ansvar fšr ren fšrmšgenhetsskada som drabbar fšreningens borgenŠrer finns det dŒ, enligt šversikten ovan, nŒgra alternativ som skulle kunna ligga till grund fšr ett sŒdant ansvar.

Skadan kan fšr det fšrsta ha vŒllats genom brott frŒn styrelseledamotens sida.

Brottet skall vara riktat mot borgenŠren och han skall dŠrigenom ha drabbats av direkt skada. SkadestŒndslagens regler Šr tillŠmpliga under dessa fšrutsŠttningar.

Det finns ocksŒ mšjlighet att argumentera fšr en utvidgning av

41

Se ovan not 4.

42

Se ovan not 33.