KONTROLLPLAN ENLIGT
LIVSMEDELSLAGSTIFTNINGEN 2018-2020
2
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ... 4
2 Mål för den offentliga kontrollen ... 4
2.1 En nationell livsmedelsstrategi ... 4
2.1.1 Övergripande mål för offentlig kontroll ... 5
2.1.2 Myndighetsmål för operativa förutsättningar samt effektmål ... 6
2.1.3 Lokala kontrollmyndighetens mål ... 7
3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet ... 9
3.1 Behörig central myndighet ... 9
3.2 Behörig myndighet för kontrollen ... 9
3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna ... 9
3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten ... 9
4 Samordning ... 9
4.1 Samarbete mellan behöriga myndigheter ... 9
4.2 Samordning inom behöriga myndigheter ... 10
4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen ... 10
5 Befogenheter och resurser för kontrollen ... 10
5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter ... 10
5.2 Kontrollpersonal och utrustning ... 11
5.3 Finansiering av kontrollen ... 12
5.4 Kompetenskrav och utbildning... 13
6 Organisation och utförande av kontrollen ... 13
6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt ... 13
6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll ... 13
6.3 Rutiner för utförande av kontroll ... 14
6.4 Provtagning och analys ... 15
6.5 Rapportering av kontrollresultat ... 15
6.6 Öppenhet i kontrollen ... 15
7 Sanktioner – åtgärder vid bristande efterlevnad ... 16
8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen ... 16
3
8.1 Uppföljning ... 16
8.2 Revisioner ... 16
8.3 Utvärdering ... 17
9 Beredskap ... 17
10 Flerårig nationell kontrollplan ... 17
4
1 Sammanfattning
Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt
bestämmelser om djurhälsa och djurskydd.
I Sollentuna kommun är miljö‐och byggnadsnämnden behörig operativ kontrollmyndighet enligt livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de anläggningar, för vilka kommunen är kontrollansvarig. I Sollentuna finns ca 430
livsmedelsanläggningar. Dessa anläggningar utgörs av bl a restauranger, butiker av olika slag, förskolekök, skolkök, dricksvattenanläggningar, äldreboenden, grossister och industriella tillverkare.
Kontroll utförs både anmält och oanmält och vanligen med kontrollmetoderna revision eller inspektion. Betydande arbetsuppgifter inom kontrollen är att genomföra revisioner eller inspektioner samt att handlägga ärenden såsom registrering och riskklassificering. Kontrollen omfattar även att utreda
matförgiftningar, rapportera uppgifter till Livsmedelsverket, svara på remisser samt fatta beslut i frågor kring sanktioner, avgifter och åtalsanmälningar.
Miljö‐ och byggnadsnämndens kontrollverksamhet syftar till att bidra till att de nationella målen för den offentliga kontrollen samt kommunens övergripande mål uppnås. Nämnden har för 2018 formulerat följande mål: Säkra livsmedel ‐ antalet livsmedelsburna sjukdomar som härrör från verksamheter ska minska.
Med utgångspunkt från de nationella målen och den nationella kontrollplanen prioriteras två kontrollområden som är i fokus under året. Dessa två
kontrollområden ska kontrolleras vid samtliga objekt som har planerad tillsyn under året. Fokusområden för 2018 kommer att vara:
Kontroll av hur restauranger som serverar rätter av malet/hackat kött (exempelvis hamburgare och råbiff) hanterar faran Ehec.
Kontroll av anläggningar i tidigare led (tillverkare och importörer/
mäklare/ huvudkontor) som släpper ut färdigförpackade bageri‐
och/eller chokladvaror på marknaden och som utformar/ översätter märkning samt märker/förpackar.
2 Mål för den offentliga kontrollen
2.1 En nationell livsmedelsstrategi
En nationell livsmedelsstrategi med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen den 20 juni 2017.
Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan från produktion till konsumtion och
5 inkluderar regelgivning och livsmedelskontroll. Strategin har följande tre strategiska
målområden:
1. Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.
2. Konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader.
3. Kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation.
Livsmedelsstrategin ligger till grund för att utforma nationella mål bland annat för livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket formulerar mål på olika nivåer som kontrollmyndigheterna ska förhålla sig till.
2.1.1 Övergripande mål för offentlig kontroll
De övergripande målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att:
Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt.
De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk.
Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande.
De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap.
För varje övergripande mål finns en önskad effekt:
Ingen blir sjuk eller lurad, konsumenterna har en god grund för val av produkt och har förtroende för myndighetens verksamhet
De livsmedelsproducerande djuren hanteras väl och är friska. De växter som används för livsmedels‐ och foderproduktion är sunda och fria från
växtskadegörare.
Verksamhetsutövarna har tilltro till myndigheternas övervakning, kontroll, rådgivning och andra insatser och upplever dessa meningsfulla. Det ska vara lätt att göra rätt. Detta bidrar till att stärka förtroendet för deras produkter och att konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade.
Myndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan, inklusive beredskap, så att den gemensamma effekten ökar. Kontrollverksamheten är regelbunden, riskbaserad, likvärdig och rättssäker samt ger avsedd effekt.
6 2.1.2 Myndighetsmål för operativa förutsättningar samt effektmål
Livsmedelsverket har därutöver tagit fram myndighetsmål som beskriver operativa förutsättningar för en fungerande livsmedelskontroll. Dessa är:
Alla kontrollmyndigheter har en plan för livsmedelskontrollen inom sitt område för att utföra kontroll i tillräcklig omfattning.
Alla kontrollmyndigheter planerar och utför kontroll med fokus på de största hälsoriskerna och på det som på ett avgörande sätt kan vara vilseledande för konsumenterna.
Alla kontrollmyndigheter har rätt kompetens för att upptäcka avvikelser och bedöma dess risker.
Alla kontrollmyndigheter använder de kontrollmetoder som är bäst lämpade för att upptäcka avvikelser inom de områden man kontrollerar.
Alla kontrollmyndigheter vidtar de åtgärder som är nödvändiga så att de avvikelser som upptäckts i kontrollen åtgärdas inom utsatt tid samt följer sedan upp (verifierar) att avvikelser åtgärdas.
För livsmedelskontrollen har även effektmål och operativa mål för åren 2017‐2019 tagits fram. Effektmålen för livsmedelskontrollen är följande:
Säkert dricksvatten. För att få säkert dricksvatten måste de negativa
hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvattnet minska.
Mikrobiologiska risker. Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobacter, listeria, Ehec och norovirus.
Kemiska risker. Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöförorening‐ar (dioxin, PCB), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedels‐kedjan.
Säkerställa information i livsmedelskedjan. Information om livsmedel kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan.
För varje effektmål finns operativa mål som direkt styr vilka kontroller
kontrollmyndigheterna förväntas genomföra och rapportera in till Livsmedelsverket.
Totalt finns 17 olika operativa mål. 11 av dessa mål omfattar kontroller på verksamheter som miljö‐ och byggnadsnämnden i Sollentuna är ansvarig för. Dessa är:
Mål 1: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla större anläggningar för produktion av dricksvatten2 (> 1000 m3/ dygn) för att bedöma om säkerhetsbarriärerna vid anläggningarna är anpassade till mikrobiologiska faror (bakterier, virus och parasiter) i råvattnet.
Mål 2: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla större anläggningar för produktion av dricksvatten3 (> 1000 m3/ dygn) för att bedöma att kemiska faror i råvattnet har beaktats i faroanalysen (HACCP).
Mål 3: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid större distributionsanläggningar4 (> 1000 m3 /dygn) för att bedöma om
ändamålsenliga rutiner finns för läcklagning och annat reparationsarbete för att minimera risken för att mikrobiologiskt förorenat vatten når
konsumenterna.
Mål 5: Senast den 31 december 2019 har kontrollmyndigheterna utfört kontroll av att 500 restauranger som serverar rätter av malet/ hackat kött (exempelvis
7 hamburgare och råbiff) hanterar faran Ehec så att faran elimineras eller
risken att orsaka sjukdom reduceras till en acceptabel nivå. Restauranger som serverar rätterna råa till medium rare ska särskilt beaktas.
Mål 6: Senast den 31 december 2019 har kontrollmyndigheterna utfört kontroll av att 1500 anläggningar, som tillverkar tårtor, bakelser, smörgåstårtor,
smörgåsar och sallader, hanterar faran norovirus så att faran elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå. I målet avses norovirus som riskerar att överföras från personal vid hantering av livsmedlen.
Mål 10: Senast den 31 december 2018 ska offentlig kontroll ha utförts vid alla anläggningar i tidigare led (huvudkontor och importörer) som släpper ut fiskoljebaserade kosttillskott på marknaden. Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kvicksilver samt dioxin och PCB understiger gällande gränsvärden.
Mål 13: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 2500 detaljhandelsanläggningar (butiker) och 1250 anläggningar i tidigare led (tillverkning och import) som utformar märkning samt märker/förpackar.
Detta för att verifiera att de uppgifter som anges i ingrediensförteckningarna stämmer med tillsatta ingredienser (minst fyra produkter per anläggning granskas).
Mål 14: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 200 anläggningar i tidigare led (tillverkare och importörer/ mäklare/
huvudkontor) som släpper ut färdigförpackade bageri‐ och/eller
chokladvaror på marknaden och som utformar/ översätter märkning samt märker/förpackar. Detta för att verifiera att informationen i märkningen gällande mjölk och hasselnöt som ingrediens är korrekt.
Mål 15: Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid minst 100 detaljhandelsanläggningar (butiker) av livsmedels information med
påstående om svenska ägg. Detta för att verifiera äggens ursprung och flöde i livsmedelskedjan.
Mål 16: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 300 anläggningar i tidigare handelsled (importörer, grossister, mäklare,
styckning) av livsmedelsinformation med påstående om svenskt nöt‐, lamm‐
eller kycklingkött. Detta för att verifiera köttets ursprung och flöde i livsmedelskedjan.
Mål 17: Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 50 anläggningar som levererar ekologiska livsmedel (frukt, grönsaker eller kött), som följd av offentlig upphandling. Detta för att verifiera uppgiften om att livsmedlen kommer från ekologisk produktion.
I de operativa målen anges antalet kontroller som förväntas rapporteras in i hela Sverige. I Sollentuna kommun finns ca 430 livsmedelsanläggningar vilket utgör ca 0,5 % av det totala antalet registrerade livsmedelsanläggningar i Sverige.
2.1.3 Lokala kontrollmyndighetens mål
8 Miljö‐ och byggnadsnämndens kontrollverksamhet syftar till att bidra till att de nationella målen för den offentliga kontrollen samt kommunens övergripande mål uppnås.
Mål för livsmedelskontrollen i Sollentuna 2018‐2020 är att:
Verksamhetsmål: Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar som härrör från verksamheter. Detta mäts genom antalet förelägganden som meddelas till verksamheterna.
Som ett mått på att kontrollen har effekt och att verksamhetsutövarna blir bättre på att följa lagstiftningen och producera säkra livsmedel (som ger ett minskat antal personer som får livsmedelsburna sjukdomar) bör antalet förelägganden som meddelas minska. Målet följs endast upp vid årets slut.(Uppföljningsmått: antal förelägganden under året)
Alla nyregistrerade verksamheter ska besökas inom två månader från det att verksamheten startat. (Uppföljningsmått: %)
Ökad samsyn inom livsmedelsgruppen genom gemensamma kontroller. Vid de gemensamma inspektionerna deltar minst två inspektörer. Varje inspektör ska delta vid minst sex gemensamma inspektioner. (Uppföljningsmått: antal
inspektioner)
Årligen ta fram två kontrollområden som är i fokus under året. Dessa två kontrollområden ska kontrolleras vid samtliga aktuella objekt som har
planerad tillsyn under året. Kontrollområdena ska väljas ut utifrån de operativa mål som anges i Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2017‐2020 och som är relevanta för den kontrollverksamhet som utförs av miljö‐ och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun.
Fokusområden för 2018 kommer att vara:
o Operativt mål 5; Kontroll av hur restauranger som serverar rätter av malet/
hackat kött (exempelvis hamburgare och råbiff) hanterar faran Ehec så att faran elimineras eller risken att orsaka sjukdom reduceras till en acceptabel nivå.
Restauranger som serverar rätterna råa till medium rare ska särskilt beaktas.
o Operativt mål 14; kontroll av anläggningar i tidigare led (tillverkare och importörer/ mäklare/ huvudkontor) som släpper ut färdigförpackade bageri- och/eller chokladvaror på marknaden och som utformar/ översätter märkning samt märker/förpackar. Detta för att verifiera att informationen i märkningen gällande mjölk och hasselnöt som ingrediens är korrekt.
Verksamheter som inte har mer än ett besök per år ska åtgärda eventuella avvikelser inom innevarande år. Vid konstaterade avvikelser sker uppföljning genom extra offentlig kontroll. (uppföljningsmått: % verksamheter där brister är åtgärdade)
9
3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet
3.1 Behörig central myndighet
Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 § i Livsmedelsförordningen (2006: 814).
3.2 Behörig myndighet för kontrollen
De behöriga myndigheterna för livsmedelskontroll i Sollentuna kommun är Livsmedelsverket, länsstyrelsen samt miljö‐och byggnadsnämnden, enligt 11 § i Livsmedelslagen (2006:804) samt Miljö‐och byggnadsnämndens reglemente.
3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna
Den nationella fleråriga kontrollplanen för livsmedelskedjan beskriver Sveriges kontrollorganisation och ansvarsfördelning mellan myndigheter.Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 § i Livsmedelsförordningen, mellan Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och de lokala kontrollmyndigheterna. Där framgår det vilken myndighet som prövar frågor om godkännande och registrering av
livsmedelsanläggningar och enligt 25 § i nämnda förordning ska den myndighet som prövar godkännandet av en anläggning eller registrerar anläggningen även utöva kontrollen över verksamheten i anläggningen.
3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten
Miljö‐och byggnadsnämnden i Sollentuna har en delegationsordning som reglerar vilka beslut som kan fattas av handläggare, miljö‐ ochhälsoskyddschef och förvaltingschef. Handläggare har möjlighet att fatta beslut i den typ av ärenden som kan komma att bli akuta, vilket innebär att beslut kan fattas effektivt i brådskande ärenden.
4 Samordning
4.1 Samarbete mellan behöriga myndigheter
Samordning mellan behöriga myndigheterna som t.ex. Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Läkemedelsverket och Länsstyrelsen sker vid behov.
Kommunens livsmedelsinspektörer deltar regelbundet i följande aktiviteter för samordning mellan myndigheterna:
• Länsstyrelsens arrangerar länsmöten två gånger per år, då olika
livsmedelsfrågor diskuteras och där planering av för länet gemensamma projekt sker.
10
• Samsynsgruppen, ”Norrlivsgruppen”, omfattar 8 grannkommuner vilka träffas två gånger per år.
• Projekt som genomförs av Miljösamverkan Stockholms län och Livsmedelsverket.
• Samverkansgruppen för livsmedelskontroll (SILK) som är en grupp inom Miljösamverkan Stockholm. Gruppen träffas 4 gånger per år.
• SPAT‐möten (Samordnad provtagning av tappvatten).
Gruppen träffas 2 gånger per år.
4.2 Samordning inom behöriga myndigheter
De inspektörer som arbetar med livsmedelskontrollen i Sollentuna kommun har möte en gång i månaden där samordningsfrågor och bedömningar diskuteras.
Rutiner för handläggning tas fram och revideras. En gång i veckan hålls ett kortare möte för samsynsdiskussioner, avstämning och arbetsfördelning inom
livsmedelsgruppen.
I samband med uppstart av nya projekt ska gemensamma inspektioner genomföras. Under 2018 kommer inspektörerna delta vid de projekt som är relevanta för verksamheten och som arrangeras av Livsmedelsverket samt Miljösamverkan Stockholm. Vid varje projektuppstart ska alla inspektörer genomföra minst en gemensam inspektion.
4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen
Miljö‐och byggnadsnämnden i Sollentuna delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till någon annan myndighet.5 Befogenheter och resurser för kontrollen
5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter
Miljö‐ och byggnadsnämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804) och i Livsmedelsförordningen (2006:813).
I 11§ livsmedelslag (2006:804) framgår det att offentlig kontroll av
efterlevnaden av lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG‐bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG‐bestämmelserna utövas av Livsmedelsverket,
länsstyrelserna, andra statliga myndigheter och kommunerna i enlighet med vad regeringen bestämmer. En kommuns uppgift skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö‐ och
hälsoskyddsområdet.
11
I 25§ livsmedelsförordning (2006:813) framgår det att behörig myndighet att utöva offentlig kontroll är, om något annat inte följer av 25 a, 26 eller 27 § eller förordningen (2006:812) om offentlig kontroll av livsmedel som importeras från ett tredje land, den myndighet som prövar frågan om godkännande av en
anläggning eller som registrerar en anläggning. Förordning (2009:29).
Kontrollmyndigheten har, enligt 20 § Livsmedelslagen (2006:804), rätt att få tillträde till lokaler tillhörande livsmedelsanläggning samt rätt att på begäran få upplysningar och ta del av handlingar som behövs för kontrollen. Vid behov kan polishandräckning begäras enligt 27 § livsmedelslag (2006:804).
Av 13 § livsmedelslag (2006:804) framgår att kontrollmyndigheterna ska verka för att överträdelser av livsmedelslagstiftningen beivras. Det innebär att
åtalsanmälan ska göras när straffbelagda överträdelser av lagstiftningen påträffas i kontrollen. För att komma till rätta med bristande efterlevnad av lagstiftningen hos en företagare används i första hand artikel 54 i
kontrollförordningen (882/2004)men även förelägganden och förbud enligt 22 § livsmedelslagen, vilka får förenas med vite (23 §).
5.2 Kontrollpersonal och utrustning
PersonalMiljö‐ och byggnadsnämnden i Sollentuna har fem inspektörer till förfogande för att utföra livsmedelskontrollen under 2018. Under 2017 infördes också en samordningstjänst för livsmedelskontrollen (som även samordnar
hälsoskyddstillsynen). Totalt är 3,6 årsarbetskrafter avsatta för
livsmedelskontrollen. Tillgängligt verksamhetsstöd till livsmedelskontrollen motsvarar 0,7 årsarbetskrafter, inräknat stödtjänster och ledningstjänster.
Kommunens kontaktcenter bidrar med att ge information och råd utöver vad som hanteras av inspektörerna.
Under år 2016 genomfördes en behovsutredning gällande de resurser som kommunen har för livsmedelskontroll. Behovsutredningen visade att 3,4 årsarbetskrafter behövs för att genomföra kommunens uppdrag inom
livsmedelskontrollen år 2018. Då personella resurserna för livsmedelkontrollen utökats från 2017 till 2018 bedöms det finnas tillräckliga resurser för att kunna genomföra den planerade kontrollen under 2018.
All personal får årligen redogöra skriftligt för eventuella bisysslor. Kommunens författningssamling ”Regler för bisysslor i Sollentuna kommun”, antagna
av kommunstyrelsen 2009‐10‐17, § 118, reglerar vilka bisysslor som är tillåtna.
Information om bisysslor finns även på kommunens intranät.
Utrustning
12 För livsmedelskontroll används miljö‐ och byggnadskontorets tjänstebilar. Det
finns tillräcklig skyddsutrustning (rockar, mössor och skoskydd) för inspektörerna. Kontrollpersonalen har också egna termometrar samt
mobiltelefon med kamera. Utrymmen, inklusive kyl‐ och frysutrymme, finns för förvaring av prover och provtagningsutrustning. Inspektörerna har även tillgång till ATP‐mätare och temperaturloggar. En referenstermometer finns också i verksamheten, denna används inte i kontrollen. Vid omhändertagande av större mängder livsmedel hyrs lagerlokal eller kyl/fryscontainer.
5.3 Finansiering av kontrollen
Miljö‐ och byggnadsnämndens offentliga kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras med avgifter, enligt förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166).
Varje år betalar anläggningarna en årlig kontrollavgift som speglar
kontrollbehovet. Antal kontroltimmar, dvs kontrollbehovet, bestäms genom riskklassificering av anläggningen enligt följande faktorer:
• Riskklass (typ av verksamhet, storlek, känsliga konsumenter etc)
• Erfarenhetsklass (kontrollhistoria, erfarenhet från anläggningen)
• Kontrollbehov av information (märkning och presentation av menyer) Miljö‐och byggnadsnämnden följer Livsmedelsverkets vägledning
”Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid”.
Avgift för extra offentlig kontroll (uppföljning av kontroll, klagomålsärende, etc) tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordning(EG) nr 882/2004. Anläggningen ska då betala den faktiska tiden för kontrollen.
Taxan för livsmedelskontroll framgår av kommunens taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet, vilken antogs av
kommunfullmäktige 2017‐12‐07, § 171/2017, att gälla från och med 2018‐01‐
01.
Intäkterna för livsmedelskontroll beräknas för livsmedelskontrollen bli ca 2, 5 milj. kr för 2018 baserat på knappt 1800 timmar kontrolltid (se tabell s. 14).
Taxan har tagits fram med hjälp av SKL:s modell för beräkning av livsmedelstaxa.
13
5.4 Kompetenskrav och utbildning
Inspektörerna har högskoleutbildning relevant för kontrollområdet. Befintlig kompetens motsvarar i stort sett behovet.
Generell kompetensutveckling sker genom deltagande på EU‐utbildningar,
Livsmedelsverkets kurser och specialanpassade kurser från annan extern utbildare.
Dessutom sker kompetensutveckling genom de samordnande insatser som sker både internt och externt (se separat kapitel om samordning). Kompetensen hos enskilda medarbetare utvärderas i medarbetarsamtal som hålls årligen. Då används ett särskilt verktyg, Kompetensrosen, för att identifiera behov av kompetensutveckling både för hela gruppen och för den enskilda inspektören.
6 Organisation och utförande av kontrollen
6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt
Miljö‐och byggnadsnämnden i Sollentuna ansvarar för den operativa kontrollen vid ca 430 livsmedelsanläggningar. Livsmedelsanläggningarna består bland annat av restauranger, butiker, skol‐ och förskolekök, kosttillskottsverksamheter och webbhandel. Anläggningarna registreras i verksamhetssystemet Castor samt i en excelfil som även används för planering av tillsynen. Registervård sker löpande i och med fakturautskick och i samband med kontrollbesök.
Krav för godkännande respektive registrering finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Livsmedelsverkets vägledningar används som stöd i arbetet.
6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll
Prioritering mellan kontrollobjekt sker baserat på risk‐ och erfarenhetsklassning, varvid Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid används. Olika typer av anläggningar tilldelas olikamycket kontrolltid beroende på risk och erfarenhet från tidigare kontroller samt utifrån behovet av kontrolltid för information (märkning och/eller presentation på menyer). Vid misstanke om bedrägliga förfaranden, matförgiftning eller livsmedel som är felmärkta/kontaminerade med allergen så får dessa ärenden högsta
prioritet.
De livsmedelsanläggningar i Sollentuna kommun som miljö‐och byggnadsnämnden är ansvarig kontrollmyndighet för är riskklassade.
Kontrollbehovet som varje anläggning har varierar mellan 0,5 – 20 timmar. I kontrolltimmarna ingår även kontroll av ”information” d v s kontroll av märkning samt information på menyer. Frekvensen på kontrollerna varierar utifrån livsmedelsanläggningarnas beslutade kontrolltid. En detaljerad kontrollplan, arbetsplan, upprättas inför varje år där varje kontrollbesök inplaneras. Denna arbetsplan följs upp kontinuerligt. För 2018 planeras cirka 500 kontrollbesök genomföras på befintliga verksamheter. Därtill kommer
14 uppföljande besök i form av extra offentlig kontroll samt besök på verksamheter
som tillkommer under året.
I tabell 1 nedan redovisas fördelningen av antalet livsmedelsanläggningar per riskklass och den totala kontrolltiden för dessa anläggningar i Sollentuna kommun som miljö‐och byggnadsnämnden är ansvarig för.
Riskklass Antal objekt Beräknad kontrolltid
2018
Beräknad kontrolltid
2019
Beräknad kontrolltid
2020
2 1 18 18 18
3 11 139 139 139
4 32 314 314 314
5 88 592 592 592
6 51 238 237 237
7 160 350 350 350
8 90 91 50 50
Totalt 433 1742 1700 1700
Tabell 1. Fördelning av antalet livsmedelsanläggningar per riskklass och antalet kontrolltimmar för dessa anläggningar (2018‐01‐30)
Kontrollskulden från tidigare år uppgår till cirka 100 timmar. Dessa läggs till den totala
kontrolltiden för 2018.
Provtagning sker vid följande fall:
• Eventuellt vid misstanke om matförgiftning
• Eventuellt vid misstanke om kontaminering av allergen
• Vid genomförande av provtagningsplan
Under 2018 kommer ett antal planerade provtagningsprojekt samordnas inom länet.
Nämnden avser att medverka på samtliga av dessa.
6.3 Rutiner för utförande av kontroll
Det finns på flera olika rutiner som rör kontrollverksamheten på intranätet.
Rutinerna utgår ifrån Livsmedelsverkets vägledningar om offentlig kontroll, provtagning, godkännande och registrering samt sanktioner. Rutinerna ses över vid behov, men åtminstone en gång per år. Under 2017 infördes LEAN‐
arbetsätt för att snabbare identifiera och åtgärda rutiner och förbättringsbehov.
I verksamhetssystemet finns sparade mallar som ska användas vid olika typer av beslut, kontrollrapporter etc. Arbetssättet vid
kontroller är en blandning av föranmälda revisioner och oanmälda inspektioner, där de oanmälda inspektionerna är klart vanligare.
15
6.4 Provtagning och analys
ALcontrol är upphandlat laboratorium för livsmedelsanalyser. I specialfall kan annat laboratorium anlitas. Offentlig provtagning sker i huvudsak vid klagomål, utredning av misstänkt matförgiftning eller vid särskilda projekt.
6.5 Rapportering av kontrollresultat
Resultatet för livsmedelskontrollen för varje verksamhetsår rapporteras till Livsmedelsverket i början av efterföljande år. Sammanställningen av resultaten sker genom ett rapportutdrag ur Castor.
6.6 Öppenhet i kontrollen
I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av
Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets‐ och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium.
I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och sekretessbelagda handlingar.
Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa uppgifter kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling.
Efter varje kontrolltillfälle upprättas en kontrollrapport, och vid behov ett beslut, utifrån kravet i artikel 9 i (EG) 882/2004. Kontrollrapporten/beslutet är i de flesta fall en allmän och offentlig handling.
Till varje nämndssammanträde upprättas en lista över de delegationsbeslut som miljö‐och byggnadskontoret fattat.
16
7 Sanktioner – åtgärder vid bristande efterlevnad
Miljö‐ och byggnadsnämndens juridiska befogenheter för att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bl. a i artikel 54(EG) 882/2004. Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad ska den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som ska vidtas ska den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad.
Ytterligare åtgärder som kontrollmyndigheten kan vidta anges i 22‐24 §
Livsmedelslagen. Exempel på åtgärder som kontrollmyndigheten har möjlighet att vidta är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras samt tillfälligt eller permanent återkalla anläggningars godkännande. Möjlighet finns att kombinera föreläggande och förbud med vite.
Inom myndigheten regleras juridiska befogenheter med en delegationsordning.
För att kontroll ska kunna utföras effektivt har myndigheten långtgående delegation. Kontrollpersonalen använder Livsmedelsverkets vägledning om åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. I myndighetens administrativa system, ECOS, finns mallar för beslut.
Ett föreläggande skrivs alltid i de fall då en eller flera avvikelser ska följas upp med extra offentlig kontroll. Detta för att verksamhetsutövarna ska ha möjlighet att överklaga myndighetens beslut.
8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen
8.1 Uppföljning
Uppföljning, utvärdering och samsyn av kontrollen görs av personalen i
livsmedelsgruppen vid livsmedelsmöten en gång i månaden. Vid dessa tillfällen kontrolleras att den offentliga kontrollen utförts enligt planeringen. I samband med årsskiftet sker utvärdering av det gångna året samt planering av det kommande årets livsmedelskontroll. Målen i kontrollplanen följs upp i slutet av varje år.
8.2 Revisioner
Länsstyrelsen i Stockholms län gör revisioner enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 av den lokala livsmedelskontrollen i kommunen. Senaste revisionen av länsstyrelsen gjordes i Sollentuna år 2015. Revisionerna sker bland annat med avseende på planering, resurser och kompetens.
17
8.3 Utvärdering
Effektiviteten och kvaliteten av livsmedelskontrollens arbete utvärderas av personalen i livsmedelsgruppen vid varje möte. Vid årsskiftet utvärderas om de mål som satts upp gällande kontrollen uppfyllts under året. Utvärderingen sammanfattas i en rapport som sedan presenteras för Miljö‐ och
byggnadsnämnden.
9 Beredskap
Kommunen har en krisplan som ska användas vid krisledning och krishantering för den egna organisationens arbete. På Intranätet och i en krispärm finns en beredskapsplan med mer specifika rutiner för miljö‐ och byggnadskontorets arbete vid en kris inom livsmedelsområdet. Vid uppkomna livsmedelsburna utbrott utanför kontorstid är miljö‐och byggnadskonorets förvaltningschef nåbar och kontaktar berörd tjänsteman vid behov.
10 Flerårig nationell kontrollplan
I Sveriges nationella plan för kontrollen i livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd är organiserad, hur den genomförs och hur den utvecklas. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se.
