KONTROLLPLAN ENLIGT
LIVSMEDELSLAGSTIFTNINGEN 2020-2022
2
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ... 4
2 Mål för den offentliga kontrollen ... 5
2.1 En nationell livsmedelsstrategi ... 5
2.1.1 Övergripande mål för offentlig kontroll... 5
2.1.2 Myndighetsmål för operativa förutsättningar samt effektmål ... 6
2.1.3 Lokala kontrollmyndighetens mål ... 10
3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet ... 11
3.1 Behörig central myndighet ... 11
3.2 Behörig myndighet för kontrollen ... 11
3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna ... 11
3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten ... 11
4 Samordning ... 12
4.1 Samarbete mellan myndigheter ... 12
4.2 Samordning inom myndigheten ... 12
4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen ... 12
5 Befogenheter och resurser för kontrollen ... 13
5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter ... 13
5.2 Kontrollpersonal och utrustning ... 13
5.3 Finansiering av kontrollen ... 14
5.4 Kompetenskrav och utbildning... 15
6 Organisation och utförande av kontrollen ... 15
6.1 Registrering av kontrollobjekt ... 15
6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll ... 15
6.3 Rutiner för utförande av kontroll ... 16
6.4 Provtagning och analys ... 17
6.5 Rapportering av kontrollresultat ... 17
6.6 Öppenhet i kontrollen ... 17
7 Sanktioner – åtgärder vid bristande efterlevnad ... 18
8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen ... 18
3
8.1 Uppföljning ... 18
8.2 Revisioner ... 19
8.3 Utvärdering ... 19
9 Beredskap ... 19
10 Flerårig nationell kontrollplan ... 19
11 Uppföljning av 2019 års kontrollplan ... 19
4
1 Sammanfattning
Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten.
Kraven finns bl.a. i den nya kontrollförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och
foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel. Förordningen trädde i kraft den 14 december 2019 och innehåller ett antal nya begrepp, till exempel införs begreppet annan offentlig verksamhet och begreppet extra offentlig kontroll försvinner. Förordningen ersätter den tidigare förordningen (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll.
I Sollentuna kommun är miljö-och byggnadsnämnden behörig operativ kontrollmyndighet enligt livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de anläggningar, för vilka kommunen är kontrollansvarig. I Sollentuna finns ca 440 livsmedelsanläggningar. Dessa anläggningar utgörs av bl a restauranger, butiker av olika slag, förskolekök, skolkök, dricksvattenanläggningar, äldreboenden, grossister och industriella tillverkare.
Kontroll utförs främst oanmält, men även anmält och vanligen med
kontrollmetoderna revision eller inspektion. Betydande arbetsuppgifter inom
kontrollen är att genomföra revisioner eller inspektioner samt att handlägga ärenden såsom registrering och riskklassificering. Kontrollen omfattar även att utreda matförgiftningar, klagomål, rapportera uppgifter till Livsmedelsverket, svara på remisser samt fatta beslut i frågor kring sanktioner, avgifter och åtalsanmälningar.
Miljö‐ och byggnadsnämndens kontrollverksamhet syftar till att bidra till att de nationella målen för den offentliga kontrollen samt kommunens övergripande mål uppnås. Nämnden har för 2020 som mål att kontrollplanen ska uppfyllas till 100 %.
Med utgångspunkt från de nationella målen och den nationella kontrollplanen
prioriteras två kontrollområden som är i fokus under året. Dessa två kontrollområden ska kontrolleras vid samtliga objekt som har planerad tillsyn under året.
Fokusområden för 2020 kommer att vara:
Kontroll av storhushåll (restauranger, caféer, salladsbarer m.m.) för att verifiera att företagarna kan ge korrekt information om allergena ingredienser i maträtter som serveras eller på annat sätt saluhålls. Kontrollerna utförs på sådana verksamheter som valt att lämna uppgifter om allergena ingredienser muntligt och genom skriftligt anslag uppmanar kunden att fråga vad maten innehåller.
Kontroll av butiker (som inte är anslutna till de stora detaljhandelskedjorna) för att verifiera att spårbarhet finns för färskt och fryst kött av nöt, gris samt får och lamm. I förekommande fall ska kontrollen också verifiera påståenden om svenskt ursprung.
5
2 Mål för den offentliga kontrollen 2.1 En nationell livsmedelsstrategi
En nationell livsmedelsstrategi med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen den 20 juni 2017.
Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan från produktion till konsumtion och inkluderar regelgivning och livsmedelskontroll. Strategin har följande tre strategiska målområden:
1. Utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.
2. Konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader.
3. Kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation.
Livsmedelsstrategin ligger till grund för att utforma nationella mål bland annat för livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket formulerar mål på olika nivåer som kontrollmyndigheterna ska förhålla sig till.
2.1.1 Övergripande mål för offentlig kontroll
De övergripande målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att:
Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt.
De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk.
Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande.
De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap.
För varje övergripande mål finns en önskad effekt:
Ingen blir sjuk eller lurad, konsumenterna har en god grund för val av produkt och har förtroende för myndighetens verksamhet
De livsmedelsproducerande djuren hanteras väl och är friska. De växter som används för livsmedels- och foderproduktion är sunda och fria från växtskadegörare.
Verksamhetsutövarna har tilltro till myndigheternas övervakning, kontroll, rådgivning och andra insatser och upplever dessa meningsfulla. Det ska vara lätt att göra rätt. Detta bidrar till att stärka förtroendet för deras produkter och att konsumenterna får säkra livsmedel och inte blir lurade.
Myndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan, inklusive beredskap, så att den gemensamma
6 effekten ökar. Kontrollverksamheten är regelbunden, riskbaserad, likvärdig och
rättssäker samt ger avsedd effekt.
2.1.2 Myndighetsmål för operativa förutsättningar samt effektmål
Livsmedelsverket har därutöver tagit fram myndighetsmål som beskriver operativa förutsättningar för en fungerande livsmedelskontroll. Dessa är:
Alla kontrollmyndigheter har en plan för livsmedelskontrollen inom sitt område för att utföra kontroll i tillräcklig omfattning.
Alla kontrollmyndigheter planerar och utför kontroll med fokus på de största hälsoriskerna och på det som på ett avgörande sätt kan vara vilseledande för konsumenterna.
Alla kontrollmyndigheter har rätt kompetens för att upptäcka avvikelser och bedöma dess risker.
Alla kontrollmyndigheter använder de kontrollmetoder som är bäst lämpade för att upptäcka avvikelser inom de områden man kontrollerar.
Alla kontrollmyndigheter vidtar de åtgärder som är nödvändiga så att de avvikelser som upptäckts i kontrollen åtgärdas inom utsatt tid samt följer sedan upp (verifierar) att avvikelser åtgärdas.
Med utgångspunkt från målen i EU-lagstiftningen och ett val av fokusområden där det är mest angeläget att uppnå en förbättring, har fyra gemensamma effektmål fastställts. Effektmålen bidrar till att de nationella övergripande målen för livsmedelskedjan uppnås.
Fokusområdena är gemensamma för hela livsmedelskedjan och effektmålen pekar ut områden där en märkbar förändring behövs.
Säkert dricksvatten. För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvattnet minska.
Mikrobiologiska risker. Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobakter, listeria, ehec/vtec och norovirus.
Kemiska risker. Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (dioxin, PCB), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedels-kedjan.
Information i livsmedelskedjan. Information om livsmedel och om
livsmedelsproducerande djur och växter kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan.
De övergripande målen för livsmedelskedjan är nedbrutna i operativa mål. Det finns även operativa mål som utgår från effektmålen. De operativa målen bidrar till att nå de gemensamma målen. För perioden 2020-2022 finns totalt 21 olika operativa mål. 17 av dessa mål omfattar kontroller på verksamheter som miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna är ansvarig för.
Dessa är:
7 Operativt
mål Innebörd
1 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts vid alla anläggningar för produktion av dricksvatten (> 100 m3 / dygn) för att bedöma om säkerhetsbarriärerna vid
anläggningarna är anpassade till mikrobiologiska faror (bakterier, virus och parasiter) i råvattnet. I kontrollen ingår också att bedöma om faroanalys och eventuellt övrigt HACCP-system valideras i den omfattning som är motiverat av förändrade förhållanden vid råvattentäkten eller förändrad råvattenkvalitet.
2 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts vid alla anläggningar för produktion av dricksvatten (> 100 m3 / dygn) för att bedöma att kemiska faror i råvattnet har beaktats i faroanalysen (HACCP) samt att tillräckliga åtgärder vidtagits för att eliminera eller reducera dessa faror. I kontrollen ingår också att vid vattenverk som använder ytvattentäkt eller grundvatten med konstgjord infiltration som råvatten, bedöma om faroanalys och eventuellt övrigt HACCP-system valideras i den omfattning som är motiverad av förändrade förhållanden vid råvattentäkten eller förändrad råvattenkvalitet, vad avser faran cyanotoxiner.
3 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts vid alla distributionsanläggningar (> 100 m3 /dygn) för att
verifiera att verksamhetsutövaren har rutiner för att sköta, underhålla och vid behov rengöra reservoarer för att motverka förorening och mikrobiologisk tillväxt.
4 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för att verifiera att korrekt information om fiskart och fångszon finns och lämnas vidare i kedjan. Kontrollerna ska utföras vid minst 100 anläggningar i tidigare handelsled, såsom grossister, importörer, huvudkontor och matmäklare. Kontrollerna ska också verifiera att spårbarhet (ett steg framåt och ett steg bakåt) finns.
5 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för att verifiera att spårbarhet finns för färskt och fryst kött av nöt, gris samt får och lamm. I förekommande fall ska kontrollen också verifiera påståenden om svenskt ursprung. Kontrollerna ska utföras i minst 500 butiker som inte är anslutna till de stora detaljhandelskedjorna.
8 6 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för
att verifiera att spårbarhet finns för ägg. Kontrollerna ska utföras vid minst 100 bagerier, i minst 100 restauranger samt i minst 200 butiker som inte är anslutna till de stora
detaljhandelskedjorna. I förekommande fall ska kontroll i butik också verifiera påståenden om svenskt ursprung.
7 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för att verifiera påståenden om ”ekologiska livsmedel” gällande följande produkter; kaffe, kryddor och barnmat. Produkterna är samma som avses i målen 13, 14, 15 och 17. Kontrollerna görs vid alla de verksamheter som omfattas av nämnda mål när påståenden om ekologiska livsmedel av aktuella slag görs.
8 Senast den 31 december 2022 ska offentlig kontroll ha utförts vid minst 4000 storhushåll (restauranger, caféer, salladsbarer m.m.) för att verifiera att företagarna kan ge korrekt
information om allergena ingredienser i maträtter som serveras eller på annat sätt saluhålls. Kontrollerna utförs på sådana verksamheter som valt att lämna uppgifter om allergena ingredienser muntligt och genom skriftligt anslag uppmanar kunden att fråga vad maten innehåller.
9 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts vid minst 2500 detaljhandelsanläggningar (butiker) och minst 1250 anläggningar i tidigare led (tillverkning och import) som utformar märkning samt märker/förpackar. Detta för att verifiera att uppgifter som anges i ingrediensförteckningar stämmer med tillsatta ingredienser (verkligt innehåll). De ingredienser som avses i detta mål är allergener samt de som kvalificerar för mängdangivelse.
11 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för att verifiera att livsmedelstillsatser som släpps ut på
marknaden uppfyller föreskrivna renhetskriterier. Kontroll utförs vid alla tillverkare, importörer och grossister samt hos företag som förser andra företag med tillsatser och/eller tillsatsblandningar. Kontrollerna inriktas på två tillsatser vardera inom grupperna sötningsmedel och färgämnen, samt citronsyra (E330).
9 12 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för
att verifiera att endast godkända livsmedelstillsatser inom grupperna färgämnen och sötningsmedel används, och inom tillåtna halter i godis, isglass, läsk och liknande drycker som främst riktar sig till barn. Kontrollmyndigheterna ska också verifiera att spårbarhet bakåt finns för dessa tillsatser samt att tillsatserna anges korrekt i märkningen av de produkter där de ingår. Kontrollen utförs vid alla tillverkare (om produkten tillverkas i Sverige), annars hos den företagare (importör, huvudkontor, matmäklare) som sätter produkten på marknaden i Sverige
13 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för att verifiera att företagarna genomför förebyggande och reducerande åtgärder så att halterna av akrylamid i kaffe (inklusive snabbkaffe) ligger under angivna åtgärdsnivåer.
Kontrollen utförs vid alla tillverkare (kafferosterier, om produkten tillverkas i Sverige), annars hos företagare (huvudkontor) som sätter kaffe på marknaden i Sverige.
14 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av
ochratoxin A i rostade kaffebönor och malet rostat kaffe inte överskrider gränsvärdet14. Kontrollen utförs vid alla
tillverkare (kafferosterier), alternativt företagare (importör, huvudkontor, matmäklare) som sätter rostade kaffebönor eller malet rostat kaffe på marknaden i Sverige.
15 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för att verifiera att företagarna genomför förebyggande och reducerande åtgärder så att halterna av akrylamid i beredda spannmålsbaserade livsmedel för småbarn och spädbarn (välling- och grötpulver) ligger under angivna åtgärdsnivåer.
Kontrollen utförs vid alla tillverkare (om produkten tillverkas i Sverige), annars hos den företagare (importör, huvudkontor, matmäklare) som sätter produkten på marknaden i Sverige.
16 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av
kadmium och ochratoxin A i mjöl av vete, durumvete och bovete, som avses säljas till konsument, understiger gällande gränsvärden. Kontrollerna ska utföras vid alla kvarnar, importörer, grossister och matmäklare som säljer mjöl av sådant slag. Motsvarande kontroll av mjöl ska också utföras när mjölet används som råvara vid industriell tillverkning av bageriprodukter och pastaprodukter.
10 17 Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts för
att verifiera att företagarna säkerställer att saffran innehåller det som anges i märkning eller i annan livsmedelsinformation (äkthet), att färgämnen inte används samt att spårbarhet finns.
Kontrollerna ska utföras vid minst 100 importörer,
huvudkontor, grossister och matmäklare, samt e-handel och annan distansförsäljning.
19 Senast den 31 december 2022 ska offentlig kontroll ha utförts vid alla anläggningar i tidigare led (huvudkontor, importörer, matmäklare, grossister inklusive ehandel) som släpper ut fiskoljebaserade kosttillskott och/eller tillskott med D-vitamin på marknaden. Detta för att verifiera att företagarna
säkerställer att halterna av dioxin och PCB inte överskrider gällande gränsvärden i fiskoljebaserade produkter. För D- vitaminpreparat ska kontrollen verifiera att angivna halter av vitamin D är korrekta samt att tillåten D-vitaminförening används.
Varje år tas två kontrollområden fram som är i fokus under året. Dessa två kontrollområden ska kontrolleras vid samtliga aktuella objekt som har planerad tillsyn under året. Kontrollområdena ska väljas ut utifrån de operativa målen som är relevanta för den kontrollverksamhet som utförs av miljö‐ och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun.
Fokusområden för 2020 kommer att vara:
o Operativt mål 5; Verifiera att spårbarhet finns för färskt och fryst kött av nöt, gris samt får och lamm. I förekommande fall ska kontrollen också verifiera påståenden om svenskt ursprung. Kontrollerna ska utföras i butiker som inte är anslutna till de stora detaljhandelskedjorna.
o Operativt mål 8; Verifiera att företagarna kan ge korrekt information om allergena ingredienser i maträtter som serveras eller på annat sätt saluhålls.
Kontrollerna utförs på sådana verksamheter som valt att lämna uppgifter om allergena ingredienser muntligt och genom skriftligt anslag uppmanar
kunden att fråga vad maten innehåller. Målet gäller storhushåll (restauranger, caféer, salladsbarer m.m.).
Kontroll mot operativa mål 4, 9 och 16 på utvalda objekt kommer också att genomföras under 2020.
2.1.3 Lokala kontrollmyndighetens mål
Miljö‐ och byggnadsnämndens kontrollverksamhet syftar till att bidra till att de nationella målen för den offentliga kontrollen samt kommunens övergripande mål uppnås.
Mål för livsmedelskontrollen i Sollentuna 2020 är att kontrollplanen ska uppfyllas till 100 %.
11 Kontrollplanen anger hur mycket kontrolltid som ska genomföras under året och hur de
nationella kontrollmålen ska genomföras. Livsmedelskontrollen tillförsäkrar att verksamheter har en säker livsmedelshantering.
3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet
Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 § i Livsmedelsförordningen (2006: 814).
3.2 Behörig myndighet för kontrollen
De behöriga myndigheterna för livsmedelskontroll i Sollentuna kommun är Livsmedelsverket, länsstyrelsen samt miljö-och byggnadsnämnden, enligt 11 § i Livsmedelslagen (2006:804) samt miljö-och byggnadsnämndens reglemente.
3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna
Den nationella fleråriga kontrollplanen för livsmedelskedjan beskriver Sveriges kontrollorganisation och ansvarsfördelning mellan myndigheter.
Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 § i Livsmedelsförordningen, mellan Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och de lokala kontrollmyndigheterna. Där framgår det vilken myndighet som prövar frågor om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar och enligt 25 § i nämnda förordning ska den myndighet som prövar godkännandet av en anläggning eller registrerar anläggningen även utöva kontrollen över verksamheten i anläggningen.
3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten
Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun har en delegationsordning som reglerar vilka beslut som kan fattas av nämnd, inspektör och miljö- och
hälsoskyddschef. Inspektörer har omfattande delegation och möjlighet att fatta beslut i den typ av ärenden som kan komma att bli akuta, vilket innebär att beslut kan fattas effektivt i brådskande ärenden. Delegationsordningen anpassades efter den nya kontrollförordningen i december 2019.
12
4 Samordning
4.1 Samarbete mellan myndigheter
Samordning mellan myndigheterna som t.ex. Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Länsstyrelsen och andra kommuner sker vid behov. Kommunens
livsmedelsinspektörer deltar regelbundet i följande aktiviteter för samordning mellan myndigheterna:
Länsstyrelsen arrangerar länsträffar två gånger per år, då olika
livsmedelsfrågor diskuteras och där planering av för länet gemensamma projekt sker.
Samsynsgruppen ”Norrlivsgruppen”, omfattar 8 grannkommuner vilka träffas en dag per år.
Projekt som genomförs av Miljösamverkan Stockholms län och Livsmedelsverket.
Samverkansgruppen för livsmedelskontroll (SILK) som är en grupp inom Miljösamverkan Stockholm. Gruppen träffas två gånger per år.
SPAT-möten (samordnad provtagning av tappvatten).
Gruppen träffas 2 gånger per år.
Länsstyrelsens grupp om livsmedelsbrott träffas en gång per år.
Livsmedelsverkets nationella grupp för kontroll av kosttillskott har möte två gånger per år.
4.2 Samordning inom myndigheten
De inspektörer som arbetar med livsmedelskontrollen i Sollentuna kommun har möte en gång i månaden där samordningsfrågor och bedömningar diskuteras. Rutiner för
handläggning tas fram och revideras. En gång i veckan hålls ett kortare möte för samsynsdiskussioner, avstämning och arbetsfördelning inom livsmedelsgruppen.
I samband med uppstart av nya projekt ska gemensamma inspektioner genomföras.
Under 2020 kommer inspektörerna delta vid de projekt som är relevanta för verksamheten och som arrangeras av Livsmedelsverket samt Miljösamverkan Stockholm. Vid varje projektuppstart ska alla inspektörer genomföra minst en gemensam inspektion.
4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen
Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till någon annan myndighet.
13
5 Befogenheter och resurser för kontrollen
5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter
Miljö- och byggnadsnämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804) och i Livsmedelsförordningen (2006:813).
I 11§ livsmedelslag (2006:804) framgår det att offentlig kontroll av efterlevnaden av lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna utövas av Livsmedelsverket, länsstyrelserna, andra statliga myndigheter och kommunerna i enlighet med vad regeringen bestämmer. En kommuns uppgift skall fullgöras av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
I 25§ livsmedelsförordning (2006:813) framgår det att behörig myndighet att utöva offentlig kontroll är, om något annat inte följer av 25 a, 26 eller 27 § eller
förordningen (2006:812) om offentlig kontroll av livsmedel som importeras från ett tredje land, den myndighet som prövar frågan om godkännande av en anläggning eller som registrerar en anläggning. Förordning (2009:29).
Kontrollmyndigheten har, enligt 20 § Livsmedelslagen (2006:804), rätt att få tillträde till lokaler tillhörande livsmedelsanläggning samt rätt att på begäran få upplysningar och ta del av handlingar som behövs för kontrollen. Vid behov kan polishandräckning begäras enligt 27 § livsmedelslag (2006:804).
Av 13 § livsmedelslag (2006:804) framgår att kontrollmyndigheterna ska verka för att överträdelser av livsmedelslagstiftningen beivras. Det innebär att åtalsanmälan ska göras när straffbelagda överträdelser av lagstiftningen påträffas i kontrollen. För att komma till rätta med bristande efterlevnad av lagstiftningen hos en företagare används artikel 138 i kontrollförordning (EU) nr 2017/625 men även förelägganden och förbud enligt 22 § livsmedelslagen, vilka får förenas med vite (23 §).
5.2 Kontrollpersonal och utrustning
Personalresurser
Miljö- och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun har fem inspektörer till förfogande för att utföra livsmedelskontrollen under år 2020. En av dessa tjänster är delad på 50 % för hälsoskyddstillsyn och en annan tjänst har 50 % samordningsuppdrag för
livsmedel- och hälsoskyddsgruppen. För 2020 finns 3,5 årsarbetskrafter tillgängliga för livsmedelskontrollen. Tillgängligt verksamhetsstöd till livsmedelskontrollen motsvarar 0,7 årsarbetskrafter, inräknat stödtjänster och ledningstjänster. Kommunens
kontaktcenter bidrar med att ge information och råd utöver vad som hanteras av inspektörerna.
Varje år genomförs en behovsutredning inför det kommande verksamhetsåret.
Behovsutredningen inför år 2020 visar att 4,3 årsarbetskrafter behövs för att kunna
14 täcka hela behovet för livsmedelskontroll. Då 3,5 årsarbetskrafter finns tillgängliga för
livsmedelskontroll under år 2020 saknas 0,8 årsarbetskrafter för att täcka
tillsynsbehovet. För att täcka kontrollbehovet har taxan för livsmedelskontrollen höjts inför 2020.
All personal får årligen redogöra skriftligt för eventuella bisysslor. Kommunens författningssamling ”Regler för bisysslor i Sollentuna kommun”, antagna av kommunstyrelsen 2009-10-17, § 118, reglerar vilka bisysslor som är tillåtna.
Information om bisysslor finns även på kommunens intranät.
Utrustning
För livsmedelskontroll används kommunens tjänstebilar (bilpool). Det finns tillräcklig skyddsutrustning (rockar, mössor och skoskydd) för inspektörerna.
Kontrollpersonalen har också egna termometrar samt mobiltelefon med kamera.
Läsplattor köptes in under 2018 för att öka möjligheterna till att digitalisera tillsynen.
Utrymmen, inklusive kyl- och frysutrymme, finns för förvaring av prover och provtagningsutrustning. Inspektörerna har även tillgång till ATP-mätare, pH-mätare och temperaturloggar. En referenstermometer för kontrollmätning av termometrarna finns också i verksamheten, denna används inte i kontrollen. Vid eventuellt
omhändertagande av större mängder livsmedel hyrs lagerlokal eller kyl/fryscontainer.
5.3 Finansiering av kontrollen
Miljö- och byggnadsnämndens offentliga kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras med avgifter, enligt förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel (SFS 2006:1166).
Varje år betalar anläggningarna en årlig kontrollavgift som speglar
kontrollbehovet. Antal kontroltimmar, dvs kontrollbehovet, bestäms genom riskklassificering av anläggningen enligt följande faktorer:
• Riskklass (typ av verksamhet, storlek, känsliga konsumenter etc)
• Erfarenhetsklass (kontrollhistoria, erfarenhet från anläggningen)
• Kontrollbehov av information (märkning och presentation av menyer)
Miljö-och byggnadsnämnden följer Livsmedelsverkets vägledning
” Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid”.
Avgift för kontroll som ursprungligen inte var planerad (uppföljning av
förelägganden/förbud, befogade klagomålsärenden, etc) tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 79 punkt 2c i kontrollförordning (EU) nr 2017/625.
Livsmedelsföretaget ska då betala den faktiska tiden för kontrollen.
Taxan för livsmedelskontroll framgår av kommunens taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet, vilken antogs av kommunfullmäktige 2019-12-09, § 147 Dnr 2019/0100. Taxan har tagits fram med hjälp av SKR:s modell för beräkning av livsmedelstaxa.
15 Intäkterna för livsmedelskontrollen beräknas bli ca 2,5 milj. kr för 2020 baserat på
drygt 1600 timmar kontrolltid (se tabell 1, sidan 16).
5.4 Kompetenskrav och utbildning
Inspektörerna har högskoleutbildning relevant för kontrollområdet. Befintlig kompetens motsvarar i stort sett behovet.
Generell kompetensutveckling sker genom deltagande på EU-utbildningar, Livsmedelsverkets kurser och specialanpassade kurser från annan extern utbildare. Dessutom sker
kompetensutveckling genom de samordnande insatser som sker både internt och externt (se separat kapitel om samordning). Kompetensen hos enskilda medarbetare utvärderas i
medarbetarsamtal som hålls årligen. Då används ett särskilt verktyg, Kompetensrosen, för att identifiera behov av kompetensutveckling både för hela gruppen och för den enskilda
inspektören.
6 Organisation och utförande av kontrollen
6.1 Registrering av kontrollobjekt
Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun ansvarar för den operativa
kontrollen vid ca 440 livsmedelsanläggningar. Livsmedelsanläggningarna består bland annat av restauranger, butiker, skol- och förskolekök och boenden. Anläggningarna registreras i verksamhetssystemet Castor samt i en excelfil som även används för planering av tillsynen. Registervård sker löpande i och med fakturautskick och i samband med kontrollbesök.
6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll
Prioritering mellan kontrollobjekt sker baserat på risk- och erfarenhetsklassning, varvid Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid används. Olika typer av anläggningar tilldelas olika mycket kontrolltid beroende på risk och erfarenhet från tidigare kontroller samt utifrån behovet av
kontrolltid för information (märkning och/eller presentation på menyer). Vid misstanke om bedrägliga förfaranden, matförgiftning eller livsmedel som är
felmärkta/kontaminerade med allergen så får dessa ärenden högsta prioritet.
De livsmedelsanläggningar i Sollentuna kommun som miljö-och byggnadsnämnden är ansvarig kontrollmyndighet för är riskklassade. Kontrollbehovet som varje anläggning har varierar mellan 1 – 15 timmar. I kontrolltimmarna ingår även kontroll av
”information” d v s kontroll av märkning samt information på menyer. Frekvensen på kontrollerna varierar utifrån livsmedelsanläggningarnas beslutade kontrolltid. En detaljerad kontrollplan, arbetsplan, upprättas inför varje år där varje kontrollbesök inplaneras. Denna arbetsplan följs upp kontinuerligt. För 2020 planeras cirka 500 ordinarie kontrollbesök genomföras på befintliga verksamheter. Därtill planeras ytterligare ca 50 besök i form av kontroll som ursprungligen inte var planerad, som
16 vid oförutsedda händelser och allvarligare avvikelser. För att täcka den kontrollskuld
som finns skulle ytterligare ca 120 kontroller krävas.
I tabell 1 nedan redovisas fördelningen av antalet livsmedelsanläggningar per riskklass och den totala kontrolltiden för dessa anläggningar i Sollentuna kommun som miljö-och byggnadsnämnden är ansvarig för.
Riskklass Antal objekt Beräknad kontrolltid 2020
Beräknad kontrolltid 2021
Beräknad kontrolltid 2022
2 1 15 15 15
3 10 104,5 104,5 104,5
4 32 289 289 289
5 83 520 520 520
6 45 212,5 212,5 212,5
7 163 380 380 380
8 104 150 150 150
Totalt 438 1671 1671 1671
Tabell 1. Fördelning av antalet livsmedelsanläggningar per riskklass och antalet kontrolltimmar för dessa anläggningar (2020-01-08).
Kontrollskulden från tidigare år uppgår till cirka 600 timmar. Ca 100 av dessa ska ansamlas årligen så att tillsyn kan utföras på de objekt med få kontrolltimmar och som därför ska ha kontroll vartannat eller vart tredje år (företag med 1-2 timmars årlig kontrolltid).
Provtagning sker vid följande fall:
• Eventuellt vid misstanke om matförgiftning
• Eventuellt vid misstanke om kontaminering av allergen
• Vid genomförande av provtagningsplan
Under 2020 kommer ett antal planerade provtagningsprojekt samordnas inom länet och av Livsmedelsverket som nämnden avser att medverka i. Genom miljösamverkan Stockholms län kommer två provtagningsprojekt att anordnas. Dessa är provtagning av vissa färgämnen i godis och läsk samt mikrobiologisk provtagning av is från ismaskin. Livsmedelsverket anordnar ett projekt där provtagning sker med avseende på tungmetaller och mykotoxiner i baljväxter och ris.
6.3 Rutiner för utförande av kontroll
Det finns flera olika rutiner som rör kontrollverksamheten på intranätet. Rutinerna utgår ifrån Livsmedelsverkets vägledningar om offentlig kontroll, provtagning, godkännande och registrering samt sanktioner. Rutinerna ses över vid behov, men åtminstone en gång per år. Under 2017 infördes LEAN-arbetssätt för att snabbare
17 identifiera och åtgärda rutiner och förbättringsbehov. Detta arbetssätt fortsätter och
bidrar till kvalitetssäkring av kontrollen.
I verksamhetssystemet finns sparade mallar som ska användas vid olika typer av beslut, kontrollrapporter etc. Arbetssättet vid kontroller är en blandning av främst oanmälda inspektioner men också av föranmälda revisioner.
6.4 Provtagning och analys
Synlab är upphandlat laboratorium för livsmedelsanalyser. I specialfall kan annat laboratorium anlitas. Offentlig provtagning sker i huvudsak vid klagomål,
utredning av misstänkt matförgiftning eller vid särskilda projekt.
6.5 Rapportering av kontrollresultat
Resultatet för livsmedelskontrollen för varje verksamhetsår rapporteras till
Livsmedelsverket i början av efterföljande år. Sammanställningen av resultaten sker genom ett rapportutdrag ur verksamhetssystemet Castor.
6.6 Öppenhet i kontrollen
I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium.
I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till
myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och sekretessbelagda handlingar.
Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet.
En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa uppgifter kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling.
Efter varje kontrolltillfälle upprättas en kontrollrapport, och vid behov ett beslut, utifrån kravet i artikel 13 i kontrollförordning (EU) nr 2017/625.
Kontrollrapporten/beslutet är i de flesta fall en allmän och offentlig handling.
Till varje nämndssammanträde upprättas en lista över de delegationsbeslut som avdelningen för miljö- och hälsoskydd fattat.
18
7 Sanktioner – åtgärder vid bristande efterlevnad
Miljö- och byggnadsnämndens juridiska befogenheter för att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bl. a i artikel 138 i kontrollförordning (EU) nr 2017/625.
Denna anger att om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad ska den behöriga myndigheten vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att fastställa orsaken till och omfattningen av den bristande efterlevnaden samt fastställa aktörens ansvar, och lämpliga åtgärder för att säkerställa att den berörda aktören åtgärdar den bristande efterlevnaden och förebygger ytterligare upprepningar. När de behöriga myndigheterna beslutar vilka åtgärder som ska vidtas ska de ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och till den utsträckning i vilken aktören tidigare har efterlevt bestämmelserna.
Ytterligare åtgärder som kontrollmyndigheten kan vidta anges i 22-24 §§
Livsmedelslagen. Exempel på åtgärder som kontrollmyndigheten har möjlighet att vidta är föreläggande, förbud, begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras samt tillfälligt eller permanent återkalla anläggningars godkännande.
Möjlighet finns att kombinera föreläggande och förbud med vite.
Inom myndigheten regleras juridiska befogenheter med en delegationsordning. För att kontroll ska kunna utföras effektivt har myndigheten långtgående delegation.
Inspektörerna använder Livsmedelsverkets vägledning om åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. I myndighetens administrativa system, Castor, finns mallar för beslut.
Ett föreläggande skrivs i regel i de ärenden med allvarliga avvikelser, när tidigare avvikelser följs upp och de inte har åtgärdats, samt i de fall där objektet bara har ett kontrolltillfälle per år. Detta för att verksamhetsutövarna ska ha möjlighet att överklaga myndighetens beslut och för att säkerställa att avvikelser åtgärdas inom rimlig tid.
Aktören debiteras sedan för den tid inspektören lägger på att följa upp förelägganden och förbud.
Kontrollmyndigheten är skyldig att besluta om och ta ut sanktionsavgifter i vissa angivna fall enligt 30 a § livsmedelslagen (2006:804) och 39 c-e §§
livsmedelsförordningen (2006:813). Exempelvis när någon påbörjar en verksamhet som är registreringspliktig utan att en anmälan om registrering har gjorts till den behöriga myndigheten. Detta gäller även när någon tar över en redan pågående verksamhet utan att låta registrera detta. Sanktionsavgifterna är höga. För offentliga verksamhetsutövare är den 40 000 kr. För andra verksamhetsutövare bygger den på verksamhetens omsättning.
8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen
8.1 Uppföljning
Uppföljning, utvärdering och samsyn av kontrollen görs av personalen i
livsmedelsgruppen vid livsmedelsmöten en gång i månaden. Vid dessa tillfällen kontrolleras att den offentliga kontrollen utförts enligt planeringen. I samband med
19 årsskiftet sker utvärdering av det gångna året samt planering av det kommande årets
livsmedelskontroll. Målen i kontrollplanen följs upp i slutet av varje år.
8.2 Revisioner
Länsstyrelsen i Stockholms län gör revisioner av den lokala livsmedelskontrollen i kommunen. Senaste revisionen av länsstyrelsen gjordes i Sollentuna år 2015.
Revisionerna sker bland annat med avseende på planering, resurser och kompetens.
Under 2018 genomförde även kommunens revisorer en revision på
livsmedelskontrollen. Denna resulterade några rekommendationer bl.a. att nämnden ska informeras mer regelbundet om kontrollen. Detta genomförs nu med regelbundna informationspunkter.
8.3 Utvärdering
Effektiviteten och kvaliteten av livsmedelskontrollens arbete utvärderas av personalen i livsmedelsgruppen vid varje månadsmöte. Vid årsskiftet utvärderas om de mål som satts upp gällande kontrollen uppfyllts under året. Utvärderingen sammanfattas i verksamhetsberättelsen.
9 Beredskap
Kommunen har en krisledningsgrupp som sammankallas vid särskilda händelser. I nämndens risk- och sårbarhetsanalys utgör livsmedelshantering en viktig del i
organisationens krishantering. På intranätet och i en krispärm finns en beredskapsplan med mer specifika rutiner för avdelningen för miljö- och hälsoskydd vid en kris inom livsmedelsområdet. Vid uppkomna livsmedelsburna utbrott utanför kontorstid är kommunens säkerhetschef nåbar och kontaktar miljö- och hälsoskyddschefen vid behov.
10 Flerårig nationell kontrollplan
I Sveriges nationella plan för kontrollen i livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd är organiserad, hur den genomförs och hur den utvecklas. Kontrollplanen finns bl.a.
på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se
11 Uppföljning av 2019 års kontrollplan
Uppföljningen av 2019 års kontrollplan visar sammantaget att den planerade kontrollen inte har genomförts fullt ut. Några av orsakerna är föräldraledigheter, sjukskrivningar och introduktion av ny personal. Cirka 600 timmar planerad livsmedelskontroll utfördes inte under 2019 (det inkluderar kontrollskuld från föregående år). Kontrollskulden har ökat med ca 200 timmar under 2019.
20 Under 2019 hade nämnden följande mål:
Verksamhetsmål: Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar som härrör från verksamheter. Uppföljningsmått: antalet avvikelser gällande kontrollområdet personlig hygien ska minska. (Antal avvikelser av det totala antalet kontroller inom kontrollområdet, angivet i procent).
Brister gällande denna kontrollpunkt (handhygien, rutiner vid sjukdom etc) kan medföra att smitta sprids via livsmedel.
Uppföljning: Uppgifter om detta kommer genom myndighetsrapporteringen som sker i slutet av januari och återfinns i verksamhetsberättelsen för 2019.
Alla nyregistrerade verksamheter ska besökas inom två månader från det att verksamheten startat. (Uppföljningsmått: %)
Uppföljning: 89,8 % av de nyregistrerade verksamheterna fick sin första kontroll inom två månader.
Ökad samsyn inom livsmedelsgruppen genom gemensamma kontroller. Vid de gemensamma inspektionerna deltar minst två inspektörer. Varje inspektör ska delta vid minst sex gemensamma inspektioner. (Uppföljningsmått: antal inspektioner) Uppföljning: Samtliga inspektörer har genomfört minst sex gemensamma inspektioner.
Årligen ta fram två kontrollområden som är i fokus under året. Dessa två kontrollområden ska kontrolleras vid samtliga aktuella objekt som har planerad tillsyn under året. Kontrollområdena ska väljas ut utifrån de operativa mål som anges i Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2017‐ 2019 och som är relevanta för den kontrollverksamhet som utförs av miljö‐ och byggnadsnämnden i Sollentuna kommun.
Fokusområden för 2019 var:
o Operativt mål 6; Kontroll av hur anläggningar som tillverkar tårtor, bakelser, smörgåstårtor, smörgåsar och sallader hanterar faran norovirus så att faran elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå. I målet avses norovirus som riskerar att överföras från personal vid hantering av livsmedlen.
o Operativt mål 17; Kontroll av anläggningar som levererar ekologiska
livsmedel (frukt, grönsaker eller kött), som följd av offentlig upphandling. Detta för att verifiera uppgiften om att livsmedlen kommer från ekologisk produktion.
Uppföljning: Kontroller gjordes på samtliga objekt som var aktuella.
