EXAMENSARBETE
Byggnadsanpassning vid byte av verksamhet
Att hitta balansen i mötet mellan gammalt och nytt
Anna Fasth 2016
Civilingenjörsexamen Arkitektur
Luleå tekniska universitet
Titel: Byggnadsanpassning vid byte av verksamhet
Undertitel: Att hitta balansen i mötet mellan gammalt och nytt Engelsk titel: Adjustment of a building when changing functions
Engelsk undertitel: Finding the balance in the meeting between old and new Typ av publikation: Examensarbete, 30 högskolepoäng
Författare: Anna Fasth Utgivningsår: 2016
Utbildning: Civilingenjör Arkitektur
Instituation: Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Universitet: Luleå tekniska universitet
F ÖRORD
Detta projekt är en avslutande del av utbildningen Civilingenjör Arkitektur med inriktning husbyggnad på Luleå tekniska universitet, ett examensar- bete motsvarande 30,0 hp.
Jag vill tacka min familj som stöttat mig och haft tålamod med alla sena kvällar arbetet haft. Dessutom vill jag tacka Håkan Åström som gett mig chansen att arbeta med detta projekt samt min handledare Anders Landström för ett bra stöd och god vägledning.
Luleå 2016-01-31
Anna Fasth
S AMMANFATTNING
De flesta städer har ett antal byggnader med lång historisk bakgrund, men som börjat förfalla, en del mer och en del mindre. Anledningen till att inte alla byggnader underhålls kan bero på ett antal faktorer, till exempel
ekonomin hos ägaren eller bristen på intresset.
I de flesta fall väljer kommunerna, eller annan ägare, att riva för att sedan bygga upp på nytt. Detta leder till att mycket av en stads historia går förlorad, så vore det inte bättre att försöka prioritera renovering och återupplivning av de äldre byggnaderna?
Om nu återupplivning är det val som väljs... Hur ska renoveringen ske på bästa sätt? Hur mycket kan ändras innan den historiska karaktären försvinner?
Hur anpassas lokaler för olika verksamheter för att passa just den enskilda fastigheten?
Detta är frågor som behandlas i detta examensarbete. Hur ett gammalt bryggeri i Gällivare, Sverige, renoveras och byggs om för att gå från verksamheten bryggeri till de fyra hotell, restaurang, spa och museum.
Resultatet blev ”Gällivare Hotel & Resort”, en anläggning av flera delsystem som slutligen fungerar som ett med hjälp av de fyra verksamheterna och konceptet kring storytelling. Flödet visade sig vara en mycket viktig faktor för ett väl fungerande system.
A BSTRACT
Most cities have a number of building with a long historic background, but most of them are staring to decay, some more and some less. The reason for the lack of maintenance could depend of a number of factors, for example the economy of the owner or the lack of intereset.
In most cases, the municipalities, or other owner, choose to tear down the building and then build something new. This leads to the lost of a lot of a city’s history, so wouldn’t it be better to prioritize renovation and rerevivel of the older buildings?
If revivel would be the choice to be choosen... How would the renovation be done in the most successive way? How much can be change before the lost of the historic character? How should the adjustment of space be done to suit different functions for the specific building?
This is questions that wil be dealt with in this paper. how an old brewery in Gällivare, Sweden, could be renovated and revived when suited for the function of a brewery and now the functions of a hotel, restaurant, spa and museum.
The result was ”Gällivare Hotel & Resort”, a facility of several subsystems which finally became a working whole system, thanks to the four functions and the concept of storytelling. The flow turned out to be a very important factor a well-functioning system.
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD
SAMMANFATTNING ABSTRACT
1 I NLEDNING
1.1 BAKGRUND 1.2 SYFTE
1.3 FALLSTUDIE
1.4 AVGRÄNSNINGAR
2 M ETOD
2.1 DESIGNSPROCESS 2.1.1 STRUKTUR
2.1.1.1 FÖRARBETE
2.1.1.2 UTFORMNING
2.1.1.3 PRODUKTION
2.1.2 ARBETSPROCESS
3 F ALLSTUDIE
3.1 GÄLLIVARE BRYGGERI 3.2 NULÄGESBESKRIVNING 3.2.1 BYGGNADSSTRUKTUR 3.2.2 BYGGNADENS SKICK 3.3 BYGGHERRENS ÖNSKAN 3.3.1 NY ANVÄNDNING 3.3.2 DESIGN
i ii iii 1
11 22
3
3 33 33 45
66 67 88 8
3.3.3 INSPIRATION
3.3 IDENTIFIERING AV BEHOV 3.3.1 HOTELL
3.3.1.1 GÄSTRUM
3.3.1.2 RECEPTION
3.3.1.3 PERSONALUTRYMME
3.3.2 RESTAURANG
3.3.2.1 MATSAL
3.3.2.2 KÖKET
3.3.2.3 DISKUTRYMME
3.3.3 MUSEUM 3.3.4 SPA
3.3.5 ÖVRIGT
3.3.6 SAMMANFATTNING
4 L ITTERATURSTUDIE
4.1 STORYTELLING 4.1.1 IDAG
4.1.2 PÅVERKAN
4.1.3 ANVÄNT I MARKNADSFÖRING 4.2 ANPASSAD ÅTERANVÄNDNING 4.2.1 DEFINITION
4.2.2 FÖR- OCH NACKDELAR 4.2.3 UTMANINGAR
4.3 FLÖDEN
89 99 910 1010 1010 1111 1111
12
12 1213 1314 1515 15174.3.1 OFFENTLIGA RUM - HISTORISKT 4.3.2 OFFENTLIGA RUM - IDAG
4.3.3 RÖRELSEMÖNSTER 4.4 SAMMANFATTNING 4.4.1 STORYTELLING
4.4.2 ANPASSAD ÅTERANVÄNDNING 4.4.3 FLÖDEN
5 G ÄLLANDE LAGAR, REGLER
& KRAV
5.1 ALLMÄNT
5.2 TILLGÄNGLIGHET 5.3 UTFORMNING 5.3.1 BRAND 5.3.2 LJUS
5.3.3 RUMSDIMENSIONERING 5.4 HOTELL
5.4.1 GENERELLT
5.4.2 KLASSIFICERING 5.5 RESTAURANG
5.5.1 GENERELLT 5.5.2 MATSALEN 5.6 SPA
5.6.1 GENERELLT
1718 1819 1919 19
20
5
20 2020 2021 2121 2121 2121 2122 225.7 ARBETSPLATS
5.7.1 PERSONALUTRYMME
6 R ESULTAT
6.1 FASADER
6.2 ”GÄLLIVARE HOTEL & RESORT”
6.2.1 KARAKTÄR
6.2.2 MATERIAL & FÄRG 6.2.3 EXTERIÖR
6.2.4 UPPLEVELSE 6.2.5 SPA
6.2.6 RESTAURANG 6.2.7 HOTELL
6.2.7.1 FUNKTIONER 6.2.7.2 GÄSTRUM 6.2.8 ÖVRIGA YTOR
6.2.8.1 KORRIDORER - GÄSTRUM 6.2.8.2 ÖVRIGT
6.2.9 MUSEUM
6.2.9.1 DE FEM SINNENA 6.2.10 FLÖDE
6.2.11 INSPIRATIONSBILDER 6.2.12 TRAPPHUS/HISS
6.2.13 BYGGELEMENT 6.3 EN RESA GENOM
2222
23
24 2525 2525 2727 2932 3233 3636 3738 3940 4243 43436.4 SEKTIONER
6.5 PLANLÖSNINGAR 6.6 FÖRÄNDRINGAR 6.7 VAD SÄGER LAGEN?
7 S LUTSATS 8 D ISKUSSION
8.1 HUR HAR DET GÅTT?
8.1.1 METODUTVÄRDERING 8.1.2 ÄR TEORIN RELEVANT?
8.1.3 FALLSTUDIENS PÅVERKAN 8.1.4 KUNDE NÅGOT GJORTS ANNORLUNDA?
8.2 FELKÄLLOR
8.3 FORTSATT UTVECKLING
9 R EFERENSER
9.1 LITTERATUR 9.2 FIGURER
10 B ILAGOR
BILAGA A - LAGAR M.M.
BILAGA B - BYGGELEMENT BILAGA C - RITNINGAR
BILAGA D - ORGINALRITNINGAR
4748 4950
51 52
5252 5252 52 5253
54
54 5859
5969 7380
1 INLEDNING
Många städer idag har ett antal äldre, historiska byggnader som börjat förfalla mer eller mindre.
I de flesta fallen väljer kommunerna, eller annan ägare, att riva för att sedan bygga något nytt.
Genom detta går mycket av en stads historia förlorad. För att inte tappa för mycket av en stads äldre karaktär är det därför bättre att, i ett antal situationer, välja att renovera och återuppliva istället för att riva.
Dock finns det ett problem med att de övergivna, äldre byggnaderna bara står och förfaller mer och mer. Det är ett problem som skapar sociala kostnader i form av att stadsdelar får ett sämre uttryck och dels minskar i värde, vilket i sin tur leder till att stadsdelar dels dör ut successivt. Detta är ett problem som blivit allt mer accepterat i samhället och något som behöver tas tag i.
(Cantell, 2015) Det är därför bättre att välja att prioritera återupplivning i det långa loppet.
1.1 B AKGRUND 1.2 S YFTE
1. Vilken design krävs för optimal balans vid mötet mellan gammalt och nytt?
2. Hur ska utformningen genomföras för att möta dagens lagar, regler och krav?
3. Hur ska flera verksamheter förenas i en byggnad?
F RÅGEEMSTÄLLNING:
Även om det finns ett stort problem att lösa så kommer detta med ett antal utmaningar för arkitekter och planerare, exempelvis att hitta balansen i mötet mellan det nya och det gamla.
Det finns flera frågor och faktorer att hantera och ett projekt av denna typ kan bli komplex eftersom att det är så passa många olika faktorer och frågor att hantera. Det är dessutom ingen standardmetod att använda utan respektive enskilt projekt är unikt och måste gå sin process utifrån denns egna förusättningar.
Detta arbete kommer hantera mycket av detta då ett gammalt bryggeri i Gällivare ska användas som fallprojekt. Fastigheten ska återupplivas och anpassas för hyra nya funktioner.
Syftet med detta examensarbete var att skapa ett utformningsförslag där det gamla byggeriet anpassats för de nya funktionerna samtidigt som en balans mellan gammalt och nytt ska uppnås. I tillägg skulle dagens lagar, krav och regler tillmötesgås,d agens behov för modernitet och komfort kan erbjudas samtidigt som den historiska karaktären av bryggeriet bibehålls.
För att det skulle vara en tydlig riktning i arbetet skulle nedanstående frågeställning, bestående av tre frågor, besvaras.
1.4 A VGRÄNSNINGAR
Det är inte hela fastigheten som var del i detta projekt, utan endast de delar i Figur 2 som är markerat med gult. Anledningen till detta är att det är den markerade delen som är relevant för utformning av hotell, restaurang, spa och museum. Den grå rektangeln är planerad att användas som långtidsbostäder av fastighets- ägaren och därmed inte en del av detta projekt.
I tillägg har en del av hela fastigheten rivits, markerat med en röd ruta med kryss i. Denna del revs på grund av att det gav större möjlighet för en trivsam utemiljö tillhörande det nya.
Ytterligare något som varit en begränsning i ar- betet är bristen på full kunskap gällande kraven för bland annat VVS, energi och brand. Vid dessa fallen måste rimlighet användas samt kontroll genom undersökning av dokument innehållande dessa krav.
1.3 F ALLSTUDIE
För att besvara redovisad frågeställning genomfördes en fallstudie med Gällivare Bryggeri som fallprojekt. Det är en äldre, förfallen fastighet som tidigare använts som bryggeri men som ska rustas upp och innehålla hotell, restaurang, spa och museum istället.
Figur 1 visar en karta över Gällivare där centrum, bryggeriet samt fjället Dundret är utmarkerat.
Figur 1 - Karta över Gällivare.
Figur 2 - Illustration av avgränsat område.
DUNDRET
CENTRUM
BRYGGERIET
2 M ETOD
2.1 D ESIGNPROCESS
För en mer tydlig struktur med tydlig riktning delades projektet upp i tre huvudsakliga delar:
1. Förarbete
2. Utformning
3. Produktion
Utifrån dessa tre utformades en tidsplan med uppskattad tid för respektive delmoment samt uppskattad tid för hela projektet, totalt en tid på sex månader (30 hp).
2.1.1 STRUKTUR 2.1.1.1 FÖRARBETE
Delmomentet Förarbete består främst av två uppgifter, inslamling av information samt över- föringen av fastigheten från pappersbaserade ritningar till en digital modell.
Insamlingen av information grundade sig i en genomförlig litteraturstudie där relevant teori kring projektet studerades. I tillägg till detta undersöktes gällande lagar, krav och regler.
Överföringen gjordes med hjälp av dator- programmet ArchiCad, där byggnaden ritades upp efter mätning med linjal på de pappers- baserade ritningarna. I Bilaga D finns fotografi av några av de pappersbaserade ritningarna.
Överföringen krävdes eftersom att det förenklade arbetet genom att kunna jobba digitalt. Arbetet går betydligt enklare och snabbare då ändringar och liknande kan göras med ett snabbt knapptryck istället för att faktiskt rita och sudda för hand.
2.1.1.2 UTFORMNING
Delmomentet Utformning baserades på förarbetet samt frågeställningen och handlade om att arbeta fram ett lösningsförslag. Denna del av processen gick samtidigt hela tiden tillbaka till förarbetets- delen för att säkerställa ett tillfredställande resultat och att arbetet skulle följa rätt riktning.
Arbetet skedde huvudsakligen i datorprogram- met ArchiCad men även delvis för hand med papper och penna för effektivitet av framtag- ning av idéer.
2.1.1.3 PRODUKTION
Delmomentet Produktion innebar att skapa dels själva rapporten för arbetet samt dels att ta fram ritningar och visuellt material av den färdiga produkten, modellen. Exempel på visuellt ma- terial är bland annat illustration av hur gästrum förslagsvis kan se ut och så vidare.
2.1.2 ARBETSPROCESS
SLUTSATS UTFORMNING
LITTERATUR-
STUDIE
ÖVERFÖRING
TEORI FALLSTUDIE
FÖRARBETE BAKGRUND
&
PROBLEM
Efter att ett fallprojekt valts och en problem formulerats påbörjades arbetet med förstudien som ledde till två parallella delprocesser, en kopplat till fallstudien och en kopplat rent till teori. Delprocessen kopplat till fallstudien inne- bar överföringen från analogt till digitalt och delprocessen kopplat till teorin innbar bland annat litteraturstudie.
Dessa två delprocesser skapade en grund för att påbörja utformningen av det kommande lösningsförslaget. Hela tiden skedde en iterativ process där teori, fallstudie, bakgrund, problem och utformning arbetades med i cirkel tills ett slutligt resultat uppnåddes vilket ledde till slut- lig delprocess Slutsats. Efter slutsatsen kunde rapporten fullständigt skrivas med alla delar samt med en avslutande diskussion.
Figur 3 - Illustration av arbetsprocessen och dess delar.
3 F ALLSTUDIE
GÄLLIVARE BRYGGERI
Figur 4 - Karta över Sverige.
Figur 5 - Äldre fotografi av Gällivare Bryggeri.
Figur 6 - Karta över Gällivare.
DUNDRET
CENTRUM
BRYGGERIET
I Gällivare, Lappland, ligger ett gammalt bryggeri placerad vid foten av fjället ”Dundret”, strax utanför Gällivare centrum. År 1898 byggdes de äldsta delarna av fastigheten för verksamheten
”Gellivare Ångbryggeri”. Detta företag gick senare i konkurs och tog över av annan ägare, då byggnaderna rekonstruerades och öppnades igen 1903. Sedan dess har fastigheten haft flera ägare med många namn, bland annat har Pripps varit ägare av bryggeriet. Det är allt olika typer av läsk och öl som har producerats i lokalena. År 1982 tvingades bryggeriet att läggas ned på grund av lönsamhetsproblem och sedan dess har det varit stängt. Kommunen hade som första tanke att riva fastigheten men beslutade istället att sälja det till en privat person för en symbolisk summa på tio kronor. Det är nu denna ägare som önskar att renovera och återuppbygga fastigheten samt anpassa den för andra typer av verksamheter än bryggeri. Figur 5 visar ett historiskt fotografi av Gällivare Bryggeri.
3.1 G ÄLLIVARE BRYGGERI 3.2 N ULÄGESBESKRIVNING
3.2.1 BYGGNADSSTRUKTUR
Det är i stort sätt en byggnad bestående av flera ihopsatta byggnader, som byggts på med tiden.
Den befintliga strukturen består huvudsakligen av en rejäl, stabil stomme med många större öppna ytor. Det är väldigt typiskt för industri- byggnader. De trappor som finns är mestadels mycket smala vilket gör att framkompligheten begränsas och därmed inte lämpad där det krävs en god tillgänglighet. Byggnadens utformning ger intryck av att vara anpassad för en praktiskt och effektiv produktion kopplat till verksamheten bryggeri.
Figur 7 - Nutida fotografi av Gällivare Bryggeri.
Figur 8 - Nutida fotografi av Gällivare Bryggeri. Figur 9 - Nutida fotografi av Gällivare Bryggeri.
I dagens läge är det väldigt nedgånget och vissa delar är i riktigt dåligt skick. På en del har till och med yttertaket rasat in. Detta betyder att om fastigheten någonsin kommer kunna sättas i bruk behöver det ska en hel del renovering.
Bryggeriets historia är mycket viktigt att beakta i största möjliga mån för att bevara byggnadens ursprungliga karaktär samt historiska värde.
Vid renovering och ombyggnation ska material som trä och stål användas för att återkoppla till de traditionella material som används i norra Sverige.
Gestaltningen ska också ha en synlig koppling till bryggeriet och dess tidigare verksamhet. I den befintliga byggnaden är uppbyggt av främst tegel, betong samt trä, men även metall i de nyare tillbyggnaderna. Det är även dessa material som ska användas i det nya.
3.2.2 BYGGNADENS SKICK
Figur 10 - Nutida fotografi av Gällivare Bryggeri.
Figur 11 - Nutida fotografi av Gällivare Bryggeri.
Figur 12 - Nutida fotografi av Gällivare Bryggeri.
Figur 13 - Nutida fotografi av Gällivare Bryggeri.
3.3 B YGGHERRES ÖNSKAN
Byggherren, ägaren, hade från start en vision av hur det gamla bryggeriet skulle förvandlas till.
Detta är något som defititivt varit en påverkande faktor för framtagningen av den slutliga lösnings- förslaget.
Önskemålen lades fram under ett möte på fastigheten i begynnelsen av projektet.
Byggherren pekade då fra vilka delar som denne ansåg viktiga och som önsakdes behållas.
Byggherren önskar att fastigheten ska gå från att ha varit ett bryggeri till att innehålla hotell, restaurang och museum. Detta ansågs en mycket bra idé speciellt på grund av fastighetens lokalisering. Det är placerat mellan Gällivare centrum och fjället Dundret, ett mycket attraktivt turistmål. Speciellt museum upplevdes som en viktig del då ölbryggeri ligger i ägarens intresse och vill visa upp för andra.
Det fanns även önskemål om ett eventuellt sommarcafé.
3.3.1 NY ANVÄNDNING
Då den tidigare verksamheten, med dess historia, var så viktig låg även en önskan om att utformning och design skulle ske i enlighet med detta. Större delen av de gamla behållarna och arbetsytorna som användes förr önskades finnas kvar för att vara en del av museumet. De nyare delarna önskades utformas på en sådan stil att det skulle passa in med det befintliga, en mer industriell stil där material kopplat till bryggeri och norra Norrland skulle användas.
3.3.2 DESIGN
Byggherren skickade ett antal bilder och foto- grafier som önskades användas som inspiration och visuellt material inför det kommande ut- formningsarbetet, se Figur 14, 15 och 16 för någ- ra av dem. Dessa var tänkt att ge en inblick i hur äldre bryggerier ser ut.
3.3.3 INSPIRATION
Figur 14 - Historiskt fotografi av Gällivare Bryggeri.
Figur 15 - Foto av ett annat bryggeri.
Figur 16 - Historiskt fotografi av Gällivare Bryggeri.
3.3 I DENTIFIERING AV BEHOV
3.3.1 HOTELL
Tre verksamheter inom samma byggnad resulterar i ett antal olika behov som måste tillfredställas. Varje verksamhet måste ses som en del av ett system, där hela systemet ska fungera som en helhet. För att få systemet att fungera som en helhet måste respektive verksamhets behov först och främst identifieras.
Ett hotell har ett antal basfunktioner som bör finnas. Dessa är:
• Gästrum
• Personalutrymme /driftutrymme
• Reception
I tillägg kan det vara positivt med ytterligare funktioner för att öka attraktiviteten och lönsamheten. Förslag på ytterligare funktioner är spa, gym, bar samt en restaurang o direkt anslutning.
De främsta behovet när det gäller gästrum är att de är utformade så att de tillfredställer tillgänglighetskrav samt att de är anpassade för just den målgrupp av gäster som önskas komma till hotellet.
Det finns dessutom ett behov för ett antal grundobjekt i respektive gästrum, dessa är:
• Säng
• Skrivbord
• Sittplats i form av fåtölj, soffa eller liknande
• Garderob
• Förvaring i anslutning till sängen
• Spegel
• TV
• Badrum med - Toalett
- Dusch eller badkar - Tvättställ
- Möjlighet till förvaring - Spegel
3.3.1.1 GÄSTRUM
3.3.1.2 RECEPTION
Vilka objekt som placeras i recpektive gästrum beror på vilken nivå gästrummet ska läggas på, mer eller mindre lyx. Oavsett nivå ska alltid grundobjekten finnas.
I tillägg till grundobjekten bör ett antal gästrum, som läggs på en högre nivå, även innehålla objekt så som dubbla tvättställ, eventuellt matbord med sittplatser, etc. för att skapa en mer lyxig känsla.
Receptionens huvudsakliga behov är kopplat till placering eftersom att det är denna funktion som kommer vara en gästs första och sista punkt vid ett besök. Receptionen bör vara placerad i direkt anslutning till huvudentrén och den ska vara tydligt utformad så att det är uppenbart för besökaren var de ska vända sig.
3.3.1.3 PERSONALUTRYMME / DRIFT
För att hotellet ska kunna drivas på ett bra sätt finns det behov för utrymmen speciellt för personalens välbefinnande samt för själva driften av verksamheten. Exempel på personalutrymme är ett fika-/lunchrum samt möjlighet för omklädning. De utrymmen som är speciellt för personalen har ett behov att vara ljudvänliga samt komfortabla så att personalen får en chans till lugn och ro.
När de gäller driften är det viktigt att det finns utrymme för förvaring av städvagnar, ren och smutsig tvätt samt annan övrig förvaring.
Själva driftutrymmena ska vara lätt tillgänglig så att arbetet underlättas för personalen.
3.3.2.1 MATSALEN
3.3.2 RESTAURANG
En restaurang bör innefatta följande grund- funktioner:
• Kök
• Matsal
• Diskutrymme
Det är dessutom viktigt att det finns en personal- toalett i direkt anslutning till köket för att personalen inte ska behova gå en längre bit då deras arbete kräver ständig närvaro.
Matsalens största behov är kopplat till hur ytan är planerad. Detta handlar då om att lokalen i säg ska ha en god utformning samt att rätt möbler är valda, detta för att få optimal tillgänglighet för gäster och möjlighet till ett effektivt arbetssätt för personalen. Personalen måste kunna röra sig på ett lämpligt sätt mellan ett antal huvudpunkter, så som köket, diskrummet och respektive gäst.
3.3.2.2 KÖKET
Köket har huvudsakligen ett behov av god hantering av hygien samt livsmedel. Detta kan tillfredställas genom en god planering av köket med ditplacering av rätt funktioner. Det bör finnas god förvaring, både torrlager, kyl och frys. Dessutom är bänkytan vital för personalens arbetsprocess.
3.3.2.3 DISKUTRYMME
Diskutrymmet bör vara placerat i direkt anslutning till både köket och matsalen samt innehålla två ingångsvägar, en till köket och en till matsalen. Anledningen till detta är för att smutsig disk aldrig ska behöva passera köket och den rena disken kan transporteras direkt från diskutrymem till köket. Detta är ett måste för god hygien i en restaurang.
I tillägg till lokalisering av funktioner är utrymmets innehåll essetiellt. Det bör finnas en lämplig diskmaskin, bänkutrymme, plats för hantering av smutsig disk samt torkutrymme.
3.3.3 MUSEUM
Ett museum kan ha lite olika behov beroende på lokalen samt vad som önskas visas fram. I detta arbete är det behov för hjälpmedel som hjälper till att visa fram och förmedla bryggeriets historia.
Det kan tillexempel vara tavlor eller montrar.
Det är ingen speciellt yta som krävs då det är tänkt att museumet ska vara punktvis genom byggnaden utan det är snarare behov för tavlor, montrar och liknande som förmedlar en berättelse.
I tillägg till dessa fysiska hjälpmedel kan det vara bra att lägga extra fokus på placering och ljusförhållanden för att öka objektens synlighet.
3.3.4 ÖVRIGT
I övrigt kan det vara bra att lägga energi på planering och utformning, både utomhus och inomhus, för att skapa något unikt och annorlunda. Det finns ett behov att ytorna inomhus skapar en upplevelse för gäter och besökare. Detta gör att de kommer vilja komma tillbaka igen.
3.3.3 SPA
Ett spa kan ha lite olika behov beroende på vilka tjänster som ska erbjudas. I detta fallet har verksamheten behov av två omklädningsrum, en för män och ett för kvinnor, relaxavdelning, behandlingsrum samt ett rum med bubbelpool och bastu. Detta är delar som förväntas ge god lönsamhet samt öka attraktiviteten hos det nya bryggeriet.
3.3.5 SAMMANFATTNING
Det de olika verksamheterna har som gemensamt behov är ett bra flöde samt tillgänglighet till de olika funktionerna. Det är viktigt att gäster och besökare kan gå fritt mellan de olika funktionerna och att de är tydligt hur de kan ta sig till olika punkter.
När det gäller lokaler så har respektive sina behov och sker ingen direkt koppling mellan dem på så vis. Utan det viktiga är museumet som kommer agera som lim och knyta samman dem alla.
4 L ITTERATURSTUDIE
4.1 S TORYTELLING
Känslor har ett starkt inflytande på konsumenters beteende och genom storytelling, att skapa berättelser, kan dessa känslor påverkas. (Carlon Rush, 2014).
Storytelling är någonting som funnits under många år men endast använts i ett antal olika sammanhang, som bland annat begränsat till berättelser i tidningar och vissa presentations- scenarier (Kosara &
Mackinlay, 2013). Sedan dess har det blivit allt mer populärt att använda sig av tekniken i fler discipliner så som bland annat marknads- föring. En fundamental egenskap hos berättelser är att de tillför en tidsstruk- tur och leder läsaren ge- nom berättelsen (Kosara
& Mackinlay, 2013), något som är användbart i det- ta examensarbete eftersom att byggnadens historia är så väsentlig för att väcka
Det är viktigt att framtida besökare leds genom historian och får en minnesvärd upplevelse.
Kosara & Mackinlay (2013) definierar en berät- telse som en rad sekvenser av steg, med en tydligt definierad väg genom dem. Varje steg kan inne- hålla text, bilder, visualisering, video eller vil- ken som helst kombination därav.
4.1.1 IDAG
I dagens samhälle är storytelling är nödvändig teknik, speciellt inom marknadsföring då det inte längre handlar om själva produkten utan vilken upplevelse den kan ge. Storytelling är ett effektivt sätt att fånga uppmärksamheten hos människor. (Kennedy, 2015)
Kennedy (2015) anser att storytelling är en myck- et effektiv teknik speciellt för hotellinnehavare, för hur de marknadsför deras hotell. Han före- slår att marknadsföringen ska lägga grunden i själva upplevelsen, själva besöket på hotellet, inte vilka funktioner det faktiskt erbjuder.
För att ge en grund och som hjälp att besvara problemställnigarna i detta examensarbete har en litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien innefattar teorier kring hur ett hotell byggs upp på ett lyckat sätt, hur gäster får bästa upplevelsen och hur ett hotell, restaurang och museum ska kunna rymmas inom avgränsat område på Gällivare Bryggeri.
Att knyta samman fakta till en berättelse är bland de mest effektiva sätten att presentera dem och att få fram en poäng. Berättelser är inte bara ett populärt verktyg för att bevara information och föra den vidare, utan det har också visats sig tillföra en bindväv mellan olika fakta för att göra dem mer minnesvärda. (Kosara &
Mackinlay, 2013)
Figur 17 - Illustration av storytelling.
4.1.2 PÅVERKAN
Forskning har visat på att känslor har en mycket inflytelserik roll i en konsuments beteende.
På neuro-bidler från MRI har man sett att vid bedömningen av varumärken så använder konsumenter främst känslor, snarare än informationen så som varumärkesattribut och fakta. Studier kopplat till annonsering visar att känslomässig respons har mycket större inflytande på konsumentens redovisade avsikt att köpa en produkt än vad annonsens själva innehåll. Undersökningar har även visat att en positiv känsla för ett märke har ett mycket större inflytande på konsumenters lojalitet än tillit och andra omdömen kopplat till ett varumärkes attribut. (Carlon Rush, 2014).
En forskare från Spanien har kommit fram till att en berättelse drastiskt kan förändra hur våra hjärnor fungerar. När personer får höra neutrala ord så som ”stol” och ”nyckel” aktiveras endast den delen av hjärnan som är kopplat till att behandla språk. Medan om en hel berättelse berättas (storytelling) aktiveras delen som behandlar språk tillsammans med andra sinnen för att helt uppleva berättelsen. (Carlon Rush, 2014).
I tillägg har en kognitiv forskare dragit slutsatsen att när en person hör meningar med handlingar så resulterar det i att den motoriska barken aktiveras (Carlon Rush, 2014). Det är den delen av hjärnan som kontrollerar alla de muskler som är inblandade i frivilliga muskelrörelser (Primära motoriska barken, u.d.).
Sammanfattningsvis kan det konstateras att hjärnan inte kan skilja mellan att läsa eller höra berättelser och att uppleva berättelsen i verkliga livet (Carlon Rush, 2014).
Forskningar har visat att hjärnan inte är byggd för att förstå logik och behålla fakta en längre stund. Våra hjärnor kopplat sådan att den ska förstå och behålla berättelser. En berättelse är en resa som rör lyssnaren och kan påverka hur dess känslor som i sin tur kan leda till övertygelse och ibland handling. (Carlon Rush, 2014)
Det är just detta som marknadsförare jobbar för, att påverka konsumenter så att de övertygas och förhoppningsvis agerar. För att uppnå detta finns ett antal punkter som kan användas som verktyg:
• Tänk på vilken som är målgruppen och skapa en förståelse för just deras be
hov och önskemål.
• Identifiera känslomässiga generatorer.
• Prioritera äkthet så långt det är möjligt.
• Utnyttja kommunikationskanaler till fullo.
• Se till att berättelsen har trovärdighet.
• Uppmuntra innehåll genererat från använ darna/konsumenterna.
(Carlon Rush, 2014)
4.1.3 ANVÄNT I MAKNADSFÖRING
Figur 18 - Illustration av hjärnans aktiva delar.
4.2 A NPASSAD ÅTERANVÄNDNING
Anpassad återanvändning är en strategi som började användas kring 1960-talet då oron för miljön ökade samtidigt som konstnaden för material och bränsle blev allt mer betydelsefull.
Orimliga kostnader med kopplade svårigheter i att säkra byggnadstillstånd resulterade i att anpassad återanvändning blev ett mer lönsamt alternativ gentemot nybyggnation. Det var också kring 1960-talet som flertalet rörelser kopplat till bevarandet av byggnader grundades, vilket främjade återanvändningen av äldre, befintliga byggnader. (Cantell, 2015) Sedan starten för strategin har anpassad åter- användning blivit allt mer populärt det under de senare åren, speciellt i etablering av nya hotell.
Orsaken till detta är främst osäkra ekonomiska omständigheter och en mer konkurrenskraftig marknad. Dessutom är det brist på förstklassiga platser, vilket gör det svårare att säkra möjligheter för nybyggnation med stor genomslagskraft.
(Habeeb, Adaptive reuse and hotel design - stage two, u.d.) (Habeeb, How to preserve architectural detail and effectively transform a historic building into a modern hotel, u.d.)
Idag är det dock inte bara hotellutvecklarna som främjar återanvändning utan även hotellets be- sökare. Resenärer har fått ett ökat intresse för unika resmål. Det har visat sig att människor verkligen uppskattar de historiska byggnader- na med deras utsmyckade arkitektur, men den uppskattningen slutar om det inte tillkommer komfort och bekvämligheter som dagens rese- närer förväntar sig. Gästerna vill uppskatta det vackra konstverken samtidigt som de njuter av deras rymliga, komfortabla rum. (Habeeb, Adaptive reuse and hotel design - stage two, u.d.)
Industriella byggnader är en typ av byggnader som är populärt att återanvända och anpassa.
Dessa är speciellt lämpade för anpassad återan- vändning på grund av dess stora, öppna ytor.
Många industriella byggnader är betydelseful- la främst på grund av dess arkitektur. (Cantell, 2015) Gällivare Bryggeri är just en sådan bygg- nad. Industriella byggnader uppfördes med det praktiska och funktionella i grunden, produk- tion och effektivitet (Cantell, 2015) Detta gör byggnaderna till speciella utgångsobjekt för skapandet av ett hotell med unik upplevelse.
Figur 19 - Nutida fotografo av Gällivare Bryggeri.
Figur 20 - Illustration av ”nya” Gällivare Bryggeri
4.2.1 DEFINITION
Vad innebär då anpassad återanvändning...
Det innebär själva handlingen att hitta ett nytt användningsområde för en befintlig byggnad.
Benämningen beskrivs ofta som ”processen genom vilken äldre byggnader byggs om för ett mer lönsammare användningsområde”.
(Cantell, 2015).
4.2.2 FÖR- & NACKDELAR
Det finns både för- och nackdelar med att restaurera äldre byggnader och anpassa dem för ny verksamhet. Cantell (2015) anser att det är en fördelaktig strategi då övergivna, lediga fastigheter oftas är ett problem som är allmänt accepterat av samhället. Hon trycker på att övergivna byggnader och tomter leder till sociala kostnader i form av bland annat vandalism och kriminalitet. Genom detta får samhället en negativ påverkan, social kostnad, i form av nedgångna byggnader samt lägre fastighetsvärden och markvärde. Detta leder i sin tur till att färre är villig att investera i samhället. Det är som en ond cirkel. Ju mer fastigheter går ned sig ju större risk är det att ägaren inte vill eller har möjlighet att underhålla
Det är alltså ett stort problem som skulle kunna bli behjälpt genom att utnyttja de befintliga husen i samhället och återanvända dem inom ett mer lämpligt användningsområde. Enligt Cantell (2015) är det ett problem som borde hanteras i tid innan det blir värre för då blir det svårare att få under kontroll.
Det är dessutom mycket bra ur en hållbarhets- synpunkt eftersom att redan befintliga byggnader används till något nytt. Inget nytt behöver alltså byggas, det krävs inte material för ett helt nytt bygge. Dessutom finns stora möjligheter att arbeta med grön design parallellt med restaureringen av fastigheten, att implementera med hållbara alternativ kopplat till bland annat energisparande och hur uppvärmningen sker.
(Cantell, 2015).
En väl genomförd renovering av en historisk byggnad kan resultera i något mycket ovanligt med en upplevelse för gästerna (Habeeb, How to preserve architectural detail and effectively transform a historic building into a modern ho- tel, u.d.).
4.2.3 UTMANINGAR
Att ta en befintlig, äldre industribyggnad och bygga om för att det ska passa en ny verksamhet så finns det alltid flertalet utmaningar. Varje projekt med anpassad återanvändning är unikt och kräver ens egen unika blandning av kompromisser, kreativitet och hantverk (Habeeb, How to preserve architectural detail and effectively transform a historic building into a modern hotel, u.d.).
En första utmaning är att integrera den nya verksamheten med den befintliga byggnadens struktur. Element som kan leda till utmaningar är exempelvis placering av redan existerande fönster. Det är möjligt att flytta befintliga fönster men undviks gärna då det dels ändrar ursprungligt utseende för mycket och dels för att det skulle skapa stora kostnader och betydligt mer arbete. Eftersom att befintliga fönster behålls bör rum placeras på ett lämpligt sätt för att passa med dessa och dessutom är det inte alltid det finns fönster och då kan det skapa ett annat problem i sig.
En annan utmaning är placeringen av kolumner.
(Cantell, 2015). Det är vanligt att industri- byggnader har flertalet kolumner och de är normalt sätt placerade tätt samt en del av den bärande konstruktionen. Detta gör att planlösningens design får ytterligare en reglerande faktor. Detta är bara två av många reglerande element kopplat till hur planlösningen kan utformas. Det gör att det blir både en utmaning och en möjlighet till arkitektonisk kreativitet.
Ytterligare utmaning är att hitta rätt balans mellan det historiska och det nya. Det är främst balansen mellan det gamla och nya som gör denna typ av projekt så komplex (Habeeb, How to preserve architectural detail and effectively transform a historic building into a modern hotel, u.d.), just för att balansen mellan de olika faktorerna är så fin och dessutom unik för varje enskilt projekt. Då historien har kommit att bli en mycket betydelsefull del av upplevelsen gör det ännu mer viktigt att hitta just rätt balans (Habeeb, Adaptive reuse and hotel design - stage two, u.d.).
Byggnormer och dagens behov av komfort är ännu en påverkande del. En äldre, befintlig byggnad är antagligen byggd efter äldre lagar och det kan vara en utmaning att bygga om och anpassa för att stämma överens med nutida lagar. En historisk byggnad kan inte endast vara arkitektonisk och ge en upplevelse, den måste även vara säker och funktionell samt ha tillfredställande komfort. Det har visat sig att även om arkitektur, historia och upplevelsen är viktig så är det inte fullkompligt tillräckligt då dagens gäster och besökare förväntar sig en viss komfort med vissa bekvämligheter.
De lagar, regler och krav som gäller i dagens byggindustri kan vid ett ombyggnadsprojekt verka som en barriär. Det kan handla om delar så som bland annat brand, VVS,
uppvärmning och tillgänglighet.
Det är inte bara det att byggnaden är byggd under en helt annat period är gällande regler vunnit laga kraft utan även det att det är olika gällande krav för olika typer av verksamheter.
Sammanfattningsvis är listan av utmaningar och saker som måste hanteras lång för just den- na typ av projekt. Det handlar om att göra ytor- na säkra, funktionella och komfortabla samti- digt som att det historiska bevaras och den nya verksamheten blir nutida för optimal lönsam- het.
4.3 F LÖDEN
Flödet av människor är en viktig del i detta arbete.
Flödet handlar om hur människor rör sig, var de rör sig samt när de är i rörelse och när de är stilla.
Flödet inom det nya Gällivare bryggeri är mycket viktig och det är vitalt att den planeras väl för att det ska bli lyckat. Hur flöden och olika typer av rum, ytor, hanteras i städer är möjligt att implementera i detta arbete då det handlar om ett flöde av olika människor, flera verksamheter som finns inom samma område och det handlar om konstant flöde av människor.
(Mattei de Arruda Campos, 2000)
4.3.1 OFFENTLIGA RUM - HISTORISKT
Exempel på offentligt rum som passar att studera för analys av rörelsemönster är torg. Med hjälp av dem är det möjligt att påvisa faktorer som påverkar om ett offentligt rum är lyckat eller misslyckat.
Studier av torg från olika tider i historien visar att torg från medeltiden många gånger anses som lyckade. De var skapta för handel och vardagligt liv tillsammans med funktioner av socialt, religion och politik. Det går att urskilja två karaktäristiska drag från medeltiden som hjälper till att skapa högre nivå av statisk närvaro, det vill säga att fler stannar till på platsen. Dessa två är rumsligt inneslutande och oregelbundenhet. (Mattei de Arruda Campos, 2000)
Med rumsligt inneslutande menas att vid varje tillträdespunkt till ett exempelvis torg så ser observatören en byggnads fasad, på så vis byggs en känsla om inneslutande.
Oregelbundenhet definieras
som avbrottet av symmetrin hos de
omgivande byggnaderna. Argument förs att oregelbundenhet skapar en mer pittoresk känsla och en känsla av överraskning när symmetrin
bryts. Se Figur 21 för exempel på torg med rumsligt inneslutande respektive symmetri. Ett offentligt torg är ett resultat ev dess omgivande karaktär där specifika visuella och textuella relationer avgör. (Mattei de Arruda Campos, 2000)
Figur 21 - Visualisering av rumsligt inneslutande (vänster) och symmetri (höger).
Analys av torg och offentliga rum idag har visat att huvudorsakerna till att misslyckanden av ytorna ofta handlar om att de fortfarande ses som isolerade gerografiska enheter, där det bortses från visualitet och permabilitet av den omgivande stadsstrukturen. (Mattei de Arruda Campos, 2000) Det påstås också i rapporten av Mattei de Arruda Campos (2000) att två fundamentala element för att lyckas med småskaliga, urbana utrymmen är densiteten av människor i rörelse samt graden av tillgänglighet mellan rummet och dess omgivning.
4.3.2 OFFENTLIGA RUM - IDAG
Beroende på hur planlösningen är utformad påverkar hur människor rör sig inom området.
En naturlig egenskap hos människan är att välja den kortaste, mest direkt vägen till ett mål.
(Mattei de Arruda Campos, 2000) Det är därför viktigt att lägga stor omsorg i planeringen av den rumsliga konfigurationen för att skapa ett optimalt flöde med rörelse och stillhet. Något som kan hjälpa till och påverka rörelsemönstret är så kallade attraktorer, det vill säga aktiviteter eller funktioner som får personer att röra sig dit trots utformning av rummet, exempelvis målpunkter så som butiker (Mattei de Arruda Campos, 2000).
En annan naturlig egenskap hos människan är behovet av stimulans. På en plats utan liv är den omgivande arkitekturen betydelselös.
Det krävs liv för att skapa ett lyckat rum. Liv kan främjas genom att personer som rör sig på platsen stimuleras genom exempelvis olika upplevelser. (Gehl, Life between buildings:
Using public space, 2011)
4.3.3 RÖRELSEMÖNSTER
Oförutsägbarhet och spontana aktiviteter är element som hjälper till att skapa livlighet, en variation av aktiviteter med ständig överlappning och förändring mellan att gå, stanna, konversera, m.m. Det finns i huvudsak två typer av aktiviteter, målmedvetet nödvändiga samt frivilliga. De målmedvetet nödvändiga kan vara aktiviteter som till exempel att gå till skolan medan de frivilliga är aktiviteter där personer själva väljer om de vill delta eller inte. De krävs att det finns båda typerna av aktiviteter på en plats. (Gehl, Cities for people, 2010) Utan de frivilliga är risken stor att det skapas ett område där människor bara passerar iställe för att faktiskt uppleva. Det är viktigt med variation, det skapar livlighet, stimulans och rörelse vilket slutligen förhoppningsvis resulterar i ett lyckat offentligt rum.4.4 S AMMANFATTNING
4.4.1 STORYTELLING
4.4.2 ANPASSAD ÅTERANVÄNDNING
4.4.3 FLÖDEN
Storytelling är en utmärkt teknik att utnyttja för att verkligen ge det nya Gällviare Bryggeri ett nytt liv samt ge dess besökare en unik upplevelse. Att från första ögonblick påbörja en resa av upplevelse när gäster ankommer det gamla bryggeriet.
Genom att använda storytelling, bygga upp en berättelse genom byggnaden och dess historia.
Design, utformning, interiör och atmosfär, allt noga genomtänkt för att vara en del av berättelsen som gäster och besökare får uppleva.
Det ska få olika sinnen att aktiveras för optimal upplevelse.
Att återanvända äldre, oanvända byggnader och tomter är på flera sätt något mycket positivt.
Förutom att vara bra ur hållbarhetssynpunkt är det också en stor möjlighet för att skapa något unikt. Det kan även leda till att delar av en stad som legat glömd eller utan liv kan få liv på nytt tack vare återupplivande av den gamla fastigheten.
Det är mycket viktigt hur rum skapas, vilken grundtanke och funktion det är tänkt att ha. För att skapa ett bra flöde med lämpliga statiska punkter behöver det läggas ned omsorg på utformningen av de olika rummen. Det är viktigt att det är god tillgänglighet mellan de olika delarna också för att det ska främja rörelse.
Något mycket viktigt är graden av tillgänglig- het mellan det offentliga rummet och stads- strukturen. Det vill säga, ett problem är att man inte ser på helheten, att allt ska fungera som ett flödande system mellan de olika delarna.
Jämförs dagens offentliga platser med de från emedeltiden visar de att flera funktioner kan hjälpa till att skapa en mer livlig plats. Det gäller att ha fokus på livet i samhället och att få ytan att vara en integrerad rumslig del.
Förutom hur rummen utformas är det även otroligt viktigt vad de innehåller. Det är vitalt att de aktiviteter och funktioner som finns är av variation samt bidrar till upplevelse och stimulans. Den rumsliga strukturen av ytorna tillsammans med vad de innehåller är de vitala verktygen man bör arbeta med för att skapa ett lyckat rum med bra flöde.
5 G ÄLLANDE LAGAR, REGLER & KRAV
Under detta avsnitt kortfattad sammanfattning en del av de lagar, regler och krav som har använts i detta examensarbete.
För med ingående information hänvisas till Bilaga A.
5.1 A LLMÄNT
Plan- och bygglagen (hädanefter kallad PBL) innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten samt om byggande. Lagen syftar bland annat till en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhäle och för kommande generationer.
Enligt 8 kap 4 § PBL ska ett byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om:
• bärförmåga, stadga och beständighet
• säkerhet i händelse av brand
• skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö
• säkerhet vid användning
• skydd mot buller
• energihushålning och värmeisolering
• lämplighet för det avsedda ändamålet
• tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- elelr orienteringsförmåga
• hushållning med vatten och avfall
När det gäller en byggnads utformning säger 8 kap 1 § PBL i tillägg till ovanstående paragraf att en byggnad ska ha en god färg-, form- och materialverkan.
5.2 T ILLGÄNGLIGHET
Tillgänglighet är en vital del och de krav och regler som gäller måste användas vid utformningen. Anledningen till att detta är en mycket viktig del är för att ett hotell, restaurang och museum är publika platser där alla typer av människor ska kunna vistas på optimalt sätt.
Boverkets Byggregler (hädanefter kallat BBR) är en samling föreskrifter och allmänna råd om bland annat tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd, brandskydd, m.m.
Enligt BBR ska den omgivande miljön som personer vistas i utformas på ett sådant sätt att även de med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga ska kunna besöka platsen. Det finns bland annat krav på hur entréer, trappor, ramper och avstånd till parkering ska utföras, se Bilaga A avsnitt A.2.1 Tillgänglighet.
Tredje kaptlet av Boverkets Byggregler säger även att det ska finnas minst en tillgänglig toalett och om flera plan ska det finnas en per vånings- plan. Dessutom bör toaletten ha en yta på minst 2 x 2 meter.
5.3 U TFORMNING
5.3.1 BRAND
Enligt 8 kap 4 § PBL ska ett byggnadsverk utformas i fråga om skydd i händelse av brand och mer ingående föreskrifter och råd gällande detta finns i det femte kapitelet av Boverkets Byggregler.
Enligt BBR - 5:1 ska byggnader utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brand- skyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma.
Då byggnaden ska innehålla hotell, restaurang samt museum resulterar i verksamhetsklass 4 och byggnadsklass Br1, se Bilaga A avsnitt A.2.3 Brand för mer ingående information om verksamhetsklassen och byggnadsklassen.
I tillägg till själva materialvalen och de delarna krävs inplanering av utrymningsvägar. I BBR - 5:3 beskrivs hur utrymningsvägar ska dimensi- oneras och vad som behöver ligga i fokus.
5.3.2 LJUS
5.3.3 RUMSDIMENSIONERING
Enligt BBR - 6:3 ska byggnader utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår.
Det är viktigt att det blir tillräckligt med direkt dagsljus på platser där människor vistas mer än till- fäligt (BBR 6:322).
Beroende om det handlar om bostad, publik lokal eller arbetslokal gäller lite olika krav gällande rumsdimensionering. I detta fallet används alla tre typerna eftersom att verksamheten hotell innehåller både bostäder, dock tillfälliga bostäder, publika lokaler samt arbetslokaler. Att det handlar om tillfälliga bostäder gör att kraven inte är lika strikta som vid permanenta bostäder, men i detta arbete utgås det från de mer stikta kraven och avvikelser görs där det anses rimligt. De delar som kraven om rumsdi- mensionering styr är bland annat takhöjden. Detta är viktigt att tänka på i den fallstudie som utförs i detta arbete då det redan finns befintliga takhöjder anpasade efter helt annan verksamhet.
5.4 H OTELL
Trots att det inte finns några direkta lagar kopplat till hotell finns det ett system för klassificering som visar på ett hotells kvalitet och standard.
I Sverige utförs den officiella hotellklassificeringen enligt Hotelstars Unions kriterier (Klassificering av hotell, u.d.). Klassificeringen består av fem nivåer, fem stjärnor, där en stjärna är lägsta och fem högsta.
Det finns totallt 270 kriterier som ligger som grund för ett poängsystem. Beroende på vilken slutpoäng som en kontroll resulterar i leder till en klass i form av ett antal stjärnor. Sedan är det ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för möjligheten för en viss klassificering. (Union, 2015)
5.4.2 KLASSIFICERING 5.4.1 GENERELLT
När det gäller ombyggnation, som i detta examens- arbete, finns det inga specifika lagar och regler för hotell utan det är de vanliga byggreglerna som gäller. Det handlar om de lagar, regler och krav som finns samlat i bland annat Plan- och bygglagen samt Boverkets Byggregler. Det handlar alltså om krav kopplat till bland annat tekniska krav samt tillgänglighet.
5.5 R ESTAURANG
5.5.1 GENERELLT
För restauranger är det främst lagar och regler kopplat till livsmedelshantering och hygien som styr, dock inget som berör i detta arbete. Själva utformningen av restaurangen, med dess kök och matsal, så är det byggregler som gäller.
Alkohollagen är en lag som är med och påverkar hur utformningen av en restaurang utförs. Lagen säger bland annat att köket måste vara i direkt anslutning till matsalen. (Område 3 - Mat och utrustning, 2010)
5.5.2 MATSALEN
Det finns flertalet krav och bestämmelser när det gäller sittplatser för att det ska vara tillgängligt av alla människor, oavsett om de har någon typ av förhindring eller ej (Näringsdepartementet, 2010).
Dessutom krävs det att själva serveringslokalen är på en begränsad yta där det är möjligt att hålla en överblick över allt och alla. Detta krav är kopplat mycket till alkoholförsäljningslagen. (Område 3 - Mat och utrustning, 2010)
5.7 A RBETSPLATSER
5.7.1 PERSONALUTRYMME
Antal personalutrymmen ska anpassas efter hur många arbetstagare det är och behovet av omklädningsrum beror på arbetsuppgifter. Det ska finnas lämplig plats för matrast och paus, dessa utformade enligt bra komfort. (Arbetsmiljöverket, 2013)
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska det vara tillfredställande dagsljus och möjlighet till utblick för arbetsplatser/personalutrymmen som är avsedda att vistas i mer än tillfälligt. Arbetsplatser ska dessutom vara utformade på ett sådant sätt att bullerexponering reduceras. (Arbetsmiljöverket, 2013)
Figur 22 - Foto av restaurang på Fotografiska i Stockholm.
5.6 S PA
5.6.1 GENERELLT
Precis som vid de andra verksamheterna finns det heller inga spcificerade krav för ett spa. Utan det handlar om att tillgodose en bra nivå av tillgänglighet samt anpassa veksamheterns lokaler efter de tjänster som önskar erbjudas. Det finns även krav på hygien som kan vara att tänka på, men ingen som påverkar utformningen på något viktigt sätt.
6 R ESULTAT
I detta kapitlet redovisas resultatet av examensarbetet med modell av det nya Gällivare bryggeri tillsammans med visuellt material, så som sektioner, planer, fasader samt tredimensionella bilder, som beskriver den nya verksamheten.
Figur 23 - Illustration av ”Gällivare Hotel & Resort” (nattid).
Figur 24 - Illustration av ”Gällivare Hotel & Resort” (dagtid).
Figur 25 - Illustration av ”Gällivare Hotel & Resort” (nattid).
Figur 26 - Illustration av ”Gällivare Hotel & Resort” (dagtid).
Figur 28 - Illustration av fasaders placering.
6.1 F ASADER
EXAMENSARBETE
#Project Status
BET ÄNDRING AVSER DATUM Sign.
FASAD C
Figur 27 - Fasadritning
FASAD A FASAD B
FASAD D
6.2 G ÄLLIVARE HOTEL & RESORT
Det ”nya” Gällviare bryggeri kommer fortsättningsvis kallas Gällivare Hotel & Resort, ett företag där de fyra verksamheterna hotell, restaurang, spa och museum ingår.
Figur 23-26 visar illustration av resultatet av fastigheten i två olika vinklar, både dagtid samt nattid. Det viktigt hur fastigheten upplevs både när det är ljust och när det är mörkt eftersom att Gällivares placering i Sverige resulterar i några längre mörka perioder per år.
Figur 31 är fasadritningar och hjälper till att visa fram fasadens karaktär. Huvudparten av de befintliga fönstren och dörrarna är kvar.
Det är någon som är utbytt för att det gav ett bättre flöde, tillgänglighet samt såg bättre ut utseendemässigt. I tillägg till de befintliga fönsren har ett antal nya adderats, exempelvis i den bakre plåtbyggnaden. Detta var nödvändigt för att säkerställa dagsljus till gästrummen samt i de gemensamma ytorna. Att det finns dagsljus är ett krav i Plan- och bygglagen (Närings- departementet, 2010) som måste tillfredställas.
6.2.3 EXTERIÖR
6.2.1 KARAKTÄR
Med framtaget lösningsförslag är det tänkt att förmedla en karaktär med följande nyckelord/
egenskaper:
• kvalitet
• historia
• välkomnande
• jordnära
• unikt
• modernt
• komfort
Kvalitet, modernistet och komfort är egenskaper som är måsten i dagens samhälle och därför nödvändigt för att lyckas när det gäller de verksamheter som bryggeriet nu ska innehålla.
För att trycka på det unika har bryggeriets historia utnyttjas och fått en större del av den upplevelse som vill förmedlas.
Tillsammans med detta är det viktigt att byggnaden fick en känsla av välkomnande, jordnära och hjärtligt, egenskaper som kan kopplas till Norrland och dess karaktär.
6.2.2 MATERIAL & FÄRG
Material och färg är viktiga komponenter och verktyg för att lyckas skapa den önskade känslan med tänkt karaktär. De material och färger som är använda har stark koppling till naturen, så som naturliga material som metall och trä och färger som grå, turkos och vit.
Figur 29 - Exempel på använda färger.
Genom användning av just detta skapas en stärkt koppling till naturen, Norrland och bryggeriets industriella historia. Dessutom är dessa känd för att ha en harmoniserande effekt för människor.
SKALA A1 NUMMER BET
DATUM ANSVARIG
UPPDRAG NR RITAD AV HANDLÄGGARE
A-40.3-100
1:200
<DATEOFISSUE>
ANNA FASTH Graphisoft A
EXAMENSARBETE
#Project Status
BET ÄNDRING AVSER DATUM Sign.
De fönster som adderats till fasaden är av enkelt utseende för att inte stjäla för mycket uppmärksamhet från det ursprungliga, exteriöra uttrycket. Placering, utseende och mått av fönster har en ganska funktionell stil där val gjordes huvudsakligen baserat på dess funktion.
En lite mer märkbar del har lagts till det exteriöra utseendet och det är den nybyggda delen, där taket idag är inrasat. Fasaden här fick inte identisk fasad som den befintliga delen på grund av att den skulle särskilja sig från de resterande, men samtidigt var det viktigt att utseende var i enlighet med fastighetens karaktär. Därför valdes en träpanel av naturlig kulör. Detta gav byggnaden ett tillfredställande uttryck samtidigt som att materialet var kopplat till de vanligt förekommande materialen för norra Sverige, något som byggherren hade stark önskan om.
FASAD C
Figur 31 - Fasadritning
Figur 30 - Illustration av fasaders placering.
FASAD A FASAD B
FASAD D
25 x 171 = 4 270 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
14 x 166 = 2 330
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
21 x 203 = 4 270
1 2 3 4 5 6 7 8
910
11
12
13
14
15 16 17 18 19 20 21
8 x 50 = 400
19 x 225 = 4 270
1 2 3 4 5 6
7
89101112
13
14 15 16 17 18 19
15 x 204 = 3 060 1 2 3 4
56
7
8 9 10 11 12 13 14
15
16 x 200 = 3 200
1 2 3 4
5 6 78910111213141516
Krok
G
KrokG
FÖRRÅD BAR
KONTOR
Krok
G
G
G G
Krok
G G G
FÖRRÅD FÖRRÅD RECEPTION
FÖRRÅD
A6 A7
A8
GSEducationalVersion
25 x 171 = 4 270
123456789
10 1112 1314 1516 17 1819 2021 2223 24 25
14 x 166 = 2 33012345
67
8
9
1011
12
1314
21 x 203 = 4 27012345678910
11
12
13
14 15 16 171819 2021
8 x 50 = 400
19 x 225 = 4 2701234567
891011
12
13
141516171819
15 x 204 = 3 060
12
34
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15
16 x 200 = 3 200
12345678910111213141516
Krok G
KrokG
FÖRRÅD BAR
KONTOR
Krok G
G G
G
Krok
G G G
FÖRRÅD FÖRRÅD RECEPTION
FÖRRÅD
A6 A7
A8
Figur 33 - Planlösning på spa.
Figur 32 - Illustration av spaets placering på bottenvåningen.
6.2.4 UPPLEVELSE
Genom att besöka Gällivare Hotel & Resort är det tänkt att väcka känslor så som välkomnande, bekant samtidigt som unikhet och kvalitet. Det ska tydligt förmedlas en koppling till bryggeriets historia samtidigt som en modernare, framtida stil smyger fram. Detta medför en känsla av trygghet hos gästen, att ha något bekant samtidigt som den moderna kvaliteten strålar igenom.
För att skapa en starkare upplevelse som verk- ligen är minnesvärd har konceptet storytelling utnyttjats i utformningsarbetet. Som främsta verktyg agerar verksamheten museet, men även andra delar är utformade på ett sådant sätt att olika sinnen väcks och upplevelsen förstärks.
Exempelvis användningen av gamla öltunnor som sängar ger en speciell, unik upplevelse vid övernattning.
För en starkare inblick i hur ett besök kan vara se avsnittet 6.3 Upplevelsen.
6.2.5 SPA
Ett spa var en fjärde verksamhet som planerade in under arbetets gång då det bedömdes tillföra ökat attraktivitet och lönsamhet till helheten.
Spaet är placerat på bottenvåningen med egen entré för ökad tillgänglighet och synlighet. Det är dessutom fullt möjligt att ta sig till spaet på andra vägar genom själva bygganden. De funktioner som finns är:
• Två omklädningsrum, ett för män och ett för kvinnor.
• Relax
• Rum med bubbelpool och bastu
• Fyra behandlingsrum, ex för massage.
Valda funktioner är baserade på vad so kopplas med nordliga Sverige och vad som är klassiskt för ett spa. Så som bastu är väldigt omtyckt i de kallare delarna av Sverige.
- INLEDNING - METOD - FALLSTUDIE - TEORI - RESULTAT - SLUTSATS - DISKUSSION - REFERENSER - BILAGOR -
- 27 -
Figur 32 visar var på bottenvåningen som spaet är placerat och Figur 33 visar planlösningen för verksamheten. Det finns en egen reception för spaet, något som bedöms nödvändigt då det kan komma besökare endast intresserade av spaet. Receptionen är i direkt anslutning till entrén till verksamheten. I de mer bakre delarna finns de olika funktionerna placerade så att de ökar känslan och upplevelsen av avslappning.
Figur 34 - Illustration av receptionen i spaet. Figur 35 - Illustration av relaxavdelning i spaet.
Ytan som verksamheten är placerad på är historiskt sätt en del av bryggeriet och användes under produktionen. En del innerväggar har rivits för att öka möjligheterna för planens utformning, men grovheten och det industriella har bibehållits tillsammans med inslag av det moderna och fräscha. Det var inte möjligt att behålla allt av det gamla då det inte skulle resultera i lika lämplig planlösning och känslan av rummen skulle inte passa ett spa där avslappning är vitalt.
Figur 36 - Foto av området idag.
