Sjökaptensprogrammet Självständigt arbete
Maktdistans och ledarskap ombord
En kvalitativ studie om fartygsbefälens upplevelser av den maktdistans som råder ombord
Josefin Jonasson & Tina Sjödin 2014-09-01
Program: Sjökaptensprogrammet Ämne: Självständigt arbete Nivå: 15hp
Kurskod: 2SJO1E
ii
Linnéuniversitetet
Sjöfartshögskolan i Kalmar
Utbildningsprogram: Sjökaptensprogrammet
Arbetets omfattning: Självständigt arbete om 15hp
Titel: Maktdistans och ledarskap ombord
Författare: Josefin Jonasson & Tina Sjödin
Handledare: Karin Lundberg
Abstrakt
Att arbeta ombord på fartyg innebär ofta att man måste leva och samarbeta med människor från andra länder som har en annan kultur och andra värderingar. Med en besättning där flera
kulturer finns närvarande kan detta påverka arbetet såväl som det sociala umgänget ombord.
Svenska fartygsbefäl som jobbar med filippinskt manskap har upplevt denna interaktion. I denna studie undersöktes fartygsbefälens upplevelse om den maktdistans som finns mellan dem själva och det svenska respektive filippinska manskapet och hur denna distans påverkar livet ombord.
Studien genomfördes med personliga intervjuer med sex informanter för att ge en djupare och mer ingående bild av deras åsikter och upplevelser ombord. Under arbetet framkom det att det var en stor skillnad i maktdistans mellan dem som svenskt fartygsbefäl och svenskt respektive filippinskt manskap. Det var en gemensam upplevelse av informanterna att det skedde en förändring i tankesättet hos det filippinska manskapet med ökad erfarenhet av svenska fartygsbefäl. Det upplevdes som att de hade anammat en mer svensk förhållningssätt.
Nyckelord:
Maktdistans, ledarskap och kulturskillnad
iii
Linnaeus University
Kalmar Maritime Academy
Degree course: Nautical Science
Level: Diploma Thesis, 15 ETC
Title: Power Distance and Leadership on board
Author: Josefin Jonasson & Tina Sjödin
Supervisor: Karin Lundberg
Abstract
Working on board ships today often means that you have to live and work with people from other countries that have different cultures and values. With a crew where several cultures are present, the work as well as the social life on board is affected, Swedish officers who work with Filipino crew have experienced this interaction. This study examined the officers' views and experience of the power distance that exists between the Swedes and Filipinos and how this affects the life on board. A semi-structured interview was used with six informants, to provide a wider and more detailed picture of the opinions and experiences on board. During the interviews the informants gave the opinion that the power distance between the Swedish officers and the Filipino deck crew was bigger than between them and the Swedish deck crew. It was a common experience that when the Filipino deck crew had worked with Swedish officers during an extensive time they often adapted themselves to Swedish approach.
Keyword:
Power distance, leadership and cultural differences.
iv
Förord
Vi vill tacka vår handledare Karin Lundberg som varit till stor hjälp och kommit med konstruktiv kritik från början till slutet av detta arbete. Vi vill också tacka våra informanter som ställt upp och gjort denna studie möjlig att genomföra.
V
Innehåll
Bakgrund ... 6
Syfte ... 7
Maktdistans och ledarskap ... 7
Metod ... 9
Metodval... 9
Personurval ... 10
Intervjuformulär ... 10
Etik ... 11
Analysmetod ... 12
Resultat ... 12
Introduktion av informanterna ... 12
Resultatsammanställning ... 13
Diskussion ... 22
Resultatdiskussion ... 22
Metoddiskussion ... 25
Slutsats ... 25
Vidare forskning ... 26
Litteraturförteckning ... 26 Bilaga ...
6
Bakgrund
Till sjöss finns handelsfartyg med besättning där olika länder är representerade och den sociala distansen i och utanför arbetet mellan personer varierar beroende på vilken befattning och kulturell bakgrund man har. Att arbeta ombord på ett fartyg innebär ofta att man måste leva och samarbeta med människor från andra länder som har olika kulturer och värderingar. Att hantera situationer som uppstår på ett bra och anpassat sätt är en extra viktig del av arbetet ombord och även det sociala, där det finns kulturskillnader i stor utsträckning. Detta eftersom situationer kan bli mer komplexa och svårhanterliga när man tänker, tycker och agerar på olika sätt beroende på vilken kultur man kommer ifrån.
Världen är full av konfrontationer mellan människor, grupper och nationer som tänker, känner och agerar på olika sätt. Samtidigt ställs dessa människor, grupper och nationer inför gemensamma problem och måste samarbeta för att kunna lösa dem (Hofstede, Hofstede & Minkov, 2011, s. 19).
Detta gör att ett bra, tydligt och anpassat ledarskap blir en faktor för att man skall kunna upprätthålla en god och fungerande arbetsmiljö samt i övrigt en bra stämning ombord.
Ombord på fartyg sker det hela tiden ett nära samarbete och interagerande mellan människor från flera olika nationer, med olika bakgrunder, värderingar och kulturer. Hofstede m.fl. (2011) menar att kulturer, specifikt nationalkulturer kan beskrivas som att människan blir
programmerad och anpassar sig efter den tid och det samhället där man växt upp. Det kan även beskrivas som de oskrivna regler som finns i det sociala spelet, där en aspekt blir att dessa oskrivna regler ser annorlunda ut för personer från olika kulturer, där man är uppväxta med olika bakgrunder, synsätt och normer.
Hur kan denna distans som varierar på grund av att det finns människor från olika kulturer påverka de olika arbetsrelaterade och sociala situationer ombord. Hur påverkar det den interaktion som sker mellan fartygsbefälen och manskapet ombord.
7
Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka fartygsbefälens upplevelse av maktdistans då det finns människor med olika nationaliteter ombord. Upplever de att det finns en maktdistans som skiljer sig mellan om de har svenskt eller filippinskt manskap som underordnade. Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar:
Hur ser svenska fartygsbefäl på interaktionen med svenskt respektive filippinskt manskap?
Hur upplever svenska fartygsbefäl den maktdistans som finns mellan svenskt fartygsbefäl och filippinskt manskap?
Hur upplever svenska fartygsbefäl den maktdistans som finns mellan svenskt fartygsbefäl och svenskt manskap?
Maktdistans och ledarskap
Sjöfarten är en mångkulturell bransch och därigenom finns det flera olika sätt att förhålla sig till maktdistans beroende på vilken bakgrund och uppväxt man har. Enligt Hofstede m.fl., (2011, s. 83-85) definieras maktdistans som i vilken utsträckning de flesta personer föredrar att de har mindre inflytande och bestämmande i en organisation eller institution, de accepterar och förväntar sig att makten är fördelad på ett ojämnt sätt mellan dem själva och deras överordnade.
Med manskap menas de personer som arbetar med lägst befattning ombord på ett fartyg. För manskap som kommer från länder där maktdistansen är stor, accepteras det att fartygsbefäl inte konsulterar beslut med dem, man ifrågasätter inte heller sitt fartygsbefäl om man skulle anse att denne fattat ett felaktigt beslut. För manskap som kommer från länder där
maktdistansen är liten, finns ett mer konsulterande sätt att nå beslut och manskapen vågar utrycka sina åsikter, vilket även accepteras av fartygsbefälen.
Enligt en undersökning Geert Hofstede utförde mellan 1967-1973, skiljer sig maktdistansen markant mellan den svenska och filippinska kulturen (The Hofstede Centre, utan årtal, [www]).
Fartygsbefäl, framförallt överstyrmän, har en arbetsledarroll där han/hon interagerar med manskapet ombord och fördelar arbetsuppgifter. Maktdistansen mellan ett svenskt
8
fartygsbefäl och en svensk matros anses vara mindre än mellan ett svenskt fartygsbefäl och en filippinsk matros. Detta kan bidra till ett större behov av ett anpassat och ett mer aktivt tänkande i ledarskapet från fartygsbefäl till manskap.
I det självständiga arbetet Målsättande ledarskap till sjöss (Davik, Herslow & Löwing, 2012) undersöktes det om ett målbaserat ledarskap kunde anpassas till dagens moderna
handelsfartyg. Detta gjordes genom en kvalitativ intervjustudie bland sjöbefälsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar för att se hur deras inställning var till att använda sig av en målbaserad ledarskapsstil. Genom studien framkom det att främst var en auktoritär
ledarskapsstil användes ute på fartyg. Det framkom även att kulturskillnader kunde upplevas som ett problem för ledarskapet och författarna föreslog det som ett ämne för framtida forskning. “Många av våra respondenter anser att olika kulturer kräver olika ledarskapsstilar, därför föreslår vi att man kan forska vidare i om kulturskillnader kan skapa problem för ledarskapet till sjöss” (Davik, m.fl., 2012, s. 32).
I arbetet Ledarskap och maktdistans - en studie på ett färskvarulager (Lätt, 2012) gjorde författaren en enkätstudie på ICA, distributionsenheten Stockholm. Studien utfördes i en tid då det talades om offensiv kvalitetsutveckling inom organisationen och med hjälp av studien skulle de “... sprida kunskapen kring ledarskap och maktdistans” (Lätt, 2012, s. i). Enkäten utgick från Geert Hofstedes (2011) tre huvudfrågor inom dimensionen maktdistans.
Informanterna fick svara på frågor om huruvida de var rädda för att uttrycka missnöje med sin chef, på vilket sätt chefen fattade sina beslut och hur de ville att denne skulle agera i
beslutsfattande situationer (Lätt, 2012). Slutsatsen som författaren drog var att det fanns en rädsla bland vissa av medarbetarna att uttrycka sitt missnöje till sin chef, nästan hälften av dem upplevde att cheferna hade ett demokratiskt beslutsfattande och att de flesta även önskade ha en sådan ledarskapsstil hos sina chefer (Lätt, 2012).
I en enkätstudie (hädanefter benämns den IBM-undersökning) gjord mellan 1967-1973 på ett stort antal personer, anställda på IBM (International Business Machines Corporation) kunde man läsa att människors värderingar påverkades av deras nationalkultur. Resultatet av den undersökningen visade att det fanns fyra stycken grundläggande dimensioner i alla samhällen.
Dessa var maktdistans, kollektivism kontra individualism, femininitet kontra maskulinitet och osäkerhetsundvikande (The Hofstede Centre, utan årtal, [www]).
9
I IBM-undersökningen framkom ett resultat som visade på skillnaden i maktdistans mellan olika länder. Personer från 76 olika länder och regioner fick svara på samma enkätfrågor.
Svaren sammanställdes senare och utformades i en tabell där varje land fick ett
maktdistansindex (PDI, power distance index). Tabellen visade att Filippinerna fick 94 poäng och hamnade på en 5:e plats i rangordningen och Sverige fick 31 poäng och hamnade på en 67/68:e plats, där höga poäng visade på en stor maktdistans i landet (Hofstede m.fl., 2011, s.
78-82).
I länder med stor maktdistans var det större skillnader på samhällsklasserna som följd till att man till exempel hade olika förutsättningar till utbildning. Enligt Hofstede m.fl., (2011, s. 84, 98) föredrog människorna i dessa länder att inte ha en nära relation, chefer och underordnade emellan. Organisationen var uppdelad i led där rapportering gick i en lång hierarkisk ordning.
De underordnade kände en rädsla för att uttrycka sina åsikter och sade inte emot sina chefer men kände samtidigt ett stort beroende till denne, framförallt i beslutsfattande sammanhang.
Enligt Hofstede m.fl.,(2011, s. 83) använde man sig av mer demokratiska processer i länder och samhällen där maktdistansen var mindre. Man ansåg sig vara mer jämlika som chefer och underordnade, hade en närmare relation och föredrog ett konsulterande i beslutsfattande sammanhang. De underordnade hade lättare att uttrycka sina åsikter och kände att de kunde säga emot sina chefer då de hade andra idéer eller inte samtyckte.
Sökningarna inför denna undersökning begränsades till en av de fyra dimensionerna, den maktdistans som finns mellan olika nationaliteter och befattningar ombord. Hofstede m.fl.
(2011) menar att om man skall göra en undersökning mellan länder eller regioner skall man använda sig av människor med samma typ av arbete eller liknande yrkesgrupper.
Metod
Metodval
För att ge en beskrivande bild av hur fartygsbefäl upplevde den interaktion som skedde mellan dem och manskapet användes i studien personliga intervjuer. Denna form av datainsamling gav möjligheten att gå djupare in på hur personerna tänkte kring situationer och kunde
10
återspegla erfarenheter för att ge en fylligare bild av ämnet (Trost, 2010). En semistrukturerad intervjumanual användes för att skapa en öppenhet för informanterna att svara på frågor med egna ord och erfarenheter, där möjligheten att ställa följdfrågor var stor och därmed skapades en klarare bild av olika situationer ombord och gav möjligheter att skapa nya infallsvinklar (Davidson & Patel, 2011).
Då informanterna var obekanta med uttrycket maktdistans gavs en tydlig förklaring av innebörden innan intervjuerna påbörjades. Frågor ställdes i den ordning som samtalet fortskred och följdfrågor formulerades beroende på tidigare svar. En låg standardisering ger stora variationsmöjligheter för både intervjuaren och den intervjuade (Trost, 2010).
Under intervjuerna användes en ljudupptagare och samtalet utfördes i en ostörd miljö,
upptagningarna transkriberades senare och korrigerades från talspråk till skriftspråk med vissa tillägg av ord som inte hade betydelse för tolkningen.
Personurval
Informanterna bestod av sex stycken svenska fartygsbefäl som har överstyrman som befattning. Samtliga har varit i kontakt med svenskt och filippinskt manskap när de arbetat ombord. Denna avgränsning uppkom för att ge en rättvisande bild av olika situationer ombord, där informanterna varit i daglig kontakt med manskapet och haft tid att bilda sig en egen uppfattning om olika situationer, skillnader och likheter som de upplevt.
Intervjuformulär
I studien användes ett formulär med teman för att kunna prata kring ett ämne istället för att låsa sig vid frågor där informantens egna tankar och åsikter annars kunde försvinna (Davidson
& Patel, 2011). De teman som användes i denna studie valdes för att ge en inblick i hur maktdistans kunde påverka olika situationer ombord. Intervjuerna inleddes med att informanterna fick en kort sammanfattning av vad maktdistans innebar och sedan fick de själva berätta om hur de såg på det aktuella ämnet i temat Fartygsbefälets upplevelse av maktdistans. Intervjuerna fortsatte sedan med följande teman;
Att jobba med svenskt/filippinskt manskap, för att försöka skapa en bild av hur det kan vara att arbete med olika nationalkulturer, och om man agerar olika på grund av det.
Konsulterande vid beslutsfattning, för att det var vanligare att individer förväntar sig ett konsulterande i kulturer med liten maktdistans.
11
Språkets betydelse för interaktionen mellan fartygsbefälen och manskapet, en fråga om språket kan påverka maktdistansen mellan fartygsbefälen och manskapet och om det påverkade den vardagliga interaktionen mellan dem.
Interaktion och socialt umgänge utanför arbetstid, var intressant att diskutera för att se om individer anser att maktdistansen var förknippad till just befattningen och arbetstiden ombord eller om det var något som hela tiden existerade och i vilken grad.
Avslutningsvis fick informanterna tala fritt om de hade något övrigt de ville tillägga.
I denna studie har även en av Hofstedes (2011, s. 80) tre frågor använts. Informanterna fick svara på frågan huruvida de upplevde att manskapet ombord var rädda för att uttrycka missnöje med dem som arbetsledare. Denna fråga var av intresse för studien eftersom den kunde visa på en företeelse som är vanligt i samhällen där maktdistansen är stor.
Intervjuformuläret återfinns i bilagan.
Etik
Vid detta arbetes början togs de fyra forskningsetiska huvudkraven, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, i beaktande. För att skydda informanterna blev de från första kontakten informerade om undersökningens syfte och tillvägagångssätt, de blev tillfrågade om samtycke till att delta samt informerade om att det var upp till dem själva om och hur länge de ville delta i undersökningen. Det var när som helst tillåtet att avbryta deltagandet och allt som sades under intervjuerna betraktades som
konfidentiellt, vilket innebar att det inte skulle missbrukas eller kunna spåras tillbaka till någon av informanterna personligen (Vetenskapsrådet, utan årtal, [www]).
I arbetet användes inte personuppgifter som kunde kopplas till individen eller vara känsliga ur ett etiskt perspektiv. Deltagarna blev tillfrågade om de ville ta del av den insamlade och transkriberade data innan den publicerades, samt informerade om var den skulle publiceras (Vetenskapsrådet, utan årtal, [www]).
12 Analysmetod
Intervjuerna blev sammanställda efter de teman som togs upp under intervjuerna.
Informanternas egna beskrivningar togs med i den utsträckning som var möjligt för att ge en rättvisande bild av de olika temana. Utvalda citat presenterades med korrigering för talspråk.
Ett exempel på detta:
Informantens ordagranna uttalande:
Språkförbistringar har skett uteslutande under stress eh å förtöjningsarbete. Då, då jag har märkt eh, om jag till exempel har vart med som arbetsledare vid förtöjning, skött radiokommunikation å sen har det nånting oförutsett. Då, då är dom väldigt snabba å gå över på tagalog, på sitt hemspråk.
Omskrivning:
Språkförbistringar har skett uteslutande under stress och vid förtöjningsarbete. Då har jag märkt att, om jag har varit med som arbetsledare vid förtöjning, skött radiokommunikationen och det hänt någonting oförutsett och det blivit stressigt, då har de varit väldigt snabba på att gå över till sitt hemspråk, tagalog.
Resultat
Introduktion av informanterna Informant A
Jobbat 7 år till sjöss varav 7 år med mixed-crew och 2 år som överstyrman.
Informant B
Jobbat 7 år till sjöss varav 4 år med mixed-crew och 10 veckor som överstyrman.
Informant C
Jobbat 15 år till sjöss varav 12 år med mixed-crew och 3 år som överstyrman.
Informant D
Jobbat 8 år till sjöss varav 7,5 år med mixed-crew och 4 år som överstyrman.
Informant E
Jobbat 8 år till sjöss varav 4 år med mixed-crew och 3 år som överstyrman.
Informant F
Jobbat 3 år till sjöss varav 3 år med mixed-crew och 9 månader som överstyrman.
13 Resultatsammanställning
Fartygsbefälens upplevelse av maktdistans
Det upplevdes en tydlig skillnad på maktdistansen mellan fartygsbefälen och svenskt respek- tive filippinskt manskap. Med svensk besättning upplevdes en mer avslappnad attityd mot fartygsbefälen och med filippinskt manskap upplevdes en mer hierarkisk stämning. Det fram- kom under intervjuerna att desto längre ett filippinskt manskap seglat med svenskt eller skan- dinaviskt fartygsbefäl anpassade de sig, vågade ifrågasätta mer och attityden blev mer av- slappnad.
Det filippinska manskapet förväntade sig att det skulle finnas en tydlig ledare ombord, någon som sade till dem vad som skulle göras. Hos en av informanterna fanns det en önskan om att det skulle finnas en viss maktdistans under arbetstiden men att den inte skulle märkas av på samma sätt under den lediga tiden ombord.
Upplevelsen av maktdistans ombord med svenskt manskap beskrevs som på en vänskaps och individnivå. Den uppfattades som mindre, men att det fortfarande fanns en distans eller re- spekt mellan svenskt manskap och fartygsbefäl. Medan upplevelsen av maktdistans med filip- pinskt manskap beskrevs som större, där manskapet trippade mer på tå, undvek ögonkontakt och titulerade fartygsbefälen med befattningstitlar istället för vid namn. De hade oftare en inställsam attityd och sade det som de trodde att fartygsbefälen ville höra. Det kunde upplevas som svårt att få höra deras egentliga åsikter.
Det filippinska manskapet trippar mer på tå, titulerar med Captain, Sir, Chief officer, Second mate och så vidare. De kan ha svårt att möta blicken från ett befäl, tittar ner och egentligen hade den personen hoppats på att inte möta det högre befälet (Informant D).
Genom att jobba med skandinaver under en längre tid upplevdes distansen minska och en form av försvenskning förekom hos det filippinska manskapet. Detta var något som alla infor- manterna hade upplevt och de menade att denna förändring oftast skedde hos det manskap som seglat länge och jobbat nära de svenska fartygsbefälen, såsom båtsmän och pumpmän.
Medan det inte märktes av lika mycket hos en besättningsmedlem som inte hade det nära samarbetet med svenskar. Det som utgjorde den största skillnaden och där man märkte skill- naden mest var det faktum att de tordes uttrycka sina åsikter mer, de sade vad de tyckte och tänkte, kom med egna förslag och idéer. De började kalla fartygsbefälen vid namn istället för
14
befattningstitlar i större utsträckning och hade i överlag en mer svensk attityd. De upplevdes som att de ansåg sig mer jämlika med ökade antal år ombord.
Till exempel en båtsman som har seglat i 15 år kan vara väldigt nära till slut, prata med mig som en jämlik i stort sett, de kan börja använda förnamn. Jag säger till dem att kalla mig vid mitt namn och det fastnar ibland hos man- skapet. Men hos en mässman är det helt omöjligt, han säger mitt namn en gång och sedan är det tillbaka till sir (Informant F).
Vi har väldigt många gamla filippinare som är gamla i gemet så de är nog ganska försvenskade (Informant B).
De som har jobbat många år eller kanske hela sitt yrkesverksamma liv med skandinaver blir mer skandinaviska på något vis. De tänker mer som oss och man märker det direkt i deras sätt att prata till en och våga ifrågasätta, det gör de inte annars (Informant A).
Att jobba med svenskt/filippinskt manskap
Två informanter som varit överstyrmän en längre tid med svenskt eller norskt manskap om- bord upplevde att de anpassade sitt ledarskap mycket beroende på vilken nationalitet man- skapet hade. De upplevde att det var lättare att stöta sig med skandinaviskt manskap och att de behövde motiveras mer än filippinskt manskap.
För att man ska få saker gjorda så måste man agera olika. Säger jag till en fi- lippinsk båtsman vad vi ska göra idag så säger han okej och då får han ma- troserna att göra det och det är inget ifrågasättande. Men hade jag sagt det till en norsk matros så hade jag fått en suck och han hade sagt måste vi göra det nu? Kan inte andra skiftet göra det? Vi gjorde det sist (Informant E).
Det är mycket lättare att stöta sig med svenskt manskap, än vad det är att stöta sig med filippinskt manskap. (…) Oavsett om det filippinska manskapet trivs 100 procentigt eller inte så vill de absolut inte stöta sig med sin över- ordnad eftersom man anses som ganska hög i deras ögon och de är rädda att förlora sina jobb (Informant D).
Två av informanterna beskrev att de inte kände att de förändrades i sin ledarskapsroll bero- ende på manskapets nationalitet, utan att de anpassade sig efter den specifika individen istäl- let.
Nej jag tror att jag som överstyrman agerar på samma sätt vad gäller arbets- fördelning mot både svenska och filippinska matroser (Informant A).
Jag hoppas och tror att jag agerar lika. Det är inte bara filippinskt mot svensk, utan person till person som man får anpassa sig till (Informant B).
15
En informant menade att det var antalet personer i manskapet som avgjorde vilken typ av arbetsledare som behövdes. Att det var kunskapen och initiativförmågan hos den enskilde individen som avgjorde vilken typ av ledarskap och uppföljning som behövdes.
När jag var på större fartyg för några år sedan, där var det 7-9 man på däck.
Där har man en båtsman och en pumpman, där var jag arbetsledare i högre grad. Då var man tvungen att vara hårdare, gå ut och styra mer. Men idag när jag jobbar med en mindre besättning gör jag det inte i samma utsträck- ning. Jag lämnar jobbet till gubbarna och sen löser det sig (Informant C).
Jag tror att det handlar lite om vad man har för erfarenheter från dem, om de är väldigt osäkra och kanske inte vill ta initiativ, då kanske man behöver någon annan sorts uppföljning (Informant C).
På frågan: Upplever Du att manskapet är rädda för att uttrycka missnöje med dig som chef?
svarade informanterna att de upplevde att det filippinska manskapet hade svårare än svens- karna att uttrycka missnöje med sitt fartygsbefäl. Med ökad erfarenhet av skandinaver som fartygsbefäl upplevde informanterna att det blev lättare för det filippinska manskapet att ifrå- gasätta fartygsbefälet. Främst båtsmän, pumpmän och reparatörer, manskap med lång erfa- renhet och ett närmre samarbete med det svenska fartygsbefälet ifrågasatte mer. Medan ma- troser, lättmatroser och jungmän som arbetat kortare tid med svenskar inte gjorde det i samma utsträckning. Svenskt manskap upplevdes dock säga ifrån eller uttryckt missnöje obe- roende på befattning.
En av informanterna beskrev att filippinare generellt var svårare att få åsikter ifrån och att de yngre och mer oerfarna gick oftast via de äldre för att föra fram sina åsikter.
Nykomlingar som inte seglat så länge är de som främst kanske har lite svå- rare. Kanske går till någon av de äldre filippinarna och går den vägen istället (Informant B).
Konsulterande vid beslutsfattning
Ett visst utbyte av idéer skedde mellan fartygsbefälet och båtsmannen eller pumpmannen, men inget konsulterade skedde vanligtvis mellan fartygsbefälet och matroserna. Arbetsuppgif- terna gick oftast från överstyrman via båtsman som däcksledare, till matroserna. Antingen med ett morgonmöte där den dagens arbete togs upp eller att båtsmannen gick upp på bryg- gan när överstyrman hade vakt och gick igenom uppgifterna där.
16
Vid morgonmötena fanns det på några av båtarna tillfällen där alla matroser var samlade och lyssnade på genomgången men informanterna menade att det var viktigt att man tydligt vi- sade att båtsmannen var arbetsledaren, och att det var genom denne som arbetsuppgifterna skulle gå. Det kunde annars bli för mycket egna initiativ vilket kunde göra det svårt att veta vem som gjorde vad, enligt informanterna.
Vid tillfällen då större och lite mer komplicerade jobb skulle utföras så var det av stor vikt att båtmannens och pumpmannens kompetens togs till vara på. De hade ofta en kunskap och många års erfarenhet av yrket, som gick förlorad hos fartygsbefäl som vanligtvis inte seglat lika länge. Ett par av informanterna konsulterade gärna med båtsmannen om hur jobben skulle utföras och lät även denne emellanåt få fria händer att lägga upp och fördela arbetet själv.
Inte med de filippinska matroserna. Men med båtsmannen konsulterade jag, bad honom om råd. Han hade mycket mer erfarenhet och om det var någonting som jag var osäker på hur de gjort tidigare eller hur han vill lägga upp det så tyckte jag att han kunde få ha ganska fria händer bara det blev gjort på ett bra och vettigt sätt. Det känns som att det har accepterats och inte utnyttjats till att strunta i jobbet eller så (Informant A).
Jag har morgonmöte med båtsman och pumpman. Det är därigenom jobben går, han fördelar sedan ut det till matroserna. Ibland pratar jag med matro- serna direkt, men det är båtsman som är arbetsledaren. Det mesta vill jag ska gå genom honom så han vet vad de gör (Informant E).
En av informanterna ville ha ett konsulterande med sitt manskap och vände sig till den som jobbet berörde. Det är en sådan ledarskapsstil som denne ville ha, menade dock att det kanske inte var det manskapet förväntade sig. Informanten påpekade också att det upplevdes lättare att ha ett större konsulterande på ett fartyg med ett mindre antal personer i manskapet. En annan informant menade att matroserna som seglat på samma båt under en längre tid lärde sig vad som skulle göras och då kom de med egna förslag och idéer.
Jag kan mitt jobb och pumpman kan sitt jobb, så självklart konsulterar jag med dem hur man löser problem på bästa sätt. Men egentligen tror jag inte att de förväntar sig att jag ska konsultera det med dem, men det är min le- darstil. (Informant C)
Språkets betydelse för interaktionen mellan fartygsbefälen och manskapet.
Med olika nationaliteter ombord där man talade ett arbetsspråk som inte var sitt modersmål blev språkförbistringar en del av vardagen. Hur det påverkade maktdistansen ombord hade
17
informanterna inte några konkreta svar på. Dock upplevdes det av fyra informanter att språket eventuellt kunde bidra till en större maktdistans. I övrigt skiljde sig upplevelserna bland infor- manterna vad gällde deras erfarenheter om hur bra det filippinska manskapet kunde behärska det engelska språket, vissa var bättre än andra. Det samma gällde även informanterna själva, vissa ansåg sig vara ganska bra medan andra menade att de stakade sig fram med de få ord de kunde. En av informanterna menade att vissa instruktioner kunde vara mer utvecklade om man använde sitt eget modersmål. Vilket gjorde att det kunde falla bort viss information när de gav dessa på engelska, som gjorde att instruktionen inte riktigt blev densamma hos motta- garen.
Trots att man tar instruktioner på engelska och jag tycker att jag kan bra engelska, så kanske man inte kan förmedla det på samma sätt som man gör när man pratar svenska. Man kanske utvecklar det lite mer på svenska än på engelska (Informant C).
Vi är nog ungefär lika halvdåliga på engelska hela bunten. Filippinare är jät- tebra på engelska, jämfört med andra nationaliteter (Informant B).
En av informanterna upplevde att språkförbistringar främst framträdde under stressade situat- ioner och gav ett exempel på att förtöjningsarbete kunde vara en sådan situation.
Språkförbistringar har skett uteslutande under stress och vid förtöjningsar- bete. Då har jag märkt att, om jag har varit med som arbetsledare vid förtöj- ning, skött radiokommunikationen och det hänt någonting oförutsett och det blivit stressigt, då har de varit väldigt snabba på att gå över till sitt hem- språk, tagalog (Informant D).
Interaktion och socialt umgänge utanför arbetstid
Ingen av informanterna gav något direkt exempel på hur maktdistans kunde påverka interakt- ionen och det sociala umgänget ombord, dock menade de att det skedde lite socialt umgänge mellan fartygsbefäl och manskap och att det mest berodde på att de hade olika intressen, mo- dersmål och arbetstider. De flesta av informanterna menade att skilda dagrum också kunde ha bidragit till att de inte umgicks mycket med varandra. Fartygsbefälen kände sig dock alltid väl- komna om de ville sitta i dagrummet med det filippinska manskapet. Den största anledningen upplevdes vara de olika arbetstiderna ombord som bidrog till att fartygsbefäl och manskap inte umgicks utanför arbetstiden.
18
Merparten av informanterna menade att de brukade organisera olika aktiviteter för att alla skulle umgås med varandra. Under högtider umgicks oftast alla tillsammans, men även mer spontana umgängen förekom, såsom sportaktiviteter av olika slag, karaoke, bingo med mera.
Två av informanterna kände att uppdelning av mässar och dagrum underlättade, man uppfat- tades ha mer utbyte och mer gemensamma intressen med de som kom från samma land. Man var mer bekväm med att tala sitt modersmål och ingen behövde känna sig exkluderad på grund av språket när man var uppdelade.
Vi hade det ganska uppdelat på sista båten, det filippinska manskapet, skan- dinaviska befälet och filippinska befälet åt var för sig. Det blir mycket en- klare med språket. Annars blir det så att jag inte kan sitta och prata svenska med någon annan svensk om det sitter filippinare vid bordet, det känns oar- tigt och då blir det ansträngt. Därför blir det enklare att dela upp det (Infor- mant A).
Om jag jobbar med svensk besättning är det större sannolikhet att jag dröjer mig kvar och sitter längre med kaffekoppen, sitter och småpratar mer än när det är filippinsk besättning och det är inte bara för att jag kanske har mer utbyte med svenskar än filippinarna utan man pratar om sitt hemland och saker som man har gemensamt (Informant D).
Under vissa högtider som jul upplevdes behovet av socialt umgänge större, alla saknade sina familjer, sitt hem och sina vänner.
Kanske speciellt vid högtider. Då bryter man det här mönstret, man umgås.
Alla har samma problem ombord, att man saknar sitt hem, sin familj. Vid till- fällen som karaokekvällar eller vad det nu kan vara, då är alla välkommen och det är glad stämning (Informant D).
En av informanterna beskrev upplevelsen av att filippinare hade ett större behov av att umgås på fritiden än vad svenskar hade.
När filippinarna umgås med varandra så tror jag, att när de är ute och jobbar så länge släpper lös mer. De har ett väldigt behov att vara tillsammans, de är väldigt sociala, pratar mycket, de har nog svårt för att vara själva har jag uppfattat det som. Medan vi svenskar inte har något större problem med att vara själva, vi kan tycka att det är ganska skönt efter en dag (Informant A).
19
Ombord uppfattade fartygsbefälen att de aldrig lämnade sin ledarroll och befattning, inte ens under sociala aktiviteter som inte hade någonting med arbetet att göra. Trots detta kunde fartygsbefälet och manskapet ändå ha mer privata samtal om familj, vänner och sitt liv utanför båten.
Jag är nog alltid överstyrman oavsett om jag vill det eller inte. De som då är lägst i rang erbjuder någonting att dricka, någonting att äta, frågar om man vill ha någonting eller om de kan hjälpa på något vis. Men samtidigt kan jag märka att de kan prata på ett mer avslappnat sätt. En fråga som jag har barn och fru kanske man inte tar upp under arbetstid, men på kvällstid skulle det mycket väl kunna komma upp från någon som har låg befattning eller rang ombord (Informant D).
Man lämnar aldrig sin roll som befäl. Bland det svåraste är att få en filippinsk besättningsman att säga mitt namn. Det går inte, de vill inte, de kallar mig Chief (Informant C).
Det beskrevs lättare att vara privat med skandinavisk besättning, där skillnaden mellan samtal på fritid och arbete inte var lika stor. Man var tvungen att markera tydligt för en filippinsk ma- tros att det var ett privat samtal innan denne blev mer bekväm med att tala öppet. En av in- formanterna gav ett exempel där en matros hade ett problem men inte kunde prata om det med fartygsbefälet, informanten tog av sig sina axelklaffar för att markera att det var två jäm- lika personer och inte en matros till ett fartygsbefäl som talade med varandra.
Det var en matros som hade problem men inte kunde prata om det. Jag tog då av mig mina axelklaffar och lade dem åt sidan och sade att jag inte är överstyrman nu. Jag var tvungen visa det för att han skulle kunna prata, då var jag en vanlig person för honom och inte den som var högre i rang (In- formant A).
Övrigt
Informanterna fick frågan om de kunde komma på andra situationer ombord där maktdistans spelat in eller varit viktig. Informanternas tankar och exempel skiljde sig från varandra. Två av informanterna talade om hur de upplevde att filippinarna verkade rädda för att stöta sig med fartygsbefälen och att det kunde ha sin bakgrund i att de var rädda om sina jobb och inte visste med säkerhet att de skulle få komma tillbaka om denne misskötte sig ombord.
De är rädda om sin plats och de är rädda för att kontoret inte ska ringa dem om de strular för mycket (Informant F).
20
Man vill inte stöta sig med ett befäl, man vill hålla sig väl med den personen för att man ska kunna signera sitt nästa kontrakt ombord samma båt (Infor- mant D).
Två av informanterna menade att det kunde skapas en större eller mindre distans mellan man- skapet och kaptenen. Dock var den nästan alltid störst till honom och att det var beroende på hur han ville bli bemött, om han ville bli tilltalad vid namn eller titel.
Den är betydligt mindre distans när man jobbar med svenskt än med ut- ländskt manskap. Hos svenskt manskap beror det på hur kaptenen är som person. Om kaptenen accepterar att bli kallad vid förnamn och tycker att det är helt okej, då tycker jag att maktdistansen minskar, men vill kaptenen bli titulerad vid kapten så finns det en större klyfta (Informant D).
Hur manskapet förhåller sig beror på hur länge de har seglat och vilken po- sition de har. En filippinsk båtsman kan vara mycket närmre en svensk eller skandinavisk andrestyrman än en mässman, eller en båtsman till en kapten.
Så det kan vara ganska stora steg mellan juniorbefälen till seniorbefälen och kaptenen (Informant F).
En av informanterna menade på att maktdistans kunde visa sig på så sätt att besättningen jobbade på olika villkor, där filippinare accepterade detta som deras lott i livet, att arbetsvillko- ren var olika för en svensk och en filipin, att de spenderade större delen av sitt yrkesverk- samma liv ifrån familj och vänner, ute till sjöss.
Jag tycker att det finns väldigt mycket maktdistans, på det sättet att de inte ses som jämlika, vi jobbar på helt olika villkor, de jobbar 6-7 månader ute, har väldigt mycket sämre lön och vi jobbar fyra veckor ute (Informant F).
Två av informanterna gav olika exempel på att det kunde finnas en intern ledare ombord bland de filippinska besättningsmedlemmarna. De menade att det inte var befattningen som styrde vem denna interna ledare var utan att det kunde ha med erfarenhet av yrket, ålder eller bero på vilken bakgrund de hade. En informant beskrev att det kunde bli en spänd stämning om- bord om det fanns två personer som båda tidigare hade haft ledarrollen och senare skulle jobba tillsammans, men efter att de hade löst detta internt märktes det inte av längre.
De har oftast en intern ledare som inte alltid behöver ha med rang att göra.
Utan det kanske har med ålder eller erfarenhet och det kan bli svårt om man ombord får två stycken som har den här interna lite högre rangen sinsemel- lan (Informant A).
21
För det har mycket med ålder och erfarenhet som spelar in, dem emellan. Det blir lite tuppfight innan de sett vem av dem som är den starkaste. Det har jag varit med om en gång. Då var det båtsmannen och reparatören som ändå var hyfsat lika i rang, då hade det alltid varit båtsmannen, så kom reparatören och var också en sådan stark person som alltid haft den interna rollen på tidigare fartyg. Då var det känsligt, innan de löst upp det (Informant A).
Det andra exemplet rörde två personer som inte jobbade inom samma avdelning ombord, en kock och en maskinchef. Kocken tycktes kunna styra med sina filippinska arbetskamrater, dock inte med maskinchefen vad gällde hans arbete men på fritiden upplevde informanten att kocken och maskinchefen stod lika högt i rang. Kocken kunde ta plats och bete sig lite som han ville, ingen vågade inte heller säga någonting om kockens bristande matlagningskunskaper.
Informanten fick senare reda på att kocken kom från en väldigt fin familj vilket gjorde att han, internt, stod lika högt i rang som maskinchefen.
En filippinsk kock som kom från en väldigt fin familj på Filippinerna. Han kunde styra lite grann med sina filippinska arbetskamrater, trots att han ab- solut inte var högst i rang bland filippinarna. Han var en erkänt dålig kock, dock vågade ingen klaga. Jag ställde frågan, varför snäpper ni inte upp ho- nom och säger att han ska laga mat på ett annat sätt. Då kröp det fram att han kom från en väldigt fin familj. Så han stod ganska högt i rang på ett an- nat sätt. Han kunde bete sig lite som han ville, ta den bästa platsen i soffan, sitta och spela tv-spel och breda ut sig. Han hade ganska mycket makt i det lite konstiga systemet. Det var en filippinsk maskinchef ombord, det var inte så att kocken tog över hans uppgift, men på fritiden så upplevde jag att det stod lika högt i rang (Informant D).
Upplevelser att filippinare litade mer på andra filippinare än på svenskar visade sig för en in- formant under bland annat en livbåtsövning där det filippinska manskapet inte följde de in- struktioner som det skandinaviska fartygsbefälet gav.
Vid en livbåtsövning var det en av matroserna eller någon annan som sade något annat än de instruktioner styrmannen hade gett och då var det ingen som lyssnade på den norska styrmannen, förste styrman i 35 års ålder, som hade seglat rätt länge. Men trots det så lyssnade de inte på honom, bara för att det var en av de andra filippinarna som hade sagt något annat (Infor- mant E).
22
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka fartygsbefälen upplevelse av deras ledarskap då det fanns människor från olika nationaliteter ombord. Om de upplevde en maktdistans mellan besättningsmedlemmarna och hur den i så fall påverkade olika situationer som kan uppstå ombord, både under och efter arbetstid. Syftet bröts ned i följande tre frågeställningar:
Hur ser svenska fartygsbefäl på sin ledarroll vid interaktion med svenskt respektive filippinskt manskap?
Hur upplever svenska fartygsbefäl den maktdistans som finns mellan svenskt fartygsbefäl och filippinskt manskap?
Hur upplever svenska fartygsbefäl den maktdistans som finns mellan svenskt fartygsbefäl och svenskt manskap?
Resultatdiskussion
Resultatet av denna studie visade på att samtliga informanter menade att det var en stor skillnad i maktdistans mellan dem själva och svenskt respektive filippinskt manskap. En informant gav som exempel att maktdistansens storlek mellan svenskar kunde bero på hur kaptenen ville bli bemött och att det i överlag var större distans mellan kapten och manskap än mellan styrman och manskap. Två av informanterna menade att det var bra med en viss maktdistans under arbetstid och framförallt vid brådskande situationer. När snabba beslut skulle tas ville man inte att någon ifrågasatte eller kom med åsikter.
Precis som Hofstede (2011, s. 81-82) menade framkom det även i denna studie att framförallt det filippinska manskapet förväntade sig en mer auktoritär ledare medan det svenska
manskapet föredrog en mer jämlik ledare. Dock menade Davik m.fl. (2012) att det var främst en auktoritär ledarskapstil som användes ute på fartygen och att kulturskillnader kunde skapa ett behov av olika typer av ledarskap. Några av informanterna i denna studie använde sig av individanpassat ledarskap, de ansåg att de då fick ut bästa möjliga arbete från manskapet och för att motivera dem på bästa sätt. Hos andra krävdes en uppföljning av arbetet för att säkerställa resultatet. I vissa svar kom det fram att filippinskt manskap upplevdes som lättare att jobba med då de var mer arbetsvilliga medan det svenska manskapet upplevdes som att de tog för sig mer och tog egna initiativ i jobbet.
Enligt Lätt (2012) fanns det en önskan hos medarbetarna, motsvarande manskapet i denna studie, om att arbetsledarna skulle använda sig av en mer demokratisk ledarskapsstil. Han
23
menade på att de flesta cheferna använde sig av en sådan men inte alla. Det resultatet kan jämföras med den tendens som informanterna i denna studie hade upplevt, att det svenska manskapet förväntade sig en liknande ledarskapstil men dock inte det filippinska manskapet i samma utsträckning. Det var först efter en längre erfarenhet av svenskt fartygsbefäl som det filippinska manskapet kände sig bekväma med en arbetsledare som konsulterade och frågade om förslag på utförande av vissa arbetsuppgifter.
Från svaret i IBM-undersökningen gjord av Hofstede (2011, s. 81-82) kunde man utläsa att det var främst personer från länder med stor maktdistans som hade svårt att uttrycka missnöje med sin chef. Intervjuerna sammanföll med den teorin, dock med ett intressant undantag, att filippinarna verkar ha lättare att uttrycka missnöje efter att ha seglat en längre tid med svenskt fartygsbefäl. I den punkten visade sig tydligt den försvenskning som informanterna talade om.
Konsekvensen av detta blev att kulturdimensionen maktdistans kunde förändras, minska i detta fall, beroende på vilka nya intryck och situationer man ställdes inför. Som i detta fall verkade det ha betydelse för filippinarna att de seglat länge med svenskt fartygsbefäl, att de hade lättare att med tiden acceptera en mer svensk attityd, anpassade sig och kände sig mer jämlik sina svenska arbetskamrater. Hofstede m.fl. (2011) menade att en förändring av
maktdistansen kunde ändras under en tid men att det berodde främst på befolkningens storlek och därigenom ökad globalisering. De menade också att maktdistansen kunde minska om hela befolkningen i ett land ökade sitt välstånd. Ombord på fartyg tydde det enligt intervjuerna på att personer kunde minska maktdistansen genom en anpassning och acceptans av den nya kulturen.
Konsulterande vid beslutsfattning fanns på alla båtar i större och mindre utsträckning. Det konsulterades både med svenskt och filippinskt manskap. Det upplevdes dock som lättare att få någon form av utbyte av idéer och förslag med en svensk jämfört med en filipin. Hofstede m.fl. (2011) menade också på att personer från länder och kulturer med liten maktdistans hade lättare att konsultera med sina chefer. Om det faktum att filippinarna upplevdes ha svårt att uttrycka åsikter hade sin grund i den maktdistans de hade till sin chef fick vi inte något tydligt svar på. Resultatet visade dock på att manskap som inte seglat speciellt länge hade en större distans till sin chef, de hade en mer inställsam attityd och vågade inte uttrycka sina åsikter i samma utsträckning som en mer erfaren matros.
24
Informanterna upplevde arbetssituationer, och i överlag interaktionen med det svenska manskapet som mer jämställt och på en kompisnivå medan det var en distans till det
filippinska manskapet och att de verkade till en början förvänta sig en tydlig ledare. Ett par av informanterna menade att det var väldigt viktigt att ta till vara på den kunskap som fanns hos manskap som hade lång erfarenhet av yrket och att hos dessa matroser var det lättare att få ett konsulterande, i vissa fall gavs det fria händer att utföra arbetet efter bästa förmåga.
Språkförbistringar kunde enligt informanterna eventuellt öka maktdistansen. Även bidra till missförstånd och att viss information kunde falla bort vid instruktioner. Dock gavs inga tydliga exempel på detta.
Utanför arbetstid umgicks inte fartygsbefäl och manskap mer än vid vissa högtider eller tillfällen då det anordnades aktiviteter. Några av informanterna menade på att behovet av socialt umgänge skilde sig mellan svenskar och filippinare, att det kunde bero på att svenskar ofta jobbar kortare tid ombord. Trots att fartygsbefälen aldrig verkade lämna sin ledarroll ombord så var det lättare för dem och manskapet att ha mer privata samtal utanför arbetstid.
Det filippinska manskapet upplevdes som att de inte ville vara till besvär, de hade svårt att komma och tala om olika problem med fartygsbefälen. Det var något som måste ske under privata förhållanden, där fartygsbefäl och manskap var mer på en jämlik nivå.
Den större delen av informanterna talade om hur de upplevt att det ofta brukade finnas en intern ledare bland det filippinska manskapet. Det kunde vara någon som haft den rollen tidigare och det hela grundade sig i personens bakgrund och kultur hemifrån. Kom man från en rikare familj hade man en högre rang ombord, även om befattningen ombord inte var högre än någon annans. Det uppkom endast ett par exempel på hur filippinare verkar värdesätta att lyssna mer på någon från sin egen kultur än någon med en högre befattning, till exempel ett fartygsbefäl. Om det hade att göra med den interna ledaren framkom inte under intervjun och kan därför bara spekuleras i.
25 Metoddiskussion
Valet av intervju med teman gav ett mer avslappnat samtal där det var lättare att följa informanten och byta mellan olika teman utan att det påverkade slutresultatet. Trost (2010) menade också att denna typ av intervjusituation underlättade för att kunna ställa följdfrågor och det var en avgörande faktor för resultatet. Med en strikt intervjumall hade inte
berättelserna och exemplen varit lika omfattande. Att kunna ställa följdfrågor medförde att intervjun i vissa fall tog andra vändningar än väntat, av detta kom det fram intressanta svar som gav ett bra resultat vid analyseringen.
Temat maktdistans verkade vara ett ämne där informanterna kände sig osäkra och
förklaringen av dess innebörd blev viktigt. Det medförde att det var svårt att få informanterna att berätta om exempel där det tydligt framkom att maktdistans hade spelat in eller påverkat olika situationer ombord, de behövde en del betänketid innan de hade svar på vissa frågor, vilket i sin tur gjorde att intervjuerna tog länge tid än väntat. Informanterna upplevde det också svårt att komma med bra exempel och menade på att det hade varit en god idé att få lite förhandsinformation innan intervjuerna för att kunna svara bättre på frågorna.
Om studien skulle göras om eller att en liknande studie genomförs i framtiden rekommenderas det att skicka ut lite förhandsinformation till informanterna där det kortfattat beskrivs vad som kommer att tas upp och lite bakgrundsfakta kring ämnet så att de inte kommer till intervjun utan att förstå vad den ska handla om.
Slutsats
Hur informanterna upplevde olika situationer ombord skiljde sig individerna emellan, vilket gav olika svar på samma fråga. Det gjorde i sin tur att det inte gick att dra några generella
slutsatser utifrån resultatet på denna studie. Syftet var att få en inblick och djupare förståelse i fartygsbefälens upplevelser kring ämnet maktdistans.
Det mest intressanta och samstämmiga svaret från informanterna var att de upplevde en försvenskning hos det filippinska manskapet efter en ökad erfarenhet med svenskt
fartygsbefäl. Det upplevdes som att det bidrog till att maktdistansen minskade, alla jobbade mer på en jämlik nivå och där manskapet delade med sig av sina åsikter om arbetet mer öppet.
26
Maktdistans mellan svenskt fartygsbefäl och manskap visade sig främst till kaptenen ombord. I övrigt var det en mer jämlik relation mellan de andra fartygsbefälen och manskapet. Det upplevdes ha sin grund i att framförallt överstyrmän var arbetsledare och jobbade dagligen med manskapet.
Det upplevdes lättare att arbeta med filippinarna på det sättet att de i överlag var mer
arbetsvilliga, ifrågasatte inte i samma utsträckning och accepterade att överstyrman inte alltid konsulterande arbetsuppgifterna.
Vidare forskning
En studie med liknande frågeställning som riktar sig till svenskt eller filippinskt manskapet vore intressant för att få en bild av hur ämnet maktdistans upplevs utifrån deras perspektiv.
27
Litteraturförteckning
Davidson, B. & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder. 4:2 red. Lund:
Studentlitteratur.
Davik, C., Herslow, G. & Löwing, G. (2012). Målsättande ledarskap. Kalmar: Sjöfartshögskolan, Självständigt arbete.
Hofstede, G., Hofstede, G. J. & Minkov, M. (2011). Organisationer och kulturer. 3:1 red. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lätt, J. (2012). Ledarskap och maktdistans - en studie på ett färskvarulager. Högskolan på Gotland: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Kandidatuppsats.
The Hofstede Centre (utan årtal). [www] Hämtat 2014-03-20 från http://geert- hofstede.com/national-culture.html
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:1 red. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (utan årtal). Forskningsetiska principer - inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. [www] Hämtat 2014-03-24 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga
Intervjuguide
Informanten Antal år till sjöss:
Antal år med mixed-crew:
Antal år som överstyrman:
Informanten ges en förklaring av vad det självständiga arbetets syfte är. Förklaring av innebörden med maktdistans ges.
Tema
Fartygsbefälens upplevelse av maktdistans
– Hur upplevs maktdistansen till svenskt manskap?
– Hur upplevs maktdistansen till filippinskt manskap?
Att jobba med svenskt/filippinskt manskap
– Agerar informanten olika mot manskapet när det är ett svenskt manskap respektive ett filippinskt?
– Upplever Du att manskapet är rädda för att uttrycka missnöje med dig som chef?
Konsulterande vid beslutsfattning
– Sker det något utbyte av idéer på hur man löser vissa arbetsuppgifter?
Språkets betydelse för interaktionen mellan fartygsbefälen och manskapet
– Finns de språkförbistringar ombord som bidrar till en större maktdistans?
Interaktionen och socialt umgänge utanför arbetstid
– Är det några skillnader i det sociala umgänget med svensk besättning respektive filippinsk?
Övrigt
– Har informanten några övriga tankar kring ämnet?
