S L F F E R R Ä K N E L Ä R A
C . A . N Y S T R O ML».
Öfveringeniör i K o n g l . Telegraf-Styrelsen.
I n d e l a d i 2 : n e K u r s e r .
F Ö R R A K U R S E N .
T R E T T O N D E " U P P L A G A N .
S T O C K H O L M ; \ Z A C H A R I A S H Ä G G S T R O M S , F Ö R L A G .
I V A R H j E G G S T H Ö M S ,vB O i « l * R Y C K H R I 1 8 8 0 .
11 .
Förord t i l l 13:de u p p l a g a n .
Metersystemets införande i vårt l a n d påkallar n a t u r l i g t v i s väsendtlig förändring a f Sifferräknelärans innehåll. Hufvudfrågan för de särskilde författarne torde vara d e n : bör man med ens göra , det m e t r i s k a systemet förherrskande, så a t t en t. ex. i år u t k o m - mande lärobok i ämnet lämpar sig efter förhållandena i allmänna lifvet, sådane de t o r d e förete sig om 10 ä 15 år härefter; eller bör öfvergången ega r u m endast i den mån de nya begreppen v i n n a insteg och i p r a k t i k e n blifva tillämpade? E n l i g t förf:ns åsigt beröra frågans a l t e r n a t i v e r de y t t e r l i g h e t e r , m e l l a n h v i l k a här, l i k a s o m i så många a n d r a f a l l , finnes en medelväg, som det t o r d e v a r a rådligast att följa. Angelägenheten deraf, a t t y n g l i n g e n v i d den t i d p u n k t , då han l e m n a t s k o l a n för a t t börja b r y t a sin bana i lifvet, måtte hafva största möjliga gagn af sin skolkurs, påkallar nemligen å ena sidan, att hans u t b i l d n i n g med hänsyn t i l l de förhållanden, som då äre rådande, icke v a r d a försummade. M e n å a n d r a sidan bör h a n v i d nämnde p e r i o d i n g a l u n d a befinna sig efter sin t i d , snarare något före. Från läroboken bör visserligen v a r a a t t påräkna väsendtligt stöd för ett vederbörligen antaget h y t t systems införande, men i c k e . förmår läroboken eller ens s k o l a n med ens omgestalta det, som under tidernas längd rotfästat sig i allmänhetens u p p f a t t n i n g . Läroboken bör alltså, för a t t i både ena och a n d r a afseendet u p p f y l l a rätt- mätiga f o r d r i n g a r , visserligen v a r a före sin t i d , men ej så långt, a t t hon förlorar sig i det d u n k l a fjerran.
Enär först m e d 1889 års ingång användandet a f det m e t r i s k a måttsystemet b l i r för den stora allmänheten o b l i g a t o r i s k t — hvar- efter det torde k o m m a a t t dröja många år, i n n a n detta systers, h u n n i t alldeles uttränga det n u gällande — , h a r förf. icke ansett aig v i d redigerandet a f den n u föreliggande 13:de u p p l . a f Siffer- räkneläran k u n n a skjuta det i b r u k varande systemet h e l t och hållet åt sidan, för att låta det förstnämnda i n t a g a första platsen.
D e r e m o t h a r han, såsom en förberedelse t i l l den förestående öfver- gången, v i d t a g i t den åtgärden a t t dels m e l l a n de förut varande exemplen i n s k j u t a ett och annat, u t i h v i l k a m e t r i s k a sorter ingå, . dels t i l l innehållet förändra ett icke obetydligt a n t a l exempel och
dels u t i ett särskildt, i bokens slut intaget bihang tillägga 264 exempel, behandlande de m e t r i s k a sorterna. Bihanget, h v i l k e t t i l l - sammans med den framställning af dessa sorter, som är intagen dels på sidd. 97—104, dels på sidcl. 109—112, utgör en sammanfattad f r a m - ställning af de m e t r i s k a sorterna, k o m m e r ock att t r y c k a s särskildt.
T i l l u n d v i k a n d e af oreda i afseende på exemplens ordnings- följd äro de först omnämnda inshjutna exemplen upptagna under
det närmast föregående äldre exemplets nummer, dock med t i l l s a t s af l i t t e r a (a, b , c, d, o. s. v . ) ; och för de exempelnummer, h v i l k a s innehåll b l i f r i t i denna upplaga åndradt, återfinnas facit ej endast i enlighet med exemplens nya lydelse u t a n ock (inom parentes) i öfverensstämmelse med den förut varande. H v a d beträffar de i bihanget t i l l k o m n a exemplen, utgöra de en serie för sig, hvars n u m - r e r i n g icke stör de öfriga exemplens.
På sådant sätt hoppas förf. hafva inrättat denna upplaga så, att dess i a c i t b o k b l i r användbar äfven för de närmast föregående u p p l a g o r n a ; l i k a s o m dessa med t i i l h j e l p af det särskildt u t k o m m a n d e bihanget blifva fortfarande begagneliga, e h uru i dem metersystemet ej hade k u n n a t i förhållande t i l l n u t i d a k r a f i n r y m m a s .
Onekligen är det nya systemet ofullständigt d e r u t i n i l a n , a t t större vigtsenhet än k i l o g r a m m e t d e r u t i saknas. Måhända k o m m a 50 k i l o g r a m och 100 k i l o g r a m att t i l l följd deraf i p r a k t i k e n t i l l - gripas såsom nödfallsenheter. D e t t o r d e ej anses vara från förf:ns sida a l l t för förmätet, att han, jemte det h a n lämpat många exempel, efter dessa nödfallsenheter, u t i några vågat förslagsvis införa de större vigtsenheterna »ton» och »deciton».
Derest n y upplaga af boken skulle b l i e r f o r d e r l i g v i d en t i d - p u n k t , då det nya sortsystemet börjat blifva mera allmänt kändt och begagnadt; torde i den upplagan detta system böra taga för- steget af det h i t t i l l s gällande. E n g r u n d l i g omarbetning förestår då;
och förf. stannar i stor förbindelse hos de H e r r a r Lärare, h v i l k a dessförinnan godhetsfullt v i l j a för honom gifva tillkänna den u t g a l l - r i n g eller omrangering af exemplen eller de förändringar för öfrigt, som pröfvas" vara af omständigheterna påkallade.
Stockholm i J u n i 1880.
C. A. Nyströrn..
I N N E H Å L L
F ö r r a K u r s e n .
Sid I n l e d n i n g . O m t a l s betecknande, utnämning, i n d e l n i n g m . m . . . . 1
K A P . I . D e f y r a r ä k n e s ä t t e n m e d h e l a t a l .
1. A d d i t i o n 1 1 2. S u b t r a k t i o n 2 2 3. M u l t i p l i k a t i o n '. 3 1
4. D i v i s i o n 4 2 B l a n d a d e övningsexempel för användandet af de f y r a räknesätten
m e d h e l a t a l , § 7
K A P . I I . D e f y r a r ä k n e s ä t t e n m e d d e c i m a l b r å k .
I n l e d n i n g . Decimalbråks betecknande o c h utnämning m . m . 6 2
1. A d d i t i o n 65 2. S u b t r a k t i o n : 6 7
3. M u l t i p l i k a t i o n 68 4. D i v i s i o n i 7 3
K A P . I I I . D e f y r a r ä k n e s ä t t e n m e d s o r t e r .
I n l e d n i n g -. 7 8 R e d u k t i o n .' 8 4
1 . A d d i t i o n 8 7 2 . S u b t r a k t i o n 9 1 3. M u l t i p l i k a t i o n , 93
i. D i v i s i o n 95
" D e t m e t r i s k a måttsystemet 9 7 R e d u k t i o n a f de m e t r i s k a måtten ., 1 0 0
D e f y r a räknesätten m e d de m e t r i s k a s o r t e r n a 1 0 1
