• No results found

Kan vi hoppas på Bildt?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kan vi hoppas på Bildt?"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Palestina Nu 4 2006 

Ledare

Kan vi hoppas på Bildt?

Ett av de vildaste jubelropen efter den borgerliga valsegern i Sverige, kom från Israel.

Göteborgsposten rapporterade (22/9-06): Svenskt maktskifte glädjer Israel - hoppas på en annan hållning i Mellanösternkonflikten. Artikeln byggde på uppgifter i Jerusalem Post, som påstår att ”det fanns några i det israeliska regeringskansliet som glädjedansade” på grund av det svenska valresultatet.

Detta skrevs innan Carl Bildt utnämndes till utrikesminister. Palestinagrupperna hälsade utnämningen med ”stora förhoppningar” och förklarade att vi ”ser fram emot att Sverige får en utrikesminister med gedigen utrikespolitisk bakgrund med stora kunskaper om si- tuationen på de ockuperade palestinska områdena.” PGS-reaktionen uppmärksammades omedelbart i en rad pro-israeliska tidningar som varnade Bildt för det ”skumma sällska- pet”. Hur kunde PGS uttrycka förhoppningar om en moderat utrikesminister? Det finns flera skäl. Allmänt känt är att Bildt kort före valet undertecknade ett upprop med en modell för lösning av Palestinakonflikten som ligger närmare PLO:s folkrättsgrundade policy än Israels erövringsstrategi. Mindre allmänt känd är Bildts bloggrapport från ett Palestinabe- sök 2004. Där skriver han bland annat:

Även om det således var en harmonisk dag var det svårt att inte se ockupationens hår- dare realiteter. Medan vägar för palestinier sprängts och blockerats, har nya snabbvä- gar för israeliska bosättare dragits rakt genom landskapet. Själv tillbringade jag bety- dande tid i och kring staden Hebron, och det var inte svårt att känna spänningen i luften så fort man närmade sig de områden där ofta religiöst fundamentalistiska judar hade slagit upp sina starkt befästa bosättningar. På sikt kommer detta aldrig att fungera.

Till bilden hör också den väldiga mur som nu börjar att dra fram genom landskapet. Dess tekniska utformning varierar visserligen över de områden där den dras fram, men i sin mera extrema form är den en gigantisk mur som får mönstret i Berlin att framstå som blygsamt.

Muren/barriären skiljer inte främst Israel från Palestina, utan palestinier från palestinier.

Ingenstans är den byggd på israeliskt område, utan går överallt mer eller mindre långt in på palestinskt område, och är därmed en uppenbar utmaning mot den internationella rätten.

Även om Carl Bildt inte är PGS-are är det ingen tvekan om att han har förstått mycket av de grundläggande realiteterna bakom Palestinakonflikten. Han har därmed en insikt som hos alla med respekt för grundläggande mänskliga rättigheter leder till en Israel-kritisk inställning. Det avgörande beviset för detta blev ett personangrepp av Sveriges ledande antiarabiske rasist, Per Ahlmark, i Dagens Nyheter 24/10, där Bildt beskylls för ”politisk känslokyla” och, mellan raderna, för antisemitism. Ahlmarks mest kända kvalitet är hans förmåga att nosa upp den vagaste medkänsla med palestiniers (eller andra arabers) lidanden och omgående gå till attack med antisemitismanklagelsen som öppet eller illa dolt vapen.

Om någon anklagas för bristande Israelvänlighet av Ahlmark kan man alltså lita på att vederbörande har visat viss mänsklig medkänsla med palestinierna. Därmed inte givet att Carl Bildt kommer att svika de ursprungliga israeliska förhoppningarna om en radikal kursomläggning av svensk utrikespolitik till Israels förmån. Som vi tyvärr vet efter många års socialdemokratiskt regerande styrs utrikespolitik inte enbart av utrikesministern. Det är inte svårt att föreställa sig de diskussioner som spekulationerna kring Bildts Mellanös- ternhållning föranlett i en regering som förutom Bildt ju också innehåller företrädare från traditionellt Israel-fanatiska partier som folkpartiet och kristdemokraterna.

Ändå menar jag att PGS-are och andra Palestinavänner bör fortsätter att hoppas att Carl Bildts dokumenterade grundsyn på Mellanösternkonflikten kommer att få genomslag i regeringens utrikespolitik – så länge inte motsatsen bevisats.

Per Gahrton This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.5 Sweden License. To view a copy of this license, visit creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/

References

Related documents

Dock finns där olika begränsningar i försäkringsomfattning till exempel att försäkringen inte gäller om skadan uppstår på grund av bristfälligt underhåll eller

In the model of a learning design sequence, sign-making processes like these are placed in the primary transformation unit, preceding the reflective stage of the secondary

Huruvida sambandet mellan motorik och självkänsla sedan har relevans för barns inlärning kan vi, genom att svara på vår sista frågeställning, konstatera att det återigen

6 Detta arbete kan således vara intressant såväl som för dem som arbetar inom LSS, anhöriga till personer med funktionshinder men också till den som vill få en djupare kunskap

Syftet är att ta reda på hur läroböckerna och lärarna i undervisningen, av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, i skolans senare år, tar tillvara på elevernas intressen

The research aim of this thesis is to create a program to extract data through Shodan, see what kind of open data that is available about smart cameras on the web, and ascertain if

Analysing news articles published around Sanna Marin’s election as the Prime Minister of Finland in December 2019 provides a window onto considering how young female politicians,

Den fick mig att öppna ögonen och se att vänskap verkligen var viktigt för mig.” eller ”….Jag fick läsa om flera gånger och tänka efter varje gång vad de menade…”