Pedagogiska möjligheter under måltidssituationer i förskolan

Pedagogiska möjligheter under måltidssituationer i förskolan

En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om

planering och integrering av undervisning under måltiderna på förskolan.

Författare: Annika Björklund & Ida Blom Handledare: Joacim Andersson

Examinator: Kristina Holmberg Termin: Ht 2020

Ämne: Didaktik Nivå: Grundläggande Kurskod: 2FL01E

Abstrakt

English title:

Educational opportunities during the meal situation in preschool

A qualitative study of preschool teachers' perceptions of planning and integration of teaching during meals at preschool.

Svensk titel:

Pedagogiska möjligheter under måltidssituationer i förskolan

En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om planering och integrering av undervisning under måltiderna på förskolan.

Uppsatsens syfte är att synliggöra och skapa reflektion om förskollärarnas uppfattningar om måltiden som en pedagogisk funktion i förskolan vilket görs genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare. Måltiderna i förskolan kan ses som en outnyttjad resurs för undervisning. Uppsatsen skrivs för att synliggöra och skapa reflektion om måltiderna som en pedagogisk möjlighet på förskolorna samt för att lyfta förskollärarnas uppfattningar om att skapa undervisningstillfällen i måltidssituationerna. Men även för att erkänna den undervisning som faktiskt sker i måltidssituationerna i förskolan. I resultatet framkommer det att måltidssituationen i förskolan är starkt kopplad till omsorgen då barnets behov lyfts som en viktig aspekt för att få en fungerande måltidssituation. Omsorgsaspekter som lyfts är exempelvis barnets behov av sömn, trygghet samt att få i sig mat för att orka dagen. Förskollärarna lyfter den spontana undervisningen som den mest centrala. Interaktion, samtal, bordsskick och barnens upplevelser och erfarenheter är sådant som förskollärarna lyfter som framträdande i den spontana undervisningen i måltidssituationen. I resultatet framkommer också förskollärarnas olika synsätt och arbetssätt kring måltidssituationens pedagogiska funktion i förskolan. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning då även den lyfter att interaktion och omsorg är en viktig aspekt för att skapa lärandetillfällen för barnen i planerade och spontana aktiviteter.

Nyckelord

Undervisning, måltidssituation, förskola, förskollärare, didaktik, pedagogiska funktioner, pedagogiska möjligheter, lärande.

Innehåll

INNEHÅLL ... 3

1 INLEDNING ... 4

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5

1.1.1 Syfte ... 5

1.1.2 Frågeställningar ... 5

2 TIDIGARE FORSKNING ... 6

2.1PEDAGOGISKA MÖJLIGHETER UNDER MÅLTIDSSITUATIONER ... 6

2.2MÅLTIDERNA ETT TILLFÄLLE FÖR UNDERVISNING ... 6

2.3INTERAKTION UNDER MÅLTIDERNA ... 7

2.4OMSORG, FOSTRAN OCH LÄRANDE UNDER MÅLTIDSSITUATIONER ... 8

2.5SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 9

3 TEORI... 10

3.1INTERAKTION ... 10

3.2SCAFFOLDING OCH DEN PROXIMALA UTVECKLINGSZONEN ... 10

3.3DIDAKTISK DESIGN OCH DIDAKTISK RELIEF ... 11

4 METOD ... 12

4.1METODKRITIK ... 12

4.2DATAINSAMLINGSMETOD ... 12

4.3GENOMFÖRANDE ... 13

4.4URVAL ... 14

4.5 BEARBETNING AV DATA... 15

4.6ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 15

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 17

5.1FÖRSKOLLÄRARNAS PEDAGOGISKA NÄRVARO UNDER MÅLTIDERNA TILLSAMMANS MED BARNEN ... 17

5.2MÖTE MED BARNS UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER ... 18

5.3BARNENS UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER SKAPAR UNDERVISNING ... 20

5.3.1 Projekt och teman blir undervisning ... 20

5.3.2 Undervisning om språk och mångkulturalitet under måltiderna... 21

5.4MÖJLIGHET FÖR UNDERVISNING OCH LÄRANDE ... 22

5.4.1 Förskollärarna uppmärksammar barnens möte med undervisning ... 22

5.4.2 Vad är möjligt att lära ... 23

5.5FRÅN OREFLEKTERAD RUTINSITUATION TILL PLANERAD ... 25

5.6UNDERVISNING OM MAT I MÅLTIDSSITUATIONERNA ELLER MAT I PLANERADE UNDERVISNINGSSITUATIONER ... 27

6 DISKUSSION ... 29

6.1RESULTATDISKUSSION ... 29

6.1.1 Vilka didaktiska val gör förskollärarna under måltidssituationerna? ... 29

6.1.2 Hur planeras och integreras undervisning under måltidssituationerna i förskolan? ... 29

6.1.3 Hur använder förskollärarna måltidssituationerna för att skapa lärande för barnen? ... 30

6.2METODDISKUSSION ... 31

6.3SLUTSATS ... 31

6.4PEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 31

6.5FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 32

REFERENSER ... 33

BILAGOR ... 36

BILAGA ASÖKSCHEMA ... 36

BILAGA BMISSIV ... 39

BILAGA CINTERVJUGUIDE ... 40

1 Inledning

Denna uppsats skrivs för att undersöka förskollärares uppfattningar om måltidernas pedagogiska funktion i förskolan. Uppsatsen kommer förhoppningsvis kunna bidra med inspiration och skapa reflektion om bland annat huruvida undervisningen är eller skulle kunna bli en del av måltidssituationen på förskolorna. Men den skrivs även för att erkänna den undervisning som faktiskt sker och som förskollärarna kanske inte omedelbart tänker på som undervisning. Tidigare forskning beskriver hur barn lär hela tiden och med alla sina sinnen därför bör måltidssituationerna ses som en stor tillgång och möjlighet att förena utveckling, lärande, omsorg samt ett tillfälle för skapande av relationer mellan barn och vuxna (Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson 2010).

Livsmedelsverket (2016) lyfter att måltiderna i förskolan kan ses som en outnyttjad pedagogisk resurs när det gäller att skapa lärandetillfälle för barnen i verksamheten. Dessutom så tydliggör läroplanen för förskolan (2018) att det är “förskollärarens ansvar att spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen” (Skolverket 2018:19). Ökad didaktisk kunskap om vad som kan undervisas, för vem och hur det kan ske i samband med måltidssituationen, är alltså högst relevant för utvecklingen av förskollärarprofessionen. Både mot bakgrund av det som uttrycks i styrdokument och inom lärandeforskningen.

Skolverkets (2020) statistik visar att hösten 2019 är närmare 522 000 barn inskrivna i förskolan vilket motsvarar nästan 85 procent av alla barn i Sverige. Många av dessa barn har långa dagar i förskolan och äter därför fler måltider i förskolan än i sin hemmiljö. Barnens tid i förskolan fördelas till stor del mellan måltider, vila, lek och samling. Sepp (2013) studie visar att barn spenderar två till tre timmar om dagen vid matbordet. Därför belyser författaren även att måltiderna är en resurs för undervisning och bör utnyttjas mer effektivt och planerat för att skapa undervisningstillfällen för barnen. Eidevald och Engdahl (2018) beskriver att forskning om förskoleverksamhet har visat att undervisning i samband med måltider främst omfattar omsorg och fostran även om det poängteras att måltider är en rutinsituation som med fördel kan användas till undervisning i högre utsträckning än det görs. De beskriver även undervisning i förskolan som ett arbetssätt där förskollärare ska ansvara för att leda målstyrda processer mot läroplanens strävansmål. Rutinsituationerna i förskolan sker enligt Elm Fristorp och Lindstrand (2012) ofta automatiskt utan att förskollärarna reflekterar och motiverar varför och hur dessa genomförs. Undervisning sker i samspel mellan barn och förskollärare där de fokuserar på samma objekt och bör grundas i barnens intresse, delaktighet och kännetecknas av lärande, lek och omsorg. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant.

Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt (Eidevald och Engdahl 2018).

Livsmedelsverket (2016) skriver även att måltiderna i förskolan är en möjlighet för att skapa en hållbar livsstil för barn. De beskriver även att barns förutsättningar för att utvecklas och lära främjas genom måltidssituationer av god kvalité. Det är därför av stor vikt att synliggöra de möjligheter som finns och de faktorer som kan påverka måltiderna i förskolan för att skapa en måltidsmiljö som främjar undervisning och interaktion mellan barn och förskollärare.

Livsmedelsverket (2016) har sammanställt en måltidsmodell som verktyg för att lyfta de olika områden som är viktiga att arbeta med under måltiderna inom offentliga verksamheter. I måltidsmodellen lyfter de vikten av att måltiderna är integrerade i den ordinarie verksamheten

samt att den bör användas som en resurs i det pedagogiska arbetet. Detta eftersom omsorg och lärande tidigare har varit de centrala delarna i förskolans verksamhet framförallt i olika rutinsituationer. Forskning visar att undervisningen ofta kopplas till planerade målstyrda processer och inte till rutinsituationer såsom måltider. Att måltiderna inte alltid används som en resurs i det pedagogiska arbetet i förskolan kan bero på att undervisningsbegreppet är nytt i förskolans läroplan sedan 2018 vilket kan innebära att förskollärare fortfarande anpassar sitt arbetssätt efter den nya läroplanen.

Sammantaget så visar tidigare erfarenheter och uppfattningar från förskolan att planering för pedagogik och undervisning vid måltidssituationer är bristande eller saknas helt. Forskning och statistik visar att barn spenderar många timmar i förskolan, många fler än vad de spenderar hemma och då stor del av denna tid spenderas vid måltidssituationen i förskolan är det av vikt av att lyfta detta ämne ytterligare. Didaktisk kunskap om de pedagogiska möjligheterna som finns i måltidssituationer utgör ett gap i forskningen om förskollärarprofessionen. Med denna uppsats går det förhoppningsvis att synliggöra och beskriva det arbete som förskollärarna gör som kan kopplas till undervisning och lärande vid måltidssituationerna.

1.1 Syfte och frågeställningar

1.1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och skapa reflektion om förskollärarnas uppfattningar om måltiden som en pedagogisk funktion i förskolan.

1.1.2 Frågeställningar

Vilka didaktiska val gör förskollärarna under måltidssituationerna?

Hur planeras och integreras undervisning under måltidssituationerna i förskolan?

Hur använder förskollärarna måltidssituationerna för att skapa lärande för barnen?

2 Tidigare forskning

Tidigare forskning har delats upp och kommer presenteras under rubrikerna: Pedagogiska möjligheter under måltidssituationer, Måltiden ett tillfälle för undervisning, Interaktion under måltiderna och Omsorg fostran och lärande under måltidssituationer. Studierna har sökts fram genom databaserna ERIC, Onesearch och Swepub samt kontrollerats om de finns redovisade som vetenskapligt granskade i Ulrichsweb. Forskningen är avgränsad och urvalet av forskning har avgränsats till att undersöka forskning om undervisning, omsorg och lärande i måltidssituationer men även i andra rutinsituationer i förskolan. Sökord som använts är bland annat preschool, mealtime, teaching, food, learning och interaction. Eftersom fokus i uppsatsen är den pedagogiska miljön har artiklar som handlar om till exempel barns näringsintag och artiklar med fokus på socker valts bort. För att se avgränsningar och sökord se sökschema i bilaga A.

2.1 Pedagogiska möjligheter under måltidssituationer

Tidigare forskning belyser olika pedagogiska möjligheter som finns både vid måltidssituationer och vid andra rutinsituationer i förskolan. Studier visar att förskollärare tillvaratar de pedagogiska möjligheterna på olika sätt i studierna som undersökts kring ämnet. Sepp och Höijer (2016) aktionsforsknings syfte var att se om barnens inställning och kunskap om mat och hälsa förändrades genom att använda mat i det pedagogiska arbetet med barnen både vid måltidssituationerna, utanför måltidssituationerna samt vid andra planerade och oplanerade undervisningsaktiviteter. Barnen fick en mer positiv inställning till maten genom att smaka samt att förskollärare såg nya möjligheter för att skapa situationer för undervisning.

Klette, Drugli och Aandahls (2018) observationsstudie har undersökt kvaliteten på interaktionen mellan vuxna och barn under måltiderna i förskolan. Observationerna visar att kvaliteten ofta är låg och att måltiderna är vuxenledda samt att huvudsyftet är att äta och inte på de pedagogiska möjligheterna som finns. En annan observationsstudie av Kultti och Pramling Samuelsson (2015) har undersökt hur rutinsituationer i förskolan vid måltider kan påverka barns interaktion och språkutveckling. Resultatet visar att om personalen är delaktig samt ger barnen talutrymme ökar det barnens utveckling. Både Kultti och Pramling Samuelssons (2015) och Klette, Drugli och Aandahl (2018) studier belyser att måltiderna är en situation där lärande kan skapas och att måltidssituationen är en rutinsituation där möjligheter för lärande borde utnyttjas mer effektivt. Enligt Kultti och Pramling Samuelsson studie (2015) kan barnen genom interaktion med andra öka på sina språkliga förmågor. Sepp och Höijer (2016) resultat visar även att barnen utvecklade sitt sensoriska språk och därmed utvecklade sitt språkspel.

2.2 Måltiderna ett tillfälle för undervisning

Ovan nämnda studier lyfter att det finns olika pedagogiska möjligheter i måltidssituationerna.

De lyfter att måltiderna är en möjlighet för att skapa undervisning. Nedan nämnda studierna visar på olika förutsättningar som förskollärare anser krävs för att skapa en bra undervisningsmiljö för barnen både i planerade situationer som samlingar och spontana situationer och rutinsituationer såsom måltiderna.

Olsson, Lindgren Eneflo och Lindqvist (2020) lyfter i sin studie att begreppet undervisnings införande i förskolan kan bidra till att höja professionens status men samtidigt kan förskolans tradition med en helhetssyn på omsorg, lek, utveckling och lärande riskeras. Samma studie visar att undervisning i förskolan syftar på att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder gällande undervisning i förskolan. Förskollärare som deltagit i Jonsson, Williams

och Pramling Samuelsson (2017) kvalitativa fokusgruppsstudie upplevde även att begreppet undervisning i förskolan har medfört ett större krav på planerade målstyrda processer vilket kan medföra en stress då tiden inte alltid finns, samt en rädsla för att fokus på spontant uppkomna aktiviteter försvinner till förmån för de planerade. De belyser att undervisning är något som kan ske här och nu i olika situationer i förskolan vilket de menar medför att förskollärare bör ha en god kompetens för att kunna möta barnen i deras erfarenheter och tankar som uppstår för att skapa undervisningstillfällen. Broström, Johansson, Sandberg och Frøkjærs (2014) studie har undersökt hur barn lär och förutsättningar för att detta ska kunna ske. Resultatet visar att förskollärarens roll i barnens inlärningsprocess är att delta aktivt i mötet med barnen och genom detta skapa tillfällen för en god inlärningsmiljö. Resultatet visar också att de ansåg att barn lär sig i samspel och interaktion med sin omgivning. De menar att förskollärarens uppgift blir att styra barnets intresse till specifika områden för att skapa lärande och att det går att skapa miljöer för lärande vid alla tillfällen i verksamheten. Resultatet visar även att undervisningen bör utgå från barnens intresse. De kopplade även vikten av interaktion och omsorg om barnen för att kunna utveckla barnens lärande. Enligt Jonsson m.fl. (2017) är barnens intresse en viktig utgångspunkt i förskolan då deras studie visar att undervisningen i förskolan bör utgå från barns omvärld. Samma studie visar även att i stressade situationer kan den planerade undervisningen utebli eller bli av låg kvalité när förskollärare inte agerar rationellt och kommunikativt i undervisningen.

Likt Broström m.fl. (2014) belyser även Olsson m.fl. (2020) att undervisningen sker i interaktion med barnen och ofta kan det vara något som blir genom att förskollärare interagerar med barnen och tar tillvara på de tillfällen som dyker upp. Men att det också ofta är vad de beskriver som inbäddad undervisning. Vilket innebär undervisningsstrategier som används i rutinsituationer och vardagliga aktiviteter, såsom måltider. Resultatet visar att undervisningen ses som didaktiska aspekter vilka överlappar varandra och undervisning framstår som något som är i ständig förflyttning och gränserna mellan början och slut är flexibelt. Undervisningen kan enligt resultatet utebli när förskollärarna inte anser sig kunna genomföra planering på grund av bristfälliga förutsättningar. Resultatet i Jonsson m.fl. (2017) studie visar att undervisningen i förskolan bör utgå från att personal integrerar även barns emotionella, sociala och kognitiva lärande och ser dem som sammanhängande. I förskolans undervisning bör förskolläraren ta vara på de kunskaper barn redan besitter och utgå från dessa för att förstärka dessa områden och skapa undervisning om innehållsområden som anses viktiga att lära i dagens samhälle.

2.3 Interaktion under måltiderna

Likt resultatet i Olsson m.fl. (2020) studie att undervisningen kan bli bristfällig om förskollärarna inte får tid för planering, visar resultatet i Jonsson m.fl. (2017) studie att undervisning är något som kan ske här och nu. Detta menar författarna medför att förskollärare bör ha en god kompetens för att kunna möta barnen i deras erfarenheter och tankar som uppstår för att skapa undervisningstillfällen. Studien visar att undervisningen i förskolan bör utgå från barns omvärld och vad de riktar sitt intresse mot. Nedan kommer olika studier som undersökt interaktionen mellan barn och barn och barn och förskollärare under måltiderna att redovisas.

Persson Osowski, Göranzon och Fjellström (2013) tar i sin studie upp de pedagogiska måltiderna som en möjlighet att skapa interaktion med barnen under måltiderna. De menar att förskollärare och lärare i skolan har möjlighet att interagera med barnen när de äter tillsammans med dem men att vissa lärare väljer att samtala med de vuxna under måltiderna istället för att visa intresse för det barnen vill samtala om. Denna studie visar att förskollärarna inte alltid använder måltiderna som en pedagogisk möjlighet att interagera med barnen. En annan studie som Hallam, Fouts, Bargreen, och Parkins (2014) genomfört i USA visar att interaktionen

mellan vuxna och barn under måltidssituationer ofta består av korta kommentarer eller tillrättavisande från den vuxne till ett enskilt barn. Förutom få tillfällen av interaktion beskriver studiens observatörer även måltidssituationen som tyst och att barnen mest ägnade sig åt att äta.

Båda de ovan nämnda studierna visar på att förskollärarna i studierna har olika syn på hur de ska interagera med barnen under måltiderna.

Kultti (2014) belyser i sin studie en annan aspekt av kommunikation och språkutveckling under måltiderna. Studien har analyserat kommunikationen mellan barn och barn samt förskollärare och barn vid måltidssituationerna och hur detta kan stödja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet från studien visar att rutinsituationer i förskolan ger barnen möjlighet till delaktighet samt att interagera med varandra vilket ger barnen stöd i sitt lärande.

Genom att förskolläraren är delaktig kan en delad förståelse skapas vilket i sin tur gör det möjligt att ta vara på här och nu situationerna för att skapa lärande, utveckla samtalen och ge barnen möjlighet att lära nya begrepp samt skapa förståelse för fenomen. Måltiderna i denna studie har till skillnad från de två ovan nämnda studierna visat sig vara ett tillfälle där barnen kunde delta på olika nivåer beroende på kunskaper och ålder och därför bör utnyttjas som resurs för barns utveckling och lärande. Barn kunde delta genom att observera, upprepa och lyssna på de andra.

Något annat som synliggörs i studierna är vikten av måltidernas struktur och den pedagogiska miljön. Kulttis (2014) studie visar strukturer som ofta syns under måltiderna. Exempelvis samtalas det ofta om vad som görs under måltiderna, hur barnen ska göra samt vilka redskap som används. Det märktes även att måltiderna gav möjligheter att utöka samtalen om ämnen som inte var synliga vilket är en möjlighet för att införa nya idéer och ämnen av barn eller förskollärare. Strukturen under måltiderna var ofta liknande. Även Persson Osowski m.fl.

(2013) studie visar att den pedagogiska miljön runt måltiderna kan ha betydelse för vad barnen väljer att lägga fokus på under måltiderna. Barnen lär sig både av vad förskollärarna säger och vad de gör under måltiderna.

2.4 Omsorg, fostran och lärande under måltidssituationer

Ovan nämnda studier tar upp interaktionen och den pedagogiska miljön som viktiga aspekter vid måltidssituationer. De nämner även att förskollärarnas olika förhållningssätt påverkar interaktionen och samspelet under måltidssituationerna i förskolan. Studierna nedan tar upp betydelsen av förskollärarnas olika didaktiska val i måltidssituationerna vilket har betydelse för hur undervisning, omsorg och lärande kan bilda en helhet.

Sheridan m.fl. (2011) studie har genom intervjuer undersökt svenska förskollärares kompetens och didaktiska val. I studiens resultat framkommer det att förskollärares kompetens och deras didaktiska val har betydelse för förskolans helhet och utformande och att alla olika miljöer och situationer bör bilda en gemensam helhet. Sepp och Höjer (2016) studie visar även att förskollärare bör ha ett helhetsperspektiv på hur de kan arbeta med mat i den dagliga verksamheten på ett naturligt sätt och att förskollärare bör arbeta med maten kopplad till läroplanens mål men då krävs ett förhållningssätt och organisatoriska förutsättningar för att göra detta. Även Johansson och Pramling Samuelssons (2001) studie ger en bild av pedagogers arbete med de yngre barnen genom att de har studerat pedagogernas förhållningssätt och verksamhetens organisation. I resultatet framkommer vikten av att personalen analyserar vad omsorg och pedagogik är i förskolan, dessa två ska samverka och inte särskiljas. Förskollärare bör kunna använda omsorgssituationer i det pedagogiska arbetet för att skapa lärandesituationer. De ovan nämnda studiernas resultat visar att olika situationer och miljöer i

förskolan inte ska särskiljas. Omsorg, undervisning och lärande både i måltidssituationer och andra situationer i förskolan bör bilda en helhet.

Tidigare nämnd forskning från Olsson m.fl. (2020) belyser att införande av undervisning i förskolan kan riskera att den tidigare sammanflätningen mellan omsorg, lek, utveckling och lärande riskeras att komma i skymundan. Jonsson m.fl. (2017) belyser även i sin studie ovan att undervisnings begreppet kan medföra större krav för förskollärarna att göra mer planerade aktiviteter. Måltidssituationen i förskolan ses ofta som en omsorgssituation. Tidigare forskning från Broström m.fl. (2014) belyser att omsorg är en viktig aspekt för att utveckla barnens lärande. Studien nedan beskriver hur undervisning, lärande och omsorg kan ses som både sammanflätade och åtskilda i förskolans kontext.

Vallberg Roth och Holmberg (2019) har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är: “Att studera vad som kan känneteckna undervisning i relation till omsorg och lärande i förskollärares texter och dokumenterade samhandlingar i förskolan som skolform i Sverige” (2019:1).

Forskarna sammanfattar sin studie med bland annat begreppet flerstämmig undervisning, detta begrepp kan sammanfattas med att alla inblandade kan ses som kunskapsbärare. Flerstämmig undervisning som sammanfogar både lärande och omsorg i undervisningen behöver prövas ut för den aktuella barngruppen genom att de inblandade reflekterar över och provar ut ett fungerande arbetssätt som innefattar omsorg, lärande och undervisning. Genom detta arbetssätt menar författarna att de verksamma pedagogerna kommer kunna möta både en grupp barn men även barnen som individer på ett mer finstämt sätt. I studien framkommer det att omsorg inte nämns i planeringen av undervisningen men omsorgen framkommer sedan i det praktiska genomförandet.

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Tidigare forskning belyser interaktion mellan barn och vuxna under måltiderna som en viktig aspekt. Denna interaktion menar forskarna att förskollärarna ska värdesätta då den kan ha betydelse för barnens språkutveckling. Studier visar att det finns en rädsla för att undervisning vid måltidssituationerna i förskolan kan riskera att helhetssynen mellan omsorg, fostran och lärande går förlorad. Det finns också en rädsla för att undervisningen sätter större krav på förskollärarna att ha mer planerad undervisning. En studie visar att förskollärare är rädda för att de spontana aktiviteterna i förskolan kan hamna i skymundan till förmån för undervisningen.

Studierna belyser vikten av samverkan mellan interaktion och omsorg för att utveckla lärande för barnen men även att lärandet ska utgå från barnens omvärld och intresse. Den pedagogiska måltiden ses av förskollärarna i en studie som viktig för att skapa interaktion med barnen.

Möjligheter för barnen att under måltiderna lära sig nya begrepp och fenomen belyses även de i den granskade forskningen. Förskollärare tar upp vikten av att omsorgen och pedagogiken samverkar i verksamheten och lyfter att olika didaktiska aspekter bör överlappa varandra.

Sammanflätningen av omsorg, utveckling, lärande och undervisning är central del av förskolans verksamhet och förskollärare anser att pedagogik även kan finnas i rutin och omsorgssituationer såsom måltiderna. Denna tidigare forskning tas med in det vidare arbetet med denna uppsats för att besvara syfte och frågeställningar. Uppsatsen skrivs för att synliggöra och skapa reflektion om förskollärarnas uppfattningar om måltiden som en pedagogisk funktion i förskolan och detta kommer sättas i relation till den tidigare forskning vi tagit del av ovan.

Tidigare forskning visar att i måltidssituationen sker kommunikation och samspel mellan individer. Detta leder uppsatsen in i Vygotskijs sociokulturella perspektiv vilket kommer redogöras för under nästa rubrik.

3 Teori

Lev Vygotskij är en utvecklingpsykolog och grundare till teorierna som det sociokulturella perspektivet utgår från. Det sociokulturella perspektivet utgår från att människor lär i samspel med andra. Enligt Vygotskij lär människan hela tiden och är under ständig utveckling. Interaktion och kommunikation med andra är något som lyfts som centrala delar inom teorin och skapar möjligheter för människan att utveckla nya erfarenheter och kunskaper.

(Säljö 2014). Utifrån Vygotskijs perspektiv analyseras den insamlade empirin i denna uppsats med hjälp av de nedan beskrivna begreppen interaktion, scaffolding och proximala utvecklingszonen. För att analysera förskollärarnas uppfattningar och besvara syfte och frågeställningar kommer uppsatsen även att utgå från ett didaktiskt perspektiv och begreppen didaktisk design och didaktisk relief. Dessa didaktiska begrepp används tillsammans med det sociokulturella perspektivet för att fånga upp de olika undervisningsaspekterna i uppsatsen.

3.1 Interaktion

Säljö (2016) och även Williams (2006) lyfter att i det sociokulturella perspektivet är kunskap något som människor delar genom interaktion och kommunikation samt belyser vikten av socialt samspel för att skapa lärande och utveckling. Interaktionen är ett viktigt begrepp i det sociokulturella perspektivet. Interaktionen under måltiderna handlar både om möte med människor men även mötet med nya kunskaper och förståelse för fenomen. Interaktionen och samspelet mellan kollektiv och individ är länkar för lärandet i det sociokulturella perspektivet och Williams (2006) beskriver det som en kollektiv process, något som görs tillsammans. En rutinsituation där samlärande blir tydligt i förskolan är måltiderna då den situationen innefattar mycket samspel och interaktion mellan barnen och de vuxna. Fennefoss och Jansen (2009) beskriver måltiderna som en arena för lärande men framhåller vikten av att förskollärarna i måltidssituationen liksom i andra rutinsituationer och omsorgssituationer i förskolan låter barnen vara delaktiga och hjälpa varandra. Detta kan ses som scaffolding och den proximala utvecklingszonen vilka även de är begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

3.2 Scaffolding och den proximala utvecklingszonen

Scaffolding och den proximala utvecklingszonen handlar om att lärande och utveckling är en ständig pågående process där lärande sker i samspel och interaktion till andra människor (Säljö 2014). Måltidssituationen i förskolan är ett av alla tillfällen i förskolan där samspel och interaktion blir tydligt både mellan barn och vuxna men även mellan barn och barn.

Scaffolding innebär enligt Säljö (2014) att en mer kunnig ger stöd till den som håller på att lära sig något nytt, stödet fasas sedan ut i takt med att lärandet utvecklas. Författaren menar att scaffolding är ett sätt att se på lärande och utveckling i det sociokulturella perspektivet.

Inledningsvis kan barnet behöva stöttning av en mer kunnig person men den stöttande personen får inte riskera att hjälpa till för mycket. Målet med scaffolding är att personen som håller på att lära sig tillslut ska kunna lösa problemet själv. Måltidssituationen är en rutinsituation i förskolan där barnen i början ofta behöver mycket stöttning av en vuxen för att våga testa nya saker, samt för att sedan lära sig behärska det själv. Enligt Klette, Drugli och Aandahls (2018) är måltidssituationerna ofta vuxenledda och fokus blir på att äta samtidigt som att Kultti och Pramling Samuelsson (2015) belyser vikten av personalens delaktighet för att öka barnens utveckling. Kultti (2014) beskriver i sin studie att måltiderna är en situation där barn kunde delta genom att observera, upprepa och lyssna på de andra. Barnen i förskolan kan även få stöttning i utvecklingen av nya kunskaper genom att lära av andra barn under måltiderna. Den proximala utvecklingszonen uppnås ofta genom scaffolding.

Den proximala utvecklingszonen beskriver Säljö (2014) är när människan lärt sig något då är denna även på god väg att ta nästa steg och lära sig något nytt. Vygotskij menar att ett barn ofta tar efter vad ett äldre barn eller en vuxen gör och försöker sedan själv att uppnå samma kunskaper genom att härma och göra likadant. Måltiderna är ett tillfälle för barnen att lära sig nya saker i samspel med andra barn och förskollärare. Förskollärarens uppgift i lärandesituationer i förskolan blir att utmana barnen att ta steget till nya kunskaper. I Kulttis (2014) studie så beskrivs att kommunikationen under måltidssituationerna är viktig och att samtalet mellan barn och förskollärare kan hjälpa barnen att förstå och lära sig nya begrepp. Persson Osowski m.fl. (2013) studie visar att förskollärare inte alltid tar chansen att prata med barnen under måltiderna utan att de ibland hellre riktar sin uppmärksamhet mot andra vuxna och väljer att prata med dem istället.

3.3 Didaktisk design och didaktisk relief

Didaktisk design och didaktisk relief syftar enligt Pihlgren (2017) på undervisningslära om undervisningen och lärandets teori och praktik. Det vill säga hur undervisning och lärandet organiseras, utförs och vad det innehåller. Förskollärare arbetar för att skapa en fungerande måltidssituation i förskolan där omsorg, lärande, utveckling och undervisning ska skapa en helhet. Förskollärarnas didaktiska val och vad de väljer att prioritera under måltiderna har betydelse för måltidens pedagogiska funktion i förskolan.

Didaktisk design är enligt Selander (2012) att förskolläraren planerar för undervisning och lärande genom att ställa sig frågorna vad som ska läras, vem ska läras, hur ska det läras och varför ska det läras. Genom att ställa sig dessa didaktiska frågorna kan förskolläraren planera undervisningstillfällen som är anpassade efter hela barngruppen och det individuella barnet. I tidigare forskning från Vallberg Roth och Holmbergs (2019) studie nämner de begreppet flerstämmig undervisning och att det handlar om att se alla, både barn och vuxna som kunskapsbärare. Kopplat till denna uppsats kan det exempelvis i måltidssituationer vara av vikt att förskollärarna funderar över de didaktiska frågorna både när de planerar måltidssituationerna men även i de spontana undervisningssituationerna som kan uppkomma i måltidssituationer i förskolan.

I kombination med den didaktiska designen är det även av vikt att förskollärare har en medvetenhet om vilken didaktisk relief de framhåller. Liberg (2016) benämner didaktisk relief som ett begrepp som avgör vad förskolläraren väljer att lyfta fram i undervisningen och vad som inte lyfts fram i undervisningen. Genom dessa val skapar förskolläraren en didaktisk relief.

I tidigare forskning framkommer att förskollärare har olika inställning till vad undervisning är och studier har visat att förskollärare intar olika förhållningssätt till undervisning i måltidssituationen. Exempelvis framkommer det i Jonsson m.fl. (2017) studie att förskollärare ofta ser måltider som en omsorgssituation medan Broström m.fl. (2014) skriver att omsorgen är viktig för att skapa lärande för barnen. Vallberg Roth och Holmberg (2019) tar i sin studie upp sammanflätningen mellan undervisning, lärande och omsorg och beskriver att den inte alltid ses som sammanflätad av förskollärarna. Studien belyser att de didaktiska valen i exempelvis måltidssituationen ska innehålla undervisning, lärande och omsorg för att det ska bli en didaktisk takt i verksamheten. De olika studierna framhåller att förskollärarnas olika förhållningssätt och didaktiska val på förskolorna leder till att de lyfter olika aspekter av undervisningen som viktig i förskolan.

4 Metod

Denna uppsats utgår från det fenomenologiska perspektivet då syftet med uppsatsen är att synliggöra och skapa reflektion om förskollärarnas uppfattningar om måltiden som en pedagogisk funktion i förskolan. Allwood och Erikson (2017) beskriver det fenomenologiska perspektivet som ett perspektiv där människors åsikter, tankar, känslor, uppfattningar och attityder framgår genom tolkning och uppfattning av till exempel ord och bilder. Detta för att skapa en förståelse för hur de upplever fenomen. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsmetod. Enligt Denscombe (2018) innebär en kvalitativ metod att forskarna samlar in data genom bland annat bilder och talat eller skrivet ord för att kunna ta reda på den intervjuades åsikter, uppfattningar, erfarenheter och känslor samt för att genom detta få en djupare förståelse för den intervjuades tankar. Metoden utgår från ett helhetsperspektiv och faktorerna tolkas mot kontexten. Empirin i uppsatsen kommer tolkas och slutsatser dras men dessa kommer inte att vara generella slutsatser då syftet inte är att hitta det rätta svaret utan att synliggöra de intervjuade förskollärarnas erfarenheter och uppfattningar. Analysen i uppsatsen är en induktiv analys. Backman (2016) beskriver en induktiv analys som att forskaren utgår från empiriska data för att sedan skapa en ny teori. Denna uppsats utgår från den insamlade empiriska data från förskollärarna om måltidssituationens pedagogiska funktion som sedan används för att analyseras för att skapa nya tankar och teorier. Dessa nya teorier används för att dra slutsatser utifrån uppsatsen syfte och frågeställningar.

4.1 Metodkritik

Backman (2016) skriver att en kvalitativ metod ibland tas för att vara enkel att genomföra.

Författaren menar att intervju som metod ställer höga krav på forskaren då forskaren i denna typ av metod använder sig själv som instrument för att kunna genomföra forskningen. Eftersom forskaren använder sig själv som instrument i intervjumetoden finns det risk att forskaren inte förhåller sig helt objektiv i intervjun vilket kan påverka respondentens svar och därmed studiens resultat. En kvalitativ studie tolkas av forskaren och kan därför aldrig bli helt objektiv. Allwood Eriksson (2017) skriver att forskaren har olika förförståelse och tolkningar. Innan uppsatsen påbörjades har studenterna diskuterat måltidssituationen i förskolan och förförståelsen var att måltiderna i förskolan används olika i olika verksamheter samt att planerade pedagogiska aktiviteter under måltiderna nästan är obefintliga. Vid intervjutillfället har inte förförståelsen lyfts med de intervjuade förskollärarna utan en objektiv roll har intagits för att ge förskollärarna möjlighet att beskriva sina uppfattningar om måltidernas pedagogiska funktion. Studenterna har individuellt läst transkriberingarna och sedan fört diskussioner om innehållet för att jämföra uppfattningar. Att uppsatsen skrivs av två studenter ses som positivt för trovärdigheten i resultatet då studenterna måste argumentera för tolkningen gentemot varandra och välja den tolkning som anses mest trovärdig.

Denscombe (2018) tar upp risken med att misslyckas med en intervju. Författaren beskriver vikten av att forskaren gjort en noggrann planering innan genomförandet av intervjun samt att forskaren är lyhörd under intervjun. Vid planering av intervjuerna till denna uppsats har en medvetenhet om riskerna med intervjumetoden funnits. Efter diskussion och överväganden mellan studenter och handledare framkom det att metoden anses vara den mest lämpliga för att besvara forskningsfrågorna.

4.2 Datainsamlingsmetod

Datainsamlingsmetoden som användes för denna uppsats var semistrukturerade intervjufrågor i en förformulerad intervjuguide. För att intervjuaren lättare skulle kunna vara objektiv valdes

förskrivna intervjufrågor som var lika för alla intervjuer samt ställdes i samma ordning. För att kunna få utvecklade svar var vissa frågor även kompletterade med följdfrågor. Intervjuaren har däremot varit flexibel i intervjun och öppen för den intervjuades tankar och givit denna möjlighet att utveckla sina svar och gå djupare in på ämnet. Intervjuaren valde även att ställa uppföljningsfrågor och frågor för att se om svaren uppfattats på ett korrekt sätt. Denscombe (2018) beskriver olika strukturer av intervjuer. Strukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju innebär att intervjuaren använder sig av ett mindre antal öppna frågor. Eftersom frågorna följs upp med följdfrågor är det viktigt att intervjuaren är uppmärksam och aktiv under hela intervjun. Intervjuaren vill genom frågorna ta reda på mycket som möjligt av förskollärarnas tankar om ämnet. En fördel som författaren belyser med att utgå från i förväg formulerade frågor är att svaren blir konsekventa och lättare att sortera och bearbeta. Några av förskollärarna i uppsatsen bad att få intervjufrågorna innan intervjun. Det diskuterades med uppsatsens handledare om fördelar och nackdelar med detta. Slutsatsen blev att det ansågs positivt att förskollärarna kunde reflektera och diskutera om måltidssituationerna med sina kollegor innan intervjun och det fanns inte någon anledning att inte skicka ut frågorna i förväg. En kortare version av intervjuguiden med ett urval av frågorna skickades till förskollärarna tillsammans med uppsatsens missiv.

Se bilaga B.

Intervjuguiden har delats in i olika rubriker. Först fick förskollärarna svara på korta frågor om sig själva och verksamheten. Dessa frågor ställdes för att få en uppfattning om vem förskolläraren är och vilken typ av verksamhet denne arbetar i. Men även för att senare kunna motivera urvalet av intervjuade förskollärare i uppsatsen. Tanken med intervjufrågorna är att de ska besvara syftet och frågeställningarna skriver Kihlström (2007). Nästa rubrik i intervjuguiden var pedagogisk miljö, där syftet var att ta reda på hur en måltidssituation och den pedagogiska miljön ser ut i förskolan. Rubriken som följde var undervisning. Där var syftet att ta reda på förskollärarnas uppfattningar om begreppet undervisning samt om och på vilket sätt det planeras för att undervisning ska integreras i måltidssituationerna i förskolan. Sista rubriken var pedagogiska möjligheter där syftet var att ta reda på hur förskollärarna arbetar pedagogiskt vid måltidssituationerna. Intervjuguiden finns bifogad som bilaga C.

4.3 Genomförande

En förfrågan om att vara med i en intervju har skickats ut till förskollärare som studenterna fått kontakt med via egna kontakter eller med hjälp av kurskamraters kontakter. De förskollärare som ställde sig positiva till studien och ville ha mer information kontaktades sedan via mail där de genom ett missiv fick mer information om studiens syfte och frågeställningar. Förskollärarna svarade sedan på mailet för att godkänna att de ville vara med och efter det beslutades det om tid för intervju. Rektorerna på respektive förskollärares förskola har via mail blivit informerade om studiens syfte samt givit sitt godkännande till förskollärarens medverkan i intervjun.

Denscombe (2018) skriver om vikten av att fundera över insamlingsmetodens genomförbarhet.

Från början var ambitionen att genomföra alla intervjuer med förskollärarna på plats på respektive förskola. Men redan i starten av uppsatsen fanns restriktioner från folkhälsomyndigheten, vilket medförde att det inte fanns möjlighet att besöka förskolor och intervjua förskollärare på plats på grund av rådande pandemin covid-19. Därför gjordes valet att genomföra alla intervjuer via datorn och verktyget Zoom eller annan alternativ media.

Denscombe (2018) skriver att en intervju via internet bör vara jämförbar med en intervju på plats öga mot öga för att resultatet ska vara likvärdigt. Eftersom studenterna valt att genomföra intervjun med hjälp av datorn med både bild och ljud anser studenterna att metoden är jämförbar med en intervju öga mot öga.

Under intervjuerna har den förformulerade intervjuguiden varit till en god hjälp och frågorna har varit formulerade på ett sådant sätt att de intervjuade förskollärarna har kunnat besvara dem och ge en bild av deras arbete vid måltidssituationerna i förskolan. Att förskollärarna fick frågorna mailade till sig anses positivt då de märktes att de var förberedda och hade tänkt till kring frågorna i förväg vilket ledde till att frågorna kunde besvaras inom tidsramen 30–40 minuter.

För att inte missa några viktiga detaljer i intervjuerna och för att kunna gå tillbaka och lyssna på intervjun igen och säkerställa att svaren uppfattats korrekt spelades intervjuerna in efter den intervjuades samtycke. Intervjuerna har sedan transkriberats.

4.4 Urval

Syftet med urvalet är att få ett explorativt urval. Denscombe (2018) beskriver explorativt urval som en urvalsprocedur som bygger på att finna data som kan undersöka olika ämnen och skapa nya tankar och idéer. Tanken är att belysa det som studeras och inte att hitta orsaksfaktorer.

Denscombe (2018) beskriver icke sannolikhetsurval kombinerat med ett subjektivt urval samt bekvämlighetsurval som ett alternativ för att få ett brett urval till studien. Dessa olikheter kan vara olika åldrar på de intervjuade samt olika längd på erfarenhet från yrket, men det kan även vara olika enheter då de ofta arbetar olika på olika förskolor. Studenterna har försökt skapa en bredd av förskollärare för att synliggöra ett större urval. Se bifogad lista över intervjuade nedan.

I denna lista ses respektive förskollärares examensår och samt om de har utbildning inom måltidspedagogik.

Förskollärare Examensår Utbildning i måltidspedagogik Förskollärare 1 2020 Nej Förskollärare 2 1997 Nej Förskollärare 3 2020 Nej Förskollärare 4 2011 Ja Förskollärare 5 1992 Ja Förskollärare 6 2018 Ja

Skolverket (2018) skriver i läroplanen för förskolan att det är förskollärarens uppgift att se till att undervisningssituationerna blir av i förskolan. I och med förskollärarnas uppdrag på förskolan valdes att enbart skicka intervjuförfrågningar till verksamma förskollärare med olika lång erfarenhet. Urvalet gjordes för få en bredd på resultatet då synen på undervisning och måltiderna kan förändras med tanke på vad förskollärarna fått med sig från utbildning och

tidigare erfarenheter. Förfrågningar skickades och intervju har genomförts i fyra olika kommuner på sex olika förskolor med förskollärare som har 10 månaders till 28 års erfarenhet av yrket. Ytterligare fem förskollärare på olika enheter har tillfrågats vilka inte har svarat eller avböjt från att delta i intervju. Enligt Denscombe (2018) bör en kvalitativ forskningsstudie vara begränsad för att kunna göra en djupdykning i de intervjuades svar. Enligt författaren är en kvalitativ studie ofta småskalig då den syftar till att mäta specifika svar. Därför ansågs antalet förskollärare vara nog för att svara på syftet. Olika förskoleenheter valdes för att få en större spridning på resultatet samt för att tanken om att det kan finnas samma grundtankar om undervisning under måltiderna på samma enhet. Allwood (2017) menar att validiteten i en studie ökar om urvalet av intervjupersoner har relevans för studiens syfte vilket i denna studie motsvarar att verksamma förskollärare efterfrågats. Under intervjuerna framkom det att hälften av de intervjuade förskollärarna var utbildade inom måltidspedagogik och hälften var det inte vilket även belyses i resultatet.

4.5 Bearbetning av data

De inspelade intervjuerna har säkerhetskopierats på Google drive för att ljudfilen inte ska försvinna vid tekniska problem. De inspelade intervjuerna transkriberades för att sedan läsas av studenterna för att skapa en övergripande bild av förskollärarnas uppfattningar i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar. Intervjuerna har kodats och de intervjuade förskollärarna har fått sitt namn ersatt med ett nummer för att skydda deras identitet. Intervjusvaren har genomgåtts för att finna mönster, nyckelord och återkommande teman. Intervjusvaren kategoriseras och sorteras efter uppsatsens frågeställningar med hjälp av färgkodning.

Denscombe (2018) skriver att sammanställning och kategorisering av svaren kan underlätta för forskaren att se ett samband och återkommande teman i intervjusvaren. Detta kan hjälpa intervjuaren att sammanställa svaren så de svarar på forskningsfrågorna. Att intervjuaren utgår från samma frågor underlättar sammanställningen för intervjuaren då både frågor och svar få en mer konsekvent struktur vilket underlättar bearbetningen och kategorisering av intervjusvaren. Denscombe (2018) skriver också att en transkribering kan vara en fördel för tillförlitligheten av uppsatsen för att forskarna har möjlighet att gå tillbaka och granska den nedskrivna texten samt att andra kan ta del av den och kontrollera den intervjuades svar.

Författaren skriver också att forskarna kan få en större och djupare inblick i materialet när de transkriberar materialet vilket är en fördel inför sammanställningen. Att intervjun både transkriberas och spelas in med ljud är en fördel för studiens tillförlitlighet då det ger intervjuarna en möjlighet att kunna kontrollera om svaret uppfattats eller skrivits rätt.

4.6 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2011) skriver att forskning är en viktig funktion för samhällets utveckling.

Därför har de infört olika krav på hur forskning bör utföras. Forskningskrav är ett begrepp för att förtydliga detta genom att beskriva hur forskningen bör utföras för att hålla en god kvalitet och även att den ska inriktas på väsentliga frågor. Forskningskravet innehåller även ett individskyddskrav. Detta innebär att individer inte får komma till varken psykisk eller fysisk skada och att obehöriga inte bör få tillgång till forskningen. Inom individskyddskravet finns fyra forskningsetiska principer vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att de som deltar i undersökningen ska vara tydligt informerade om vad undersökningen handlar om samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Det ska vara

tydligt för alla deltagare att det är frivilligt att delta samt att de alltid har rätt att ändra sig och avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet 2011) Information om uppsatsens syfte har skickats ut i form av ett missiv med vilka villkor som gäller för deras deltagande tillsammans med intervjuförfrågan.

Det andra kravet är samtyckeskravet. Detta innebär enligt Vetenskapsrådet (2011) att forskaren får samtycke från deltagarna i undersökningen. Deltagaren ska ha rätt att bestämma över sitt deltagande i undersökningen och även på vilka villkor denna vill delta. Förskollärarna i undersökningen har gett sitt godkännande att vara med i intervjun genom att svara på det mail de fått med intervjuförfrågan och missiv innehållande information om studiens syfte. I början av den inspelade intervjun har även förskollärarna gett sitt samtycke till att vara med samt till att bli inspelade.

Nyttjandekravet innebär enligt vetenskapsrådet (2011) att uppgifterna om deltagarna i undersökningen endast får användas till det som forskningen syftar till. Uppgifterna får inte delas vidare och användas till andra ändamål. Förskollärarnas intervjusvar kommer endast att användas i forskningssyfte i denna uppsats.

Konfidentialitetskravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2011) att uppgifterna som berör deltagarna i undersökningen skall förvaras på ett säkert sätt så att obehöriga inte kan ta del av dem samt att uppgifterna ska ges konfidentialitet. I denna uppsats kommer konfidentialitetskravet att tillämpas och datainsamlingens material kommer att förvaras på ett säkert sätt där obehöriga ej har tillgång.

Vetenskapsrådet (2017) beskriver vikten av forskaren ska skydda respondenternas integritet och att denna har rätt till skydd från insyn i sitt privatliv. Svaren har avidentifierats vilket innebär att läsaren inte kan koppla svaren till förskollärarens identitet. Detta görs genom att alla förskollärare har fått sitt namn ersatt med ett nummer. Däremot kommer denna information finnas tillgänglig vid eventuell granskning av uppsatsen. Denna granskning kan examinator eller handledare utföra innan uppsatsen godkänts och publicerats. I och med detta kommer studenterna inte kunna garantera respondenterna full anonymitet.

5 Resultat och analys

Analysen av insamlade data har resulterat i olika teman och underkategorier som kommer redogöras i avsnittet. Resultatet kommer att styrkas med både förskollärarnas citat samt redogörelser för vad förskollärarna svarade i intervjun. I slutet av varje tema kopplas resultatet ihop med de teoretiska begreppen i en analys.

5.1 Förskollärarnas pedagogiska närvaro under måltiderna tillsammans med barnen

I intervjuerna med förskollärarna framkommer det att det alltid sitter minst en personal vid varje bord tillsammans med barnen vid måltidssituationerna Antalet personal vid varje bord beror på bordets storlek. Några av förskolorna har större bord men de flesta har små och då sitter en pedagog vid varje bord. En förskollärare nämner att de yngre barnen behöver trygghet vid måltidssituationerna och säger såhär.

Dom jag skolade in satt vi mitt bord och de hon skolade in sitter vid sitt bord [...] Men sen har de blivit lite så att efter hand att de här barnen önskar att sitta vid ett annat bord så har de fått göra de så vi har typ blandat lite så vi har typ sett att de märks att några av barnen har ett behov att ha samma plats varje dag så då har de sin plats men annars så blir de lite så att vi blandar lite (Förskollärare 1).

Förskollärare 2 nämner även hon att de små barnen oftast får sitta vid ett bord tillsammans med en pedagog som arbetar mycket med de små barnen. Förskollärare 3 beskriver att pedagogerna på hennes avdelning sitter vid samma bord ungefär en månad innan de byter plats till nästa bord. De säger att alla pedagoger ska få chansen att lära känna barnen i måltidssituationerna.

Precis som citatet ovan beskriver berättar flera av förskollärarna att några av barnen behöver en bestämd plats för att ha trygghet och rutin medan andra barn kan flytta runt. Förskollärare 5 beskriver att de inte har några bestämda platser alls. Förskollärare 3 beskriver att ett av de didaktiska valen de gör vid måltidssituationerna är att de reflekterar över bordsplaceringen av barnen.

Det funkade inte att dom skulle sitta jämte varandra nu får vi tänka om och lite mer såna grejer (Förskollärare 3).

Förskollärarna i studien tar upp den pedagogiska måltiden som positivt. Förskollärare 5 beskriver att personalen på hennes förskola inte alltid äter pedagogiskt med barnen. Detta till skillnad från de andra förskollärarna som beskriver att någon i personalen alltid äter pedagogisk med barnen. Förskollärare 2 beskriver nedan om hon tycker det är en för eller nackdel att äta pedagogiskt med barnen och varför hon tycker på det sättet.

Näää jag tycker absolut att de är en fördel… för om man själv... de ser ju att jag äter och att jag tycker maten är god... och man kan prata om maten, ja men va den god eller inte […] man kan ju delta i samtalet på ett helt annat vis om man själv äter den.

Så de ser jag som en fördel. (Förskollärare 2)

Förskollärarna får genom den pedagogiska måltiden en större förståelse för barnens upplevelser under måltiderna och kan då samtala med dem på ett naturligt sätt om maten. Genom att barnen ser att förskollärarna äter så blir det en utmaning och stöttning då förskollärarna inte hjälper barnen mer än nödvändigt samt att barnen ser hur och vad förskollärarna äter.

Egentligen upplever jag det mer negativt att man inte äter. Jag tycker det är jätteviktigt att man äter. Jag tycker att även om barnen inte ser att man äter samma mat så blir det ett bättre samtal och man tar sig mer tid och man fokuserar inte så mycket på rutiner

och att det ska gå snabbt och kanske hjälper mer än nödvändigt barnen. Ehh. Bara för att man inte äter själv (Förskollärare 5).

Tre av de intervjuade förskollärarna arbetar på avdelningar med barn under 3år. Dessa förskollärare beskriver måltiderna som en situation där de tar flera didaktiska val varje dag för att de behöver anpassa situationen efter barnens behov och dagsform. Barnen är trötta och orkar inte alltid äta innan de somnar. Ofta får någon av pedagogerna gå från matbordet för att lägga något barn. Omsorgen går före det pedagogiska i måltidssituationerna. Förskollärare 1 beskriver sin pedagogiska närvaro under måltiderna i citatet nedan.

Eller jo en sak känner jag väl att vi missar… de här pedagogiska vid måltiden blir de att vi springer runt ganska mycket och lägga några barn i vagnarna och då sitter ju en kollega kvar med barnen och då blir de att man tappar de pedagogiska när man springer runt och de blir mest att man typ ger barnen mer mat och ah man missar typ dehär samtalet man kan ha som kan ge barnen nya ord och de språkliga i undervisningen när man äter (Förskollärare 1).

Förskollärarna uttrycker i intervjuerna att måltiderna i de flesta fall anpassas efter barnens behov och dagsform. Målet för flera av förskollärarna är att måltiderna ska få bli en lugn och rofylld stund för både barnen och personalen. En förskollärare menar att de inte alltid är motiverat att barnen måste sitta still vid bordet utan de kan få gå ner på golvet och leka medan flera andra förskollärare beskriver att för att de ska vara lugnt behöver barnen iallafall sitta still på sin plats för att fokus inte ska övergå i lek för alla barnen. Ett didaktiskt val som flera av förskollärarna gör för att låta barnen röra sig är att de får duka av sin egen tallrik när de är klara.

Förskollärare 6 nämner att barnen får hämta papper och torka upp själva om de spillt. Det förskollärarna i ovan nämnda citat beskriver är hur de på olika sätt är och vill vara närvarande pedagogiskt under måltiderna tillsammans med barnen. De vill sitta tillsammans med barnen för att ge dem trygghet, de vill äta tillsammans med barnen för att stötta dem och de vill anpassa måltiderna till en pedagogisk situation som passar barnens individuella behov. Förskollärare 1 beskriver även hur denna pedagogiska närvaro skiftar under måltiderna beroende på barnens individuella behov. Förskollärarnas didaktiska val att stötta barnen genom att vara närvarande, uppmuntra barnen att testa själva och möta barnen på deras individuella nivå kan kopplas till scaffolding och den proximala utvecklingszonen som Säljö (2014) beskriver.

Selander (2012) beskriver begreppet didaktisk design. I resultatet ovan synliggörs vilken didaktisk design förskollärarna använder vid måltidssituationen. Resultatet om vilka didaktiska val de gör i måltidssituationerna kopplas till mestadels organisatoriska val. Ofta handlar det om barn och pedagogers placering för att få en struktur under måltiderna. Men förskollärarna lyfter även hur de framhåller omsorg om barnen vid måltiderna för att barnen ska känna lugn och trygghet. En annan del av de didaktiska valen kopplat till omsorgsaspekten är att de väljer att lägga de barn som är trötta mitt i maten.

Förskollärarna i resultatet lyfter positiva effekter av att äta pedagogiska måltider, de tar bland annat upp att interaktionen och samtalen med barnen som positivt för barnens lärande när de delar upplevelser med varandra. De pedagogiska måltiderna är ett didaktisk val som förskollärarna gör där de i interaktion med barnen kan stötta dem för att nå den proximala utvecklingszonen, behärska nya kunskaper och utveckla sina förmågor ytterligare. Den proximala utvecklingszonen beskriver Säljö (2014).

5.2 Möte med barns upplevelser och erfarenheter

Förskollärarna berättar att det ofta är barnens intresse som styr samtalet under måltiderna.

Förskollärare 6 och förskollärare 3 säger att de försöker få barnen att berätta om exempelvis

vad de har gjort ute. Dels för att få träna språket men även för att barnen ska lära sig att lyssna på en kompis säger förskollärare 6. Även förskollärare 2 belyser samtalet som en viktig del under måltiderna. Hon säger att man vill ha ett samtal men innehållet är inget som hon planerar.

I samtalet får barnen möjlighet möta varandras upplevelser och erfarenheter. Nedan beskriver förskollärare 2 hur hon tar tillvara på ett barns upplevelser i stunden och formar ett samtal för lärande utifrån detta.

Ja situationerna uppstår nog spontant men man medvetet sen hakar på dom [...] De va nån när vi hade tagit köttbullar och då va de ett barn som. Jag har 3 köttbullar sa hon och då… ja men va händer om du delar dom 3 köttbullarna? Då va de liksom kanske inte planerat att man skulle prata om hur många köttbullar man har och att man kan dela dem… Men eftersom hon... De va spontant att hon sa hur många köttbullar hon hade men så kan jag då medvetet gå vidare med de som hon sa (Förskollärare 2).

Förskollärarna lyfter i intervjuerna de spontana samtalen som centralt i måltidssituationerna i förskolan. Samtalen kan handla om barnens egna erfarenheter, deras upplevelser, maten som finns på bordet och saker som finns i miljön runtomkring. Precis som förskollärare 2 beskriver ovan kan det spontana samtalet ofta leda in på lärande om både språk och matematik vilket även förskollärare 3 nämner då hon säger att matematiken ofta kommer in spontant när de äter frukt efter maten. Förskollärare 2 visar i citatet ovan att hon möter barnet i dess funderingar om antalet köttbullar och ställer frågor för att utveckla samtalet samt för att få en djupare förståelse för barnets tankar om antalet köttbullar. Förskollärarnas didaktiska val blir att forma lärandet efter det barnen uppmärksammar i stunden.

Förskollärare 5 beskriver måltiderna som en bra tid för samtal. Förskollärare 4 och förskollärare 3 beskriver att samtalen vid måltiderna kan bli en stund för reflektion framåt och bakåt i tid.

Förskollärare 4 säger såhär om måltiderna som tillfälle för återkoppling.

Ähh men sen också att få bra tillfälle att återkoppla det man gjort innan på förmiddagen. Att sitta å prata om vad var det vi gjorde, va var det som hände eller va gjorde vi innan? Varför gjorde vi det? Där vi också kan mixa när barnen varit i olika grupper, man kan få berätta för varandra vad som hänt (Förskollärare 4).

Förskollärare 2 beskriver hur samtalen vid måltidssituationen kan användas för att involvera alla barnen och låta dem komma till tals, detta menar hon beror på att det är ett mindre antal barn som sitter vid bordet överskådligt för förskolläraren.

Men de är ändå lättare tycker jag när man sitter vid ett bord att involvera även den som är tyst. Ja men till exempel. Vera vem, vilken är din favoritmat (Förskollärare 2).

I de båda citaten som nämns ovan beskriver förskollärarna hur de spontant gör didaktiska val då de väljer att använda måltidssituationen som en stund där de tar tillfälle att interagera med barnen genom att låta barnen dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter på olika sätt.

De väljer också att uppmuntra barnen till att interagera med varandra.

I resultatet ovan visar förskollärarna ett förhållningssätt där de alla belyser vikten av att föra ett samtal med barnen under måltiderna vilket kan tolkas som att de har en god interaktion mellan barn och vuxna under måltiderna i förskolan. Tidigare har förskollärarna berättat att det ofta sitter en vuxen vid varje bord vilket är ett didaktiskt val som kan vara en förklaring till att de har en god interaktion med barnen.

I intervjuerna framkommer det att samtalen mellan barn och vuxna ofta är spontana, grundas i barnens intresse och kan leda till lärande av både språk och matematik. Förskollärarnas svar beskriver olika didaktiska designer. Selander (2012) tar upp begreppet didaktisk design och

poängterar vikten av att fundera över de didaktiska valen. En förskollärare beskriver hur hon medvetet tar tillvara på barnets intresse för antal vid måltidssituationerna då barnet räknar köttbullarna på tallriken. Förskolläraren menar att hon sedan medvetet utmanar barnet i matematik under måltidssituationen men betonar att hela händelsen grundade sig i barnets visade intresse för antal. I denna situation väljer förskolläraren att ta vara på den möjligheten hon får att kommunicera undervisning med ett barn i en spontant uppkommen situation vilket utgör en didaktisk design. Förskollärare 2s svar tyder på att hon även i denna spontant uppkomna situation hinner ställa sig de didaktiska frågorna vad, hur, varför, och för vem? Förskolläraren anpassar sin kommunikation efter barnets intresse och ser möjligheten för lärande om matematik i det barnet visar intresse för i den stunden. Det kan tolkas som att den intervjuade förskolläraren väljer att se både barnet och sig själv som kunskapsbärare vilka kan dela kunskap med varandra.

Säljö (2014) beskriver att scaffolding och proximala utvecklingszonen sker i samspel och interaktion med andra människor. Förskollärarnas svar om reflektion och interaktion tillsammans med barnen kan utgöra en slags scaffolding och ge barnen möjlighet att uppnå proximala utvecklingszonen. Detta då en av förskollärarna berättar att hon ibland låter barnen som varit i olika grupper berätta för varandra vad som hänt tidigare under dagen. Den möjlighet som förskolläraren ger barnen att genom interaktion reflektera och sätta ord på sitt lärande stöttar dem att ta steget till nya kunskaper. I situationen kan även barnen ses som stöttande till varandra.

5.3 Barnens upplevelser och erfarenheter skapar undervisning

I intervjuerna framkom det att barnens upplevelser, intresse och erfarenheter ofta inspirerar förskollärarna till spontan undervisning vid måltiderna. Nedan beskriver förskollärarna hur de skapar undervisning kopplat till olika projekt och teman. Förskollärarna beskriver även nedan hur de undervisar språk och mångkulturalitet både spontant och planerat under måltiderna på förskolan.

5.3.1 Projekt och teman blir undervisning

Vid frågan om var barnens fokus hamnade på under måltider var svaren olika men det framkom att ingen direkt hade planerat miljön utefter syftet att utveckla barns lärande under måltiderna.

Förskollärare 5 beskriver att miljön i anslutning till matsalen förändras mycket och att den miljön inte är något de direkt planerat eller tänkt på.

Förskollärare 1 svarade att fokus hamnar på att äta men också på att samspela med varandra.

Ja men de fokuserar på saker i miljön men kanske egentligen mest på varandra väldigt mycket. Även om de fokuserar mycket på sakerna med. Men typ såhär…jag kan ditt namn och såhär går igenom barnen och tittar på varandra och sånna saker. (Förskollärare 1).

Förskollärarna pratar mycket om att de utgår från barnens intresse när de samtalar med barnen under måltiderna i förskolan. De låter barnen berätta om vad de gjort tidigare under dagen och under samlingen till exempel. Förskollärare 1 beskriver att de på hennes förskola har tagit tillvara på det som barnen visat intresse för under måltiderna och sedan skapat ett tema utifrån det. Hon menar att måltiderna i detta fall blev ett tillfälle för dem att ta reda på barnens intressen för att utifrån det skapa ett projekt.