Robotdjur som omvårdnadsintervention - i samband med beteendemässiga och psykologiska symtom vid
demenssjukdom
- En litteraturstudie
Robotic animals as an intervention on behavioral and psychological symptoms in dementia
- A literature review
Dana Jansson Maria Eriksson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå Handledare: Lisa Hällsten
Examinerande lärare: Kajsa Bjuresäter Inlämningsdatum: 2020-11-10
SAMMANFATTNING
Titel: Robotdjur som omvårdnadsintervention – i samband med beteendemässiga och
psykologiska symtom vid demenssjukdom
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Dana Jansson & Maria Eriksson
Handledare: Lisa Hällsten
Sidor: 21 sidor exklusive bilagor
Nyckelord: Demenssjukdom, BPSD, robotdjur, omvårdnadsintervention
Introduktion/Bakgrund: Demenssjukdom är en kronisk sjukdom och idag finns ännu inget botemedel.
Behandling syftar till att lindra symtom för att skapa en meningsfull vardag samt främja god livskvalitet.
Beteendemässiga och psykologiska symtom är vanligt förekommande vid demenssjukdom (BPSD). Tidigare studier har påvisat att psykosociala interventioner vid BPSD är en lämplig metod för symtomlindring och kan bidra till ökad livskvalitet. Den senaste innovationen inom demenssjukvård är högteknologiska robotdjur. Robotdjuren har utvecklats för vårdpersonal i syfte att användas som alternativ intervention för att lindra symtom vid demenssjukdom samt främja god livskvalitet.
Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa hur användandet av robotdjur som omvårdnadsintervention kan påverka beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom.
Metod: Litteraturstudie genomförd utifrån 9 steg av Polit & Beck (2012). Databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO har använts för att finna artiklar och totalt inkluderades 17 i studiens resultat.
Resultat: Robotdjurs påverkan på beteendemässiga och psykologiska symtom genererade i två teman, Bidrar till interaktion & påverkar symtom samt Inverkar beroende på personliga förutsättningar. Resultatet varierar i utfall beroende på personliga faktorer så som bakgrundshistoria, hälsostatus samt kognitiv funktion.
Slutsats: Användandet av robotdjur bör anpassas utifrån individen då grad av demenssjukdom, bakgrundshistoria samt tillfällig hälsostatus kan ha en betydande roll i interventionens utfall.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 1
Demenssjukdom ... 1
Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom ... 1
Sjuksköterskans profession ... 2
Sällskapsdjur och hälsa ... 2
Sällskapsdjur inom vården ... 2
Robotdjur ... 3
Problemformulering ... 3
Syfte ... 3
Metod ... 4
Litteratursökning ... 4
Inklusionskriterier... 5
Exklusionskriterier ... 5
Urval 1 ... 7
Urval 2... 7
Urval 3... 8
Databearbetning och analys ... 8
Forskningsetiska övervägande ... 8
Resultat ... 9
Bidrar till interaktion & påverkar symtom... 9
Inverkar beroende på personliga förutsättningar... 10
Diskussion ... 12
Resultatdiskussion... 12
Bidrar till interaktion & påverkar symtom ... 12
Inverkar beroende på personliga förutsättningar ... 13
Metoddiskussion ... 14
Slutsats ... 15
Klinisk betydelse ... 16
Förslag till fortsatt forskning ... 16
Referenslista... 17
1 Forskningsområde: Modeller och innovationer för säker vård
Introduktion
Idag lever cirka 130,000 – 150,000 människor i Sverige med någon form av demenssjukdom (Socialstyrelsen 2017). Demenssjukdom är en kronisk sjukdom och i nuläget finns inget medicinskt botemedel, sjukdomen kräver därför livslång behandling.
Behandlingen syftar till att främja en meningsfull vardag samt uppfylla god livskvalitet (WHO 2012; Socialstyrelsen 2017). Studier visar att djurrelaterad stimuli har positiv inverkan på livskvalitet för personer med demenssjukdom (Marx et al. 2010). Det har under den senaste tiden utvecklats högteknologiska robotdjur som är specialiserade för att uppnå samma positiva inverkan som framkallas av sällskapsdjur (Sicurella &
Fritzsimmons 2016).
Bakgrund Demenssjukdom
Demenssjukdom drabbar hjärnan och är en kronisk samt progressiv sjukdom. Symtomen påverkar minne, tankeprocess, orienteringsförmåga, inlärningsförmåga, språk, och omdömesförmåga (Perugia et al. 2017; WHO 2012; Socialstyrelsen 2017).
Demenssjukdomar diagnostiseras oftast utifrån tre olika grader. Mild demenssjukdom är ett tidigt stadie där personen med demens ännu inte blivit beroende av stora hjälpinsatser och symtomen ses ofta som en del i det normala åldrandet. Måttlig demenssjukdom är det stadie där personen med demenssjukdom blir mer beroende av tillsyn, stöttning och hjälpinsatser för att kunna hantera vardagen. Svår demenssjukdom innebär det stadie där personer med demenssjukdom är i behov av fullständiga hjälpinsatser på grund av fysisk -och psykisk nedsättning då minnesförmågan är mycket begränsad (WHO 2012;
Socialstyrelsen 2017).
Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom
Symtomen vid demenssjukdom kan delas in i kognitiva symtom och icke-kognitiva symtom. Till kognitiva symtom hör bland annat minnes- och inlärningssvårigheter. Icke- kognitiva symtom benämns även som beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) (Baharudin et al. 2019). BPSD innefattar bland annat skrikande, vandrande, rastlöshet, aggression samt även depression. Psykoser som exempelvis hallucinationer eller vanföreställningar är också vanligt förekommande symtom (Baharudin et al. 2019., Nordgren & Engström 2012). Även sömnstörningar förekommer vid BPSD (Baharudin et al. 2019). Symtomen kan ha en negativ påverkan på vardagliga basala aktiviteter som exempelvis på- och avklädning samt matsituationer (Nordgren &
Engström 2012). BPSD kan uppstå under hela sjukdomens förlopp (Baharudin et al.
2019). Tidig identifiering samt hantering av BPSD är en central del i att minska risken för hospitalisering, försämrad funktionsförmåga, sänkt livskvalitet samt minskar risken för ökad progress av sjukdomsförloppet (Deardorff & Grossberg 2019). Det har utförts undersökningar av omvårdnadsinterventioner som kan vara tänkbara komplement till farmakologiska behandlingar av BPSD. Några exempel på interventioner är olika former av terapi som musik, ljus, doft, sällskapsdjur samt även minnesterapi såsom reminiscens (Perkins 2008).
Studier har visat att psykosociala interventioner är att föredra som förstahandsalternativ till farmakologisk behandling vid demenssjukdom, då det anses vara en säkrare behandlingsmetod (Vasse et al. 2011; Cerejeira et al. 2012). Farmakologiska behandlingar
2 syftar till att minska lidande och att lindra symtom. Farmakologisk behandling kan dock ge biverkningar som leder till minskad livskvalitet. Motiveringen till att föredra psykosociala interventioner är bland annat att de passar alla typer av demensdiagnoser och bibehåller kvarstående kroppsliga och kognitiva förmågor som farmakologisk behandling kan hämma (Nordgren & Engström 2012).
Sjuksköterskans profession
Sjuksköterskans specificerade behörighet och kompetens är omvårdnad. Begreppet omvårdnad innefattar ett nära arbete med patienter, men omvårdnad kräver även ett kunskapsområde som grundar sig i vetenskap. Sjuksköterskans profession innefattar att ta beslut samt ordinera omvårdnadsinterventioner där individens omvårdnadsbehov är i fokus. Sjuksköterskan innehar ett självständigt beslutsfattande ansvar gällande omvårdnadsinterventioner. Ansvaret ska medföra samt underlätta för individer att självständigt lindra sina hälsoproblem samt bibehålla hälsa. Sjuksköterskans interventioner ska leda till att de individer med någon form av sjukdom eller funktionsnedsättning uppnår god livskvalitet samt öka välbefinnande (Svensk Sjuksköterskeförening 2017; European Federation of Nurses Association 2015).
Sjuksköterskor som vårdar personer med demenssjukdom ställs inför utmaningen att främja god livskvalitet genom trygga och effektiva omvårdnadsinterventioner (Sicurella
& Frizsimmons 2016). Hälso- och sjukvården skall främja god livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Begreppet livskvalitet är individuellt och bygger på personens egna vilja, behov, förväntningar samt önskningar (SBU 2007). Robotdjur är en sådan intervention som sjuksköterskan kan implementera i patientens vårdplan (Sicurella &
Frizsimmons 2016).
Sällskapsdjur och hälsa
Forskare har rapporterat att sällskapsdjur har positiv effekt på människor generellt.
Studier visar att djurägare har högre självkänsla, positivare inställning till livet och upplever mer sällan känslan av ensamhet. Sällskapsdjur kan bidra till fysisk kontakt i form av beröring samt närhet vilket kan ha en positiv effekt på blodtryck och minskade stressnivåer (Herzog 2011).
Det är sedan länge känt att beröring inom vården har en positiv inverkan hos människor.
Studier har visat att en lätt strykning på exempelvis handryggen ger en känsla av närhet och kan lindra oro samt lugna en orolig och sjuk person. Oxytocin är en signalsubstans och även ett hormon i hjärnan som spelar en stor roll i reglering av ett antal essentiella funktioner i kroppen. Beröring och oxytocinets funktioner kan kopplas samman, och studier visar att beröring stimulerar utsöndringen av oxytocin och mängdnivån i kroppen ökar. Frisättning av oxytocin sker i samband med beröring, ett lätt tryck eller värme och kan ge en avslappnande effekt (Henricson et al. 2008). Oxytocin är inblandat i hjärnans förmåga till igenkänning och social samvaro och kan inverkan på tillit mellan människor (Henricson et al. 2008). En studie av Beetz et al. (2012) visar att social- och fysisk kontakt mellan människa och sällskapsdjur ökar oxytocin-frisättningen. Studiens resultat visar att samspelet mellan sällskapsdjur och människa reducerar stress, rädsla och ångest (Beetz et al. 2012).
Sällskapsdjur inom vården
Redan på 1800-talet föddes idén av Florence Nightingale att djur kunde vara en bidragande faktor till god vård och omsorg (Nightingale 1860).
3 I Sverige blir det allt mer vanligt förekommande med sällskapsdjur i vårdmiljö. Inom äldreomsorgen har intresset för användning av sällskapsdjur som exempelvis vårdhundar ökat. (Socialstyrelsen 2014). Djurterapi är en psykosocial intervention som kan användas inom demenssjukvård med syfte att bidra till avslappning och välbefinnande (Nordgren & Engström 2012). Motiveringen till att använda sällskapsdjur som intervention är deras förmåga att bidra till en god samvaro för människor och villkorslös kontakt. Andra funktioner som sällskapsdjur uppfyller är exempelvis att de är fördomsfria, lyhörda, samt nyttjar ickeverbal kommunikation. Djurens sätt att kommunicera med hjälp av kroppsspråk istället för verbal kommunikation tros upplevas mer vänligt mött av personer med demenssjukdom. Tidigare forskning med fokus på hundar inom demenssjukvård visar att hundar kan ha många fördelar vid vårdande av personer med demenssjukdom så som, behaglig taktil kontakt, känsla av kamratskap samt påverka social interaktion positivt (Perkins et al. 2008).
Robotdjur
Den senaste tiden har det utvecklats och tagits fram allt fler teknologiska komplement till sällskapsdjur inom vård och omsorg. Dessa komplement består av högteknologiska robotdjur som är utvecklade för att efterlikna sällskapsdjur både till utseende samt rörelse. Robotdjuren är designade för att bidra till social samverkan hos personer med demenssjukdom (Moyle et al. 2015). Syftet med robotdjuren är också att vara ett komplement för ytterligare god omvårdnad, men robotdjur skall inte ersätta mänsklig kontakt eller vårdpersonal (Bemelmans et al. 2015). Robotdjur har introducerats för att bidra till sällskap för personer med demenssjukdom. Fördelen med robotdjur är deras verklighetstrogna utseende, verklighetstrogna beteenden samt förmåga att framkalla uttryck för mänskligt upplevda känslotillstånd (Moyle et al. 2015). Varje robotdjur är designad att utföra specifika moment så som, kommunikation, stimulera interaktion, minnas samt motivera. Vissa robotdjur är även designade med teknologiska sensorer för att avläsa patientens mående både beteendemässigt och fysiskt. Exempel på robotdjur är robotsälen PARO, robothunden AIBO, isbjörnsungen CuDDler, robotkaninen Nabaztag och robotkatterna NeCoRo och JustoCat (Preuβ & Leagal 2016).
Problemformulering
Ett stort antal människor lever med någon form av demensdiagnos och sjukdomen är i dagsläget obotlig och behandlingen är livslång. Den farmakologiska behandlingen vid demenssjukdom bidrar till symtomlindring men kan också påverka livskvalitén negativt hos personer med demenssjukdom genom oönskade biverkningar. Psykosociala interventioner är att föredra då det lämpar sig för alla typer av demensdiagnoser samt bevarar och främjar kroppsliga funktioner. Robotdjur som intervention vid BPSD är en modern innovation. Det finns i dagsläget endast ett fåtal studier inom detta område, vilket gör det av betydelse att sammanställa forskning för överblick av hur användandet kan påverka vid BPSD. Det är essentiellt att belysa om denna form av psykosocial intervention kan bidra till ytterligare god omvårdnad och främja god livskvalitet hos personer som upplever BPSD.
Syfte
Litteraturstudiens syfte är att belysa hur användandet av robotdjur som omvårdnadsintervention kan påverka beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom.
4
Metod
En litteraturstudie är en sammanställning baserad på tidigare genomförd forskning. Då artiklar kan variera i kvalitet och innehåll bör insamlad data vid en litteraturstudie systematiskt och noggrant granskas för bedömning av relevans och kvalitet (Polit & Beck 2012).
Figur 1. Fri tolkning av Polit & Becks (2012) nio steg.
Litteratursökning
Litteraturstudien inleddes enligt steg 1 i Polit & Becks (2012) nio steg, genom formulering av syfte. I steg 2 genomfördes en systematisk databassökning i PubMed, Cinahl och PsycINFO. Valda sökord utformades utifrån litteraturstudiens syfte.
PubMed är en databas som innehåller biomedicinska vetenskapliga publikationer.
Databasen Cinahl innehåller vetenskapliga publikationer riktat till omvårdnad och databasen PsycINFO innehåller vetenskapliga publikationer riktat mot psykologi (Polit &
Beck 2012).
De sökord som valdes inför databassökningen i Cinahl var ”Dementia”, ”Robotics”,
”Animal Assisted Therapy” samt ”Behavioral Symptoms”. Samtliga sökord formulerades utifrån syftet och med hjälp av Major Subject Headings (MH) i Cinahl. ”Animal Assisted Therapy” var inte en MH utan ”Pet Therapy” valdes istället som synonym. Fortsättningsvis utifrån steg 3 enligt Polit & Becks (2012) nio steg, genomfördes artikelsökning i de valda databaserna. I Cinahl valdes Advanced Search och varje valt sökord söktes i första hand individuellt. Samtliga sökord söktes med Explode vilket innebär att även underliggande begrepp inkluderas i sökresultatet (Polit & Beck 2012). Därefter kombinerades sökorden med den booleska termen ”AND” för att specificera sökningen. Booleska termer används för att kombinera sökord samt begränsa databassökningarna till artiklar som innehåller flera av de valda sökorden (Polit & Beck 2012). Vid sökkombination begränsades sökningarna genom publikationsårtal 2010–2020, språkbegränsning till engelska samt
Steg 2
Formulera sökstrategi.
Urval av sökord och databaser
Steg 3
Artikelsökning via databaser och dokumentation Steg 1
Utforma ett syfte
Steg 4
Analys av artiklarnas titel och abstrakt
Steg 5
Granska artiklarnas syfte och resultat
Steg 6
Sammanställa relevans av artiklarnas innehåll
Steg 7
Kvalitetsbedömning av relevant och innehåll
Steg 8 Temaanalys.
Identifiering av mönster och samband
Steg 9
Sammanställa innehåll till litteraturstudiens resultat
5 peer review. Enligt Polit & Beck (2012) innebär peer reviewed att artiklar genomgått en kvalitetsgranskning innan publicering. Genomförande och urval av artiklar i Cinahl sammanställdes i en tabell (Se Tabell 1).
I PsycINFO valdes Advanced Search och Thesaurus-termer användes för att finna specifika sökord utifrån studiens syfte. Sökord som valdes i PsycINFO var ”Dementia”,
”Robotics” och ”Animal Assisted Therapy”. ”Behavioral Symptoms” var inte en Thesaurus- term och användes där av inte vid sökning i PsycINFO. Varje sökord söktes individuellt med Explode. Fortsättningsvis kombinerades sökorden med den booleska termen ”AND”
för att specificera sökningarna. Vid sökkombination begränsades sökningarna genom publikationsårtal 2010–2020, peer reviewed samt språkbegränsning till engelska.
Resultat av sökningar och urval av artiklar i PsycINFO sammanställdes i en tabell (Se Tabell 2).
I databasen PubMed användes Advanced Search Builder vid sökningarna. För att kontrollera och använda korrekta MeSH-termer gjordes en frisökning på de enskilt valda sökorden. Därefter kontrollerads om sökordet var en MeSH-term. Sökningen gjordes därefter om, där sökorden valdes som MeSH-termer. De MeSH-termer som valdes i PubMed var ”Dementia”, ”Robotics”, ”Animal Assisted Therapy” och ”Behavioral Symptoms”. Artiklar som sökts fram via MeSH-termer är samtliga Peer Reviewed.
Sökorden kombinerades med den booleska termen ”AND” för att specificera sökningarna.
Vid samtliga sökkombinationer användes språkbegränsning till engelska samt publikationsbegränsning till 2010–2020. Samtliga sökningar och urval av artiklar i PubMed sammanställdes i en tabell (Se tabell 3)
I de fall då relevanta artiklar återkom vid flera sökkombinationer valdes artiklarna att redovisas i tabeller som interna eller externa dubbletter. Interna dubbletter består av de artiklar som återkom vid sökning i samma databas och externa dubbletter består av återkommande artiklar vid sökning i de olika databaserna.
Inklusionskriterier
Samtliga artiklar som inkluderades var publicerade mellan 2010-2020, peer reviwed samt skrivna på engelska. Vid samtliga databassökningar har ingen hänsyn tagits till deltagarnas ålder och både män och kvinnor har inkluderats. Artiklar om alla varianter av robotdjur samt alla typer av demensdiagnoser har inkluderats. Artiklar innehållande både anhörigas, patienters samt vårdpersonals perspektiv har inkluderats. Studier som är genomförda på äldreboenden, inom daglig verksamhet samt i hemmiljö inkluderades.
Exklusionskriterier
Artiklar som är baserade på assisterande humanoida robotar har exkluderats. Samtliga artiklar baserade på litteratursammanställningar har exkluderats vid urval av artiklar.
6 Tabell 1. Databassökning Cinahl
Datum Cinahl Sökord Antal Urval 1 Urval 2 Urval 3 2020-09-
16 S1 (MH”Dementia+”) 73,165
2020-09-
16 S2 (MH”Robotics+”) 7,980
2020-09-
16 S3 (MH”Pet
Therapy+”) 1,568 2020-09-
16
S4 (MH”Behavioral Symptoms+”)
578,048 2020-09-
16 S5 S1 AND S2 86 21 15 14
2020-09-
16 S6 S2 AND S3 16 (5) 0
2020-09-
16 S7 S1 AND S6 12 (5) 0
2020-09-
16 S8 S4 AND S6 14 (5) 0
Totalt 128 21 15 14
( ) = Intern dublett. MH = Major Subject Heding. S = Sökord. + = Explode
Tabell 2. Databassökning PsycINFO
Datum PsycINFO Sökord Antal Urval
1 Urval 2 Urval 3 2020-09-
16 S1 (”Dementia”) 77,885
2020-09-
16 S2 (”Robotics”) 7,733
2020-09- 16
S3 (”Animal Assisted Therapy”)
980
2020-09-
16 S4 S1 AND S2 31((5)) 9 3 3
2020-09-
16 S5 S2 AND S3 6(2) ((1)) 0
2020-09- 16
S6 S3 AND S4 3(2) ((1)) 0
Totalt 40 9 3 3
( ) = Intern dublett. (( )) = Extern dublett. S = Sökord
7 Tabell 3 Databassökning PubMed
Datum PubMed Sökord Antal Urval
1 Urval
2 Urval
3 2020-09-
16 S1 Dementia[MeSH
Terms] 166,941
2020-09-
16 S2 Robotics[MeSH
Terms] 28,401
2020-09-
16 S3 Animal Assisted
Therapy[MeSH Terms]
606
2020-09-
16 S4 Behavioral
symptoms[MeSH Terms]
371,341
2020-09-
16 S5 S1 AND S2 70 ((14)) 3 1 0
2020-09-
16 S6 S2 AND S3 14 (1) ((2)) 0
2020-09-
16 S7 S3 AND S5 5 (2) ((2)) 0
2020-09- 16
S8 S4 AND S7 1 0
Totalt 90 3 1 0
( ) = Intern dublett. (( )) = Extern dublett. S = Sökord
Tabell 4. Översikt av urval i databaser
Databas Urval 1 Urval 2 Urval 3
Cinahl 21 15 14
PsycInfo 9 3 3
PubMed 3 1 0
Totalt 33 19 17
Urval 1
I steg 4 enligt Polit & Becks (2012) nio steg, granskades artiklarnas titlar och abstrakt utifrån litteraturstudiens syfte. Totalt granskades 258 artiklar. Samtliga artiklar där abstrakt saknades exkluderades. Till urval 1 gick 21 artiklar vidare från Cinahl, 9 artiklar från PsycINFO och 3 artiklar från PubMed. Totalt gick 33 artiklar från samtliga databaser vidare till urval 2 efter att interna och externa dubbletter exkluderats.
Urval 2
I steg 5 & 6 enligt Polit & Becks (2012) nio steg, granskades samtliga delar av artiklarnas innehåll med tyngdpunkt på syfte och resultat för att säkerställa relevans för litteraturstudiens syfte. Från urval 2 gick 15 artiklar vidare från Cinahl, 3 artiklar från PsycINFO och 1 artikel från PubMed. Totalt gick 19 artiklar från urval 2 vidare för ytterligare granskning i urval 3. Total exkluderades 14 artiklar då deras resultat efter granskning inte ansågs relevant för denna litteraturstudiens syfte.
8
Urval 3
I Steg 7 kvalitetsgranskades samtliga artiklar med stöd av granskningsmallarna ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” samt ”Guide to an Overall Critique of a Qualitaive Research Report” av Polit & Becks (2012). Två artiklar exkluderades. En av studierna var en pilotstudie till en större studie som inkluderats i arbetet. Båda artiklarna som exkluderades ansågs ej tillföra något till syftet då studien hade begränsningar som ansågs minska validiteten, då mätinstrumenten genererade otillräckligt med data. Efter granskning höll 17 av 19 artiklar god kvalitet.
Databearbetning och analys
I Steg 8 enligt Polit & Becks (2012) nio steg, lästes inledningsvis de valda artiklarna enskilt. Fortsättningsvis diskuterades artiklarna av båda författarna för att finna gemensamma faktorer. Artiklarna numrerades från 1–17 för att inte förväxla. I de valda artiklars resultat färgmarkerades all text som var relevant för litteraturstudiens syfte.
Sedan dokumenterades all färgkodad text i ett separat dokument för att sammanställa användbara data från de olika artiklarna. Fortsättningsvis färgkodades gemensamma faktorer i de sammanställda dokumenten för att identifiera teman till studiens resultat.
Slutligen sammanställdes ett resultat utifrån de 17 utvalda och bearbetade artiklarna enligt steg 9 i Polit & Beck (2012).
Forskningsetiska övervägande
God forskningsetik bygger på ett löfte innehållande fyra forskningsetiska principer enligt All European Academies (2018). Principerna består av Tillförlitlighet, Ärlighet, Respekt samt Ansvarighet. Principerna syftar till att garantera forskningens kvalité, sammanställa och redovisa forskning på ett objektivt, rättvist, fördomsfritt samt genuint sätt. (All European Academies 2018). Forskningsetik i Sverige regleras enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Lagen syftar till att skydda den enskilda individen och det mänskliga värdet i samband med forskning (SFS 2003:460, kap. 1 § 1). Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) syftar till att bevara individens integritet utifrån insamling, lagring samt bearbetning av personuppgifter (SFS 1998:204, kap. 1 § 1).
Granskning av artiklar har genomförts med ett objektivt förhållningssätt, vilket innebär att granskningar har genomförts utan förutfattade meningar. Allt resultat som svarar mot syftet bearbetas och redovisas för att uppnå ett sanningsenligt resultat. Båda författarna har granskat samtliga artiklar. Artiklarna har diskuterats och analyserats gemensamt för att minimera risk för feltolkning samt säkerställa forskningens kvalitet. Samtliga artiklar är skrivna på engelska och Engelskt-svenskt lexikon har använts för att minimera feltolkning av artiklarnas innehåll. För att säkerställa att studier förhåller sig till etiska principer genomförs oftast en etisk prövning av en extern granskningskommitté (Polit &
Beck 2012). Utvalda artiklarna till studien har godkänts av etiska kommittéer eller beskrivit etiska överväganden som tagits hänsyn till under studierna, så som information och förhållningssätt.
9
Resultat
Resultatet sammanställdes utifrån 7 kvalitativa artiklar, 2 kvantitativa artiklar samt 8 artiklar med mixad metod. Artiklarna i resultatet har publicerats i Australien (n=8), Nya Zeeland (n=2), Norge (n=2), USA (n=1), Sverige (n=1), Spanien (n=1), Korea (n=1), Danmark, Tyskland och Storbritannien (n=1). Resultatet redovisas utifrån två identifierade teman som relateras till robotdjurs påverkan på beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. De två teman som formulerades var ”Bidrar till interaktion & påverkar symtom” samt ”Inverkar beroende på personliga förutsättningar”.
Bidrar till interaktion & påverkar symtom
I studier gjorda tillsammans med anhöriga till personer med demenssjukdom upplevdes robotdjuret minska beteendemässiga och psykologiska symtom genom aktivering och stimulering som resulterade i minskad agitation. Robotdjuret bidrog till det mellanmänskliga mötet och social interaktion, vilket resulterade i ökad positiv sinnesstämning. Familjemedlemmar och vårdpersonal upplevde att en stor fördel med robotdjur var dess förmåga att skapa känslomässigt och socialt engagemang, som upplevdes minska känsla av ensamhet hos personer med demenssjukdom (Moyle et al.
2019a; Gustafsson et al. 2015). En studie av Liang et al. (2017) visar även minskad nivå av ångest samt förbättrad sinnesstämning vid användning av robotdjur i hemmiljö.
”So I think for her it’s a companion, somebody to talk to, she’s not lonely, nowhere near as agitated because she’s got nothing to do. She’s got the dog to talk to – well the seal to talk to [laughs]” (Moyle et al. 2019a, s. 182)
Robotdjur som intervention kan vara en meningsfull aktivitet för att avleda och minska psykologiska triggers samt bidra till lugn hos patienter med beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) (Moyle et al. 2019a: Moyle et al. 2018;
Klein et al. 2013; Robinson et al. 2013). Vårdpersonal har uppfattat att robotdjur verkar lugnande speciellt vid ångest och oro (Gustafsson et al. 2015; Petersen et al. 2017), studier har påvisat minskad förekomst av depression efter sessioner med robotdjur (In Soon &
Hee Sun 2018; Jøranson et al. 2015; Petersen et al. 2017). Studier har visat att robotdjuren använts som komplement för sedativa läkemedel, då robotdjuren verkat lugnande och avslappnande (Gustafsson et al. 2015; Klein et al. 2013). En studie av Jøranson et al. (2016) har påvisat minskat användande av läkemedel som inverkar på psykiska funktioner vid svår grad av demenssjukdom.
Studier har visat att sessioner med robotdjur kan bidra till minskad agitation (Moyle et al.
2016; Jøranson et al. 2015; Moyle et al. 2017; Klein et al. 2013). Användandet av robotdjur som intervention har visat sig bidra till att öka positiva känslor hos personer med demenssjukdom (In Soon & Hee Sun 2018; Moyle et al. 2019b; Moyle et al. 2016; Moyle et al. 2017). Det observerades under en studie där patienten vandrade omkring gråtandes, att robotdjuret var ett snabbt och effektivt hjälpmedel för att lugna patienten genom social interaktion (Robinson et al. 2013). Både vårdpersonal och anhöriga har uppfattat att personer med demenssjukdom interagerade med robotdjuren, vilket resulterade i att
Bidrar till interaktion &
påverkar symtom
Inverkar beroende
på personliga
förutsättningar
10 de även började kommunicera med andra personer i sin omgivning (Moyle et al. 2018;
Moyle et al. 2019a; Klein et al. 2013). Personal har vittnat om leenden och interaktion som lett till förbättrad omgivning (Moyle et al. 2018; Liang et al. 2017). Vårdpersonal har även upplevt att personer med demenssjukdom som tidigare isolerat sig framstod som mer alerta vid interaktion med robotdjur (Moyle et al. 2018., Gustafsson et al. 2015; Pu et al.
2020a).
Patienter, anhöriga samt vårdpersonal har upplevt robotdjurets ljud som negativt vilket upplevts resulterat i ökad oro och ängslan, som lett till ökad agitation hos personer med demenssjukdom (Moyle et al. 2018; Robinson et al. 2013; Liang et al. 2017; Pu et al.
2020a).
”Just work on the sound I think…that’s the only thing that I can think would be a down. Cos you know, it’s nice for the ones who are holding him but the ones in the background and they, you know they…sort of gets on their nerves. Cos um, certain noises do affect people with dementia.” (Robinson et al. 2013, s. 38)
Robotdjur har både utifrån anhörigas och vårdpersonals perspektiv upplevts motverka BPSD, främst relaterat till symtom så som verbal upprepning (Moyle et al. 2018; Moyle et al. 2019a). Robotdjur har även visat sig minska rastlöshet och vandrande och det har i sin tur resulterat i potentiell minskad fallrisk (Moyle et al 2018; Klein et al 2013). Nattliga störande beteenden har visat sig minska vid sessioner med robotdjur (Valenti Soler (2015).
”Well, [the participant] fell asleep with [the robotic cat] on his chest, in his arms, and we consider it as reducing his loneliness. He is nearly blind and, with the robotic cat, he experienced feelings of comfort and security…like,
”I’m not alone because I have this purring cat”…” (Gustafsson et al. 2015, s. 52–53).
Robotdjur kan bidra till att ökasymtom som hallucinationer, irritation samt agnosi vilket resulterade i minskad livskvalitet (Valenti Soler et al. 2015). En studie av Pu et al. (2020b) påvisade ett neutralt resultat vid användande av robotdjur. Robotdjur generellt påvisade inte någon påverkan på agitation, ångest samt depression relaterat till hur personal skattade symtomen innan och efter studien.
Inverkar beroende på personliga förutsättningar
Vid användandet av psykosociala interventioner så som robotdjur kan det vara av fördel att känna till personens biografi, då framför allt om de tidigare uppskattat levande djur eller inte (Moyle et al. 2018; Moyle et al. 2019b). Enligt Moyle et al. (2019b) påtalas andra faktorer att ta hänsyn till vid implementering av robotdjur som intervention, bland annat hälsostatus samt kognitiva förändringar. Robotdjur har i flera studier visat sig ha positiv påverkan på kognitiva funktioner genom att väcka gamla minnen, vilket bidragit till reminiscens (Gustafsson et al. 2015; Moyle et al. 2016; Moyle et al. 2019a; Klein et al.
2013; Pu et al. 2020a).
” [The participant] began to talk about animals he had had and… that he had worked with and he said he liked being out in the forest looking at the animals and just sitting and enjoying nature. ”I miss that a little bit,” he said…. He had not talked about it like that before; it was the first time that happened like that.” (Gustafsson et al. 2015, s. 52).
11 Robotdjurens förmåga att bidra till att stimulera positiva minnen från förr hos personer med demenssjukdom har resulterat i tillfredställelse, ökad social aktivitet samt bidrog till lugn (Moyle et al. 2016; Gustafsson et al. 2015; Klein et al. 2013; Pu et al. 2020a).
Reminiscens relaterat till robotdjur har även påvisats skapa interaktion mellan personer med demenssjukdom och robotdjuret (Pu et al. 2020a). I samma studie av Pu et al.
(2020a) upplevde en sängliggande patient med demenssjukdom att robotdjuret var en betydande faktor för personer som inte hade förmåga att delta i aktiviteter.
”Of course, he’s ideal and creates interest. It’s ideal for people who could barely move themselves. That may help people who could not move. Yeah, lovley. (Pu et al. 2020a, s. 441).
Moyle et al. (2019b) beskriver betydelsen av att ta hänsyn till individens individuella respons, även mellan sessionerna. Personer med demenssjukdom kan ha ett positivt utfall ena sessionen, för att nästa session reagera negativt på interventionen. Resultatet visar även att deltagare som haft negativ respons under första sessionen, har vid fortsatta sessioner interagerat positivt med robotdjuret vilket resulterat i minskad agitation (Moyle et al 2019b). Sessioner med robotdjur har i en studie inledningsvis påvisat positiv förbättring av depressiva symtom, men efter uppföljning har symtomen visat ytterligare försämring (Liang et al. 2017), i vissa fall har även symtom som agitation påvisat försämring över tid i samband med robotdjur (Moyle et al. 2017). Deltagare som interagerat med robotdjur har visat sig uppskattat dem så mycket att det fått negativa konsekvenser genom att skapa oro och framkalla agitation mot sin omgivning (Gustafsson et al. 2015; Moyle et al. 2019b). Faktorer som kan leda till den försämrade effekten är avlägsnandet av robotdjuret samt individens sinnesstämning, som då kan skapa ökad ångest och oro (Moyle et al. 2019b).
Intervention med robotdjur kan bli problematisk då deltagare inte alltid visar något intresse för robotdjuret. Det är viktigt att respektera personer med demenssjukdoms egna val av att interagera med robotdjuret samt respektera deras rättigheter. Robotdjur som intervention där personer med demenssjukdom inte visar något intresse har visat sig bidra till ökat agiterat beteende (Moyle et al. 2019b; Klein et al. 2013). I en studie av Moyle et al. (2019b) påtalas att utfallet av robotdjur som intervention kan förbättras med ett personcentrerat användande, vilket kan leda till att fler patienter deltar i sessionerna istället för att avstå. Det är viktigt att ta hänsyn till den enskilda individens respons av robotdjuret vilket tydliggörs av en anhörig i en studie av Moyle et al. (2019a):
” It’s not real, and you could see that sometimes in some of the people. They may think that you’re treating them like kids” (Moyle et al. 2019a, s. 182).
Personer med svår demenssjukdom har visat högre nivå av agitation vid sessioner med robotdjur (Moyle et al. 2018). Robotdjur som intervention har visat sig vara fördelaktigt för personer med mild till måttlig demenssjukdom, snarare än vid svår demenssjukdom (Liang et al. 2017; Jones et al. 2018). Pu et al. (2020a) har i sin studie påtalat vikten av ett individanpassat användande av robotdjur som intervention hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Personer med mild demenssjukdom var mer medvetna om att det var ett oäkta djur, medan personer med måttlig demenssjukdom tog till sig robotdjuret som ett riktigt djur (Pu et al. 2020a).
12
Diskussion
Litteraturstudiens syfte var att utforska hur användandet av robotdjur som omvårdnadsintervention kan påverka vid beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Majoriteten av resultatet tyder på att robotdjur har positiv inverkan på BPSD. Den sammanställda forskningen visar dock att robotdjur som intervention vid BPSD bör anpassas efter den enskilda individen så som bakgrundshistoria, hälsostatus och grad av demenssjukdom. Resultatet genererade i två teman, Interaktion & symtomutfall samt Individanpassad interaktion.
Resultatdiskussion
De primära fynden i denna litteraturstudie var robotdjurs förmåga att uppmuntra till kommunikation vilket bidragit till stöd i det mellanmänskliga mötet. Robotdjur har även upplevts vara en avledande faktor som bidragit till symtomlindring. Det framkom även att individanpassat användande av robotdjur som intervention är betydande för dess utfall.
Bidrar till interaktion & påverkar symtom
Litteraturstudies resultat påvisade positiv inverkan vid interaktion då robotdjur kan bidra till kommunikation genom bland annat att skapa dialog. Rogers et al. (2012) menar att robotdjurs förmåga att skapa dialog kan underlätta patientmötet samt bidra till att underlätta vid besök av anhöriga, vilket styrker litteraturstudiens resultat. Resultatet i litteraturstudien tyder på att robotdjuret kan fungera som ett lämpligt hjälpmedel för sjuksköterskan genom dess förmåga att bidra till dialog. Kommunikation är ett viktigt hjälpmedel för att samla information om patientens uppfattning, livshistoria och värderingar för att sammanställa en personcentrerad vårdplan. Robotdjur har även visat sig underlätta omvårdnadsarbetet för både personal och personen med demenssjukdom (Birks et al. 2016). Robotdjur kan vara ett hjälpmedel för vårdpersonal i situationer där personer med demenssjukdom genom utåtagerande beteenden nekat omvårdnad (Hung et al. 2019).
Socialt stimuli påverkar frisättningen av oxytocin vilken kan förklara den positiva sociala upplevelsen vid interaktion med robotdjur (Klein et al 2013). I en studie av Hung et al.
(2019) observerades vid granskning av videodata hur robotdjuret bidrog till gemenskap vilket öppnade upp för meningsfullt samspel och känslomässigt utbyte mellan robotdjuret och patienten. I samma studie påvisades att robotdjuren har positiv påverkan på apati, då robotdjuret blev ett hjälpmedel för att främja förmågan att tala och uttrycka sina tankar (Hung et al. 2019). Detta stycke styrker denna litteraturstudies resultat där robotdjur visat sig ha god inverkan genom att bidra till dialog mellan patienten, robotdjuret samt personer i patientens omgivning (Šabanović et al. 2013; Marti et al.
2006; Takayanagi et al. 2014).
I en studie av Roger et al. (2012) visades att robotdjur kan bidra till stöd vid interaktion och kommunikation genom reminiscens. Detta kan också styrka studiens resultat då reminiscens resulterat i förbättring av kognitiv funktion (Roger et al. 2012; Birk et al.
2016; Hung et al. 2019).
Resultatet i denna litteraturstudie påvisades att robotdjur har lindrat motoriska symtom så som verbal upprepning, rastlöshet och vandrande. Detta styrks av Birks et al. (2016) där resultatet visade att robotdjur bidrog till att personer med motoriska symtom blev avslappnade och lugna samt bidrog till en rofylld stund. Litteraturstudiens resultat relaterat till vandrande stärks av Moyle et al. (2019c) studie, där det påvisades att
13 sessioner med robotdjur bidrog till minskat vandrande under dagtid. I samma studie jämfördes robotdjuret med ett mjukisdjur vilket visade att robotdjuret hade bättre påverkan vid vandrande beteenden (Moyle et al 2019c). Litteraturstudiens resultat påvisade att robotdjur kan avleda psykologiska triggers som kan framkalla BPSD som exempelvis agitation, oro och ångest. Detta kan styrkas av Martis et al. (2006) fallstudie där en patient med BPSD distraherades på ett positivt sätt av robotdjuret, vilket minskade bland annat agitation, aggression, irritation, oro och ångest samt motorisk oro.
Djurterapi med vårdhund har likt robotdjur visat att interventionen bland annat ökar interaktion, kan minska rastlöshet, ensamhet samt ångest. Vårdhundar har också haft en positiv effekt på minne och motorik. Vårdhundar har dock vissa begränsningar så som exempelvis pälsdjursallergi hos både vårdpersonal och patienter (Socialstyrelsen 2014;
Preuβ & Legal 2016). Robotdjur kan vara ett lämpligt och mer tillgängligt alternativ då den alltid finns nära till hands för vårdpersonalen att implementera samt att den inte påverkar eventuella allergier (Preuβ & Legal 2016). Faktorer som framkom utanför litteraturstudiens syfte och resultat, men som kan vara av betydelse för implementeringen av robotdjur i omvårdnaden är bland annat den höga kostnaden relaterat till robotdjuren. Flera artiklar som förekommer i denna litteraturstudies resultat påtalar robotdjurs höga kostnad gällande inköp och underhåll (Moyle et al. 2018; Moyle et al. 2019a; In Soon & Hee Sun 2018). Preuβ och Legal (2016) påtalar dock att användandet av levande djur inom hälso- och sjukvården är mer kostsamt, och att robotdjur framträder som ett mer kostnadseffektivt alternativ. Bemelmans et al. (2016) föreslår dock att mer forskning bör genomföras gällande robotdjur och dess kostnad i relation till dess effektivitet som intervention. I denna litteraturstudie har robotdjur som intervention visat positiv inverkan, dock kan kostnaden vara en faktor som leder till att denna omvårdnadsintervention väljs bort oavsett positiv inverkan.
Både levande djur och robotdjur som intervention är kostsamt för hälso-och sjukvården, det finns metoder som kan vara mindre kostsamma men med liknande egenskaper.
Socialstyrelsen (2017) beskriver alternativa metoder som musikterapi, minnesterapi (reminiscens) och taktil stimulering som enligt erfarenhet kan bidra till att lindra BPSD.
Inverkar beroende på personliga förutsättningar
Resultatet i litteraturstudien påvisar att robotdjurs inverkan som intervention vid BPSD är individuell, och individanpassat användande kan vara fördelaktigt. I denna litteraturstudie upptäcktes att kunskap gällande patientens bakgrund var en faktor som bidrog till interventionens utfall. Robotdjur som intervention kan dock vara en möjlig åtgärd oavsett bakgrund relaterat till levande djur, detta visar en studie av Takayanagi et al. (2014) där robotdjuret var populärt bland de som inte tidigare haft erfarenhet av levande djur. Detta kan tyda på att robotdjur kan ha positiv inverkan oavsett bakgrundshistoria relaterat till tidigare erfarenhet av levande djur.
I litteraturstudiens resultat framkom även att graden av demenssjukdom kan ha en betydande inverkan vid interaktion med robotdjur, då svår grad av demenssjukdom kan påverka interaktionen med robotdjuret negativt. Birks et al. (2016) skriver dock i sin studie att även personer med svår grad av demens haft positiv respons vid intervention med robotdjur vilket talar emot denna litteraturstudies resultat. En förklaring till de varierande utfallen i de olika studierna kan vara att det inte tagits hänsyn till individen utifrån ett personcentrerat perspektiv. I de flesta studier har interventionen med robotdjuren utgått ifrån demenssjukdomen och dess symtom, den enskilda individen har inte varit i fokus. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid
14 demenssjukdom (2017) förklaras att psykosociala interventioner kräver kännedom om bland annat individens levnadshistoria, vilket ger utrymme för att involvera både patienten och dennes anhöriga i omvårdnadsarbetet. Bemötandemetoder som exempelvis reminiscens, djur inom vård samt taktil stimulans är ett hjälpmedel för genomförandet av personcentrerad vård (Socialstyrelsen 2017). I denna litteraturstudie har robotdjur visat sig bidra till reminiscens, vilket kan styrka robotdjurs betydelse för personcentrerad vård och omsorg.
För att uppnå positivt utfall av interventioner med robotdjur har det visat sig vara av betydelse att beakta individen inför varje interaktion, då symtom vid demenssjukdom kan variera från session till session (Šabanović et al. 2013). Detta styrker litteraturstudiens resultat där det framkom att hänsyn till individen bör tas inför varje session med robotdjuret. Resultatet i litteraturstudien visar faktorer som är betydande att ta hänsyn till vid implementering, så som hälsostatus samt kognitiva förändringar. Studier av Šabanović et al. (2013) och Birks et al. (2016) styrker litteraturstudiens resultat då de påvisat att fysisk och mental hälsostatus är två viktiga aspekter att ta hänsyn till hos den enskild individen. Robotdjuret bidrar till att minska BPSD genom att verka som ett känslomässigt stöd samt ger en lugnande effekt. Robotdjuret är ett lovande verktyg för vårdpersonal för att bidra till att humanisera omvårdnaden för personer med demenssjukdom (Hung et al. 2019). Ett etiskt dilemma för vårdpersonalen vid användandet av robotdjur är dock hygienrutiner samt säkerställa att robotdjuret är rent mellan sessioner och olika individer (Bemelmans et al 2015; Bemelmans et al. 2016). I en studie av Martis et al. (2006) påvisades den negativa påverkan vid avlägsnandet av robotdjuret genom ökad oro och ångest. Detta styrker denna litteraturstudies resultat gällande försämring av symtom vid avlägsnandet av robotdjuren. Detta styrks även av Bemelmans et al. (2016) påtalar det etiska dilemmat gällande avlägsnandet av robotdjuret efter sessioner, då detta kan leda till bieffekter så som nedstämdhet. En etisk faktor som bör uppmärksammas ur ett personcentrerat perspektiv är bland annat patientens reaktion på robotdjuret vid interaktion. Detta för att inte personen skall uppleva känsla av att behandlas som barn. Det är även viktigt att uppmärksamma den etiska aspekten av att presentera ett robotdjur som ett levande djur, vilket skapar en illusion för personer med demenssjukdom (Klein et al. 2013. Detta kan knytas an till litteraturstudiens resultat gällande vikten av att respektera individens rättigheter vid interaktion med robotdjur.
Metoddiskussion
Litteraturstudien har genomförts utifrån nio steg av Polit & Beck (2012) som stöd för att systematiskt och noggrant sammanställa ett rättvist resultat. Databaser som användes för att finna artiklar var Cinahl, PsycINFO samt PubMed. De tre databaserna användes för att säkerställa att tillräckligt med forskning relaterat till syftet identifierats. Ämnesområdet i denna studie är mycket nytt och ännu finns inte mycket forskning inom området. Genom att använda alla tre databaserna minimerades risken för att relevant data utelämnats.
Databassökningarna begränsades till 2010–2020 för att identifiera den senaste forskningen och därmed bidra till att stärka studiens resultat.
Sökord diskuterades fram av författarna utifrån studiens syfte. Sökorden som formulerades var ”Dementia”, ”Robotics”, ”Animal Assisted Therapy” samt ”Behavioral Symptoms”. Sökorden användes som Major Subject Headings (MH) i Cinahl, MeSH-termer i PubMed och Thesaurus-termer i PsycINFO vilket medför ett metodiskt sätt att finna information genom att inkludera synonymbegrepp oavsett terminologi (Polit & Beck
15 2012). ”Explode” användes i Cinahl och PsycINFO för att utöka sökningarna då även underliggande begrepp inkluderas i sökningar. För att säkerställa att likvärdigt material identifieras i samtliga databaser användes samma sökord i databaserna. ”Animal Assisted Therapy” var ingen MH i Cinahl vilket medförde att sökordet ändrades till ”Pet Therapy”
som synonym vid sökning. Termen ”intervention” användes inte som sökord då begreppet inte var en MH, Thesaurus-term eller MeSH-term. Samtliga sökord kombinerades med den booleska termen ”AND” för att specificera och minimera antalet träffar, genom att endast artiklar som innehåller de valda nyckelorden anträffas (Polit & Beck 2012). För att stärka studiens resultat har endast artiklar som genomgått kvalitetsgranskning enligt peer review använts. Vid databassökning uppkom ett stort antal interna samt externa dubbletter vilket kan tyda på att sökorden varit korrekta utifrån litteraturstudiens syfte och anses stärka studiens resultat. Vid databasdokumentation i PubMed valdes även att redovisa de sökträffar som inte genererade i några nya artiklar, för att presentera att alla kombinationer och databaser använts. Detta för att styrka att all tillgänglig data till studiens resultat har sökts fram, vilket ger studien mer tillförlitlighet.
Samtliga sök i databaserna begränsades till engelska vilket kan leda till risk för feltolkning då författarnas modersmål är svenska. För att underlätta samt minimera risk för feltolkning har båda författarna bearbetat artiklarna enskilt med hjälp av Engelsk-svenskt lexikon för att sedan tillsammans diskutera och sammanställa relevant data.
För att säkerställa bearbetning av data och bedömning av kvalitet hos de utvalda artiklarna användes Polit & Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier ”Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” samt
”Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”.
Artiklarna som ligger till grund för resultatet är genomförda i Australien, Nya Zeeland, Korea, Sverige, Norge, Tyskland, Danmark, USA och Spanien. Då flera länder från olika kontinenter är representerade kan detta ge en global översikt. Merparten av studierna som använts i detta resultat är dock utförda i Australien, vilket kan leda till ett förvridet resultat av den globala översikten i denna litteraturstudie.
Ämnesområdet i denna studie är mycket nytt och ännu finns bara ett begränsat antal forskare inom området vilket leder till svaghet i studiens resultat. Flera artiklar i resultatet är genomförda av samma författare vilket minskar studiens tillförlitlighet.
Slutsats
Användandet av robotdjur har i denna litteraturstudie visat positivt resultat gällande interaktion, då den fungerat som en viktig faktor i stöd till kommunikation mellan både patient, vårdpersonal samt anhöriga. Interaktion och kommunikation har lett till förbättrad sinnesstämning och minskad känsla av ensamhet hos patienter med BPSD.
Robotdjur har verkat lugnande vid ångest, oro, agitation men också även mildrat motoriska symtom som exempelvis rastlöshet, vandrande och verbal beteendestörning. I litteraturstudien framkom robotdjurs betydande förmåga att stimulera personer med demenssjukdom till kommunikation med personer i sin omgivning, så som anhöriga och vårdpersonal. Robotdjur har i flera studier bidragit till reminiscens hos personer med demenssjukdom, vilket kan ge en stund av tillfredställelse samt avleda psykologiska triggers. Användandet av robotdjur bör anpassas utifrån individen då grad av demenssjukdom, bakgrundshistoria samt tillfällig hälsostatus kan ha en betydande roll i interventionens utfall.
16
Klinisk betydelse
Denna litteraturstudie belyser en innovativ omvårdnadsintervention som kan vara ett ytterligare komplement för vårdpersonal att lindra beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom. Då psykosociala interventioner är att föredra för att lindra symtom vid demenssjukdom kan robotdjur vara ett ytterligare alternativ för sjuksköterskan att implementera i patientens personcentrerade vårdplan. Robotdjur relaterat till individens specifika behov och hälsosituation bidrar till personcentrerad omvårdnad.
Förslag till fortsatt forskning
Ämnet robotdjur som intervention inom demenssjukvård är ännu ett relativt outforskat område. Ämnet kräver ytterligare forskning riktat till hur vårdpersonal på ett effektivt sätt kan implementera robotdjuret i det dagliga omvårdnadsarbetet, samt dess kostnadseffektivitet som intervention. För att kunna använda robotdjur som en icke- farmakologisk intervention bör mer forskning utföras gällande dess påverkan av läkemedelsanvändning.
17
Referenslista
*= Artiklar som utgör resultatet.
Baharudin, D-A., Din, C-N., Subramaniam, P. & Razali, R. (2019). The associations between behavioral- psychological symtoms of dementia (BPSD) an coping strategy, burden of care and personality style among low-income caregivers of patients with dementia. BMC Public Health. 19(4) 447. doi: 10.1186/s12889- 019-6868-0.
Beetz, A., Moberg-Uvnäs, K., Julius, H. & Kotrschal, K. (2012) Psychosocial and
psychophysiological effects of human-animal interactions: the possible role of oxytocin. Frontiers in Psychology. 3, 1-15. doi: 10.3389/fpsyg.2012.00234 Bemelmans, R., Gelderblom, G.J., Jonker, P., & de Witte, L. (2015). Effectiveness of Robot
Paro in Intramural Psychogeriatric Care: A Multicenter Quasi-Experimental Study. Journal of the American Medical Directors Association, 16(11), 946-950.
http://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.jamda.2015.05.007
Birks M, Bodak M, Barlas J, Harwood J, Pether M. Robotic Seals as Therapeutic Tools in an Aged Care Facility: A Qualitative Study. J Aging Res. 2016;2016:8569602. doi:
10.1155/2016/8569602. Epub 2016 Nov 20. PMID: 27990301; PMCID:
PMC5136401.
Cerejeira, J., Lagarto, L., & Mukaetova-Ladinska, E. B. (2012). Behavioral and psychological symptoms of dementia. Frontiers in neurology, 3, 73.
https://doi.org/10.3389/fneur.2012.00073
Deardorff, W-J. & Grossberg, G. (2019). Chapter 2 - Behavioral and psychological
symptoms in Alzheimer's dementia and vascular dementia. Psychopharmacology of Neurologic Disease. 165, 5-32. https://doi.org/10.1016/B978-0-444-64012- 3.00002-2
European Federation of Nurses Association (2015). EFN Guideline to implement Article 31 into national nurses’ education programmes. http://www.efnweb.be/wp- content/uploads/EFN-Competency-Framework-19-05-2015.pdf [2020-09-29]
*Gustafsson, C., Svanberg, C., & Müllersdorf, M. (2015). Using a Robotic Cat in Dementia Care. Journal of Gerontological Nursing, 41(10), 46-56. http://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.3928/00989134-20150806-44
Henricson, M., Berglung, A-L., Määttä, S., Ekman, R, & Segesten, K. (2008). The outcome of tactile touch on oxytocin in intensive care patients: a randomised controlled trial. Journal Of Clinical Nursing, 17(19), 2624-2633. https://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.1111/j.1365-2702.2008.02324.x
Herzog, H. (2011). The Impact of Pets on Human Health and Psychological Well-Being:
Fact, Fiction or Hypothesis?. Association for psychological science. 20(4), 236- 239. doi: 10.1177/0963721411415220
18 Hung, L., Gregorio, M., Mann, J., Wallsworth, C., Horne, N., Berndt, A., Liu, C., Woldum, E.,
Au-Yeung, A., & Chaudhury, H. (2019). Exploring the perceptions of people with dementia about the social robot PARO in a hospital setting. Dementia (London, England), 1471301219894141. https://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.1177/1471301219894141
*In Soon Koh, & Hee Sun Kang. (2018). Effects of Intervention Using PARO on the Cognition, Emotion, Problem Behavior, and Social Interaction of Elderly People with Dementia. Journal of Korean Academy of Community Health Nursing / Jiyeog Sahoe Ganho Hakoeji, 29(3), 300–309. https://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.12799/jkachn.2018.29.3.300
* Jones, C., Moyle, W., Murfield, J., Draper, B., Shum, D., Beattie, E., & Thalib, L. (2018).
Does Cognitive Impairment and Agitation in Dementia Influence Intervention Effectiveness? Findings From a Cluster-Randomized-Controlled Trial With the Therapeutic Robot, PARO. Journal of the American Medical Directors
Association, 19(7), 623–626. https://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.jamda.2018.02.014
*Jøranson, N., Pedersen, I., Rokstad, A. M. M., & Ihlebæk, C. (2016). Change in quality of life in older people with dementia participating in Paro-activity: a cluster- randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 72(12), 3020–3033. https://doi.org/10.1111/jan.13076
*Jøranson, N., Pedersen, I., Rokstad, A. M. M., & Ihlebæk, C. (2015). Effects on Symptoms of Agitation and Depression in Persons With Dementia Participating in Robot- Assisted Activity: A Cluster-Randomized Controlled Trial. Journal of the American Medical Directors Association, 16(10), 867–873. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.jamda.2015.05.002
*Klein, B., Gaedt, L., & Cook, G. (2013). Emotional robots: Principles and experiences with paro in denmark, germany, and the UK. GeroPsych: The Journal of Gerontopsychology and Geriatric Psychiatry, 26(2), 89-99.
doi:http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1024/1662-9647/a000085
*Liang, A., Piroth, I., Robinson, H., MacDonald, B., Fisher, M., Nater, U. M., Skoluda, N., &
Broadbent, E. (2017). A Pilot Randomized Trial of a Companion Robot for
People With Dementia Living in the Community. Journal of the American Medical Directors Association, 18(10), 871–878. https://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.jamda.2017.05.019
Marti, P., Bacigalupo, M., Giusti, I., Mennecozzi, C., & Shibata, T. (2006). Socially assistive robotics in the treatment of behavioral and psychological symptoms of
dementia. Biomedical Robotics and Biomechatonics, BioRob, 2006. 483-488, doi:
10.1109/BIOROB.2006.1639135.
Marx, M., Cohen-Mansfield, J., Regier, N., Dakheel-Ali, M., Srihari, A. & Thein, K. (2010).
The Impact of Different Dog-related Stimuli on Engagement of Persons With
19 Dementia. National Institutes of Health. 25(1), 37-45. doi:
10.1177/1533317508326976.
Moyle,W., Beattie, E., Draper, B., Shum, D., Thalib, L., Jones, C., O`Dwyer, S. & Mervin, C.
(2015). Effect of an interactive therapeutic robotic animal on engagement, mood states, agitation and psychotropic drug use in people with dementia: a cluster- randomized controlled trail protocol. BMJ Open. 5, 1-6. doi: 10.1136/bmjopen- 2015-009097
*Moyle, W., Bramble, M., Jones, C. J., & Murfield, J. E. (2019a). “She Had a Smile on Her Face as Wide as the Great Australian Bite”: A Qualitative Examination of Family Perceptions of a Therapeutic Robot and a Plush Toy. Gerontologist, 59(1), 177–
185. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1093/geront/gnx180
*Moyle, W., Bramble, M., Jones, C., & Murfield, J. (2018a). Care staff perceptions of a social robot called Paro and a look-alike Plush Toy: a descriptive qualitative approach. Aging & Mental Health, 22(3), 330–335. https://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.1080/13607863.2016.1262820
*Moyle, W., Jones, C., Murfield, J., Thalib, L., Beattie, E., Shum, D., & Draper, B. (2019b).
Using a therapeutic companion robot for dementia symptoms in long-term care:
reflections from a cluster-RCT. Aging & Mental Health, 23(3), 329–336.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1080/13607863.2017.1421617
Moyle, W., Jones, C., Murfield, J., Thalib, L., Beattie, E., Shum, D., & Draper, B. (2019c).
Effect of a robotic seal on the motor activity and sleep patterns of older people with dementia, as measured by wearable technology: A cluster-randomised controlled trial. Maturitas, 110, 10-17. doi: 10.1016/j.maturitas.2018.01.007.
*Moyle, W., Jones, C. J., Murfield, J. E., Thalib, L., Beattie, E. R. A., Shum, D. K. H., O’Dwyer, S. T., Mervin, M. C., & Draper, B. M. (2017). Use of a Robotic Seal as a Therapeutic Tool to Improve Dementia Symptoms: A Cluster-Randomized Controlled
Trial. Journal of the American Medical Directors Association, 18(9), 766–773.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.jamda.2017.03.018
*Moyle, W., Jones, C., Sung, B., Bramble, M., O´Dwyer, S., Blumenstein, S., &. Estivill-
Castro, V. (2016) What Effect Does an Animal Robot Called CuDDler Have on the Engagement and Emotional Response of Older People with Dementia? A Pilot Feasibility Study. International Journal of Social Robotics, 8(1). 145-156. doi:
10.1007/s12369-015-0326-7
Nightingale, F. (1860) Notes on nursing. What it is, and what it is not.
http://digital.library.upenn.edu/women/nightingale/nursing/nursing.html [2019-12-03]
Nordgren, L. & Engström, G (2012). Effects of Animal-Assisted Therapy on Behavioral and/or Psychological Symptoms in Dementia: A Case Report. American Journal of Alzheimer’s Disease & Other Dementias. 27(8), 625-632. doi:
10.1177/1533317512464117.
20 Perkins, J., Bartlett, H., Travers, C. & Rand, J. (2008). Dog‐assisted therapy for older
people with dementia: A review. Australasian Journal on ageing, 27(4). 177-182.
https://doi.org/10.1111/j.1741-6612.2008.00317.x
Perugia G, Diaz Doladeras M, Mallofre AC, Rauterberg M, Barakova E. (2017). Modelling engagement in dementia through behaviour. Contribution for socially
interactive robotics. IEEE Int Conf Rehabil Robot. 1112-1117.
doi:10.1109/ICORR.2017.8009398
*Petersen, S., Houston, S., Huanying Qin, Tague, C., & Studley, J. (2017). The Utilization of Robotic Pets in Dementia Care. Journal of Alzheimer’s Disease, 55(2), 569–574.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.3233/JAD-160703
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9. uppl. Philadephia: Wolters Kluwer
Preuβ, D. & Legal, F. (2016). Living with the animals: animal or robotic companions for the elderly in smart homes? Journal of Medical Ethics. 43, 407-410.
http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1136/medethics-2016-103603
*Pu, L., Moyle, W., & Jones, C. (2020a). How people with dementia perceive a therapeutic robot called PARO in relation to their pain and mood: A qualitative
study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(3/4), 437–446.
https://doi.org/10.1111/jocn.15104
*Pu, L., Moyle, W., Jones, C., & Todorovic, M. (2020b). The Effect of Using PARO for People Living With Dementia and Chronic Pain: A Pilot Randomized Controlled Trial. Journal of the American Medical Directors Association, 21(8), 1079–1085.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.jamda.2020.01.014
*Robinson, H., MacDonald, B. A., Kerse, N., & Broadbent, E. (2013). Suitability of
Healthcare Robots for a Dementia Unit and Suggested Improvements. Journal of the American Medical Directors Association, 14(1), 34–40. https://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.jamda.2012.09.006
Roger K, Guse L, Mordoch E, Osterreicher A. Social commitment robots and dementia.
Can J Aging. 2012 Mar;31(1):87-94. doi: 10.1017/S0714980811000663. Epub 2012 Feb 16. PMID: 22336517.
Šabanović, S., Bennett, C. C., Chang, W.L. & Huber, L. "PARO robot affects diverse interaction modalities in group sensory therapy for older adults with
dementia," 2013 IEEE 13th International Conference on Rehabilitation Robotics (ICORR), Seattle, WA, 2013, pp. 1-6, doi: 10.1109/ICORR.2013.6650427.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
SFS 1998:204. Personuppgiftslagen.
Sicurella, T., & Fitzsimmons, V. (2016). Robotic pet therapy in long-term care. Nursing, 46(6), 55-57. http://dx.doi.org/10.1097/01.NURSE.0000482265.32133.f6
21 Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom: Stöd
för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf [2020-10-20]
Socialstyrelsen (2014). Vårdhund för äldre i särskilt boende: En systematisk översikt om effekter och vetenskapligt
stöd. http://www.vardhundskolan.se/Filer/Socialstyrelsen%20Vardhund%20f or.pdf [2019-11-19].
Socialstyrelsen (2017). Vård och omsorg vid demenssjukdom.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf [2019-11-12].
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2007).
https://www.sbu.se/contentassets/5c2454eb530d4804921ef0962d296687/va rd_demens_2007.pdf [2020-10-30]
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for- webb.pdf [2020-09-29]
Takayanagi, K., Kirita, T., & Shibata, T. (2014). Comparison of Verbal and Emotional Responses of Elderly People with Mild/Moderate Dementia and Those with Severe Dementia in Responses to Seal Robot, PARO. Frontiers in aging neuroscience, 6, 257. https://doi.org/10.3389/fnagi.2014.00257
*Valentí Soler, M., Agüera-Ortiz, L., Olazarán Rodríguez, J., Mendoza Rebolledo, C., Pérez Muñoz, A., Rodríguez Pérez, I., Osa Ruiz, E., Barrios Sánchez, A., Herrero Cano, V., Carrasco Chillón, L., Felipe Ruiz, S., López Alvarez, J., León Salas, B., Cañas Plaza, J. M., Martín Rico, F., Abella Dago, G., & Martínez Martín, P. (2015). Social robots in advanced dementia. Frontiers in aging neuroscience, 7, 133.
https://doi.org/10.3389/fnagi.2015.00133
Vasse, E., Dassen-Vernooij, M., Cantegreil, I., Franco, M., Dorenlot. P., Woods, B., & Moniz- Cook, E. (2011). Guidelines for psychosocial interventions in dementia care: a European survey and comparison. Geriatric Psychiatry. 27, 40-48.
doi:10.1002/gps.2687
World Health Organization. (2012). Dementia: a public health priority.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/75263/9789241564458_eng.
pdf;jsessionid=15F088461054EB6C3CF1D32C0569949D?sequence=1 [2019-12- 04]
