Lösenord till Framtidens bibliotek: en jämförelse mellan Ronneby och Sölvesborg folkbibliotek när det gäller IT-utveckling och bibliotekets roll i informationssamhället

(1)

~--------~

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS-OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKSHOGSKOLAN

1997:5 ISSN 1401-5358

Loser1ord tiB

Frarntidens bibliotek

En jamforelse mellan Ron neb~' och Stihtesborg folkbibliotek n8r d et galler

~ T -utveckling och bibliotekets roil i ~ nformationssamhallet

SUZANNEHAMMARGREN CHRISTINA JOHANSSON

HOGSKOLANIBORAS

BIBLIOTEKET

(2)

Svensk titel

Engelsk titel

Forfattare Fardigstiillt Handledare

Abstract

Nyckelord

Lt>senord till Framtidens bibliotek : en jlimfOrelse mellan Ronneby och S6lvesborg folkbibliotek n~ det gliller IT~utveckling och bibliotekets roll i informationssamhlillet

Keyword for public libraries in the future : a comparison between two Swedish communities' information technology strategies

Suzanne Hammargren, Christina Johansson 1997

Staffan LoM, Kollegium 2

Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had an impact on public libraries in the "information society". We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Solvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.

Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. St>lvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.

We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels. We have carried out interviews where we were dealing with questions about documentation of aim, competence and evaluation.

An investigation has been carried out among librarians and politicians just to get an apprehension of their knowledge in the IT development. The persons who are responsible of the IT system in the libraries, have filled in a checklist in order to give us an apprehension how the IT equipment has been changing during the last years.

Ronneby, St>lvesborg, IT-strategi, samarbeta, mi'tlsattning, IT-utveckling, fOrankring

(3)

MAngfaldigande och spridande av innehallet i denna uppsats-helt eller delvis - ar forbjudet utan medgivande av forfattaren/

:forfattama.

(4)

-"

Vi ha...- haft 11'\}'cket ...-oligt na...- vi ha...- sk...-ivit denna

11'\agiste...-uppsats, aven om det kravt mycket slit och a...-bete.

Vi viii tacka v&...-a familje...- som ha...- stall+ upp och stat+ ut med oss unde...- denna tid. Det a...- t-lans, Benjamin, 3oll\athan, Ama111dus

₁

3an-Olof, f-larald och Thimmy.

TACK ska Ni har

Gaddeviksas & Ruda

~.:t:anne 71/unnuz~,en ^t:f: ~~'ditirta J~tJ()/l

(5)

••

Innehallsfdrteckning

Forord Abstract

Innehallsforteckning

Sid an

1 Satnmanfatt:Iling ... ... · ... ...

1

2 Inledning ... ...

3

2.1 Bakgrund ... 3

2.2 Syfte ... 4

2.3 Metod ... 5

2.4 Litteratur/teorier, tidigare forskning som vi finner relevant for var studie ... 6

3 Blekinge - Sveriges tradgard ...

8

3.1 Bakgrund ... 9

3.1.1 Forbindelser ... 9

3.1.2 Befolkning ... 9

3.1.3 Naringsliv ... 10

3.2 Ronneby-hjartat i Blekinges IT-utveckling? ... 11

3.2.1 Forbindelser ... l2 3.2.1.1 Natverk ... 13

3.2.2 .Befolkning ... l3 3.2.3 Naringsliv ... 13

3.2.4 Soft Center ... 14

3.2.5 Hogskolan Karlskrona/Ronneby ... l6 3.2.6 Infocenter ... 16

3.3 Solvesborg- vildmark med manga bokar ... 18

3.3.1 Forbindelser ... 19

3.3.2 Befolkning ... 19

3.3.3 Naringsliv ... 20

3.3.4 Antal forvarvsarbetande ... 20

3.4 Pengar fran EU ~en chans for Blekinge? ... 21

3.5 Blekinge och IT ... 22

3.5.1 Delprogram for Mal-2 omraden i Blekinge ... 23

3.5 .1.1 Forskning och utveckling samt regional utveckling ... 23

3.5.1.2 Infrastruktur ... 24

3.5.1.3 Skola ... 24

3.5.1.4 Kultur ... 25

3.5.1.5 Bibliotek ... 25

3.5.1.6 Landsbygdsutveckling ... 26

3.5.1.7 Demokrati och samhallsservice ... 26

3.5.1.8 Solvesborg 600- ett pilotprojekt om morgondagens smastad ... 27

3. 5 .1. 9 Sma och medelstora foretag ... 27

3.5.1.10 Folkhalsa ... 27

(6)

-

..

4 Klart defmierade

mal -

vad da? ... 28

4.1 Allmant ... 28

4.2 Vern har utformat Ronneby kommuns dokument och beslut? ... 28

4.2.1 Skrivelser!Projekt ... 29

4.2.2 Ronneby kommunbibliotek- ett bibliotek i tiden? ... 31

4.2.3 Forvantade effekter ... 32

4.3 Solvesborg kommuns dokurnent och beslut men var finns ma1en? ... 34

4.3.1 Solvesborg 600- Morgondagens Smastad ... 34

4.3.2 Kan IT forandra verkligheten for en smastadsidyll? ... 35

4.3.3 Latt att misslyckas-svart att lyckas ... 36

5

Ar

IT ett redskap for biblioteket

i

frarntiden? ... 39

5.1 Samsyn - Samarbete - Prioritering (Ronneby) ... 39

5.1.1 Vad anses IT pa bibliotek vara? ... .40

5.1.2 Vad ar det centrala ide maldokurnent som finns? ... .40

5.1.3 Hur sker upphandling inom IT? ... .41

5.1.4 Hur finansieras IT-verksamheten? ... .42

5.1.5 Gors utvardering av IT-verksamheten pa biblioteket? ... .42

5.1.6 Hur ar din syn pa IT som hjalpmedel i marknadsforingen? Hur marknadsfors IT? ... 43

5.2 Stort ansvar kraver starkt ledarskap (Solvesborg) ... .44

5.2.1 Vad anses IT pa bibliotek vara? ... 44

5.2.2 Vad

ar

det centrala ide maldokument som finns? ... .45

5.2.3 Hur sker upphandling inom IT? ... 46

5.2.4 Hur finansieras IT-verksamheten? ... 47

5.2.5 Gors utvardering av IT-verksamheten pa biblioteket? ... 47

5.2.6 Hur ar din syn pa IT som hjalpmedel i marknadsforingen? Hur marknadsfors IT? ... 48

5.3 Stora likheter annu stOrre skillnader ... .48

6 Visioner om frarntidens bibliotek med

hjalp

av IT ... 51

6.1 Enkatfragor rned svar ... 51

6.1.1 ITs betydelse i biblioteket for olika aktorer ... 56

6.2 Forandringar av datorutrustning pa Ronneby och Solvesborg bibliotek under tidsperioden 930101 -951231 ... 58

6.2.1 Nya verktyg-nya "roller" ... 59

7 Summan av kardemumman ... 61

7.1 Vilken malsattning har man for IT -utvecklingen vid biblioteken? ... 61

7.2 Hur har biblioteksservicen forandrats med hjalp av IT? ... 63

7.3 Hur ar kompetensen bland politiker och bibliotekspersonal inom IT -omradet? ... 64

7.4 Hur harden tekniska utrustningen forandrats under perioden? ... 65

7.5 Hur var strukturen for respektive biblioteksnamnd, vilka forvaltningar sarnarbetade och vilken inverkan har detta haft pa utvecklingen av IT? ... 67

(7)

7.6

Ar

besluten angaende IT-strategier/ma.Jdokument val forankrade

i kommunerna? Hur ar de forankrade? ... 69

7.7 Framtiden och IT i Ronneby och Solvesborg ... 71

7. 8 Losenord ... 72

Kallforteckning ... ... ...

74

Tryckta kaHor ... 74

Otryc1.1:a kallor ... : .. ... 76

Elektroniska kallor ... 78

Bilagor

Bilaga I -Enkatblankett

Bilaga 2- Intervjufragor, politikerna

Bilaga 3- Intervjufragor, bibliotekscheferna Bilaga 4 - Checklista

(8)

-

I!

Losenord till Framtidens bibliotek 1

1 Sammanfattning

Vart syfte med denna studie har varit att pavisa centrala faktorer som vi anser har paverkan pa folkbibliotekets roll i det

sa

kallade informationssamhallet. Vi har studerat tva kommuner i Blekinge Ian, Ronneby och Solvesborg. Det ar tva kommuner som bada har kommit en bit pa vag mot ett IT-samhalle, det viii saga ett samhalle dar information

tar

alit stOrre betydelse. Dar tekniken ar det redskap som formedlar information. I var studie bar vi va1t att boija ur ett centralt perspektiv genom att se hur IT ar forankrat pa hogre niva (regeringsniva och EU). Vidare har vi tittat pa det regionala perspektivet genom att studera dokument pa lansniva. Ur lokalt perspektiv bar vi studerat bade kommunens och bibliotekets IT -dokument.

Ronneby kommun hade tidigt malsattningen att bli Sveriges framsta infonnationssamhalle. En prioritering pa informationsteknik bar darfor varit sjalvklar i Ronneby.

Solvesborg har haft en annan metod och takt pa sin vag mot IT-samhallet.

Vi har studerat maldokument och strategier for IT utveckling pa flera nivaer~ dels pa overgripande niva genom IT -kommissionens dokumentation, dels pa taktisk niva genom lansstyrelsen i Blekinges dokumentation "Informationsteknologi i Blekingen!gionen"

och

pa

den operationella nivan genom dessa tva kommuners dokumentation i form av bland annat ADB planer.

Vi har aven_genomfort kvalitativa djupintervjuer med personer i ledande stallning, bibliotekschef och en politiker i de bada kommunema. Under intervjuema stall de vi fn1gor om bland annat maldokument, kompetens och utvardering. Detta for att ia en forstaelse for hur dessa personer ser pa infonnationsteknik pa folkbibliotek.

En enkatundersokning har gjorts bland bibliotekspersonal och politiker for att fa en uppfattning av hur kannedomen ar om IT-utvecklingen bland dessa. Politikema som besvarade enkaten ar fran olika namnder, det viii saga forutom den egna namnden (Bam, Utbildning-och Kultumamnd i Ronneby och Kultur- och fritidsnamnden i Solvesborg) aven kommunstyreJse och kommunfullmaktige. Enkaten behandlade fragor om kompetens och utbildning, samt den nuvarande tillgangen till IT. Enkaten

behandlade aven onskemal om forvarv in om IT och installning till IT -satsningar pa biblioteket.

De systemansvariga pa biblioteken har fyllt i en checklista at oss, for att vi skulle fii en uppfattning om hur IT utrustningen har forandrats under de senaste aren. Vi ville se bur man satsat inom IT-omradet under tiden 1 januari 1993 till 31 december 1995.

Ur detta material bar vi funnit centrala faktorer som vi tror har haft betydelse for utvecklingen av IT i Ronneby och Solvesborg kommuner. Det ar av avgorande

betydelse att det finns en malsattning pa flera nivaer i organisationen vid inforandet av informationsteknik. Det maste finnas beslutsunderlag for malsattningen. Malsattningen bor vara val forankrad pa flera nivaer i organisationen. Forutsattningar for att detta ska komma till stand ar att samarbete och kommunikation fungerar mellan berorda aktorer.

(9)

losenord till Framtidens bibiiotek 2 IT ar ett omn1de i stor forandring och i snabb utveckling. Detta staller stora krav pa kunskap och kompetens. Dessa faktorer ar mycket betydelsefulla. Det ar av storsta vikt att man bar kompetens for att undvika misstag som fordyrar utvecklingen. Nar man ser pa kommunen som helhet kan det vara bra om man beslutat om viss standardisering dar sa behovs. Att genomfora implementation av IT ar ocksa en fraga om att ha vision om framtiden och en tro pa den. Att ha ambition och en viJja till forandring ar ocksa viktigt.

Implementation av IT kan gora demokratin lattillganglig. Vern eller vilka ska ha ti11gang till digitaliserad information? Det handlar bade om demokrati och forbattrad service. De ledande aktorerna maste ha fonnaga att se IT i ett stort perspektiv och ha en helhetssyn pa dess betydelse for samhallet nu och i framtiden.

Det galler for de drivande makthavarna att forankra sina visioner bland ovrig personal och politiker. For utvecklingens framatskridande behovs det personer med framtidstro.

(10)

2 Inledning

2.1 Bakgrund

Amnesomnldet for var magisteruppsats ar bibliotekets roll i ett infonnationssamhalle. ¹ IT -informationsteknik²spelar en stor roll nar det galler for bibliotek att havda sig i ett infonnationssamhalle. Med IT menar vi den tekniska utrustning och applikationer som idag finns vid de flesta bibliotek samt de forutsattningar som maste finnas, till exempel natverk. Vart intresse for detta amne ar naturligt eftersom vi sedan flera ar arbetar pa folkbibliotek i glesbygdskommuner, dar IT -utvecklingen annu ej tagit en bestamd riktning. Av erfarenhet kanner vi tydligt att bibliotekets roll i samhallet ar i forandring, liksom bibliotekarierollen. Det existerar stora skillnader mellan biblioteksservicen beroende pa vilken kommun man bor i. Vart val ar att studera hur IT ser ut pa

folkbibliotek i tva kommuner, Ronneby och Solvesborg, som kommit en bit pa vag. Det vi ska studera ar deras maldokument och strategier for IT -utveckling i kommunen och pa biblioteket samt hur IT -verksamheten fungerar i realiteten. Vi viii ta reda pa varfor utveckJingen inom IT ser olika uti Ronneby och Solvesborg kommuner. ViJka faktorer paverkar utvecklingen? Vilket agerande ar viktigt for en IT-utveckling? Vi kommer att studera den tekniska nivan, det vill saga datorer och kringutrustning, samt den

organisatoriska nivan, till exempel hur respektive namnder ar strukturerade. Vi vill ocksa titta nannare pa politikers och personal ens kompetens inom IT. Detar en

spannand~ <_>ch intressant tid in om detta omrade for folkbiblioteken just nu. Mycket bander och i synnerhet i Blekinge.

IT i blekingeregionen ar pa stark frammarsch. Lanstyrelsen i Blekinge har initierat en regional utvecklingsplan inom IT. Detta for att !a till stand forutsattningar for

strukturomvandling genom natverksutbyggnad. Med detta menas att man gar fran en gamma] industristruktur och brukskultur mot en kvalificerad hogteknologisk

samhallsstruktur. Regionen ar hart drabbad av arbetsloshet och IT anses som ett medel for att drastiskt kunna paverka utvecklingen i positiv riktning.

Fran botjan tankte vi studera fler kommuner och deras IT-strategier for biblioteken.

Detta visade sig vara svart att genomfOra pa grund av brist pa dokumentation. Manga kommuner och bibliotek bar/hade inga IT -strategier. Darfor val de vi att titta nannare pa endast tva kommuner. Anledningen till att valet foil pa dessa kommuner ar dels att de pa olika satt ar pionjarer inom omradet och dels att de har spannande projekt under utveckling. Kommunema ar ocksa belagna ganska nara oss och det ar en fordel.

1 Vi menar med informationssamhalle i denna uppsats ett samhalle som har forutsattningar att nyttja och erbjuda information via IT.

2 IT -begreppet ar mangfassetterat och svart att specifikt definiera. Vi ser pa begreppet informationstekn1k sorn ett samlingsnamn for all teknik som anvands for

kommunikation. Detar ett hjalpmedel vid kommunikation mellan manniskor. En dator ar exempel pa ett sadant hjalpmedel. Vi kommer i fortsattningen oftast skriva endast IT.

(11)

Losenord till Framtidens bibfiotek 4

Vi vill se pa skillnader i Ronneby och Solvesborg kommuns maldokument, strategier, ADB-planer samt den utrustning som tillhandahalls for allmanheten pa biblioteken.

Med utrustning menar vi dels den fysiska (hard- och mj ukvara) och dels den psykiska (personal ens kompetens och serviceinriktning). Vi studerar hur berorda personer i de bada kommunema ser pa IT som resurs och redskap for demokratin. IT ger mojligheten till global information. For att forsta hur implementering³av IT pa folkbibliotek har skett har vi i vart arbete boijat med att studera IT ur centralt perspektiv genom IT- kommissionens arbete. Fran regionalt perspektiv har vi studerat "Informationsteknologi i Blekingeregionen¹¹^•Ur lokalt perspektiv bar vi studerat dokument angaende strategier och mal for IT i kommunema. Teknikutvecklingen inom detta ornrade pagar standigt.

Var undersokning speglar forhallandet pa de bagge folkbiblioteken fram till varen 1996 inom IT -omradet.

2.2 Syfte

Vart syfte ar att pavisa faktorer som vi tror kan paverka utvecklingen inom IT-omradet.

Denna studie

ar

en jamforelse mellan de bada kommunema Ronneby och Solvesborg, dar IT har genomforts pa olika satt. De tva Blekingekommunema har kommit langt i inforandet av IT pa folkbibliotek jamfort med andra mindre kommuner. Med denna jamforelse mellan kommunerna

ar

det primara att askadliggora vilka forutsattningar/

villkor som mojliggor, underlattar, eller forsvarar IT-utveckling i en rnindre kommun.

Var

huvudfragestallning ar foljande:

Vilka centrala faktorer paverkar folkbibliotekets roll i den informationstekniska utvecklingen i Ronneby och Solvesborg kommuner, sa som vi tolkar det genom att intervjua politiker och bibliotekschefer och studera IT-strategier/maldokument i dessa kommuner samt den tekniska utvecklingen under tiden 1 januari 1993 -31 mars 1996?

Bifragestallningar:

1. Vilken malsattning harman for IT -utvecklingen vid biblioteken?

2. Hur har biblioteksservicen rorandrats med hjalp av IT?

3. Hur ar kompetensen bland politiker och bibliotekspersonal inom IT -omradet?

4. Hur harden tekniska utrustningen forandrats under perioden?

3 Implementering ar ett stort begrepp och handlar om hur man forverkligar och genom for forandringar. Till exempel hur man i olika kommuner lyckas att

tillgodogora sig och anvandaranpassa datortekniken. Implementera innebar ocksa att man gor ett datorprogram korbart pa en viss maskin. Begreppet bar alltsa flera betydelser och kan anvandas

p a

olika nivaer.

(12)

Losenord till Framtidens bibliotek

5. Hur var strukturen for respektive biblioteksnamnd, vilka forvaltningar samarbetar och vilken inverkan har detta haft pa utvecklingen av IT?

6. Ar besluten angaende IT-strategier/maldokument val forankrade i kommunema? Hur ar de forankrade?

2.3 Metod

5

Vi valde att anvanda kvalitativa djupintervjuer, med bade bibliotekschef och en

politiker i varje kommun, for att ta en bakgrund och forstaelse for deras installning till IT. Vi anvander oss ocksa av kallanalys genom att studera befintliga maldokument/

strategier, beslutsunderJag, ADB-planer samt utredningar inom IT-utvecklingen. For att ta reda pa hur forankringen, kompetensen ocb synen pa IT -utvecklingen ar pa olika nivaer i kommunen anvander vi oss av kvantitativ enk:at tilJ bibliotekspersonal och politiker.

Vi bar samlat in material som vi funnit relevant for vart arbete. Maldokument, IT- strategier, utredningar och beslutsprotokoll bar vi tatt av kommunema, Infocenter och lansstyrelsen. Den teoretiska litteraturen vi bar anvant oss av ar tidigare kurslitteratur, till exempel Effective library and information centre management av Jo Bryson.

Dessutom har vi funnit litteratur av Chris Batt Information technology in public

libraries och Informationsteknologi i folkebibliotekerne - de ti forste ar av Pierre Evald som mycket intressanta och en hjalp i vart arbete. I ovrigt har vi sokt information /litteratur, artiklar i databaser, till exempel ASOK, BDI, Eric, Lisa och vi har aven anvant oss av Internet. LIBRIS bar hjalpt oss att belagga och lokalisera viss litteratur.

Vi har intervjuat personer i ledande stallning for att ta reda pa kommunernas IT- satsningar, framst pa kommunbiblioteket. Under mars manad 1996 genomforde vi fyra intervjuer. Tva intervjuer i varje kommun, bibliotekschefen plus en politiker. Vart syfte med intervjuerna ar att kartlagga likheter och skillnader i agerandet kring

informationsteknik i kommunen och pa biblioteket for att utrona faktorer som vi tror har paverkat utvecklingen inom IT. Vi har valt att redovisa intervjuema genom att representantema fran samma kommun redovisas tiJisammans, aven om de inte intervjuades vid samma tillfalle. Infor intervjuema konstruerade vi en fragemanuai⁴ som tacker in omniden som malsattning, ekonomi och forvarv av IT. Varje intervju tog mellan en till tva timmar. Vi fick tillatelse att banda tre av intervjuema. Fran den fjarde intervjun har vi endast anteckningar. Vi har renskrivit intervjuerna efterat och i

uppsatsen redovisar vi dem som en sammanstallning.

Vi bar gjort en enkatundersokning bland ba.de bibliotekspersonal och politiker i Ronneby och Solvesborgs kommun. Till bibliotekspersonalen delade vi ut enkaten nar vi var dar pa studiebesok. Personalen i Ronneby traffade vi personligen och kunde ta enkaten besvarad direkt. I Solvesborg fick vi lamna enkaten till bibliotekschefen for vidarebefodran vid ett personalmote. Svaren kom til1 oss per post. Enkaterna

genomfordes for bibliotekspersonalens del i biblioteket. For politikemas del genomfordes enkaten per telefon for att forhindra problem med svarsfrekvensen.

Anledningen till detta forfarande var att underlatta arbetet, da det ar

4 Se bilaga 2 och 3

I I

I

l

r I

I

(13)

=

svart att :Ia in utskickade enkater. Vi forholl oss sa neutrala som mojligt under telefon- enk:aten for att inte paverka svaren. Detta var mojligt genom att vi hade olika

svarsalternativ pa fragorna som vi bara raknade upp. Dock skrev vi upp asikter och kommentarer de hade (om de hade nagon) under "annat" i enkaten. I efterhand kan vi konstatera att ordet "data" har vi anvant oss av lite forhastat i enkaten. Ordet data har vi tyvarr anvant istallet for ordet dator, trots att vi ar medvetna om skillnaden. Vi

upptackte detta forsent, efter det att enkaten redan var utlamnad. Vi kan dock konstatera att detta inte skapat nagra problem, det ar endast en person av de som ingick i

enkatundersokningen som har papekat feiet.

De bland bibliotekspersonalen som besvarade enkaten styrdes av vilka som var

tillgangligajust denna dag. I Solvesborg fick alla besvara enkaten eftersom man inte ar sa manga som arbetar dar, tio stycken. Ronneby bar en personalstyrka pa drygt tjugo personer sa dar bar vi bara tagit in svar fran halva personalstyrkan. Underlaget for enkaten blev darfor att vi bara latit tio stycken i varje grupp (bibliotekspersonal och politiker i respektive kommun) besvara enkaten. I Ronneby var det dock elva stycken representanter fran vmje grupp.

Bland politikema gjordes urvalet framst fran Bam, Utbildning och Kulturnamnden (Ronneby) och Fritids- och Kulturnamnden (Solvesborg). Resterande politiker sitter i Kommunfuilmaktige och Kommunstyrelsen, detta for att se forankring bland politiker pa olika nivaer. Vi valde de deltagande utifran kon och parti for att :Ia sa adekvat fOrdelning av underlaget som moj ligt.

For att :Ia en overblick av forandringen inom IT-omradet under tiden 1 januari 1993 till 31 mars 1996 bad vi systemansvarig, det vill saga de som

ar

mest insatta i datasystemen pa biblioteken att fYlla i var cbecklista.

Vi bar gjort studiebesok pa Infocenter (biblioteket pa Hogskolan Karlskrona/Ronneby) ocb biblioteken i Ronne by och Solvesborg.

Vid deltagande i ett seminarium pa Hogskolan i Kalmar fick vi hora en forelasning av Troed Troedsson. Forelasningen gav inspiration, aven om den inte handlade om Ronne by och Solvesborg kommuner. Mycket av hans resonemang kande vi igen fran dokument som beskriver Ronnebys vag fran industrisamhalle till kunskapssamhalle.

2.4 Litteratur/teorier, tidigare forskning som vi flnner relevant for var studie

Det teoretiska arbetet med uppsatsen borjade med att vi sokte lamplig litteratur. Det finns mycket litteratur inom vart amnesomrade, men vi valde denna litteratur pa grund av att vi fann den relevant for vart arbete. Litteraturen har hjalpt oss i var stravan att besvara fragestallningama. Darefter foljde fas tva dar vi samlade in material och

bearbetade det. For analysfasen laste vi om den teoretiska litteraturen igen. Denna gang fick vi responstbekraftelse pa analysen av vart material.

(14)

:

losenord till Framtidens bibfiotek 7

Chris Batt -Information technology in public libraries - Detta

ar

en studie over det brittiska biblioteksvasendets IT -utveckling. Studien galler folkbibliotek. Chris Batt beskriver den tekniska forandringen pa folkbiblioteken genom checklistor gallande senare halften av attiotalet och forsta delen av nittiotalet. Genom sina kontinuerliga studier tar han fram trender och monster som visar bland annat att bara for att en IT- utveckling kommer til1 stand ar det inte givet att den fortgar. Chris Batt pekar pa manga faktorer som paverkar utvecklingen. Exempel ar bibliotekariens aktiva roll i

framtidsutvecklingen. Biblioteksbegreppet diskuteras pa grund av den okade tillgangen till elektronisk information. Den e)ektroniska infonnationen i form av CD-ROM-skivor pa folkbibliotek bar enligt hans undersokning okat markant. Onlinesokningar och Internet ar andra former av elektronisk information. Chris Batt hoppas att bibliotekarierollen kommer att bli mer definierad i framtiden.

Pierre Evald -lnformationsteknologi i folkbibliotekerne- de ti forste ar- Detta ar en redogorelse for ett projekt om informationsteknologi pa folkbibliotek i Danmark.

Projektet bygger pa djupintervjuer med anstallda patio danska bibliotek. Jamsides bar han ocksa gjort en intervjuserie i m1gra av de nordiska landerna. Hans

huvudfragestallning har varit hur implementering av IT har fortlopt pa folkbibliotek och vilka konsekvenser IT utvecklingen haft for bibJiotekens verksamhet. Pierre Evald tar ocksa upp personalens IT-utbildning, vilken effekt IT har haft pa personalens yrkesroll samt hur IT inverkat pa biblioteksservicen och bibliotekens ekonomi.

Jo Bryson -Effective library and information centre management- Denna bok har gett oss insikt om ledarskapets betydelse for i vilken riktning utvecklingen sker vid

biblioteket. Jo Bryson talar mycket om vikten av ett starkt ledarskap i forhaJlandet till personal, politiker och lyhordhet for kundernas behov. Hon poangterar betydelsen av en va] definierad miilformulering, och havdar att bristen pa valformulerade malbeskrivn- ingar

ar

ett problem for dagens bibliotek. Hon pekar pa att bibliotekspersonalen ofta ar Umgt fran beslutsfattningsprocessen. Detta talar for behov av ett starkt, aktivt, engagerat och visionart ledarskap. Av tradition har folkbiblioteken styrts av regler, ej mal, enligt Jo Bryson. Detta bar medfort svarigheter for forandringar. Folkbiblioteken har inte varit utsatta for mlgon namnvard konkurrens, och har inte behovt redovisa nagon vinst. Ett folkbibliotek kan bara bli effektivt, nar det motsvarar kundernas behov och

nar

^{det finns}

ett bra fungerande samarbete me11an ledare och makthavare.

(15)

Losenord till Framtidens bibJiotek 8

3 Blekinge - SVeriges tradgard

Till Kalmar

Karta 6ver Blekinge. Ur Sevart i Blekinge- Sveriges tradgird s. 4

Det ovel"staj SOW\ liggel"' Sm&land nal"mast,

al'

till stol"sta delen tack+ med mage .. jol'd och smastenj och da .. vi// det just inte voxa andl"a t ... c.d an glasbjor-k och hagg och gr-an, som t&/ ko/den do..-oppe i hojden och

al"'

nojda med /itef. ;AJ/1-'a bast foi'SfOI"' man hul" kat<gf och fattigt det 01"

dal'

1

d& man set' hv.r-sm& &ke ... lappaY.na

aY.

1 som a..- oppb,..v.tna v.r-

skogsmal"ken, och hul" sma stv.gol" folket byggel" at sig, och hw .. langt de+

al" mellan kyl"kol"na.

P& mellantl"appan &tel" finns det batt.-e jo..-d1 och den ligget" inte hellel"

bv.nden undel" s& st,..ong kold; det se,.. man genast av aft +..-aden b&de al"

hog,..e och av fol"namligal"e slag. Dol" vaxel"lonn och ek och lind,

hangbjol"k och h.assel, men just inga bal"l"trad. Och an battl"e mal"ke ... man det do.-p&, a+t de+ finns en myckenh.et odlad jo,..d, /iksom do.-p&, att

manniskot"na ha .. byggt sig vack..-a och sto..-a hus. Det st&..- manga ky..-ko..- p& mellatlfl"'appatl1 och sfol"'a bya..- liggel" omkl"'ing dem1 och. de"' tal" pa alit satt baftl"e och pY.aktigal"'e v.t an det ov,..e t..-appsteget.

Men de+ all .. a nedet<sta tl"appsteget & ... and& de+ basta. De+ al" tack+

med god och ,..;klig mylla, och dar de+ ligger och badal" i have+, hal" det inte den minsta kanning av Sm&landskolden. Hal" ne.-'e tl"ivs bokal" och kastanje..- och valnotsfl"'adj och de vaxe..- sig sa stot"aj att de nal"' ovel"' ky .. ktaken. t-Ja,.. ligge..- ocks& de stol"'sta &ke .. falten₁men folket ha,.. inte bal"a skogsb.-v.k och jol"db.-v.k aft leva av1 v.tan det syssla,.. ocksa med fiske och handel och sjofa..-t. Da.-fo,.. finns ha.- ocksa de kostbal"as+e bostade..-na och de vack..-aste ky..-ko..-na, och ky,..kbyat"na ha..- vaxt ut till kopinga~" och stade,...

!Atd.-ag ""'Nils Holge>'ssons underb(l>'O >'esa genm" Sve.-ige <W Selma Lagerlof

(16)

3.1 Bakgrund

De tva kommunema Ronneby och Solvesborg ligger i Blekinge Ian. Blekinge Ian

ar

det till ytan minsta Janet i Sverige, med endast 2941 km2 (Jandareal). Blekinge Ian omfattar hela 1andskapet Blekinge. Det ar endast 10 mil pa langden och 5 mil pa bredden.

lnvanarantalet i Blekinge ar cirka 150 000.5

Lanet bestar av fern kommuner; Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofstrom och Solvesborg kommun. Residensstad

ar

Karlskrona

3.1.1 Forbindelser

Blekinge Jigger utanfor de stora trafikpuJsadroma, europavagama och jarnvagamas stambanor. Forbindelsema i lanet utgors framst av Europa vag 22 och Kustpilen (Blekinges kustbana), som forbinder de fyra stadema i Blekinge. Jamvagsforbindelse finns ocksa med Kust till Kustbanan (Kalmar-Goteborg).

Fran Ronneby utgar inrikesflyg. Dessutom gar reguljar farjetrafik med person- och godstransporter till framforallt Polen och Lettland. Sedan sommaren -95 finns dessutom funderingar pa en batlinje mellan Solvesborg och Tyskland. I och med de stora politiska forandringama i Osteuropa har Blekinge Ia.tt en mer betydande plats for kommunikation och handel med Osteuropa. Darfor gors nu rejala satsningar pa att forbattra jam- och landsvagar. ⁶

3.1.2 Befolkning

Blekinge ar relativt tatbefolkat (51 inv.lkrn^2).Befolkningsutvecklingen ar negativ. Unga manniskor har under lang tid flyttat fran Blekinge. Detta har paverkat

alderssammansattningen sa att fodelseunderskott uppstatt i flera ar. Blekinges befolkning bestar till 80% av tatortsbor. Vid kustema ar folktatheten 130 inv./km2J Utflyttning fran regionen kom att bli en av anledningama till att Hogskolan

Karlskrona!Ronneby tillkom och kunde erbjuda hogre utbildning. Nagra av de aktiva bakom hogskolan Karlskrona/Ronneby och Soft Centers tillkomst var Roland

Andersson, kommunaln1d och representanter for naringslivet. Ake E Andersson och Stig Hagstrom var radgivare och inspiratorer till Ronneby kommuns samhalisutveck- ling. Kommunen satsade pa K-samhallet (kunskapssamhallet). Ake E. Andersson ar nationalekonom och framtidsforskare. Han bar skrivit om samband mellan kreativitet, kultureii aktivitet och samhallsekonomi⁸. Stig Hagstrom ar fysiker och har arbetat vid

5 Blekinge- Sweden: Municipalities, Trade & Industry [s.2]

6 Sevart i Blekinge - Sveriges tradgard s. 4

7 Nationalencyklopedin Band 3 (1990) s. 42

8 Bland annat kan har namnas boken K-samhallets framtid (1988) som vi har last. I boken star K for kunskap, kompetens, kreativitet, kommunikation och kultur.

I

t

I

l

!

I

!

f

l

!

(17)

Xerox Research Center i Kalifonien samt aven varit professor vid Stanford-universitetet i USA9. Hogskolan Karlskrona!Ronneby har en del utbildningslinjer forlagda till

Elektronikcentrum (Svangsta, Karlshamns kommun). Elektronikcentrum ar ett utbildnings-, konsult- och utvecklingsforetag inom data och elektronik.

3.1.3 Naringsliv

Naringsgrenar forvarvsarbetande dagbefolkn. i % ( 1989) Jord och skogsbruk

lndustri inkl el och byggnadsindustri Offentlig forvaltning

Ovrig service Totalt

6,2%

36,5%

38,5%

18,8%

100,0%

Naringsgrenar i Blekinge. Uppgiftema iir hamtade ur Nationalencyldopedin., band 3 s. 43

Kombinationenjord- och skogsbruk ar vanlig inom lantbruket i B1ekinge. Klimatet skapar goda forutsattningar for vissa specialodlingar. Cirka 300 bonder odlar bar, frukt eller gronsaker. Utvecklingen gar mot storre besattningar av svin eller notkreatur. Pa Listerlandet i ostra Blekinge finns en fjardedel av landets minkpalsproduktion.IO Exp()rten ar·mycket viktig for industrin i Blekinge. Tva tredjedelar av

industriarbetarkaren arbetar inom metall och verkstadsindustri. I Blekinge

dominerar storforetag, som ofta bar huvudkontor och forskning utanfor Janet Det finns ocksa ett kooperativt agande inom bade livsmedels- och skogsindustriema.

Nagra av de stora och kanda foretagen i Blekinge ar: Volvo med lastbilstillverkning i Olofstrom, Karlskrona-varvet (marint underhallsvarv och tillverkning av U-

batssektioner), Ericsson Business Network AB, (fore detta LM Ericsson Telefon AB), som tillverkar kretskort och kablage (kablar) och aven har viss slutmontering av

telefoner. De har idag 1060 personer anstallda; som mest hade de 3.500 anstallda. Fram till 1982 hade foretaget aven tillverkning i Olofstrom (nerlagt) och fram til11988 aven i Ronneby. Ronnebydelen koptes av Nokiadata 1988, dar man tillverkade bland annat datorskarmar. Aven Nokiadata ar idag nerlagt. Efter Nokiadata bildades ett nytt

datorforetag, ISL. A ven detta foretag ar idag nerlagt. SEC

ar

ett annat foretag som aven det ar nerlagt idag. HGL daremot startade 1995 och har an idag verksamhet i lokalen.

Foretaget producerar kretskort och bildskarmar.

9 Nationalencyklopedin Band 8 (1992) s. 298 Han ar nu universitetskansler sedanjuli 1992. Stig Hagstrom har innehaft tjansten som universitetskansler sedan 1 juli 1992,

men efter I juli 1995 bar organisationen andrats. Nu mer ar han ej langre chef for eget ambete. Titeln ar dock densamma. Enligt uppgifter fran Hogskoleverket 1996-07-22.

(18)

Losenord till Framtidens bibliotek 11 Inom Ericsson koncemen finns Ericsson Soft Ware Technology. De tillverkar mjukvaror och finns pa Soft Center i Ronneby. Tarkett AB, golvtillverkning i Ronnebyhamn, KF agda Karlshamns AB, tillverkning av mejeriprodukter (gott, gottigottgott), Morrums pappersbruk, IFO sanitar, ABU Garcia, fiske

redskapstillverkning, idag ett amerikanskt agt foretag. ABU Garcia bar fortfarande tillverkning i Svangsta med 450 personer anstallda. Som mest var bar over 800 personer anstallda. Facit AB ar ytterligare exempel pa ett kant foretag med tillverkning av bland annat mikrodatorer.

I Blekinge finns tva militara verksamheter som kan forklara den hoga andelen offentligt anstallda. Dessutom skedde 1988 omflyttning av tva statliga verk Boverket och

Kustbevakningens centrala ledning fran Stockholm tilJ Karlskrona. I I

Turistnaringen har goda framtidsutsikter och ar under utveckling. Blekinges narhet till Osteuropa ger mojligheter att utveckla sjo- och handelsforbindelser med bland annat Polen och Osttyskland. 12

Blekingekommunema, Ronneby, Karlshamn, Solvesborg och Olofstrom har av EU klassats som Mal 2 omn1den.¹³Det innebar ett ekonomiskt bistand fran EU:s strukturfonder. Avsikten ar att bidra till en utveckling i regionen. Den svenska regeringen kompletterar EU pengama med statliga medel som stod for att aven Karlskrona skaii inga i satsningen. Totalt finns cirka 100 miljoner kronor anslagna for IT projekt i Janet inom ramen for Mal 2.

3.2

Ronneby -

hjartat

i Blekinges IT -utveckling?

Ronneby kommun Iigger mitt i Blekinge, och stracker sig fran skogslandskapet mot Smaland anda ner till kusten vid Ostersjon. Kommunen bestar av en varierande natur. I norr finns stora skogar, i me11anbygden slatter med odlingsjordar och i soder

kustlandskap och en fin skargard. I oster gransar Ronneby kommun til1 Karlskrona kommun och i vaster till Karlshamns kommun.

Forsamlingama i Ronneby kommun

ar:

Forsamling Backaryd Braknehoby Eringsboda Listerby Ronneby

Invanare 1995 1359

3453 812 1760 19201

Invanarantal i forsamlingar, Ronneby kommun. Uppgifter enligt Ronneby kommun, via telefon 1996-11-21

11 Sevart i Blekinge- Sveriges tradgard s. 24

13 Detta forklaras lite narmare pa s. 21 f

I

j

r

I

t

(19)

=

losenord till Framtidens bibliotek 12

Genom he1a kommunen riJ.lller Ronnebyan, som haft stor betydeJse for bygden genom arhundraden. Runt an har manga industrier och andra naringar etablerats bland annat Kockums jarnverk, Cascade Djupafors (pappersbruk) och Ronneby brunn (hotell-och konferenscenter).

Vid aren runt 1992 skedde namndsammansJagningar i manga komrnuner.

Konstallationen av namnder tick manga olika varianter i bela Sverige. Nar det galler Ronneby kommuns ku1tumamnd skedde 1992 en sammanslagning med barn- och utbi1dningsnamnden Den nuvarande namnden kallas Bam, utbiJdnings- och kuitumamnden (BUK).

3.2.1 Forbindelser

Pa

Ronneby flygplats harman tillgang till bade person och godstransporter. Direktflyg bar man sju ganger/dag till Stockholm och fyra ganger/dag ti11 Kopenhamn. Direktflyget till Kopenhamn mojliggor en snabb transport till kontinenten. De storsta vagarna som

gar

igenom Ronneby ar Europa vag 22 och riksvag 30. Frcill Ronneby centrum ar det cirka fern km till hamnen. ¹⁴

Karta over Ronneby kommun. Ur Sevart i Blekinge- Sveriges tradg:ird s. 50

14 Fakta 1995 Ronneby kommun

(20)

3.2.1.1 Natverk

Centralt i Ronneby har man lagt ner cirka I 5 km lang optisk fiberkabel, Resursniit Ronneby. Den forbinder bland annat stadshus och en del skolor med bibliotek och Kulturcentrum, Soft Center och studentbostader. I forvaltningsbyggnader och pa skolor finns lokala nat. Natet ar i sin tur kopplat till Internet. I samband med nedgravningen av kabeln samarbetade man med det kommunagda energibolaget och gjorde

nedgravningen samtidigt som andra kablar gravdes ner. Resursnat Ronne by gor det mojligt for kommuninvanama att sitta hemma och ta del av kommuninformation.

Glesbygden, de som inte ar direktanslutna till Resursnat Ronneby, nar natet med hjalp av modem, ISDN-anslutning eller forhyrd 10 Mbit/s-anslutning.I5 Detar mest

fordelaktigt att vara direktansluten till Resursnat Ronneby. Kommuninvanama kan bland annat bestalla/reservera bocker pa sin egen PC. Man har ocksa mojlighet att lamna bokinkopsonskemal via E-mail. Detta

ar

en mojlighet ocksa for foretagare att koppla upp sig pa natet for lokalsamtalskostnad.

3.2.2 Befolkning

Sedan mitten av 1970-talet har Ronnebys befolkning minskat med totalt 1000

personer. Denna utveckling bar pa senare ar vant sa att 1990-talet bar inneburit en viss okning av befolkningen.

Ronneby ~ommun har drygt 26 000 invanare. I centralorten Ronneby

ar

invanarantalet 13 500. Enligt Ronneby kommuns naringslivskontors skrift 1 Diirfor Ronneby

kalkylerar man for det fortsatta 90-talet med en mindre okning av befolkningen.¹⁶

3.2.3 Naringsliv

Drygt 13 000 kommuninvanare forvarvsarbetar. 800 - 900 av dessa arbetar utanfor kommunen. Utpendlingen

ar

storre

an

inpendlingen.

~tal forvarvsarbetande Jord och skogsbruk T illverkningsind.

Handel Samfardsel

OffentHg verksamhet Byggnadsverksamhet

Bank,forsakring,fastighetsforvarv Ovrigt

an tal 508 3385 1373 696 5323 909 879 203 13 276

Forvarvsarbetande, Ronneby kommun. Uppgiftema iir hamtade ur 1 Darfor Ronneby s. 8

15 Soft Center, Internet 1996-11-16

16 1 Darfor Ronneby, s. 7

% (1991) 4

25

10 5

40

7 7 2 100%

(21)

I Ronneby kommun ar antalet arbetssokande relativt hogt och arbetslosheten lag pa 17 procent, varen 1996. Manga arbetstillfallen inom metallindustrin har forsvunnit pa senare ar. I dagslaget ar cirka 40 procent av metallavdelningens medlemmar arbetslOsa.

Denna siffra ar dock mycket battre an den var for ett par ar sedan, da 75 procent av dessa var arbetslosa. I7

Tillgangen pa kompetens inom datavetenskap och informationsteknologi ar god. Detta tack vare hogskolans utbildningar inom detta omradet. De utbildar programmerare, systemvetare och andra liknande yrkesgrupper.

Ronneby har sedan tidigt varit en knutpunkt for handel och kommunikation i lanet.

Intill Ronnebyfm har tung industri kunnat utvecklas sedan 1800-talet. Med en kombination av industriell rationalisering och omstrukturering har Ronneby i likhet med manga andra kommuner blivit drabbad av att industrin "tappat" arbetstiilfaiJen.

De storsta industri-, handel- och serviceforetagen ( ej kommunanstallda) i kommunen ar:

Arbetsplats Flygflottiljen F17 TarkettAB Soft Center Cetethenn AMU Cascades

yerksamhet Flygvapen

Plastgolvtillverkn.

Dataforetag,hogskola Tillverkn. fjarrvanne prod.

Arbetsmarknadsutbildn.

Massa och papperstillverkn.

antal anstallda 630 (exklvpl) 600

350 ( exkl. stud.) 210

100 190

Antal anstallda i stora foretag, Ronneby kommun. Uppgifterna ar hamtade ur I Diirfor Ronneby s. 9

3.2.4 Soft Center

Soft Center arden tredje storsta verksamheten i Ronneby kommun med 350 anstallda.

Konstellationen for Soft Center ar en stiftelse som bildades 1987. MAnga foretag och organisationer ar dess stiftare. Till dessa hor bland annat Ronne by kommun, Hogskolan Karlskrona!Ronneby, Ronneby Brunn AB, Naringslivsdelegationen i Blekinge, Almi foretagspartner i Blekinge AB och Telia AB. Stiftelsen Ronneby Soft Center har en styrelse pa 15 personer med representanter fnin bland annat Ronneby kommun, lansstyrelsen, Hogskolan Karlskrona/Ronneby och for naringslivet. Soft Center ar en foretagsby. Pa Soft Center ar aven Hogskolan Karlskrona/Ronneby belagen. Soft Center och Ronneby kommun har ett mycket nara samarbete.

Soft Center ar ett utvecklingscentrum for produktutveckling, affarsverksamhet, utbildning och forskning inom IT-omradet. Soft Center handlar om sa mycket mer an bara det fysiskt greppbara:

Det beror naturligtvis pa att Soft Center inte bara ar det man kan se ocb tapa. "En fullstandig beskrivning" av Soft Center maste dartill

17DN, 1996-03-21, s. 1 (del2)

(22)

inkludera ett belt komplex av forestallningar, mentala bilder, varderingar, ja, egentligen vad manniskor heist vill att Soft Center skall vara och bli. Detar tom mojligen sa, att det materiella Soft Center, d v s busen, foretagen och datorema, faktiskt betyder

15

rnindre an det fenomen, det aggregat av ideellt laddade forestallningar och vardeomdomen, som vi benamner "Soft Center"_IS

Projektet startade 1989 och skulle bland annat bidra ti1J att skapa en ny naringslivsbas for regionen. Soft Center byn bar cirka 50 IT-foretag, de fiesta foretagen ar verksamma inom omraden som programvaruutveckling, konsulting och forskning. 19 Nagra av foretagen pa Soft Center

ar

njurdialysforetaget AI thin Medical, som tiJiverkar en PC- styrd dialysmaskin.

Centralnamnden for fastighetsdata CFD

ar

ett annat foretag pa Soft Center. France Telecom Network Services Nordic AB (FTNS Nordic) finns ocksa har. Foretaget ar en overvakningscentral for dess data- och telekommunikationsnat.

Andra exempel pa foretag ar WM-data Education, EP Software Technology Frameworks ocb ADB partner Nordic. Dessa bar tillsammmans med landstinget i Blekinge utarbetat ett dataspel som ska hjalpa skolungdomar till battre tandhalsa.

Projektet bar slagit val ut och fler projekt med landstinget planeras. Foretagen ar hogt specialiserade konsult-och programvaruforetag.

Soft Center foretagen viinder sig bade till en nationeii och intemationell marknad. Soft Center ar mycket vackert belaget alldeles invid Ronnebyan och strax bredvid Ronneby brunn (hotell- och konferensanHiggning).²⁰Smastadsidyllen Ronneby vill framhava fordelama for en foretagsetableringjust har. Foretagsbyn Soft Center ger narhet och mojlighet till samarbete, utbildning och forskning pa ett smidigt satt. Narheten till Ronneby Brunn med tillgang till hotell, konferensmojlighet samt den unika kulturhistoriska miljon och naturen ar en stor fordel for Soft Center.

18 Stevrin & Uhlin, Ronneby - Sveriges Soft Center : en PM om en utvecklingside for Ronneby komrnun (1993) s. 1

19 Soft Centers hemsida, Internet 1996-11-16. Vi formodar att anledningen till att sa manga storforetag, nationella och intemationella, anslot sig till denna foretagsby var manga olika orsaker. Sarnarbete, projektverksamhet, utveckling och forskning mellan foretag framjas av narheten. Troligtvis var forutsattningarna mycket gynnsamma vid denna stora satsning, eftersom Ronneby kommun stod bakom projektet Soft Center.

20 Detta ar Soft Center~ ( ett informationsblad), Ronne by Brunn AB ar en av Soft Centers stiftare.

(23)

3.2.5 Hogskolan Karlskrona/Ronneby

Hogskolan Karlskrona!Ronneby driver flera utbildningsprogram med IT inriktning forlagda till Soft Center. Nagra av utbildrllngsprogrammen ar:

16

• Ekonomilinjen, med inriktning mot informationlekonomi 160/120 p.

• Manniskor, Datateknik, Arbetsliv 120 p.

• Programvaruteknik 120 p.

• Datateknik 120 p.

• Administrativ databehandling 120 p.

Hogskolan Karlskrona!Ronneby bar magisterutbildning i sex amnen. Det

ar

elektroteknik, foretagsekonomi, programvaruteknik, engelska, datavetenskap ocb maskinteknik.

Hogskolan bedriver aven forskning ocb forskarutbildning. Den specie11a IT-inriktningen och narheten till IT-foretagen lockar studenter, forskare och larare till Soft Center.

Varen 1995 fanns cirka 800 studenter och 60 larare/forskare i Soft Center.2¹.

Samarbetet mellan foretagen ocb bogskolan ar val etablerat. Detta galler bade utbildning och forskning. De bar aven gemensarnma lokaler och servicetjanster.

Hogskolan Karlskrona!Ronneby bar aven ett nara samarbete med Ronneby kommun i form av olika projektarbeten. 22 Som exempel kan namnas att Hogskolan

Karlskrona/Ronneby bar utarbetat programvaror at biblioteket. Konkret kan samarbetet vara foljande: Hogskolan Karlskrona/Ronneby utvecklar ett program e11er en ide, kommunen, i vart fall biblioteket, testar programmet och ett fOretag tillverkar sedan en programprodukt. Det ar ocksa bar SIKT²³har sitt faste. SIKT ar fristaende och har sin egen styrelse.

3.2.6 Infocenter

Infocenter ar ett datoriserat bibliotek2⁴som ligger i Hogskolans lokaler. Det ar ett gemensamt bibliotek for bogskolan ocb foretagen pa SoftCenter. 25

21 Detta ar Soft Center, (ett informationsblad)

22 Intervju med kultur- och bibliotekschef, Ronneby kommun, 1996-03-15

23 Sarnhalle, Information- och Kunskaps Teknologi, SIKT ar ett centrum pa Hogskolan Karlskrona/Ronneby. Utveckling av ideer, projekt med mera inom IT.

24 Det virtuella biblioteket, det vill saga ett bibliotek med bland annat digital information.

25 Batt 1994, s. 68. Chris Batt skriver i sin bok om hur bibliotek ocb m1ringsliv har nannat sig varandra ocb fordelama med samarbete. Biblioteken bar insett, att de inte kan hanga med naringslivet i den tekniska utvecklingen. Foretagen inser vilken nyttan de har av biblioteken och den information och kompetens som finns dar.

(24)

L6senord till Framtidens bibliotek 17

Infocenter i Ronneby fungerar som introduktor av nya informations- tjanster dar SIKT's erfarenheter omsatts for olika malgrupper. Likasa ansvarar Infocenter for avspaning och vardering av informationskallor for bruk i regionen. ²⁶

Pa Infocenter finns bocker, tidskrifter, artik1ar pa CD-ROM-skivor, tiiJ exempe1 Sveriges aktiebolag, Statistik utan granser, Libris, Kompass, Helcon och CD-Lag.

Infocenter har tillgang till fler online-databaser, dar man kan hamta hem information fran hela varlden. Databaser och CD-ROM har till stora delar ersatt bockema. Pa Infocenter finns mojlighet att arbeta i en sa kallad datorstuga.²⁷I denna finns teknisk utrustning sa att man kan arbeta med ordlbildbehandling och scanning, det erbjuds aven tillgang till Internet. Pa Infocenter finns ocksa ett "stortorg", en motesplats fOr

informationssokare. "Stortorget"

ar

en virtue II informationstjanst via natverk som Infocenter har tagit fram. Manga foretag ar anslutna hit. Soft Center, Hogskolan Karlskrona/Ronneby och Ronneby kommun har ansvar for verksamheten. Aven ovriga foretag och privatpersoner

ar

valkomna att vanda sig till Infocenter och anvanda sig av resurserna, som finns att tillga.

26 Informationsteknologi i Blekingeregionen 1995, s. 4

27 Infocenters hemsida, Internet 960403

(25)

losenord till Framtidens bibliotek 18

3.3 SOivesborg - vildmark med manga bokar

Solvesborg kommun ligger i Blekinges viistra del. Den gransar till Skane i vaster och Olofstrom kommun i norr. En stor del av Solvesborg kommun ar en halvo, Listerlandet, som skjuter uti Ostersjon. Gransen mot Skane utgors av Ryssberget. Detar en vildmark utan bebyggelse med ett av Sveriges storsta sammanhangande bokskogsomrade.

Solvesborg kommun har en yta av 186 km2.28

Karta 6ver Solvesborg kommun. Ur Seviirt i Blekinge - Sveriges tradgard s. 24

Solvesborgs kommunala forvaltningar bar

en

struktur av kommunledningskontor och serviceavdelningar, dar bland annat ett medborgarkontor finns. Medborgarkontoret ar inrymt i stadshusets foaje och ar husets reception. Dar kan man

ra

hjalp med till

exempel bostadsformedling, barnomsorg, turistfragor rned mera. Medborgarkontoret ar inte en digital informationscentral.

28 Statistik I 994-12-31 : Solves borg kommun, kommunledningskontoret [ s. 7]

(26)

Solvesborgs kultumamnd har en organisation av modellen bestallare- utforare,29 bibliotekschefen ar utfOrare. Andra kommunala forvaltningsomraden, som ar utforare, ar till exempel musikskola, gymnasieskola, aldre- och handikappomsorg. Respektive namnder

ar

bestallare.

Ungefar 80 % av befolkningen bor i tatorter. Narmare halften av kommunens invanare bor i centralorten Solvesborg.

Forsamlingama i kommunen ar:

Forsamling Gammalstorp Mjallby Solves borg Ysane

Invanare 1995 1250 5594 8278 1440

Inwnarantal i tiltorter, Solves borg kommun. Uppgiftema ar hllmtade ur Nationalencyklopedin, band I 8 s. 52

3.3.1 Forbindelser

Solvesborg genomkorsas av Europavag 22 ochjamvagen Kristianstad-Karlskrona.

Batforbindelse med Tyskland bar diskuterats men ej tratt i kraft annu.

3.3.2 Befolkning

Invanarantalet i Solvesborg kommun ar cirka 16 600. Solvesborg hade en markant minskning av befolkningen runt 1985, men for narvarande bar man en okning av

invanarantalet. Solvesborg kommun bar ett flyttningsoverskott. Detta visar pa en positiv befolkningsutveckling.30 Under de tio senaste aren, det vill saga mellan 1985 ocb 1995 har befolkningen okat med drygt ett tusen personer.

Forvarvsintensiteten; ar i yrkesfor alder %:

for samtliga 78 %

for kvinnor 74 %

Uppgiften ar hamtad ur Statistik 1994-12-31 : Solvesborg kommun, kommunledningskontoret [s.7]

29 Utforligare beskrivs denna organisationsstruktur ocb dess konsekvenser i kapitel5 och 7.

3₀Solvesborg av naturliga skal, fickdata 1996 s. 4

(27)

3.3.3 Naringsliv

Naringslivet i Solvesborg kommun utmarks av smaforetagande. Har finns 25 % av landets totala minkuppfodning. Fisket var lange dominerande men har minskat i betydelse pa senare

ar.

Efter samtal med arbetsformedlingen i Solvesborg fick vi uppgifter om att arbetslosheten i kommunen var 9,3%, varen 1996.

3.3.4 Antal forvarvsarbetande

Narin~sgren antal forvarvsarbetande

Jord och skogsbruk

Brytning av mineraliska produkter Tillverkning

EJ-,gas-och vattenforsoJjning Byggnadsverksamhet

Varuhandel,restaurang och hotellverksamhet SamfardseJ,post och telekommunikation

Bank, forsakring, fastighets och uppdragsverksamhet Offentlig forvaltning och andra tjanster

Ej .specifiserad verksamhet

658 26 1774 14 660 838 344 342 1966 201

ForvltrVsarbetande, Solvesborg kommun. Uppgift lir hamtad frim Solvesborg kommun, Bestiillarenheteu/INg 1993-09-07

De stOrsta foretagen i Solvesborg kommun ar:

Foretag

Solvesborg kommun Valeo Engine Cooling AB Samhall Eken

Ji-We Bolagen AB

Sydstallningar i Solvesborg AB ICA-BRA Stormarknad AB

Lantmannen Halland,Blekinge o Kronoberg Lagerberg i Nmjeby AB

Nordqvist fiskexport AB

Antal anstallda 1200

475 102 97 65 60 55 50 50

Stora fOrctag, antal anstallda, Solvesborg kommun. Uppgift hiimtad fh\n Statistik, Solvesborg kommun., kommun.lednings- lrontoret { s. 7]

(28)

3.4 Pengar fran EU - en chaos ffir Blekinge?

1989 beslutades det inom EU om en refonn av EU:s regionaJpolitiska verktyg.

Reformen innebar att fondema; regional- social och jordbruksfondema sammansmaltes under samlingsnamnet strukturfonderna. Stru.kturfonderna lamnar stod i fonn av bidrag.

Anledningen

ar

att paskynda den ekonomiska och sociala samordningen och att forbattra forutsattningama for regional utjamning. Strukturfondema arbetar med foljande mal;

• Mal 1 - Att framja utvecklingen i svagt utvecklade regioner

• Mal 2 - Att omstrukturera regioner med industrier pa tillbakag{mg

• Mal 3 - Att bekampa langtidsarbetsloshet

• Mal 4 - Att underlatta ungdomars intrade

pa

arbetsmarknaden

• Mal 5a - Att omstrukturera jord- och skogsbruk

• Mal 5b - Att under latta utvecklingen i jordbruksbygder

• Mal 6 - Stoo for Sveriges mest glest befolkade omraden.

Stod till andamal for Mal 2 anvands for att omstrukturera regioner med industrier pa tillbakagang. Det ar i huvudsak urbaniserade regioner vilka ar ganska valutvecklade men som i fraga om bland annat BNP, sysselsattning och arbetsloshet avviker fran EU:s genomsnitt. For att

ta

bidrag fran Mal 2 kravs att arbetsJosheten varit hogre an EU:s genomsnitt de senaste tre aren, aven att andelen industrisysseJsatta Jigger hogre an EU:s genomsnitt och att antalet sysselsatta inom industrin minskat markant. Det ar fern omraden i Sverige som tar Mal 2 stod. De ar:

• Norra Norrlandskusten

• AngennanJandskusten

• Bergslagen

• Fyrstad

• Delar av Blekinge

Totalt beror detta 750 000 manniskor i Sverige (8,6% av Sveriges befolkning). De lander i Europa som ingar i Mal 2 omraden ar: Storbritannien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Italien, Belgien, Nederlandema, Danmark och Luxenburg. Satsningar som priori teras ar bland annat saneringar av gamla industrianlaggningar, i syfte att attrahera nya foretag, forskning och utveckling i naringslivet, turism och informationsteknik.

Bade Ronneby kommun och Solvesborg kommun ar klassade som Mal 2-omraden av EU. Mal 2 har inom ramen for IT -projekt i Janet anslagit cirka 100 miljoner kronor aren

1995-99.³¹

IT- Blekingegruppen har utarbetat overgripande mal och strategier for IT program i Janet. I gruppen ingar bland annat representanter for LanstyreJsen, kommunema.

31 IT i Blekinge, Internet 1996-02-21

(29)

Losenord till Framtidens bibliotek 22 Landstinget, hogskolan och Halsohogskolan, Telia, Sydkraft med flera. Programmet omfattar 10 del program inom IT -omradet.

I det IT-program som lagts fram iir den viktigaste tanken att pengama ska anvandas sa att alta samhallsgrupper iar del av IT- utvecklingen. Sa manga som mojligt ska ia del av den nya teknikens fiukter och

ta

vara med och paverka utvecklingen. 32

De 10 program men ar FoU och regionalutveckling, Infrastruktur, Skola, Bibliotek, Kultur, Landsbygdsutveckling, Demokrati och samhallsservice, Solvesborg-600, Sma och medelstora foretag och Folkhalsa.33

De enskilda programmen/projekten aterst!r att beskriva,

ta

godkanda och genomforda.

Kostnadema for ett godkant program/projekt betalas tilll/3 av EU 1/3 av staten och 1/3 med egna projektpengar. 34

3.5 Blekinge och IT

Efter det att Ronneby sa medvetet och genomtankt utarbetat ett IT program 1993 botjade man aven pa lansniva att utarbeta strategier for IT i Blekinge. Avsikten med inriktningen mot ett IT -samhalle var art skapa en strukturomvandling, bade som en ekonomisk, social och mental forandring. Lansstyrelsen tog initiativ genom att ge SIKT i uppdrag att utarbeta en utvecklingsplan for IT i regionen.

SIKT ar en forskningsinstitution med egen styrelse och ar belagen pa Hogskolan i Karlskrona!Ronneby for att utveckla ideer, natverk och mojligheter att genomfora projekt inom IT. De arbetar med hogteknologiska projekt for att till exempel gora tekniken Iattillganglig for vanliga anvandare. SIKT ar ett forum for olika intressenter, till exempel foretag och kommuner. SIKT vill gora Blekinge till en forebild for hur man med IT skapar regional utveckling. Detta ska i sin tur Ieda till nyskapande av

arbetstillfallen. Stig Hagstrom har i egenskap av universitetskansler yttrat foljande om ITs betydelse for arbete inom framforallt industrin:

Detar viktigt nar man talar om IT, ochjag arden forste att saga att IT bar stor betydelse, att IT som teknik inte kommer att ersatta de bar industriema utan tvartom kommer att vara en viktig del i arbetssattet for dem.35

32 Hur ska vi i Blekinge anvanda IT? 1995, s. 13 33 Se narmare presentation pa sidan 23ff

34 IT i Blekinge, Internet I 996-02-21 35 Ingenjor Special nr 2/96, s. 2

(30)

Foljande effekter forvantades:

• Okad sysselsattning

• Miljoeffekter

• Kompetenshojning

• Produktutveckling

• Utveckling pa landsbygden

• Okat valstlmd

• Battre samhalJsservice

• Fler kvinnor i kvalificerade yrken

• Inflyttning till regionen

• Okad forskningsverksamhet3⁶

I Blekinge pagar en satsning pa att bygga ut den elektroniska infrastrukturen. Bade skolor och myndigheter skaffar snabbare och battre overforingslinjer med hjalp av ISDN (International Standard Digital Network). ISDN kan kallas for ett digitalt flertjanstnat. Genom ett enda telejack ska man kunna sanda och motta text, bild, data och tal. ISDN-natet ar oskiljaktigt fran det konventionella telenatet. For att kunna nyttja dessa tjanster maste man ha ett ISDN-abonnemang.³⁷Dessa kan kallas "asfalterade vagar". Utover denna "vag" satsar man i Blekinge aven pa en elektronisk motorvag, det sa kallade ATM³⁸-natet. MeHan Karlskrona och Ronneby ar ATM-natet fardigbyggt och ska fortsatta nertili Lund och Malmo och darifn1n uti varlden.³⁹ATM-tekniken rnojliggor_hoghastighetskommunikation i bade lokala nat och i publika nat. ATM- tekniken mojliggor samma kapacitet for alia anvandare i natet.

3.5.1 Delprogram for Mal-2 omraden i Blekinge

Nedan foljer en sammanfattning av de olika delprogramrnen som tagits fram av

framforallt SIKT men aven av kommunala tjansteman i Blekinge. For att ia bidrag fran EU maste man ha program for genomforandet av projektet. Vi har utgatt

fran

lnformationsteknologi i Blekingeregionen.

3.5.1.1 Forskning ocb Utveckling samt regional utveckling

Syftet med SIKTs delprogram "FoU och regional utveckling" ar att identifiera,

utvardera och producera anvandbara tjanster och produkter inom informationsteknologi.

Inriktningen ar tillganglighet for skapande och anvandning av information, bade fysisk och logisk samt anvandarorienterad tillganglighet. Med fysisk tillganglighet menas

36 Informationsteknologi i Blekingeregionen I 995, s. 5

37 Thorell, IT & datalexikon 1996, s.113

38 Asynchronous Transfer Mode

ar

en standard for hoghastighetsnatverk 39 Hur ska vii Blekinge anvanda IT, s.8

(31)

Losenord till Framtidens bibliotek 24 uppbyggnad av infrastruktur och sammankopplade natverk. Med logisk ti1lganglighet menas att de fysiska natverken utformas pa samma satt, sa som skolnat, biblioteksnat, halso- och sjukvardsnat. Anvandarorienterad tillganglighet beror utfonnningen av tjanster och produkter fran ett anvandarperspektiv. For att kunna overga fran ett storskaligt industrisamhalle till ett smaskaligt kompetenssamhalle kravs analys och forstaelse for manga olika foreteelser, sa som arbetssituationer, kompetensutveckling med mera. Kunskapsutvecklingscentra som hogskolor och universitet spelar en stor roll inom FoU och regional utveckling.40

For att sakerstalla att lamplig infrastruktur byggs upp

ar

det viktigt for FoU och regional utveckling att ha bade internationellt djup och regional forankring.

3.5.1.2 lnfrastruktu r

Detar landsting, kommuner och foretag som staller krav pa "elektroniska motorvagar"

men det

ar

minst lika viktigt att smaforetag, privatpersoner och lantbrukare iar till gang till detsamma enligt SIKT. For att sa snabbt som mojligt ge tillgang till hoghastighetskommunikation i de olika de lama i Blekinge foreslas placering av bredbandssystem. 41 Stadernas noder forbinds med kablar som gravs ner. Det finns ocksa tank.ar p_a nataccess for privatpersoner via radiolankar. En annan variant ar att anvanda redan existerande abonnentledningsnat och med hjalp av ADSL 42-teknik ge tillgang till medelhog

hastighet. Detta mojliggor aven bestallvideo direkt till hushallen. Effektema av tillgang till denna "vag" blir att man iar manga mojligheter att komma i kontakt med IT.

Intn:issegrupper som foretag, institutioner och privatpersoner Jar sig utnyttja dess mojligheter genom att kopa och salja varor och tjanster, skapa kontakter, formedla utbildning och samhallsinformation. I det regionala perspektivet garanteras

genomfOrandet av en infrastruktur dar centrala aktorers roll ar valdefinerade. ⁴³

3.5.1.3 Skola

Skolan forbereder bam och ungdomar for det nya informationssamha1let. Skolan skaH utbilda medborgarna for att bland annat kunna hoja kvaliten i den demokratiska processen. God utbildning

ar

nodvandig for att kunna hantera beroendet av omvarlden pa manga plan, bland annat ekonomiskt, politiskt och kultureJlt. Syftet med

delprogramrnet Skolan ar bland annat att forbereda for nya former for den pedagogiska processen och distributionen av kunskap inom skolan. Syftet

ar

ocksa att starka

regionen genom utbildning inom IT, att forebygga social segregation genom att undvika en uppdelning av befolkning i "de som kan och vill" och "de som varken kan eller viii".

40 Informationsteknologi i Blekingeregionen 1995, s. 6ff

41 Systemet kraver anvandning av modem, men man tar moj lighet till flera kanaler vid overforing.

42 Asymmetrical Digital Subscriber Line, en teknik for overforing av data pa tvatradig telefonlinje, detta kan anvandas till bestallar-TV/interaktiv TV.

43 Inforrnationsteknologi i Blekingeregionen 1995, s. 4

(32)

Losenord till Framtidens bibliotek 25 Forutom IT -utbildning skal1 IT aven anvandas pa sa satt att andra inlamingsmal kan uppm1s44.

Information och kommunikationsteknik i undervisningen ska11 medverka till att starka alia bam och ungdomars totala kompetens genom olika atgarder sasom att skapa demonstrationsmiljoer med attraktionskraft for elevema. SIKT viii aven gora

informationstek:nologi till en integrerad del av undervisningen, utveckla interaktiva45

laromedel och eliminera skarpa granser mellan skola och naringsliv. For att pa sa satt underlatta ungdomars mojligheter att komma in pa arbetsmarknaden. Genom detta forvantas effekter i form av medborgare med stor rormaga att utveckla nya

fardigheter i ett samhalle som standigt fOrandras. Kunskapen om tekniken skall ocksa rnedverka till att hoja kvaliten i yrkesli:vet och i livet som helhet. Forvantningar finns ocksa att IT-kompetens kan vidareutveckla och foradla traditionella och lokala branscher.

3.5.1.4 Kultur

KuJturell verksamhet paverkar vart samhalle. Utvecklingen sker pa manga olika plan, till exempel mentalt och ekonomiskt. Har menas att kultur ar grundlaggande fOr manniskors forestallningar om sig sjalva och sin roll i samhallsutvecklingen. Man kan med hjalp av IT vidga deltagandet i kulturlivet, skapa kreativa motesplatser, tydliggora kulturarvet med mera. Insatsema inom kulturomradet med IT delas grovt in i; skapande, distribuenmde och interaktiva aktiviteter46. Med skapande menas till exempel de nya medier som mojliggor en fornyelse av konstnarliga uttrycksmedei.⁴⁷Som ett exernpel kan vi namna multimedia och CD-ROM skivor, dessa kan anvandas till exempeJ av konstgallerier. Distribuerande handlar om att man med hjalp av informationsteknologi kan tillgangliggora kulturella yttringar i olika miljoer, beroende pa infrastrukturen. Vi ser mojligheten till Intemetuppkoppling som ett exempe1. Interaktiva innebar att man sjalv ar delaktig och medskapande, till exempel vid nyhetslasande pa Internet.

3.5.1.5 Bibliotek

Tva av syftena i lnformationsteknologi i Blekingeregionen ar att rned hjalp av

informationsteknologi gora biblioteken till nagon form av medborgarkontor samt att se biblioteket som en resurs i det livslanga Jarandet.lnformationsteknologi ⁱ

Blekingeregionen viiJ utveckla biblioteken sa att de kan vara ett centrum for spridning och utveckling av infonnationsbehandling, samt skapa motesplatser pa biblioteket i lokalsamhallet. Biblioteket bor ges en alit viktigare roll sorn strategisk funktion for att sprida kunskap och kompetens i IT samhallet. Biblioteket som rum kommer att kunna

44 Informationsteknologi i Blekingeregionen 1995, s.l2

45 Man valjer sjalv vilken information man vill ha, vilken ordning den ska visas och oar man ska titta pa den.

46 Informationsteknologi i Blekingeregionen 1995, s. 14

47 Vid besok pa Louisiana, konstmuseum i Danmark konstaterar vi att videokonst ar pa frammarsch. Utstallningen Now Here, sommaren 1996.