Obligatorisk
hållbarhetsredovisning
En lagändrings effekter på stora företags hållbarhetsarbeten
Max Hamrén Selma Nyberg
Handledare: Anna Bengtson Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
VT 2017
Datum för inlämning: 2017-06-05
1
Sammanfattning
Denna studie är en undersökning av effekterna av en ny lagändring i Årsredovisningslagen som börjat gälla från och med redovisningsåret 2017. Lagändringen innebär att stora företag måste producera och publicera en hållbarhetsredovisning varje år i samband med sin årsredovisning som beskriver olika faktorer av deras hållbarhetsarbete. Utgångspunkten i studien har varit att undersöka huruvida förändrade krav på de berörda företagens redovisningar kan påverka deras arbete med hållbarhet. Den data som använts har primärt inhämtats genom intervjuer med fem stora företag, vilka opererar inom tungindustrin och nu påverkats av lagändringen, men har även kompletterats med hjälp av årsredovisningar och andra typer av hållbarhetspublikationer.
Studiens resultat visar att det inte finns några tydliga effekter på hållbarhetsarbetet hos företag som tidigare redovisat frivilligt. Studien visar även att lagändringen lägger en grund för att succesivt öka kvaliteten på företagens redovisningar, vilket även på längre sikt leder till förbättrat hållbarhetsarbete hos företag genom hela leverantörskedjan.
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Problematisering ... 6
1.3 Syfte och frågeställning ... 7
2. Teori ... 7
2.1 Hållbar utveckling ... 7
2.2 Corporate Social Responsibility (CSR) ... 7
2.3 Redovisningsteori ... 8
2.3.1 Intressenter ... 9
2.3.2 Legitimitet ... 10
2.3.3 Institutionella faktorer ... 10
2.4 Analysmodell... 12
3. Metod... 13
3.1 Studiens utformning ... 13
3.2 Urval av företag ... 14
3.3 Urval av intervjurespondenter ... 15
3.4 Forskningsetik vid intervjuer... 16
3.5 Intervjuupplägg ... 16
3.6 Intervjufrågornas utformning ... 18
3.7 Andra källor till empirisk data... 20
3.8 Kvalitet av intervjudata ... 20
3.9 Bearbetning och analys av data ... 22
3.10 Studiens trovärdighet ... 23
4. Empiri ... 24
4.1 Företagens Bakgrund ... 24
4.1.1 Boliden ... 24
4.1.2 Alfa Laval ... 24
4.1.3 Saab ... 24
4.1.4 Zinkgruvan ... 25
4.1.5 Arctic Paper ... 25
4.2 Hållbarhetsarbete ... 25
4.2.1 Boliden ... 25
4.2.2 Alfa Laval ... 26
3
4.2.3 Saab ... 26
4.2.4 Zinkgruvan ... 27
4.2.5 Arctic Paper ... 27
4.3 Hållbarhetsredovisning ... 28
4.3.1 Boliden ... 28
4.3.2 Alfa Laval ... 28
4.3.3 Saab ... 29
4.3.4 Zinkgruvan ... 30
4.3.5 Arctic Paper ... 30
4.4 Lagändringen ... 31
4.4.1 Boliden ... 31
4.4.2 Alfa Laval ... 31
4.4.3 Saab ... 31
4.4.4 Zinkgruvan ... 32
4.4.5 Arctic Paper ... 32
4.5 Summering av företag ... 33
5. Analys ... 34
5.1 Intressenter ... 34
5.2 Legitimitet ... 34
5.3 Institutionella faktorer ... 35
5.4 Effekter ... 36
6. Slutsats... 37
7. Avslutande diskussion ... 38
8. Källförteckning ... 40
Bilaga A: Intervjufrågor till Christer Ryman, Boliden AB ... 45
Bilaga B: Intervjufrågor till Catarina Paulson, Alfa Laval AB ... 47
Bilaga C: Intervjufrågor till Evalena Persson, Saab AB ... 49
Bilaga D: Intervjufrågor till Agne Ahlenius, Zinkgruvan AB ... 51
Bilaga E: Intervjufrågor till Jonas Dahlqvist, Arctic Paper AB ... 53
4
1. Inledning
I följande avsnitt kommer bakgrund till studiens undersökningsområde att presenteras.
Inledningsvis beskrivs lagändringen om obligatorisk hållbarhetsredovisning följt av det vanligast förekommande redovisningsramverket hos företag idag. Sedan definieras viktiga begrepp och termer, vilka används återkommande i studien. Detta följs av en problemdiskussion som utmynnar i uppsatsens syfte och frågeställning.
1.1 Bakgrund
I juli 2016 fastslogs en lagändring som innebär att stora företag från och med årsskiftet 2016/2017 måste inkludera eller bifoga en hållbarhetsredovisning i sin årsredovisning (Sandow, 2016). Lagändringen grundar sig på ett EU-direktiv från 2014 som Sverige implementerat (Europeiska Parlamentet, 2014). Den svenska lagstiftaren har dock valt att tolka begreppet stora företag snävare än EU-direktivet och därför omfattar bestämmelsen fler företag i Sverige än i andra delar av EU. ”Stora företag” definieras enligt den svenska bestämmelsen i årsredovisningslagen 6 kapitlet §10 som företag med fler än 250 anställda, nettoomsättning över 350 miljoner kronor och balansomslutning över 175 miljoner kronor (Årsredovisningslagen, 2016).
I Sverige är det därmed ungefär 1600 företag som berörs av redovisningskravet (Lindholm, 2016),vilka nu behöver anpassa sina redovisningar efter detta. Däremot finns det många företag, som sedan tidigare har hållbarhetsredovisat helt frivilligt. Här har påtryckningar från framförallt samhället och från konkurrenter varit en bakomliggande faktor till att företagen börjat med den frivilliga redovisningen (Rimmel & Jonäll, 2016). Hur dessa företag bemöter de nya lagkraven och den förändrade konkurrenssituationen är även ett genomgående fokus genom denna studie.
Idag redovisar företag vanligtvis sina hållbarhetsarbeten enligt en eller flera globala riktlinjer, exempelvis enligt det välkända Global Reporting Initiative (GRI) ramverket. GRI är sätt för företag att hållbarhetsredovisa enligt en struktur som företag världen över applicerar (Global Reporting Initiative, 2016). Strukturen är uppbyggd efter två delar där den första består av universella standarder som är obligatoriska att redovisa. Den andra delen består av tre områden:
ekonomi, miljö och sociala aspekter, där företagen kan mer fritt kan välja vilka parametrar de
5
vill redovisa. Företagens mål och strategier för att uppnå dessa ingår också i GRI-ramverket. I dagsläget redovisar de flesta företag enligt regelverket G4. Många av dessa redovisade tidigare enligt föregångaren G3, och nu har GRI kommit med ett nytt regelverk, GRI Standards1, vilket alla företag som använder GRI måste tillämpa senast juni 2018 (Hamrén, 2017).
Vidare har den frivilliga hållbarhetsredovisningen skett i olika omfattning och på olika sätt. Ett problem med detta är att innehållet i redovisningen tillåts vara selektivt och subjektivt, vilket gör det svårt för forskare att kvalificera och jämföra redovisningar mellan olika företag (Rimmel & Jonäll, 2016, s. 84 f). Här kan standarder, så som GRI eller striktare regleringar, fylla en viktig funktion genom att konstruera gemensamma kriterier vilket bidrar till en ökad jämförbarhet och mindre subjektivitet. Det finns även studier som visar att striktare riktlinjer och regler för innehållet i hållbarhetsredovisningen kan leda till ökad kvalitet av den (Habek
& Wolniak, 2016).
De krav som nu ställs på svenska företag behandlar följande fem hållbarhetsområden som ska ingå i hållbarhetsredovisningen: miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (Årsredovisningslagen, 2016). Därmed kommer hållbarhetsarbete i denna studie att definieras som arbete som berör något av dessa fem områden. Det är i årsredovisningslagen, 6 kapitlet 12§ (Årsredovisningslagen, 2016), som innehållet i företagens hållbarhetsredovisning presenteras och den ser ut enligt följande:
1GRI Standards är ännu tydligare vad gäller bolagsstyrning och väsentlighet. EU-direktivet kräver inte att företag redovisar enligt GRI, men eftersom GRI-standards går i linje med EU-direktivet kan det räcka att redovisa GRI för att uppfylla EU:s direktiv (Hamrén, 2017).
6
Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska ange
1. företagets affärsmodell,
2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts,
3. resultatet av policyn,
4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser,
5. hur företaget hanterar riskerna, och
6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.
Rapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av rapporten, ska det anges vilka dessa riktlinjer är.
Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna i första stycket, ska skälen för detta tydligt anges.
Årsredovisningslagen, 2016.
I denna studie används begreppet hållbarhetsredovisning, vilket i årsredovisningslagen motsvaras av begreppet hållbarhetsrapport.
1.2 Problematisering
Flera svenska stora företag har producerat hållbarhetsredovisningar sedan länge, dock har de aldrig tidigare reglerats av lagstiftningar. Om den frivilliga redovisningen har varit en konkurrensmässig fördel för dessa företag kan situationen komma att förändras när fler företag börjar hållbarhetsredovisa enligt lagändringen. Därav är det i denna studie av intresse att undersöka hur företag som tidigare haft någon form av hållbarhetsredovisning bemöter denna förändring med fokus på hur företagen förändrar eller utvecklar sina hållbarhetsarbeten.
Samtidigt undersöks samspelet mellan redovisningen och arbetet och om en förbättrad kvalitet på redovisningen kan påverka hållbarhetsarbetet i samma riktning.
7 1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur företag som tidigare har haft någon form av frivillig hållbarhetsredovisning svarar på de obligatoriska redovisningskraven genom att utveckla eller förändra sina hållbarhetsarbeten. Detta leder fram till studiens frågeställning:
• Vilka effekter får lagändringen om obligatorisk hållbarhetsredovisning på hållbarhetsarbetet hos stora företag?
2. Teori
Följande avsnitt beskriver de begrepp och koncept som utgör grunden för studiens undersökningsområde. Olika teorier och definitioner rörande hållbarhetsarbete och redovisning kommer att beskrivas. Avslutningsvis presenteras och förklaras studiens analysmodell.
2.1 Hållbar utveckling
FN:s definition av hållbar utveckling grundar sig i Brundtlandrapporten från år 1987 och beskrivs som ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” (FN, 1987). Från januari 2016 gäller FN:s 17 nya mål för att främja hållbar utveckling världen över med förhoppningarna om att år 2030 ha satt stopp för fattigdom, brist på mat och rent vatten tillsammans med flera andra aspekter (FN, 2017). Dessa mål speglas delvis av den svenska lagändringen (Ygeman & Malm, 2016). För att vidare kunna förklara hur företag kan se på och engagera sig i hållbarhetsfrågor på ett djupare plan behandlas CSR-teori i följande avsnitt.
2.2 Corporate Social Responsibility (CSR)
Idag är hållbar utveckling ett vanligt begrepp inom olika samhällssammanhang men det är även ett vanligt förekommande begrepp i kommersiella årsredovisningar och marknadsföring. Det finns flera olika faktorer som tills idag påverkat den grad av hållbarhetsredovisning som företag arbetar med och det kan vara allt från påtryckningar från olika organisationer till att konsumentgrupper kräver att deras produkter eller tjänster ska uppnå någon grad av hållbarhet.
McWilliams och Siegel menar att ett begrepp relaterat till företags engagemang i
8
hållbarhetsfrågor är Corporate Social Responsibility (CSR) (McWilliams & Siegel, 2001).
Författarna definierar här CSR som “De aktiviteter som lyfter fram det sociala ansvarstagandet framför företagens intressen och djupare än vad lagen kräver.”. Enligt dem är huvudsyftet med CSR att företagets verksamhet ska försöka gynna så många intressenter som möjligt på bästa sätt och inte bara företagets investerare och kunder.
Feijoo et. al. (2014) ser CSR som ett verktyg för managers att använda i icke-finansiella syften som ska öka transparensen i organisationers redovisningar. CSR beskrivs här som ett verktyg som skapar en ömsesidig relation mellan företag och intressenter. Företaget kan välja att engagera sig i icke-finansiella aktiviteter med syfte att främja bland annat olika intressenter, sociala grupper eller miljön samtidigt som intressegrupperna har en förmåga att påverka ett företags initiativtagande. Företag kan sedan välja olika sätt att redovisa det hållbarhetsarbete de utför. Arbetet är nära kopplat till redovisningen, där det i denna studie undersöks på vilket sätt redovisningen påverkar arbetet. Med utgångpunkt i detta och för att försöka förstå hur situationen kommer att förändras i samband med lagändringen, kan redovisningsteorin förklara varför en del företag har valt att redovisat kring deras hållbarhetsarbeten frivilligt. Detta presenteras i följande avsnitt.
2.3 Redovisningsteori
Företagens informationsutgivning gällande redovisning kan enligt Rimmel och Jonäll (2016, s.
77 ff) beskrivas med hjälp av disclosureteorier, vilket är ett samlingsbegrepp för de teorier som behandlar frivillig och reglerad informationsutgivning. Grunden till redovisning är enligt teorin att det existerar ett behov av att dela information mellan aktörer (Rimmel & Jonäll, 2016, s.
79). Vad som behöver ingå i redovisningen påverkas vidare utav en rad olika omvärldsfaktorer, så som sociala, ekonomiska, kulturella, politiska eller regleringsrelaterade faktorer, vilka är föränderliga genom både tid och rum (Rimmel & Jonäll, 2016, s. 80). Redovisningens innehåll kan därför anses vara en produkt av omvärlden och av samhället som är i en ständig förändring.
I en perfekt fri marknad skulle det enligt Rimmel och Jonäll (2016, s. 79) uppstå ett så kallat
”disclosure optimum”, det vill säga att utbud motsvarar efterfrågan på den information som lämnas ut. I verkligenheten är detta sällan fallet då det existerar brister och obalanser i informationsutgivningen. Detta kan leda till marknadsmisslyckanden så som av felaktiga investeringar, informationsasymmetri och ofördelaktigt besluttagande eller allmännytta, där det
9
senare innebär att andra kan utnyttja information på någons annans bekostnad. Vid uppkomst av sådana marknadsförhållanden, är striktare regleringar kring redovisningspraxis eller en ökad frivillig redovisning från företagens sida, en lösning till att återställa balansen. Vid sådana åtaganden är ofta konsekvensen att företagens trovärdighet ökar gentemot intressenter och andra utomstående aktörer (Rimmel & Jonäll, 2016, s. 79 ff).
Det finns alltså ett behov att hitta en balans i graden av informationsutgivning, som gynnar företaget utan att ge några negativa konsekvenser. Vidare menar Rimmel och Jonäll (2016, s.
84) att mer informationsutgivning ger företaget ökad trovärdighet gentemot utomstående aktörer och att det samtidigt kan används som ett verktyg för marknadsföring. Däremot kan utgivning av fel sorts information leda till att företaget förlorar sina konkurrensfördelar eller rättstvister (Rimmel & Jonäll, 2016, s. 84 f). Rimmel och Jonäll (2016, s. 84) beskriver vidare att bakomliggande orsaker till frivillig redovisning kan beskrivas i termer av intressenter, legitimitet samt institutionella påtryckningar. I följande avsnitt kommer dessa att förklaras och fördjupas med avseende på frivillig hållbarhetsredovisning.
2.3.1 Intressenter
Intressenter är de grupper eller personer som antingen har inflytande på genomförandet av en organisations mål eller som själva påverkas av dessa (Freeman, et al., 2004). Enligt Deegan och Ward (2013, s. 70) anpassar företag ofta sin strategi eller sina handlingar efter de krav som ställs av olika intressentgrupper, vilket kan användas för att förklara de förändringar som sker inom en organisation. För företagets överlevnad är det även viktigt att uppfylla intressenternas informationsbehov (Deegan & Ward, 2013, s. 73). Vidare menar Rimmel och Jonäll (2016, s.
81) att om detta inte är fallet riskerar intressenterna att hamna i ett informationsunderläge, vilket kan ge negativa konsekvenser för båda parter. I ett sådant fall kan en striktare reglering av eller en ökning av den frivilliga redovisningen återställa balansen och motverka att problem uppstår.
I de fall när intressenter och företaget har samma intressen är det mer sannolikt att en större andel information kommer att utlämnas frivilligt. Vid tillräcklig informationsdelning ökar även trovärdigheten gentemot intressenterna, vilket gynnar båda parter (Rimmel & Jonäll, 2016, s.
80 ff).
10 2.3.2 Legitimitet
Enligt Dowling och Pfeffer (1975) samt Deegan (2006, s. 163) är legitimitet en resurs som företagen är beroende av för att överleva och existera på en marknad. Enligt Deegan och Ward (2013, s. 70) ges legitimitet genom att företaget ständigt arbetar i enlighet med samhällets värderingar, normer och riktlinjer. Följden av att dessa ständigt förändras är att företagen behöver svara på förändringarna genom att handla i enlighet med de nya normerna. Vidare beskriver O’Donovan (2000 s. 129, 133) att företag kan använda redovisning av hållbarhetsarbete för att visa att de är transparenta, vilket resulterar i en ökad grad av legitimitet.
Detta kan ge en grundligare förklaring till varför företag väljer att redovisa kring aktiviteter som egentligen inte är direkt kopplade till deras finansiella aktiviteter.
Enligt Lindblom (1994) samt O’Donovan (2000, s. 129) finns det fyra olika sätt för organisationen att uppnå eller behålla sin legitimitet på organisationen när omvärldens krav förändras: att informera om organisationens arbete eftersom de redan uppfyller kraven, att försöka förändra omgivningens syn på företaget, att manipulera uppfattningen om organisationen genom att rikta uppmärksamheten mot andra problem eller att förändra externa förväntningar och normer för att kringgå förändringar inom organisationen. Därmed används enligt Rimmel och Jonäll (2016, s. 84) frivillig redovisning ofta för att avleda negativ uppmärksamhet eller hantera risker för minskad legitimitet. Exempelvis skulle ett företag som tidigare genomgått skandaler med nedhuggning av urskog i Sverige börja hänvisa till deras redovisning av insatser för att rädda regnskogen i Sydamerika. Samtidigt kan även jämförelser av företagens frivilliga redovisningsnivå ge en ökad legitimitet när denna nivå är högre i jämförelse med konkurrenternas (Rimmel & Jonäll, 2016, s. 84).
2.3.3 Institutionella faktorer
Institutionell teori är ett omfattande område och i denna studie behandlas den del av teorin som kallas Ny Institutionell Sociologi (NIS). Inom detta område beskrivs institutionella faktorer av Rimmel och Jonäll (2016, s. 137) som påtryckningar från samhället, vilka kan förklara en organisations handlande och varför flera organisationer ofta anammar liknande normer och strukturer. Frivillig redovisning av hållbarhetsarbetet kan här anses vara en sådan påtryckning som blivit en norm att följa och där redovisningsramverken har antagit liknande strukturer hos företagen.
11
DiMaggio och Powell (1983) beskriver två grundläggande delar inom området för institutionella faktorer. Dessa är isomorfism och frikoppling, vilka även förklaras och fördjupas utav Rimmel och Jonäll (2016) samt Deegan (2006). Isomorfismen består utav tre delar:
tvångsisomorfi, mimetisk isomorfi samt normativ isomorfi. Den första delen, tvångsisomorfi, innebär att organisationen enbart förändrar institutionella metoder på grund av en tvingande auktoritet, vilket kan komma från dess beroende av andra företag eller förväntningar, normer eller regleringar i samhället. Den andra delen, mimetisk isomorfi, innebär att organisationen anpassar sig och imiterar andra företag till följd av osäkerhet om exempelvis otydliga mål, nya teknologier eller symbolisk osäkerhet. Anpassningen blir således ett försök att bibehålla eventuella konkurrensfördelar och legitimitet. Den tredje delen, normativ isomorfi, innebär att det finns ett påtryckningar i form av professionalisering. Dessa kan vara utbildning och legitimering från universitetsspecialister eller utvecklingen av nätverk som tillåter nya metoder att spridas snabbt mellan företag (Rimmel & Jonäll, 2016, s. 137 f).
DiMaggio och Powell (1983) beskriver frikoppling som att organisationens ledning har uppfattat ett behov att organisationen borde anta institutionella metoder och därför format formella processer och ramverk som syftar till att införa detta i verksamheten. I praktiken är de faktiska metoderna som används väldigt annorlunda från de institutionellt formade ramverken (Rimmel & Jonäll, 2016, s. 139). Detta skulle exempelvis vara att en organisation använder sin redovisning för att framstå som väldigt miljömässigt och socialt ansvarstagande, vilket inte överensstämmer helt med verkligheten (Deegan, 2006, s. 187).
12 2.4 Analysmodell
Figur 1 nedan representerar studiens analysmodell följt av en förklaring till denna.
Figur 1: Beskriver kopplingen mellan företags frivilliga hållbarhetsredovisning (FHR), obligatoriska hållbarhetsredovisning (OHR) samt hållbarhetsarbete (HA).
Figur 1 representerar skeendet när ett företags frivilliga hållbarhetsredovisning övergår från att vara helt frivillig, till att bli delvis obligatorisk. Modellen representerar hur omvärldsfaktorer, hållbar utveckling, CSR samt påtryckningar från intressenter, legitimitet och institutionella faktorer präglar företagens sätt att bedriva hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Den nedre vänstra halvan representerar situationen innan lagändringen införts och den nedre högra halvan representerar situationen efteråt. Överlappningen mellan cirklarna visar på hur arbete
13
och redovisning påverkar varandra. De tre cirklarna i den högra delen av modellen ämnar visa hur det skett en förändring av förhållandet mellan arbetet och redovisningen efter att regleringskrav på redovisningen tillkommit. Modellen syftar vidare till att förklara denna förändring genom att det uppstår effekter på hållbarhetsarbetet vid införandet av regleringen. I denna studie motsvarar effekterna de förändringar som sker hos företagens hållbarhetsarbeten.
För att förstå dessa effekter kommer samspelet mellan arbete och redovisning, samt redovisningens påverkan på arbetet att undersökas. Med detta som utgångspunkt kommer förändringar hos faktorer som tidigare påverkat redovisningen, det vill säga påtryckningar från intressenter, legitimitet och institutionella faktorer att analyseras. De tidigare stegen i ledet, från CSR till omvärldsfaktorer, kommer utelämnas från analys eftersom dessa faktorer anses vara oföränderliga i samband med lagändringen och därför inte heller ger några direkta effekter på hållbarhetsarbetet.
3. Metod
I följande avsnitt kommer det tillvägagångsätt som använts för att bemöta studiens syfte och frågeställning att beskrivas. Valet av metod och alla steg på vägen för att nå en färdig uppsats kommer att presenteras, samtidigt som metodvalets konsekvenser för undersökningen diskuteras. Avslutningsvis resoneras kring studiens trovärdighet utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
3.1 Studiens utformning
Denna studie är en kvalitativ undersökning, där fem stora företag undersöks för att förstå effekterna av lagändringen om obligatorisk hållbarhetsredovisning på deras hållbarhetsarbeten.
Undersökningens primära datainsamlingsmetod är kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa metodens styrka ligger i att ge en helhetsbild som möjliggör en fördjupning och förståelse för sociala processer och sammanhang. Nackdelen i jämförelse med den kvantitativa metoden är att den inte kan säga hur väl frågeställningen täcker alla fall, och att resultaten således blir svårare att statistiskt sätt generalisera (Holme et al., 1997, s. 79 f). Däremot har ett begränsat antal kvalitativa intervjuer varit önskvärt då undersökningen ämnar beskriva en viss situation och ett specifikt handlingsförlopp snarare än samhällets allmänna åsikter, så som enkätundersökningar ämnar beskriva (Kvale, 1997, s. 37). Dessutom har de utvalda intervjuobjekten ansetts besitta en större del av den kunskap som efterfrågats i denna studie för
14
att kunna besvara dess syfte och frågeställning. Med dessa skäl har intervjumetoden bedömts vara den mest lämpliga i förhållande till andra metoder. Utöver datainsamling genom intervjuer har kompletterande material använts, vilket framförallt består av års- och, hållbarhetsredovisningar, GRI-rapporter samt material från myndigheter där lagändringen behandlas. Mer specifikt beskrivs användningen av detta material mer djupgående i avsnitt 3.7.
3.2 Urval av företag
Vid urvalet av företag har de företag som omfattas av lagändringen och de som sedan tidigare har haft någon form av hållbarhetsredovisning valts. Detta urval är nödvändigt för att kunna undersöka hur relationen mellan deras arbete och redovisning förändras i samband med lagändringen och därmed även för att besvara studiens frågeställning. För att kombinera ett bredare och ett taktiskt urval valdes fem olika företag inom en relaterad industri och inom en påfrestad marknad sett utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Genom ett bredare urval av fem företag är tanken att använda den komparativa metoden där kontrasterande fall jämförs, vilket är en grundläggande analysteknik inom den kvalitativa studien (Jensen & Andersson, 1995, s. 124 f). Valet att studera relaterade industrier baseras också på att öka jämförbarheten mellan fallen och därmed kunna undersöka vilka trender och utvecklingar som uppstått och varför. Vidare har det ansetts vara ett taktiskt urval att välja kritiska fall, så som företag inom en hållbarhetspåfrestad marknad, där de undersökta effekterna av lagändringen kan vara tydligare.
För ökad statistisk generaliserbarhet av studiens resultat hade en undersökning av fler företag varit önskvärt, vilket begränsades främst på grund av de kontaktade företagens ovilja att ställa upp i intervjuer. Dessutom har begräsningen till fem företag tillåtit en djupare förståelse utav varje fall, vilket ansetts vara nödvändigt för en djupare förståelse av fenomenet för att kunna besvara studiens frågeställning.
För att välja ut enskilda företag med önskade kvaliteter har ett antal förundersökningar gjorts, där en granskning utav företagens tidigare års- och hållbarhetsredovisningar samt GRI- rapporter. Detta har gett en bättre kännedom om vilka företag som är relevanta för denna undersökning och därmed har det även varit ett underlag för valet av företag att kontakta. Vidare har även ett bekvämlighetsurval gjorts där de primärt kontaktade företagen har haft ett passande geografiskt läge för att möjliggöra en intervju på plats. Rekommendationer har sedan lett till att ett antal företag som varit geografiskt sett mer svårtillgängliga har intervjuats via telefon.
Primärt kontaktades företag inom tungindustrin, vilket är en påfrestad marknad utifrån vissa
15
hållbarhetsaspekter, exempelvis miljö och säkerhet. Slutligen valdes de företag som valde att ställa upp på intervjuer. De utvalda företagen är Alfa Laval AB, Boliden AB och Zinkgruvan AB, vilka verkar inom gruvbranschen, Arctic Paper Sverige AB som verkar inom pappersmassa-industrin samt Saab AB, vilka verkar inom den högteknologiska industrin för försvarsbranschen.
3.3 Urval av intervjurespondenter
De utvalda intervjurespondenterna är antigen hållbarhetsansvariga chefer eller verkställande direktör på respektive företag. Respondenterna har på förhand bedömts besitta de kvalitéer och den kunskap som efterfrågats, vilket Jensen och Andersson (1995, s. 37) argumenterar kan öka chansen för att de utvalda ska vara i riktlinje med studiens problemställning. Vidare har risken att dessa personer inte är medvetna om företagets hållbarhetsarbeten eller redovisning bedömts vara liten, och att få efterfrågad information därför inte borde utgöra något större problem. I Tabell 1 nedan presenteras de utvalda intervjurespondenterna:
Tabell 1: Tabell över intervjuobjekt rangordnade efter intervjudatum.
Namn Företag Jobbtitel Intervjudatum Intervjuform Tid (min)
Christer Ryman
Boliden AB Director Group Sustainability
2017-03-22 Möte 56
Catarina Paulson
Alfa Laval AB
Corporate Social Responsibility Manager
2017-04-05 Telefon 47
Evalena Persson
Saab AB Director Corporate Responsibility Coordination
2017-04-10 Möte 62
Agne Ahlenius
Zinkgruvan AB
Chief Executive Officer (CEO)
2017-04-11 Möte 70
Jonas Dahlqvist
Arctic Paper AB
Environmental Coordinator
2017-04-12 Telefon 54
16 3.4 Forskningsetik vid intervjuer
För att öka kvaliteten på materialet som har erhållits i intervjuerna har intervjufrågorna (se bilagor) och syftet med studien skickats till intervjuobjekten i förväg. Således har respondenten fått möjlighet att förbereda sig och reda ut eventuella oklarheter. Detta har dessutom gett den intervjuade möjligheten att dra sig ur ifall hen känt sig obekväm eller tyckt sig sakna kunskaper för att kunna besvara de utskickade frågorna. Jensen och Andersson (1995, s. 67) samt Justesen och Mik-Meyer (2011, s. 51) argumenterar i enighet med Kvale och Brinkmann (2014, s.107) att ett informerat samtycke med intervjupersonen är viktigt, där hen vet vilken information som önskas och varför det är viktigt att få denna information. Vid inledningen av respektive intervju informerades därför den intervjuade återigen om studiens syfte och även om hur resultatens ska användas och presenteras, hur inspelningen kommer att förvaras, hur resultaten kommer att analyseras och användas, samt var studien kommer att publiceras. Anonymitet för den intervjuade säkerhetsställdes också vid önskan om detta. Slutligen informerades vardera respondent om att studien kommer att skickas till dem innan publicering i syfte att granskas och med möjlighet att kommentera eller korrigera påståenden som har missuppfattats eller inte stämmer överens med hens faktiska uppfattningar. Sammanfattningsvis är ett informerat samtycke viktigt och bidrar till att den intervjuade ska känna sig bekväm i att ge ut information och således inte bidra med negativa konsekvenser för undersökningen.
3.5 Intervjuupplägg
Samtliga intervjuer har varit av semi-strukturerad form. Detta innebär att intervjufrågorna formulerats på förhand efter ett antal teman, där syftet med dessa är att användas mer som en mall eller guide under intervjutillfället. Den semi-strukturerade intervjuformen gör det möjligt att föra en öppen diskussion som fördjupar sig inom områden som anses relevanta för forskningen samtidigt som det också finns utrymme för att diskutera oväntade intressanta områden. Eftersom intervjupersonerna i denna studie har en större kunskap inom det undersökta området har det bedömts vara fördelaktigt att till en viss del låta dem styra diskussionen. Samma öppna frågor har ställts till alla intervjupersoner med en viss anpassning till personens specifika position i förhållande till undersökningen, vilket enligt Justesen och Mik-Meyer (2011, s. 46 f) är önskvärt vid semi-strukturerade intervjuer. Generellt sätt anses öppna frågor minska jämförbarheten av insamlade data (Lantz, 2013, s. 47) samtidigt som det kan vara fördelaktigt med öppenhet när känsliga ämnen behandlas för att inte hämma intervjupersonens reflektioner
17
(Justesen & Mik-Meyer, 2011, s. 46). Av denna anledning har ett mellanting av öppna och strukturerade frågor ansetts vara ännu mer passande i denna studie. Anmärkningsvärt är att vid utformningen av intervjufrågorna till Arctic Paper AB, uppfattades deras miljörapport motsvara en hållbarhetsredovisning. Denna förväxling framgick under själva intervjutillfället och det bidrog till att intervjuformen blev mer utav en öppen form med fler improviserade frågor jämfört med övriga intervjuer.
Tre intervjuer har genomförts på plats, vilket har haft en betydelsefull roll för samspelet mellan de deltagande vid intervjun, där vi som intervjuare har fått möjligheten att öka dynamiken genom att visa ett stort engagemang och intresse (Lantz, 2013, s. 93). Dessutom har ett möte på plats möjliggjort avläsning av kroppsspråk och att fånga ytterligare nyanser av diskussionen.
De tre intervjuerna hölls på respektive företags huvudkontor, varav Boliden AB och Saab AB:s i Stockholm stad samt Zinkgruvan AB:s i Närke, Askersunds kommun, vilket ligger sex mil söder om Örebro. Övriga två intervjuer har genomförts via telefon då respondenterna har föredragit detta eller på grund av våra begränsade möjligheter att resa till Skåne och Bohuslän.
Se Tabell 1 för mer information om genomförda intervjuer.
Intervjuerna med respondenter från Arctic Paper Sverige AB, Boliden AB, Saab AB och Zinkgruvan AB har spelats in efter respondenternas godkännande. Inspelandet ökade koncentrationen och engagemanget under själva intervjutillfället, vilket varit fördelaktigt eftersom det kan vara svårt att lyssna och anteckna samtidigt (Lantz, 2013, s. 144). Intervjun med vår respondent från Alfa Laval AB blev inte inspelad på grund av tekniska skäl under telefonsamtalet. Under denna intervju fördes istället mer utförliga anteckningar än övriga intervjuer. Att enbart föra anteckningar innebär däremot att data reduceras på ett osystematiskt sätt då det nedskrivna materialet omedvetet selekteras (Lantz, 2013, s. 144). Att två intervjuare deltog möjliggjorde att den ena kunde anteckna mer noggrant samtidigt som den andra förde samtalet vidare. Anteckningarna har sedan sammanställts och diskuterats för att minska risken att viktig information utelämnas.
18 3.6 Intervjufrågornas utformning
Intervjufrågorna har utformats enligt trattprincipen i en logisk ordningsföljd (Lantz, 2013, s.
73), där upplägget går från mer generella frågor som sedan smalnas av till mer specifika frågor om företagets hållbarhetsarbete, redovisning och kopplingen mellan dessa. Slutligen fokuserar frågorna på hur lagändringen påverkar företaget i förhållande till dessa. De inledande frågorna behandlar intervjupersonens bakgrund. Tanken har varit att upplysningar som exempelvis anställningsår och position i företaget kan vara relevanta och nödvändiga för att kunna bedöma den erhållna informationen och dess trovärdighet vid den senare analysfasen, vilket belyses vara viktigt enligt Justesen och Mik-Meyer (2011, s. 49) samt Lantz (2013, s. 73).
Intervjufrågorna är utformade efter att vara tydliga, enkla och lätt begripliga, öppna, neutrala och icke-ledande samt att följa en logisk ordningsföljd, vilket Jensen och Andersson (1995, s.
67-82) menar är önskvärt. Uppföljande frågor har ställs på ett uppmuntrande sätt, vilket kan bidra med att den intervjuade känner sig bekväm med att diskutera känsliga områden (Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 176 f). Flertalet av intervjufrågorna behandlar dessutom samma aspekt men ställs på ett lite annorlunda sätt, vilket görs medvetet då det enligt Jensen och Andersson (1995, s. 63 f) samt Justesen och Mik-Meyer (2011, s. 47) ökar chansen att få relevanta svar på de efterfrågade aspekterna. Frågorna har granskats och diskuterats med Bengtson, denna studies handledare, i syfte för att förbättra frågornas kvalitet innan de används vid det riktiga intervjutillfället. Justesen och Mik-Meyer (2011, s. 50) belyser även att en granskning, eller föredragvis en pilottest, av frågorna på en utomstående person anses önskvärt då det ger möjlighet till förbättringar. Vidare bör frågorna hållas inom ramen från tio till femton stycken (Justesen & Mik-Meyer, 2011, s. 50), vilket vi har förhållt oss till vid exkludering av den första bakgrundsfrågan. Vidare har de teorier som denna undersökning behandlar varit grunden för utformningen av intervjufrågorna. Se Tabell 2 nedan för operationalisering av teorierna.
19
Tabell 2: Operationalisering av teori och dess koppling till våra intervjufrågor.
Analys-variabel Teori referenser Operationalisering Intervjufrågor
CSR och
hållbarhetsarbete
(Feijoo, et al., 2014) (McWilliams & Siegel, 2001)
Hur arbetar företaget med hållbarhet?
(1),2,3,4
Hållbarhets- redovisning
(Rimmel & Jonäll, 2016) Hur redovisas hållbarhetsarbetet?
Vilket redovisningsramverk följs och varför?
Vad är relationen mellan arbetet och redovinsnigen?
5,9,10
Intressenter (Freeman, et al., 2004) (Deegan & Ward, 2013) (Rimmel & Jonäll, 2016)
Finns det ett behov utav ge intressenter information?
Vilken information ges frivilligt och varför?
8
Legitimitet (O'Donovan, 2000) (Dowling & Pfeffer, 1975)
(Deegan & Ward, 2013) (Lindblom, 1994)
(Rimmel & Jonäll, 2016)
Används frivillig
redovisning som ett verktyg för ökad legitimitet?
Verktyg för marknadsföring?
Avleda negativ uppmärksamhet?
Hantera risker med legitimitet?
6
Institutionella faktorer
(DiMaggio & Powell, 1983)
(Deegan, 2006)
(Rimmel & Jonäll, 2016)
Finns det påtryckningar som lett till uppstartandet av hållbarhetsredovisning?
Finns det liknande
strukturer mellan företagens redovisningspraxis?
Finns det ramverk som redovisas men inte följs?
7
Effekter av lagändringen
Denna studie Studiens frågeställning 11,12,13 14,15,16
20 3.7 Andra källor till empirisk data
Det material som används utöver intervjuerna är främst företagens års- och hållbarhetsredovisningar samt GRI-rapporter om sådana existerar. Denna data har använts som underlag för urval av företag samt vid utformning av intervjufrågorna i syfte att skräddarsy intervjufrågorna till respektive företag, både för att kunna fråga om deras unika aspekter samt för att påvisa vårat intresse för just deras verksamhet. Med ökade kunskaper har det även blivit möjligt att under intervjutillfället förhindra eventuella missförstånd och att ställa sig mer objektivt till den erhållna informationen. Undantagsvis uppstod ett missförstånd med förväxlandet av Arctic Paper AB:s miljöredovisning och den frivilliga hållbarhetsredovisningen, vilket beskrivs i avsnitt 3.5. Materialet har även använts som komplement till mer grundläggande information om företagen som inte togs upp vid intervjuerna samt till triangulering av intervjudata, vilket beskrivs mer djupgående i avsnitt 3.8.
Andra källor som använts till empirisk data är framförallt material från myndigheter som behandlar lagändringen.
3.8 Kvalitet av intervjudata
För att höja kvaliteten på insamlade data är det första steget enligt Jensen (1995, s. 63 f) att erkänna existensen av ovidkommande faktorers påverkan på datainsamlingen. Vanligt förekommande är att erhållen information vid intervjuer lätt blir subjektiv på grund av personliga faktorer eller när känsliga ämnen behandlas och att det finns misstankar om dolda motiv (Jensen & Andersson, 1995, s. 110 f) Intervjupersonernas rädsla eller ovilja att dela känslig information relaterad till företagets hållbarhetsarbeten kan därför ha påverkat vår undersökning. Detta eftersom hållbarhet generellt sett är ett känsligt område för företag och att dela information som skulle kunna ge negativ publicitet, eller legitimitet, är inte önskvärt. Ett exempel på sådan information skulle kunna vara manipulering av siffror och annat innehåll i redovisningen. För att motverka att den, för denna studie, relevanta informationen inte undanhålls har den intervjuade informerats om studiens syfte vid flera tillfällen, där det ska framgå att vi inte har dolda motiv och att erhålla ett informerat samtycke. Dessutom har, vilket nämnts tidigare, uppföljande frågor ställs på ett uppmuntrande sätt, vilket enligt (Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 176 f) bidrar till att den intervjuade känner sig bekväm i att diskutera känsligare områden.
21
Vi är även medvetna om att intervjurespondenternas åsikter och tolkningar inte nödvändigtvis speglar hela företagets och att erhållen information är vinklat till intervjupersonens perspektiv.
Samtidigt kan denne både medvetet eller omedvetet ge en förvrängd bild av verkligheten, vilket påverkar objektiviteten av insamlade data. Därför har triangulering av data i den mån det varit möjligt använts genom att granska års- eller hållbarhetsredovisningar samt GRI-rapporter och således förstärka trovärdigheten av den utgivna informationen. Triangulering innebär här att olika datakällor använts för att undersöka samma fenomen, vilket kan bidra med en ökad objektivitet på erhållen informationen (Jensen & Andersson, 1995, s. 111 f). Justesen och Mik- Meyer (2011, s. 38) menar dessutom att triangulering kan ge en ökad generaliserbarhet av resultatet, vilket beror på att användningen av fler datakällor ökar sannolikheten att resultaten avspeglar fakta i verkligheten och att det inte enbart är konsekvensen utav misslyckade intervjuer.
Lantz (2013, s. 86) belyser att samspelet mellan intervjuaren och respondenten är ömsesidig.
En tolkning av respondentens svar kan lätt bli subjektiv och selektiv, där den påverkas intervjuarens av förväntningar, önskningar och tidigare erfarenheter (Lantz, 2013, s. 88). Detta är ett vanligt problem med datainsamling som kan styra forskningsarbetet och leda till självverifiering av slutsatser då samband mellan teori och verklighet studeras (Jensen &
Andersson, 1995, s. 47). Egna föreställningar har därför både försökts valideras och falsifieras vid intervjutillfällen för att motverka denna slags selektivitet. Dessutom kan enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 295) intervjuaren omedvetet inverka på svaren genom att formulera ledande frågor, vilket påverkar trovärdigheten av informationen negativet. En mer strukturerad intervjuform kan reducera en sådan inverkan, samtidigt som en för stark tonvikt på detta istället motverkar kreativiteten och variationsrikedomen (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 296). Därför har vi genom den valda intervjuformen och med väluttänkta frågor försökt hitta en bra balans mellan öppenhet och struktur. Utöver detta har vi som intervjuare reflekterat över hur vi påverkat den intervjuade och det som hen berättar genom vår personlighet, ålder, utbildning, kön eller andra bakgrundsvariabler, för att vidare kunna ställa oss till hur det påverkar den insamlade informationen (Justesen & Mik-Meyer, 2011, s. 48).
22 3.9 Bearbetning och analys av data
Enligt Jensen och Andersson (1995, s. 124) bör databearbetningen och analysen ske så tidigt som möjligt och helst parallellt med de preliminära datainsamlingarna. Därför gjordes transkriberingen av de inspelade intervjuerna tidigt i processen, vilket var senast några dagar efter de genomförda intervjuerna. Vid transkriberingen valdes delar som ansågs relevanta för studien att skrivas ned elektroniskt, vilket bedömdes passande eftersom utskriftsproceduren och detaljnivån enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 220 ff) kan ske på olika sätt beroende på avsikten med den. Vidare togs hänsyn till både den informationen som sades och på vilket sätt det sades för att kunna inkludera fler aspekter av icke-verbalt kommunicerade (Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 221 f)
Kvale och Brinkmann (2014, s. 224 ff) argumenterar vidare för att desto fler personer som granskar intervjumaterialet och är överens om tolkningen av dess innehåll, desto mer trovärdig kan denna information anses vara. På grund av detta och i syfte att inte missa viktig information, har författarna lyssnat igenom inspelningarna vid ett flertal tillfällen. För den intervju som inte blev inspelad har båda författarnas anteckningar sammanförts elektroniskt. Transkriberingens material har sedan sammanställts och diskuterats för att säkerställa att uppfattningar och tolkningar är desamma. Som nämndes i avsnitt 3.4, har samtliga intervjurespondenter dessutom fått chansen att granska studiens resultat med möjlighet att kommentera eller korrigera påståenden. Detta är en form av respondentvalidering, där tanken är att öka informationens trovärdighet (Justesen & Mik-Meyer, 2011, s. 39 f). Denna process skedde direkt efter att en första fullständig version av studien färdigställdes.
Efter att transkriberingen avslutats har datareduktionsprocessen skett på ett systematiskt sätt.
Först fastslogs teorianknutna och centrala teman med utgångspunkt i studiens analysmodell som presenteras i Figur 1, samt i operationaliseringen som presenteras i Tabell 2. Sedan har de svar som bedömts vara relevanta inom varje tema plockats ut från intervjumaterialet. Således möjliggjordes ett systematiskt mönstersökande, så som likheter och skillnader i uppfattningar, vilket har undersökts för att vidare kunna dra slutsatser genom studiens analysmodell (Lantz, 2013, s. 158). Enligt Lantz (2013, s. 160) bör det sista ledet i databearbetningen vara en kritisk granskning av slutsatserna. Kvale och Brinkmann (2014, s. 302) påstår också att ett ifrågasättande, kontrollerande och falsifiering av slutsatserna är en viktig del av
23
undersökningen för att öka och påvisa resultatens trovärdighet. Materialet har därför granskats kritiskt för att värdera dess tillförlitlighet i termer av subjektivitet, objektivitet samt den omedvetna påverkan mellan intervjuare och den intervjuade (Lantz, 2013, s. 145). Dessutom har aspekter som alternativa tolkningar, konkurrerande förklaringar samt förekomsten av negativa bevis eller liknande slutsatser i andra sammanhang undersökts, vilket enligt Jensen och Andersson (1995, s. 126-133) också är en viktig del av analysprocessen.
3.10 Studiens trovärdighet
Vid bedömning en studies kvalitet och trovärdighet används ofta olika kvalitetskriterier, där validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet) är två viktiga utav dessa. Validitet innebär enligt Justesen och Mik-Meyer (2011, s. 33) att undersökningens resultat belyser forskningsfrågan, det vill säga ”om vi mäter det vi säger att vi mäter”. Reliabilitet beskrivs istället som huruvida undersökningens metoder är så väldefinierade att andra skulle kunna upprepa undersökningen och nå samma resultat. Generellt sätt har den kvalitativa metoden har ofta hög validitet då den tillåter att flera olika frågor som berör samma områden ställs, vilket möjliggör en fördjupad förståelse och ökar sannolikheten att den efterfrågade frågan besvaras (Jensen & Andersson, 1995, s. 63 f). Vidare belyser Justesen och Mik-Meyer (2011, s. 41) ännu ett kvalitetskriterium, där det är viktigt att studiens resultat är övertygande, relevant och intressant. Det är därför önskvärt att resultatet från denna studie ska vara generellt giltigt samt applicerbart i andra sammanhang, inklusive för vidare forskning, vilket belyses av Jensen och Andersson (1995, s. 39). De nämnda kvalitetskriterierna har eftersträvats och varit ett genomgående mål vid utformningen och genomförandet av denna studie. Alla de vidtagna åtgärderna och tillvägagångssättet för att uppnå detta finns dokumenterat och diskuteras löpande under metodavsnittet.
24
4. Empiri
I detta avsnitt följer en sammanställning av de intervjuade företagen, deras tidigare arbete med och redovisning av hållbarhet samt hur företagen har förberett sig för att bemöta lagändringen.
Avslutningsvis presenteras en tabell som summerar de viktiga koncepten och ger en översiktlig bild av de undersökta företagen.
4.1 Företagens Bakgrund 4.1.1 Boliden
Boliden är ett multinationellt företag som arbetar med prospektering, gruvbrytning och anrikning av ett antal metaller. Under år 2016 hade företaget närmre 5 500 anställda och omsatte över 40 miljarder SEK (Boliden AB, 2017a). På Boliden jobbar Christer Ryman på koncernnivå som Director Group Sustainability sedan 2016, och tidigare Director Group Climate &
Environment sedan år 2014, vilket gör honom till ansvarig för att samordna och kommunicera hållbarhetsarbetet som företaget bedriver (Ryman, 2017).
4.1.2 Alfa Laval
Alfa Laval är ett stort företag som utvecklar produkter för värmeöverföring, separering och flödeshantering. År 2016 hade företaget drygt 17 000 anställda medarbetare och en omsättning på över 35 miljarder SEK (Alfa Laval, 2017a). Catarina Paulson är Corporate Social Responsibility Manager på Alfa Laval och förklarar att hon har ett stort ansvar över hållbarhetsredovisningen på företaget (Paulson, 2017).
4.1.3 Saab
Saab utvecklar försvars- och säkerhetslösningar. År 2016 hade företaget över 15 000 anställda och en försäljning på över 28 miljarder SEK (Saab, 2017). Här arbetar Evalena Persson som Director Corporate Responsibility Coordination vilket innebär att hon samordnar koncernens hållbarhetsarbete med nära samarbete med andra funktioner som till exempel inköp, HR, miljö och legal (Persson, 2017). Som samordnande blir hennes huvudsakliga roll att kommunicera Saabs hållbarhetsarbete och att se till att utvecklingen av arbetet och redovisningen sker i enlighet med Saabs strategi och intressenternas förväntningar och önskemål.
25 4.1.4 Zinkgruvan
Zinkgruvan AB är ett dotterbolag i den svensk-kanadensiska koncernen Lundin Mining och fokuserar sin operationalisering på gruvbrytning i gruvan som är belägen i samhället Zinkgruvan. År 2016 hade företaget 370 anställda och en omsättning på 1.2 miljarder SEK (Zinkgruvan, 2017). På Zinkgruvan är Agne Ahlenius VD, vilket han har varit sedan sommaren 2016, och detta gör honom till yttersta ansvarig för de hållbarhetsaktiviteter som företaget bedriver och hur de redovisar dessa (Ahlenius, 2017).
4.1.5 Arctic Paper
Arctic Paper Munkedals AB är ett av tre pappersbruk som ingår i koncernen Arctic Paper (Arctic Paper S.A. Capital Group, 2017), vilka år 2015 hade 338 anställda och en omsättning på drygt 1.3 miljarder SEK (Alla Bolag, 2017). Här arbetar Jonas Dahlqvist som Environmental Coordinator. Hans roll är främst att kommunicera med varje bruks miljöchefer, att förmedla information till intressenter samt att styra hållbarhetsarbetet i önskad riktning (Dahlqvist, 2017).
4.2 Hållbarhetsarbete 4.2.1 Boliden
Ryman (2017) menar att Bolidens största utmaningar kring hållbarhetsarbetet idag ligger kring den sociala acceptansen av deras operationer. Han menar att man arbetar med dessa frågor decentraliserat beroende på vilka förutsättningar varje anläggning har, där fokus i Sverige ofta ligger på tillståndsprocesser för att utföra brytning av olika malmer och metaller. På senare år har koncernen även arbetat för minskad miljöpåverkan och har som mål att till år 2018 uppnå 20% kvinnliga medarbetare (Ryman, 2017), som idag endast utgör 18% av det totala antalet medarbetare (Boliden AB, 2017a, s. 8). Ryman (2017) menar även att försök till att minska miljöpåverkan från deras operationer är en kontinuerlig process där man bland annat satsar på elektrifiering av interna fordon, så som lastmaskiner och truckar i gruvområden. Utöver dessa projekt framgår det även av Ryman att en genomgående utmaning, som Boliden arbetar aktivt med, är att garantera säkerhet och god hälsa hos sina medarbetare.
26 4.2.2 Alfa Laval
Liksom Boliden är Alfa Laval i en god position att bidra till ökad energieffektivitet för sina slutkunder (Paulson, 2017). Det framgår här av Paulson att ett stort ansvar Alfa Laval har är att hjälpa sina kunder att minska miljöutsläpp och energiförbrukning. På så sätt håller miljöarbetet inte bara fokus på interna mål utan strategin innefattar hela värdekedjan (Alfa Laval, 2017a, s.
43). Mer konkret menar Paulson att Alfa Lavals produkter hjälper deras kunder att nå sina hållbarhetsmål vilket skulle kunna ses som en konkurrensfördel, särskilt nu när lagändringen kan bidra med en ökad medvetenhet och hårdare krav på hållbarhetsperspektivet på alla företag.
Däremot är mätningen utav produkternas positiva miljöpåverkan hos kunderna problematisk och en stor utmaning för framtiden, berättar Paulson (2017). Vidare menar hon att Alfa Laval vill göra mer än vad de i dagsläget har möjlighet till, exempelvis nämner hon att det är en utmaning att förstå hur arbeten för mänskliga rättigheter ska genomföras. Hon menar här att det går att göra djupa undersökningar i leverantörskedjan för att studera hur mänskliga rättigheter uppfylls, men att ett sådant arbete är komplext och resursintensivt och därmed måste en gräns dras för hur mycket vikt företag kan lägga på dessa undersökningar.
4.2.3 Saab
Saabs vision är ”Det är en mänsklig rättighet att känna sig säker” (Saab, 2017, s. 1). Persson (2017) menar att Saabs hållbarhetsarbete måste gå hand i hand med affärsstrategin för att bidra till långsiktig lönsamhet och till att företaget uppnår sin vision. Det framgår även här att det ligger i Saabs intresse att arbetet med olika typer av hållbar utveckling ska vara kopplat till företagets kärnoperationer för att kunna uppehålla fokus kring deras huvudsakliga områden de arbetar med. På så sätt minskar möjligheten att redovisa kring sidospår som annars kunnat ta fokus från de huvudsakliga operationerna (Persson, 2017). Persson beskriver att Saab har delat in sitt hållbarhetsarbete i fyra fokusområden, vilka är ansvarsfulla affärer, minska påverkan på miljön, attraktiv arbetsgivare och bidra till samhället. Hon nämner även att företaget valt att inte arbeta lika mycket med vissa områden, så som biologisk mångfald, då de hellre vill fokusera sina resurser på att effektivisera och optimera andra processer som utgör en större del av deras verksamhet eller som har en större negativ påverkan.
27 4.2.4 Zinkgruvan
För Zinkgruvan ligger främsta fokus inom hållbar utveckling miljö- och säkerhetsfrågor (Ahlenius, 2017). Samtidigt beskriver Ahlenius att det lokala samhällets samtycke för de operationer som pågår kring gruvan är viktigt för att kunna utvecklas som företag. Ahlenius fortsätter att förklara att Zinkgruvan håller en kontinuerlig dialog med det lokala samhällets intressenter för att på bästa sätt bidra till att samhället utvecklas. Han fortsätter att det exempelvis kan diskuteras vilken typ av negativ påverkan befolkningen upplever från arbetet som sker i och i samband med gruvan och då hur Zinkgruvan kan förbättras för att främja det lokala samhället (Ahlenius, 2017). Vidare berättar Ahlenius att till exempel eldrift i gruvan inte är möjligt utan att de istället arbetar för att minska sin miljöpåverkan på andra sätt. De har exempelvis införskaffat gruvbranschens mest miljövänliga dieselmaskineri och även börjat ta hand om spillvärme som annars försvinner under gruvbrytningsprocessen.
4.2.5 Arctic Paper
Dahlqvist (2017) menar att Arctic Papers hållbarhetsarbete historiskt inte fokuserat på områden som antikorruption eller mänskliga rättigheter. Istället har fokus legat på att minska sina egna utsläpp samt att i största möjliga mån köpa in certifierad skog och välja pappersmassa från mer etiska leverantörer. Samtidigt satsar Arctic paper i Munkedal på en fortsatt låg vattenkonsumtion vid produktionen av pappersprodukter (Arctic Paper Sverige AB, 2017).
Dahlqvist förklarar vidare att de kontinuerligt försöker att bli certifierade producenter av olika miljöcertifikat för att visa att de aktivt arbetar med miljöfrågor. Certifieringar av detta slag är även viktigt ur ett kundperspektiv eftersom deras kunder ställer nya krav i form av certifieringar eller en viss typ av maskiner. Dock går det alltid inte att uppfylla alla krav på grund av att vissa investeringar i miljövänliga processer skulle vara ogynnsamt för företaget. Exempelvis köper Arctic Paper i Munkedal naturgas till sina förbränningsprocesser och ett alternativ som har tänkts över är att byta till biomassa som förbränningsbränsle. Denna process kräver en ny förbränningspanna som är så dyr att den inte är ett rimligt alternativ (Dahlqvist, 2017).
28 4.3 Hållbarhetsredovisning
4.3.1 Boliden
Bolidens första hållbarhetsredovisning släpptes år 2005, och år 2006 var första året den följde GRI:s standarder (Boliden AB, 2007). Ryman förklarar att historiskt sett så har medias intresse för att redovisa kring gruvbrytning ökat och Boliden väljer att hållbarhetsredovisa för att det finns en förväntan på Boliden från omvärlden som de måste visa att de lever upp till (Ryman, 2017). Här anser Ryman att det främst är analytiker av Bolidens aktiekurs och studenter som visat störst intresse för att granska företagets hållbarhetsredovisning och för att kunna möta intressenternas önskemål genomförs väsentlighetsanalyser där företaget kommunicerar med intressenter om vad de tycker att Boliden borde redovisa mer utförligt.
Hållbarhetsredovisningen har mellan år 2005 till och med år 2009 varit en separat rapport med ett GRI-index (Boliden AB, 2017b). År 2010 började GRI-rapporten integreras mer i årsredovisningen men därefter har Boliden varje år släppt en årsredovisning med ett hållbarhetsavsnitt samt en separat GRI-rapport som mer grundligt beskriver koncernens arbete kring hållbar utveckling (Ryman, 2017). Ryman menar att GRI-ramverket har varit viktigt för att kunna bidra till en större möjlighet att jämföra olika faktorer Boliden redovisar kring med andra företag. Vidare nämner han att det finns en viss korrelation mellan redovisningen och arbetet: ”I vissa fall, kan faktiskt redovisningskraven väcka att vi gör någonting, så det kan verka åt båda håll”.
4.3.2 Alfa Laval
Paulson förklarar att det finns tre komponenter i Alfa Lavals frivilliga hållbarhetsredovisning:
en hållbarhetsredovisning som instiftades år 2007, en Business Principles Progress Report som utvecklats sedan år 2003 samt en årlig GRI-redovisning sedan år 2009 (Paulson, 2017; Alfa Laval, 2017b). Hållbarhetsredovisningen används för att ge intressenter en överblick över Alfa Lavals arbete med olika faktorer inom hållbar utveckling och innehållet väljs ut med hjälp av väsentlighetsanalyser bland intressenterna. Väsentlighetsanalysen har främst använts mot studenter, kunder, akademiska institut och investerare. Företagets Business Principles Progress Report motsvarar en så kallad ”Code of Conduct”, vilket används som ett ramverk för att förklara hur företaget beter sig i samhället när de försöker nå sina ekonomiska mål (Alfa Laval, 2016, s. 3). Paulson (2017) beskriver att deras grundläggande affärsprinciper är affärsintegritet, transparens, sociala faktorer och miljön. Som komplement till de mer övergripande och
29
förklarande redovisningarna menar Paulson att GRI-rapporten innehåller mer data som faktiskt konkretiserar deras hållbarhetsarbete i siffror. Deras GRI-rapport presenteras i ett Excel dokument, vilket gör det enkelt att hitta sökta siffror samtidigt som den inte kan läsas i flytande form likt Boliden (Alfa Laval, 2017c). Paulsons uppfattning är i enighet med Rymans, att det inte är särskilt många som läser dessa redovisningar och rapporter. Samtidigt är deras befintlighet nödvändig då intressenter eller andra utomstående parter hade börjat ifrågasätta företaget om redovisningen inte funnits där (Paulson, 2017). Vidare menar Paulson att transparensen för företaget ökar då de väljer att redovisa sina processer inom fler hållbarhetsområden, både när det går bra och när det går mindre bra.
4.3.3 Saab
Saab introducerade sin hållbarhetsredovisning första gången år 2014 (Persson, 2017). Det var då frivilligt, men Persson menar att kännedomen om lagändringen var en bidragande orsak till att de började hållbarhetsredovisa. Persson trycker att redovisningen är viktig för Saab eftersom de kan visa vad de bryr sig om för frågor när de gör affärer men även för att informera externa aktörer, så som studenter. Företagets hållbarhetsarbete har delats i fyra fokusområden, så som det beskrivs i avsnitt 4.2. Vidare har företaget för varje fokusområde identifierat ett antal prioriterade frågor. Dessa frågor har valts ut med hjälp av interna och externa intressentdialoger där störst fokus har lagts internt. Den senaste hållbarhetsredovisningen följer GRI-ramverket och är integrerad i årsredovisningen och hållbarhetsfrågorna presenteras som delar av de tre komponenterna i Saabs strategi (Saab, 2017). Persson menar att när de väl började med GRI- ramverket fanns det en del oklarheter kring vad som skulle mätas och redovisas, vilket krävde ett omfattande internt arbete. Persson (2017) fortsätter att förklara att Saab idag redovisar enligt GRI:s G4 som de till en början redovisade separat men nu har som en integrerad del av årsredovisningen för att visa att hållbarhet är en viktig del av affärsstrategin. Persson berättar vidare att hon tycker att det är positivt att redovisningen kan fungera som ett tryck eller styrmedel för företaget att driva på hållbarhetsarbetet, då företaget gärna vill se årliga förbättringar i sina siffror och resultat. Dessutom belyser Persson att en striktare redovisning i framtiden skulle kunna genomsyra och förbättra hållbarhetsarbetet genom hela värdekedjan.
30 4.3.4 Zinkgruvan
Som en del av koncernen Lundin Mining menar Ahlenius (2017) att Zinkgruvan inte har haft något personligt ansvar för att släppa en egen redovisning, utan att de rapporterar till koncernledningen som sedan släpper en gemensam hållbarhetsredovisning för alla dotterbolag.
Denna gemensamma redovisning följer GRI-ramverket sedan 2011 (Lundin Mining, 2016, s.
95-101). Det framgår av Ahlenius att detta anses vara en fördelaktig form av redovisning då det blir lättare att jämföra olika faktorer mellan dotterbolagen. Vidare menar han att dotterbolagen har väldigt olika typer av svårigheter med deras hållbarhetsarbeten på grund av stora kulturskillnader och samhällsregler, men trots detta tror Ahlenius att en gemensam redovisning är att föredra då det går att jämföra hur olika anläggningar arbetar med olika frågor. Han anser vidare att redovisningen är en drivande faktor för utvecklingen av hållbarhetsarbetet (Ahlenius, 2017).
4.3.5 Arctic Paper
Arctic Paper-koncernen är idag polsknoterad och kommer att börja redovisa efter den polska tolkningen av regelverket som trätt i kraft (Dahlqvist, 2017). Arctic Paper har tidigare inte haft någon hållbarhetsredovisning som är gemensam för hela koncernen och därför menar Dahlqvist att hållbarhetsredovisningen kommer det bli ett stort arbete som sammanställs med hjälp av en konsultfirma. Vidare förklarar Dahlqvist att GRI valts då det ansetts vara det mest lämpliga ramverket för hållbarhetsredovisning. Arctic Paper Munkedals har tidigare haft en miljöredovisning där olika miljöaspekter presenterats tillsammans med hur företaget arbetar med att förebygga en negativ påverkan på miljön. Miljöredovisningen fokuserar på just miljöaspekter och därför har mycket av deras faktiska hållbarhetsarbete utelämnas, så som de sociala aspekterna och exempelvis hur de arbetar med det lokala samhället (Arctic Paper Munkedals AB, 2016). Dahlqvist menar att mycket har gjorts, men att de hellre lägger mer tid på att utföra själva arbetet än att skriva rapporter. Dock förklarar Dahlqvist att väsentlighetsanalyser är viktiga för att förstå vad företaget förväntas redovisa kring. Därför genomförs nu väsentlighetsanalyser med intressenter och konsumenter för att slutligen sammanställas enligt ett av GRI-ramverket.
31 4.4 Lagändringen
4.4.1 Boliden
Rymans (2017) uppfattning av lagändringen kring obligatorisk hållbarhetsredovisning är att den kommer ha minimal påverkan på Boliden. Han menar även att de faktorer som lagändringen omfattar har Boliden redan redovisat kring i flera år. Dock tror han att regleringen kan ha en mer betydande påverkan på företag som inte i dagsläget redovisar mindre än Boliden. Ryman berättar vidare att lagändringen inte anses vara ett hot eller en nackdel i ett konkurrensperspektiv för Boliden, utan att det istället är positivt att andra företag lyfts och således hamnar på en jämnare nivå i förhållande till Boliden. Han går inte djupare in på detaljer varför detta är positivt eller vilka fördelar som kan uppstå när fler börjar hållbarhetsredovisa.
4.4.2 Alfa Laval
Paulson (2017) anser inte heller att lagändringen har en påverkan på Alfa Laval, men menar dock att den kan ha en allmän påverkan på företag och på så sätt även influera företag i deras leverantörskedja. Paulson nämner att redovisningen ökat transparensen och att deras processer att samla in data har förbättrats. Här betonar hon dock att det är arbetet som är det viktiga för företaget och inte redovisningen. Samtidigt menar Paulson att krav på redovisning kan få företag att tänka till om hur de vill uppfattas. För Alfa Lavals del är nästa steg att utveckla sin redovisning och sitt arbete kring mänskliga rättigheter. Hon belyser även att det i framtiden skulle kunna bli vanligt för företag att låta tredjehandsgranska sina redovisningar, vilket kan vara fördelaktigt eftersom det leder till ökad kvalitet av redovisningen. Slutligen betonar Paulson att det är viktigt för Alfa Laval att i framtiden utveckla ett bra system för att mäta och redovisa vilken positiv inverkan deras produkter faktiskt har hos deras kunder.
4.4.3 Saab
Persson (2017) berättar att Saab började redovisa deras hållbarhetsarbete enligt GRI år 2014 i samband med att de blev medvetna om att lagändringen skulle ske. Därmed menar Persson att Saab redan redovisar tillräckligt grundligt inom varje område och att lagändringen därför inte kommer bidra med någon stor förändring. Vidare anser hon att lagändringen i dagsläget ger otillräckliga krav på vilka mått som förväntas användas i redovisningen, så som att exempelvis rekommendera bättre kvalitetsenheter för att mätning av personalutbildning än i timmar, och på så sätt minskar potentialen för kvalitetsökning av redovisningen. Däremot trycker hon på att
