Kvinnliga styrketränarens syn på
doping
En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse och attityd mot doping i sin
gymmiljö
Female weight lifters view on doping - A qualitative approach
about women`s experience and attitude towards doping in one`s gym.
Linnea Welander
Fakulteten för humaniora- och samhällsvetenskap Idrottsvetenskap II,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 4
1.1 BAKGRUND………..4
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR……….5
2. LITTERATURBEARBETNING ... 6
2.1 VAD ÄR DOPING?...6
2.2 HISTORIAN OM DOPING……….6
2.3 NACKDELAR OCH RISKER MED ATT DOPA SIG……….7
2.4 STYRKETRÄNING………....8
2.5 KVINNLIGA KROPPSIDEALET I SAMBAND MED DOPING……….8
2.6 TIDIGARE FORSKNING………...9 3. METOD ... 11 3.1DESIGN ... 11 3.2URVAL ... 11 3.3MÄTINSTRUMENT/INTERVJUGUIDE ... 12 3.4GENOMFÖRANDE ... 12 3.5DATABEARBETNING ... 13 3.6 VETENSKAPSTEORETISK ANSATS………...14
3.7RELIABILITET OCH VALIDITET ... 14
3.8ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 15
4. RESULTAT ... 17
4.1 FÖRÄNDRING AV KVINNLIGA KROPPSIDEALET……….17
4.2 KOPPLING MELLAN DOPING OCH DET KVINNLIGA KROPPSIDEALET………18
4.3 VAD ÄR DOPING………19
4.4 ANLEDNING TILL ANVÄNDNING AV DOPING………..19
4.5 ATTITYD OCH MOTIV TILL DOPING………....20
5. DISKUSSION ... 23
5.1 HUVUDRESULTAT………...….... 23
5.1.1 VAD ÄR KVINNANS ATTITYD OCH MOTIV TILL DOPING?...23
5.1.2 PÅ VILKET SÄTT PÅVERKAR DET KVINNLIGA KROPPSIDEALET KVINNOR SOM STYRKETRÄNAR PÅ GYM?...24
5. 2 METODDISKUSSION….………....…...26
5.3 FRAMTIDA FORSKNING………..26
5.4 SLUTSATS………...27
Sammanfattning
Inledning: Användning av doping har blivit mer vanligt utanför elitidrotten Mycket kan
handla om att skapa en viss idealkropp. Sociala medier och likande visar upp bilder på hur kroppen ska vara byggd för att kunna bli accepterad i samhället. Den kvinnliga kroppsidealen har förändrat sig de senaste åren. Nu är det mer vanligt att kvinnor ska ha muskler men även bevara sina kurvor. Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för den kvinnliga styrketränarens uppfattning och upplevelse av doping i vårt nuvarande samhälle. Studien undersöker enbart kvinnors syn och attityd mot doping i sin gymmiljö och hur de upplever att samhällets kroppsideal påverkar den. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker via enskilda semistruktuerade intervjuer. Som hjälpmedel används det en intervjuguide. Resultat: De flesta deltagarna kan se en koppling mellan kroppsidealen och doping hos kvinnor men tror att det påverkar mer yngre tjejer. Deltagarna anser doping som fusk och har en negativ inställning mot det. Även en rädsla för biverkningar nämns.
Nyckelord: Doping, kvinnor, kroppsideal, samhällsproblematik, styrketräning, gym
Abstract
Introduction: The use of doping has become more normal outside of performance sports.
People working out at the gym focus on creating a perfect body image. Social media shows us how we should look or eat to become more accepted by society. The female body image has changed over the years. Now it is more normal for women to have muscles but it is still important to remain their curves. Purpose: The purpose with this study is to get at deeper understanding how female weight lifters experience doping in their gym environment. We even look into how and if the body image affects women`s tolerance against doping. Methodology: The study uses a qualitative approach. Collection of data is done by personal and separate interviews. Results: The majority sees a connection between the female body image and the use of doping but thinks it is more common that young girl get affected. The participants have a negative attitude against doping and considers it as cheating. They mention that there is a fear of side effects.
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund
Doping är ett samhällsproblem som har blivit mycket större de senaste åren (Mickelsson & Jonsson, 2011). Användning utanför elitidrotten upptäcktes vid åttiotalet och har sen des expanderat (Mickelsson, Jonsson, 2011; Börjesson, Gårevik, Dahl, Rane, Ekström, 2016). Inom elitidrotten har doping på grund av prestationshöjande effekter alltid funnits. Här har det utvecklat sig en slags normalisering av doping (Coakley, 2014). Press från sponsorer och tränare är tillräcklig höga för att kunna få en elitidrottare att riskera sin framtid och hälsa för en enda tävling (ibid.).
Att dopingpreparat förekommer hos personer som tränar regelbundet på gym ligger däremot fortfarande i mörkret (Hoff, 2013; Mickelsson & Jonsson, 2011). Även här har användningen blivit mer och mer vanligt. Anledningar till doping på gymmet skiljer sig ifrån elitidrottarens. Här tränar personer utan tävlingsambitioner. Det finns ingen utifrån som tvingar personen att ta prestationshöjande medel. Men vårt nuvarande samhälle ställer mycket höga krav på personens utseende och hur kroppen ska vara byggd (Börjesson et al., 2016). Sociala medier visar upp bilder på vad vi ska äta och hur vi ska träna för att se ut på ett speciellt sätt. Hos styrketränare har doping blivit ett medel att snabbt kunna leva upp till samhällets
skönhetsideal (ibid).
Kvinnobilden har utvecklats mycket och kommit till den punkten där även kvinnor ska ha muskler men ändå ska ha kvar sina kurvor. Inte för så länge sen så skulle kvinnor vara väldig smala. På den tiden var det vanligt att kvinnor tog bantningspreparat för att öka sin
viktnedgång (Ahmadi, Ljungqvist, Svedsäter, 2016).
Mer vältränade och muskulösa kvinnor syns på sociala medier som sätter en ny press på unga kvinnor. Nya slogan som ”strong is the new skinny” eller ”fit is the new skinny” dyker upp mer och mer på sociala medier (Rodgers, 2016; Hoff, 2013).
Anledningen till att jag valde att utföra denna studie är att den kvinnliga synen på doping i gymmiljön är fortfarande ett outforskat område. Hur kvinnor tar ställning till missbruk av anabola androgena steroider eller vad som kan vara anledningen till intaget av dopingpreparat tar sällan upp i studier. Det är intressant att se en kvinnlig syn på samhällets
1.2. Syfte
Syftet med denna studien är att få en djupare förståelse för den kvinnliga styrketränarens uppfattning och upplevelse av doping i vårt nuvarande samhälle. Studien undersöker kvinnors syn och attityd mot doping i sin gymmiljö. Dess vidare undersöks det hur kvinnor upplever att samhällets kroppsideal påverkar doping.
1.3 Frågeställningar
• På vilket sätt upplever kvinnor att samhällets kroppsideal påverkar användningen av doping hos kvinnor som styrketränar regelbundet?
2. LITTERATURBEARBETNING
In detta kapitlet så beskrivs och definieras de huvudsakliga begreppen som är relevant för studien. Kapitlet innehåller tidigare forskning kring doping och kvinnor på gym.
2.1 Vad är Doping?
Doping kallas för det förbjudna medel som används för att förbättra sin fysiska
prestationsförmåga (Hermansson, Moberg, 2008). Denna studie utgår ifrån definitionen att doping är ett missbruk av hormonpreparat för att öka muskelmassa (Mickelsson, Jonsson, 2011). Det dominerande dopingmedel bland gymtränare är anabola androgena steroider (AAS) som börjades framställas syntetiskt på 1930 talet (Mickelsson & Jonsson, 2011; Committee Option, 2011). Anabola androgena steroider framställer kemiskt ett
testestoronlikande könshormon. Detta dopingmedel har två funktioner: anabola vilken betyder att vävnader och muskler byggs upp i kroppen och androgena (förmanligande) effekter som ökad till exempel skäggväxt och mörkare röst. Forskare har försökt att framställa steroider utan androgena biverkningar men inte lyckats än (Mickelsson, Jonsson, 2011; Hansson, 2005).
Missbruk av AAS är vanligast hos män i åldern 17 - 35 år, men intaget har även ökat hos kvinnor. Här finns det inte ett exakt åldersspann, men det skiljer sig inte mycket ifrån den manliga (Ip, Barnett & Perry, 2010).
Det skiljer sig i vilken sort av steroider män eller kvinnor tar, eftersom de påverkar kroppen på olika sätt (Andreasson, 2020). En studie från Kanada framförde att det är mer vanligt att kvinnliga AAS missbrukare använder sig av ett dopingpreparat som heter oxandrolone (Ip et al., 2010). Dessa droger är även kända under namnet Anavar. Steroider som oxandrolone ska vara gynnsammare för kvinnliga kroppen för att risken att råka ut för androgena biverkningar är mindre. Det finns fortfarande risk för biverkningar som mörkare röst och ökat hårväxt men har mycket med doseringen av tabletterna att göra. Doseringen ligger för en kvinna mellan 5mg till 20mg, en högre dos ökar risken för biverkningar. Anavar hjälper till att bygga mager muskelmassa utan vattenretention, vilket innebär en uppbyggnad av vatten i kroppen
(Llewellyn´s, 2011).
2.1.1 Historia om Doping
skador. 1995 publicerades en rysk vetenskaplig artikel om en tanke att AAS skulle kunna användas som prestationshöjande medel inom idrotten (Svensk Antidoping
Riksidrottsförbundet, 2019).
På grund av att doping hittades mer och mer utanför idrotten inträdde i juli 1992 den första dopinglagen i Sverige (Mickelsson & Jonsson, 2011). Lagen förbjöd bara vissa dopingmedel och var ännu inte lika tydliga. Enligt dopinglagen nu så gäller det ett förbud mot AAS, tillväxthormoner och andra kemiska substanser som ökar produktionen av testosteron. Oktober 1999 bildades World Anti-Doping Agency (WADA) (Svensk Antidoping
Riksidrottsförbundet, 2019). Här inträdde det ett globalt lag mot doping. WADA innehåller representanter ifrån varje världsdel. Lagen uppdateras regelbundet och en ny version av världsantidopingkoden kommer inträda 2021 (ibid.). Under slutet av 1980 talet
uppmärksammar Dopinglaboratoriet vid Huddinge Universitetssjukhus och
Riksidrottsförbundetsantidopinggrupp att personer börjar söka information om doping utanför elitidrotten. Spridningen ökar och 1992 i samband med att dem första dopinglagen öppnades det även en dopingjour för frågor (https://dopingjouren.se/om-oss). Här finns det även möjlighet att söka hjälp. 2011 höjdes maxstraffet för ett grovt dopingbrott från fyra till sex år.
2.1.2 Nackdelar och risker med användning av doping
Användning av AAS kan leda till psykiska och fysiska ohälsa (Mickelsson & Jonsson, 2011; Hoff, 2013). Speciellt kvinnor är mer känslig mot AAS biverkningar, på grund av att det handlar här om ett manligt hormon som blir tillsatt i kroppen (Ip et al., 2010). Vanliga biverkningar hos kvinnor är att menstruationen blir oregelbunden eller upphör,
klitorisförstorning, skäggväxt och ökad kroppsbehåring. Det är inte ovanligt att kvinnor får en mörkare röst och minskat fertilitet. Biverkningar är oftast bestående hos kvinnliga
missbrukare (Riksidrottsförbundet, 2016; Strauss, Liggett, Lanese, 1985). Psykiska symptom av AAS på kroppen kan delas in i olika faser (Gårevik, Rane, 2010; Rane, Rosén, Skårberg, Heine, Ljungdahl, 2013). I början av intaget kan missbrukaren känna av en positiv effekt av steroiderna men följs av allvarliga biverkningar. Personen kan känna av ett ökat
självförtroende, mer energi och minskad trötthet (Gårevik, 2010). Det är vanligt att perioder med ilska och aggressivitet förekommer. Nästa fas kännetecknas av svårigheter att känna av gränser och kontrollförlust. Aggressioner ökar och humörsvängningar dyker upp.
depression, oro och självförtroendet sjunker igen. Det är orsaken till att AAS kan bli beroendeframkallande (Rane, 2013).
2.2 Styrketräning
Studien utgår ifrån definitionen att en styrketränare är en person som tränar regelbundet styrka på gym med anledningen att bibehålla eller bygga muskelmassa. Styrketräning är en viss träning med fokus på att höja sin styrka, anaeroba uthållighet och muskelmassa (Mattsson, Jansson, Hagströmer, 2017). Det finns många positiva hälsoaspekter när det kommer till styrketräning, till exempel förbättras maximala syreupptagningen, minskar kardiovaskulär stress i form av minskad hjärtfrekvens och blodtryck (Jansson, 2001). Även symptom på depression och ångest (Jansson, 2001). Alla personer tränar på grund av olika anledningar, oftast handlar det om att förändra något (Frisén, 2014). Hälsan ligger inte i första intresset hos dem flesta styrketränare. Att träna på gym i vårt nuvarande samhälle har mer att göra med att skapa en perfekt kropp (Hoff, 2013). Även kvinnor har börjat styrketräna med samma
intensitet som män och blivit mer involverade i gymmiljön.
2.3 Kvinnliga kroppsidealet i samband med doping
”Ett kroppsideal är en önskvärd kropp som anser vara godkänd av samhället med vad och en bör göra för att närma sig idealet” (Bauman, May, 2004, S.133).
Kroppsideal har alltid funnits och kommer fortsättas finnas, vilket har ökat ångest och psykiskt ohälsa hos många unga kvinnor (Ternander, 2013). Människor gör en psykologisk värdering av sitt utseende (Frisén, 2014). Det är väldigt vanligt att unga tjejer växer upp men att vara missnöjda med sin kropp (Kaipainen, Johansson, 2018). Hur en kvinnlig kropp ska se ut har ändrats fram och tillbaka under flera år. Enlig Andreasson (2020) är Kropps- och Skönhetsideal en stor anledning för bruk av prestationshöjande medel. Användning av doping handlar om att förändra kroppen i en viss riktning (ibid.). Även om medvetenheten om extrema biverkningarna finns så hindrar det inte att vissa kvinnor att börja med steroider (ibid).
En studie genomförd av Bradbury, Lewis och Portman (2018) beskriver hur gymmiljön bidrar till ångest och oro över sin egen kropp. Framförallt kvinnor känner sig uttittade på
skönhetsidealet hos kvinnor handlar om att se hälsosam ut. Nu ska även kvinnor ha muskler men bara till en viss del, för mycket muskler blir stämplat för manligt och är inte lika
accepterad av samhället (Frisén, 2014; Rodgers, 2016; Lee & Macdonald, 2010). Att behöva se ut på ett speciellt sätt för att känna sig accepterat av samhället kan sluta i
självobjektifiering. Kvinnan jämför sin kropp med idealet för att se om det stämmer överens (Calogero, 2012).
Doping är vanligare hos män än kvinnor (Hoff, 2013; Thiborg & Carlsson, 2007; Ip et al., 2010). Att vara stark, muskulös och att ha en definierad kropp är hur samhället beskriver det manliga västerländska kroppsidealet (Hoff, 2013). Att män tar hjälp av anabola androgena steroider är därför inte ovanligt. Det konstgjorda manliga hormonet tillhandahåller alla effekter som behövs för att skapa sin perfekta kropp (Hoff, 2013).
Hos kvinnor är doping på grund av att nå upp till ett visst kroppsideal mindre vanligt. Dopingpreparat innehåller androgena biverkningar, vilket förändrar den kvinnliga kroppen extremt. I David Hoffs studie om sammanhang mellan skönhetsidealet och dopingen finns det inte en större skillnad mellan svaren hos könen. Sju procent av unga tjejer som går på
gymnasiet (n=117) svarade ”ja” på frågan om de skulle kunna tänka sig att dopa sig för att få den perfekta kroppen (Hoff, 2013). Undersökningen visar att speciellt tjejer i åldern 15 - 20 år skulle använda sig av dopingpreparat för att nå sin idealkropp. Forskning visar att i samband med att det kvinnliga kroppsidealet har förändrats på sociala medier så har även intaget av dopingpreparat ökad (Lee & Macdonald, 2010).
2.4 Tidigare forskning
Majoriteten av deltagarna i studier som handlar om doping inom gymmiljön och styrketräning är män. Här finns det redan mycket kunskap om anledningar och erfarenheter av missbruk av steroider eller liknande. Flera studier har visat att användning av dopingpreparat är mer vanligt och normaliserad hos män (Hoff, 2013; Thiborg & Carlsson, 2007; Ip et al., 2010). Även om män dominerar dopingproblematiken så har kvinnors intag ökat lite de senaste åren (Hoff, 2013). Den kvinnliga synen och attityden mot doping är fortfarande ett outforskat område.
Doping sker här med anledning att förbättra sitt utseende och bygga muskelmassa. Att gå till gymmet har nu mindre att göra med att bevara en god hälsa och mer med att skapa den
det mest dopingpreparat till skillnad till andra träningsformer utanför eliten, vilken enkelt kan förklaras av att den muskeluppbyggande effekten av hormonpreparaten maximeras i samband med styrketräning (Riksidrottsförbundet, 2016, S. 13).
En tidigare studie har visat att procenten av tjejer i Sverige i tonåren som har testat doping ligger på 1-2% procent, vilket inte är en större skillnad till pojkarna som ligger mellan 1-3% (Thiborg, 2007). En fransk studie av Lorente och Grélot (2003) däremot visade vid en undersökning om män och kvinnor dopar sig att kvinnor låg på 0% och män på 2,3%. Det är omöjligt att dra tydliga slutsatser ifrån deras undersökning men ett sätt att använda studien på det är att missbruket av dopingpreparat hos kvinnor har ökat under åren.
David Hoff (2013) stödjer även ökningen av intaget av olika dopingpreparat hos kvinnor. I hans undersökning så hade 4% kvinnor och 5% män (n= 327) som tränar regelbundet på gym angett att de dopar sig. Mickelsson beskriver att att en studie ifrån 2009 visar att kvinnor som använder låg mellan 0-1% (Hoff, 2013; Mickelsson 2009). Även här syns det tydligt att äldre studier har en lägre procent av kvinnor som dopar sig till skillnad av nyare undersökningar. En studie ifrån Kanada visar att användning av doping hos kvinnor är vanligast hos
bodybuilders (Ip et al., 2010). Här spelar trycket ifrån andra deltagare i tävlingen en stor roll. I denna området ses doping som en nödvändighet för att vinna: Det anses inte att vara farligt om de används lagom (Wright, Grogan, Hunter, 2000).
Kvinnor som missbrukar steroider tränar lika intensivt och regelbundet på gymmet som manliga användare (Ip et al., 2010). Skillnaden ligger i doseringen av AAS hos kvinnor per veckan (151,3 mg) när män tar runt 1188,2mg. Det låter sig förklara med att kvinnor försöker minska androgena biverkningar (Ip et al., 2010).
3. METOD
I det här kapitlet kommer jag beskriva hur jag gick tillväga med min undersökning. Innehållet täcker val av metod, urval av personer som blev intervjuad och hur intervjuerna genomfördes. Sista delen av kapitlet handlar om hur datainsamlingen gick till. Reliabilitet, validitet och etiskt förhållningssätt nämns i slutet av metoddelen.
3.1 Design
Syftet med denna studien är att få en djupare förståelse för hur kvinnor ser på samhällets dopingproblematik, vilket är anledningen till att studien använder sig av en kvalitativ metod. Det är deltagarens perspektiv som är viktigt här (Bryman, 2011). För att få ut så mycket som möjligt av en deltagare, eftersträvar en kvalitativ studie en viss personlig närhet till den personen som studeras (ibid). Här handlar det om att fånga upp personens känslor och föreställningar. I en kvalitativ studie utgår man ifrån att verkligheten kan uppfattas på olika sätt och genom intervjuer få respektives subjektiva sanning komma fram. I denna
undersökningen är denna metod även fördel haft för att vi ska kunna ha möjligheten att fokusera på människans beteende i sammanhang med deras ord (Bryman, 2011).
Nackdelen är att vid en kvalitativ studie så undersöks det bara en mindre grupp av samhället och det blir svårare att generalisera svaren. Det blir även svårare att säkerställa validitet och reliabilitet i denna studien. Svaren av respondenterna behöver inte stämma överens med verkligheten och kan skilja sig till en enkätundersökning. Vid en kvantitativ studie så kan personer ha det lättare för att svara ärligt.
3.2 Urval
För att hitta personer som kunde ge lämpliga svar på ovanstående frågeställningar behövde de uppfylla vissa krav. Första kravet är att personer behövde vara kvinnlig. Deltagarna i studien måste även vara mellan 18 till 35 år gammal och genomsnittlig styrketräna på ett gym 4 - 5 gånger i veckan. Studien handlar om kvinnor som är insatt i sin träning, det tar sin tid att bygga upp sin kunskap kring hut träning påverkar sin egen kropp. Därmed är ännu ett krav att personen skulle ha en träningsbakgrund på minst 1 - 2 år.
Flera olika kvinnliga styrketränare med olika bakgrunder av träning blev kontaktad via sociala medier. Några tackade nej eller svarade inte på meddelandet men nya respondenter hittades snabbt.
Studien använder sig av målstyrda urval. Sådana urval handlar i huvudsak om att välja ut
enheter med direkt hänvisning till de forskningsfrågor som har formulerats (Bryman, 2011, S.
350). Vid ett målstyrt urval behöver det finnas kriterier som studien utgår ifrån och är viktiga för undersökningen.
3.3 Intervjuguide
Kvalitativa intervjuer är mindre strukturerade och fokuserar mer på personen som blir intervjuad (Bryman, 2011). Här ville jag ha detaljerade svar och möjligheten att anpassa mig till viktiga frågor som kunde dyka upp under själva intervjun (ibib). Dessa kallas för
semistrukturerade intervjuer. Här utgick jag från frågeområden och inte exakta utformade frågor (Bryman, 2017). Jag använde mig av en intervjuguide (Bilaga 1). Intervjuguiden har syftet som utgångspunkt. Frågeställningarna är de övergripande teman som studien utgick ifrån. För att täcka samtalsämnen som var relevanta för studien använde jag mig av fyra olika teman: Träningsbakgrund, kroppsideal, doping och gymmiljön. Utifrån det formulerades frågor till varje tema. Frågorna var ett hjälpmedel för att starta en diskussion men behövde inte ställas i samma ordning. Fokus ligger på deltagarens berättelse och frågorna ska anpassa sig efter det (Bryman, 2011). Även om deltagarna har olika berättelse och punkter dem tar upp på intervjun var det viktigt att ställa samma frågor till varje person för att få det lättare att jämföra resultaten.
3.4 Genomförande av intervjuerna
Datainsamlingen skedde genom enskilda personliga intervjuer. På grund av att det smittsamma coronavirus covid-19 och de nuvarande omständigheter var det upp till
deltagarna själva att välja om intervjun skulle sker på plats eller via Face Time. Face Time är en videosamtalsprogramm av Apple som gör det möjligt att prata och se personer utan att behöva vara på samma plats.
känsligt ämne blev de redan i början informerat av att svaren kommer vara anonyma. Jag valde att intervjua fyra kvinnliga styrketränare. Deltagarna själva fick bestämma vart de ville mötas så länge det skulle vara en plats där vi kunde prata ostörd. Det blev vanligt att de valde att sitta hemma i sin lägenhet för intervjun. För att underlätta transkriberingen använde jag mig av min mobiltelefon för att spela in intervjuerna. Intervjuguiden togs med på plats och användes som ett hjälpmedel för att täcka dem viktigaste teman för att få svar på
frågeställningar.
Intervjuerna började med att jag berättade om vad studien handlar om. Innan själva intervjun började jag med att informera personen noggranna om deras rättigheter. Jag upprepade att svaren kommer vara anonyma och även att medverkandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Intervjuerna varierade tidsmässigt mellan 30 till 60 minuter. Alla deltagare uppfattades väldigt pratglada och öppen. Doping är fortfarande speciellt hos kvinnor ett känsligt ämne att prata om, på grund av att det inte är lika vanligt och normaliserad här. Därför var det väldigt viktigt att bevara en neutral ton och inte visa sig dömande av något slags. Att vara medveten om sitt ordval är även avgörande för att inte påverka deltagarnas svar. Personen ska känna sig bekväm med att svara på vilket sätt som helst.
Efter intervjuerna var klara fick deltagarna tid till själva lägga till något eller ställa frågor. Intervjuerna i sig tog 30 - 40 minuter men deltagarna blev inspirerad av att prata och resonera mera kring ämnet efter intervjuerna var slutförd. Flera av deltagarna nämnde att de var intresserade av att läsa mer om dopingproblematiken och bredda sin kunskap kring det.
3.5 Databearbetning
Efter alla intervjuerna blev genomförda började transkriberingen av materialet som jag spelade in. Jag började med transkriberingen efter sista deltagaren blev intervjuad. Studien utfördes under avsätt tid och är anledningen till att intervjuerna inte blev transkriberad ord för ord på papper. För denna undersökningen är det mer lämpligt att bara skriva ut dem viktigaste meningar.
Som tidigare nämnt så blev alla intervjuer inspelat via mobilen. Jag lyssnade igenom var och en och antecknade de viktigaste punkterna. Även blev citat som var betydelsefullt för
hjälp för att vara säker på att alla huvudteman bli med i bearbetningen. Det är även fördel haft att söka efter nyckelord som eventuellt upprepas i flera intervjuer. För att strukturera upp arbeten mer, skrev jag ihop svaren på intervjun i en tabell. Härmed blir det lättare att hålla en överblick på alla deltagare samtidigt som det blir enklare att jämföra. Nyckelord eller
gemenskaper blev markerad i samma färg. Relevanta citat blev utvalda av varje deltagare och presenteras i resultatet. För en enkel presentation blev resultatet indelat i olika kategorier med hjälp av intervjuguiden.
3.6 Vetenskapsteoretisk ansats
Studien använder sig av en fenomenologisk och psykologisk fenomenologisk
forskningstradition (Kvale, Brinkmann, 2014). Här försöks det att beskriva verkligheten med hjälp av människors upplevelse av omvärlden. Målet är att fånga upp personens förståelse av sin erfarenhet. Det uppmärksammas människans syn på omvärlden och jämför det med våra förväntningar. Vid en fenomenologisk ansats så är en användning av en teori mindre viktigt, den läggs fokus på deltagarnas erfarenhet och upplevelse (Kvale, 2014). Detta används som utgångspunkt för undersökningen. Fenomenologin visar att personens uppfattning aldrig kan vara helt objektiv. Allt vi säger är aldrig helt oberoende eller beroende av andra människor. Även i forskarens position är ingen tolkning av det vi ser eller hör fri från antaganden (Kvale, 2014).
3.7 Reliabilitet och validitet
Frågan om reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (trovärdighet) är viktigt att nämna när det kommer till kvantitativ forskning men är även relevant hos kvalitativa studier (Bryman, 2011). När det kommer till validitet så är den inte relevant på samma sätt här som den är hos en kvantitativ studie. Det har med att göra att man inte avser att mäta svaren. (ibid).
Bryman nämner i sin bok att en kvalitativ studie kan använda sig av alternativa kriterier för bedömningen. Han föreslår två grundläggande kriterier: Vederhäftighet (tillförlitlighet) och äkthet.
(Bryman, 2011, S. 355). En överförbarhet av studiens slutsatser är mindre relevant i denna studien (Bryman, 2011). På grund av att studien använde sig av ett målinriktat urval behöver den inte möjliggöra en generalisering till en population (Bryman, 2011, S. 392).
Sista delkriteriet är att det ska finnas en möjlighet att styrka och konfirmera resultaten. Detta motsvarar objektivitet. I en kvalitativ undersökning är det omöjligt att få fram en objektiv sanning. Forskaren ska däremot försöka ”säkerställa att hen har agerat i god tro” (Bryman, 2011, S. 355). Resultaten ska inte bli påverkad av personliga värderingar eller liknande. Detta kan ifrågasättas utifrån det fenomenologiska perspektivet. Alla svar och tolkningar är beroende av något (Kvale, 2014).
Äkthet, vilket Guba och Lincoln (1985) även kallar för autenticitet är även indelat i fem olika underkategorier: Rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk
autenticitet och taktisk autenticitet.
Här handlar det om att visa upp en rättvis bild av alla olika åsikter och även bidra till an deltagarna själva kommer få en bättre bild om hur andra upplever samma situation och få en bättre förståelse om området (Byman, 2011).
För att säkerställa vederhäftighet och äktheten i denna studie jobbade jag med att låta respondenterna styra intervjuerna och att skapa en förtrolighet för att med större sannolikhet få fram ärliga svar.
3.8 Etiskt förhållningssätt
Det finns vissa krav på forskare när de utför en studie som involverar människor. Individskyddskravet säger att individer inte får bli utsatta för psykisk eller fysisk skada (Vetenskapsrådet, 2002). Intervjuerna kommer att spelas in men raderas så fort studien är slutförd. När det kommer till forskningsetiska principer finns det fyra huvudkrav:
Informationskravet betyder att forskaren skall informera deltagarna i studien om syftet och
villkoren för denna studien (ibid). Vi informerar personen att deltagandet i studien är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst (Vetenskapsrådet, 2002).
Samtyckeskravet beskriver att deltagarna har rätten att själva bestämma över deras medverkan
(Vetenskapsrådet, 2002, S. 9. Samtyckeskravet täcker även deltagarnas vilja att kunna sluta när som helst och själva kan bestämma på vilka villkor samverkan ska utföras
Konfidentialitetskravet betyder att forskaren ska ge störst möjliga konfidentialitet. Personer
som är med och deltar i denna studien skall bli informerat innan intervjuerna om att deras personuppgifter och svar på frågorna kommer att vara anonyma (Vetenskapsrådet, 2002). Information och svar på frågorna ska bearbetas och visas upp på ett sätt att personen ej kan bli identifierad av läsaren (ibid).
Insamlade uppgifter för bara användas för forskningsändamål. Detta kravet kallas för
nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). ”Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård,
tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda” (Vetenskapsrådet,
2002, S.14).
4. RESULTAT
Här presenteras resultaten utifrån frågeställningarna och dem olika huvudteman som är relevanta för studien. Respondenternas svar från intervjuerna kommer presenteras nedanför utifrån den tolkning som har gjort på undersökningen. Studiens deltagare är 4 kvinnliga deltagare i 20 och 30 årsåldern. Alla har en träningsbakgrund mellan 5 till 12 år och tränar 5 till 12 pass i veckan. Personerna som blev intervjuad är anonyma och kommer därmed presenteras som Person 1, 2, 3 och 4 (P1, P2, P3, P4).
4.1 Förändring av kvinnliga kroppsidealet
Frågeställningen inkluderade hur och om kroppsidealet påverkar intaget av doping
hos kvinnliga styrketränare. Lika viktigt var det att se hur kvinnors uppfattning av hur eller om idealbilden har förändrats. Alla deltagare är medveten om att det har skedd en förändring i hur den kvinnliga kroppen ska se ut. Det är mer accepterat att ha fett på kroppen. P4 och P2 nämner även att starka kvinnor kommer mer och mer. Det är däremot inte helt accepterad än att vara muskulös som kvinna.
”Man ska ha en stor rumpa, stora bröst men vara smal. Du ska äta men ändå inte” (P2)
P2 har uppfattningen att tjejer bara tränar den kroppsdelen som samhället anser ska vara tränad hos en kvinna. Hon själv nämner att hon har mått dåligt över försöket att passa in i ett viss ideal som inte går att uppnå på ett hälsosamt sätt. P3 upplyser att kvinnor ska ta mer plats i samhället nu för tiden och inte bara behöver vara smal och fin. ”Man ska bara vara nöjd
med hur man ser ut”. Även P4 är inne på liknande tankar här. Hon menar på att bilden av
kvinnan har blivit mer positiv. Man ska lära sig att älska sig själv och sprida självständighet. Hon utvecklade en tanke att vara stark som kvinna har blivit mer viktigt än att ha den perfekta kroppen. P1, P2 och P3 är fortfarande lite mer kritiska ställda mot det nuvarande
kroppsidealet. De nämner mer brister med det perfekta tränade kroppen som visas upp på sociala medier.
” Jag blir arg på alla vältränade kvinnor som tränar med gummiband på Instagram. Sluta låta det se så lätt ut” (P3)
heltid, träningen är deras varumärke. Varje deltagare nämner vid sin intervju att kroppsidealen inte påverkar dem längre, men påverkar mycket mer yngre tjejer.
”Jag vill träna för att bli stark, för så tränade jag för att bli fit”(P1).
Alla deltagare har gemensamt att de erkänner att kroppsidealet har haft en påverkan på deras träning när dem va yngre. P1 berättar att i en yngre ålder så var det väldigt viktigt att se ut på ett speciellt, att försöka forma sin kropp efter den ”perfekta Instagrambilden”. Strikta
kostscheman och träningsrutiner var en vanlig vardag. Även P3 talar om ohälsosamma val kring kosten och överträning, för att bli så smal som möjligt. Intressant är även att alla anser att styrketräningen har varit vägen ut ur tankarna kring det dåvarande kroppsidealet.
4.2 Koppling mellan doping och kvinnliga kroppsidealet
När det kommer till sammanhanget mellan doping och kroppsidealet så skiljer sig svaren av de olika deltagarna. Tydligt är att alla instämmer att kopplingen mellan doping och det manliga kroppsidealet är väldigt vanligt. Vid kopplingen till det kvinnliga idealet varierar åsikterna lite mer. P1 antar att doping hos kvinnliga styrketränare börjar med en idé om hur man själv vill se ut. ”Folk tar det för att det går mycket snabbare att få resultat”, nämner P1 som förklaring. P4 på andra sidan ser ingen stor koppling. Hon är medveten om att det förekommer men i hennes ögon så används doping mer i tävlingssammanhang. ”Du blir inte
liten av att vara stark”. P2 och P3 argumenterar att det blir långsamt mer och mer vanligt att
kvinnor har större muskler och därmed kan sätta en ny press på unga kvinnor. Dessa två deltagare tycker att det är möjligt att kvinnor kan använda sig av en mildare doping. P4 tror att tjejer och kvinnor kan vara rädda att behöva äta mer för att bygga muskler.
”Jag tror absolut att det är vanligt att ta dopingpreparat hos kvinnor som gymmar”.
hjälp av prestationshöjande medel för att snabbare komma upp på samma nivå som sina medtränare på gymmet.
4.3. Vad är doping?
”För mig är det fusk”(P2)
På frågan vad som klassas för doping i deltagarnas ögon använder sig alla personer som blev intervjuade av ord som illegalt, fusk eller olagligt. Det visar sig tydligt att de anser doping som ett olagligt prestationshöjande tillskott. P2 beskriver doping som ett ämne som förstärker din prestation. P3 tar även upp att doping handlar om att ”mixtra med sina egna hormoner”. Hon beskriver också att det är svårt att veta vart man ska dra gränsen när det kommer till doping. Kosttillskott räknas i hennes och även i de andras ögon inte som doping. I själva intervjun så nämnde alla deltagare att de tar kosttillskott, men använder det väldigt sparsamt. P1 åsikt är att doping är orättvist och egoistiskt.
4.3 Anledning till användning av doping
”Dopingen finns för att människan vill testa sina gränser”(P2)
Även här har deltagarna liknande svar. Alla anser att anledningen till att doping används hos kvinnor är dom samma som hos män: snabba resultat. ”Helt enkelt en quick fix”, säger P4. P3 är inne på att anledningen beror på att kvinnor kan ha dåligt självförtroende och känner sig missnöjda med sin kropp. Hon nämner att kvinnor som är osäkra kanske tror att träna för att se ut på ett speciellt sätt kommer öka självkänslan. ”När man börjar träna, vill dem flesta ha
snabba resultat”, argumenterar P1. Tålamod och brist på disciplin är likaså en orsak för
användningen av dopingpreparat. En deltagare nämner även att träning för ett speciellt mål som att få en bra kropp handlar om att ge hundra procent varje dag och det är många som inte klarar av det. I tre av fyra intervjuer kommer även upp att användningen av doping är mer vanligt i bodybuilding än hos hobbytränare.
Begreppet biverkningar kommer även upp i de flesta intervjuerna. P4 nämner att hon inte ser nån idé att ta dopingpreparat på gym, varför riskera alla biverkningar som hobbytränare.
”Du vet inte hur din kropp kommer att reagera. Du leker med din hälsa, och jag vill vara frisk livet ut”(P4).
P1 och P2 nämner att det finns en rädsla mot hur kroppen skulle reagera på dopingpreparat. P2 berättar att hon bara köper svenska kosttillskott för att hon är rädd för att det skulle innehålla olagliga substanser. En annan deltagare nämner även att det inte är värt att förlora sitt hår eller liknande för att bli starkare snabbare. P4 beskriver att användningen av steroider förändrar hela kroppen och man aldrig vet på vilket sätt den påverkas.
4.4 Attityd och motiv till doping
”Den som vill dopa sig, få väl dopa sig” (P3).
Alla anser att det är upp till var och en att ta dopingpreparat. P3 är tydlig med att kvinnor själva får bestämma om dem tar det. En liknande attityd har även P1 men nämner även att kvinnor ska vara noga med att överväga sitt beslut. Anledningen är att det är fusk och orättvist mot andra. P2 kompletterar med att det går i mot att ”träning är hårt arbete”.
”Du kan bygga en extrem bra fysik utan att ta nånting, men det är 100 procent sömn, 100 procent kost och 100 procent träning”(P4).
Vid frågan om tanken har kommit upp att dopa sig svarade en deltagare ”ja”. Hon erkänner att hon har tänkt på att dopa sig men tycker att hon har för lite kunskap om ämnet. Deltagaren beskriver även en rädsla för biverkningar. Avslutningsvis berättar hon att tanken alltid bara skulle stanna en tanke och inget mer. P4 har en liknande åsikt, hon har själv aldrig tänkt att dopa sig men tror att många kvinnor kan har den tanken. Men tanken stannar där. ”Det blir
för mycket att riskera som kvinna, biverkningar kan ju vara bestående”, svarar hon. P2 har
själv aldrig funderat på att ta prestationshöjande medel. Om forskare utvecklade steroider utan ”manliga biverkningar” skulle kvinnliga användare av doping öka snabbt, säger en av
En av fyra deltagare har blivit erbjuden att dopa sig. Alla deltagare nämner att de har kommit i kontakt med både män och kvinnor som har dopad sig.
” Jag vet vart jag ska gå om jag skulle vilja dopa mig, tyvärr”(P1).
Även en kännedom om vart man skulle kunna få tag på dopingpreparat finns det hos två av deltagarna.
Tre deltagare tycker att olika gymmiljöer kan påverkar toleransen och synen mot doping hos medlemmarna. P4 tycker inte att det påverkar nått med anledningen att mer gym strävar efter en hälsosam och naturlig träning. P1 nämner att ett passivt grupptryck är vanligt på gym, speciellt hos män. P2 pratar om att medlemspolicyn på gym kan påverkar om personer tar eller inte. ”Ett gym där många medlemmar dopar sig, bildas det en normalisering av
användningen och fler kommer att ta.” Alla deltagare anser att det inte pågår doping på deras
gym, alla fall inte i en större utsträckning men tror ändå det är vanligt bland styrketränare.
”Det pratar aldrig om det, jag har ändå tränad här väldigt länge men aldrig hört nått om det”(P4).
P4 är den enda deltagaren som tränar på ett gym utan en policy mot dopingmissbruk. Resten av deltagarna har en strikt policy mot doping på sitt gym och är även medvetna om
konsekvenserna. Att gym ska öka att informera om doping är enligt P2 en lösning för att minska användningen. Ingen av deltagarna har blivit testat för doping själva. De har inte varit med om att personer på deras gym har blivit testat slumpmässigt. P1 påpekar även att inte bara själva gymmet har en inverkan på hur medlemmar ser på doping det är även umgänget man tränar med.
”Överlag tror jag att doping är väldigt lågt hos kvinnor”(P4).
P4 anser att doping är fortfarande låg hos kvinnor. Hon har märk av att styrketränare är mycket i sin egen värld och pratar inte mycket om sin träning med andra. ”Dom är väldigt
tysta av sig”. Det kan förekomma att hon har sina funderingar ring personer men känner sig
Intervjuerna avslutades med en fråga om hur attityden och toleransen mot doping hos kvinnor kommer utveckla sig. Deltagarna hoppades på att det skulle minska men var tveksamma. P1 nämner en rädsla att mer och mer anpassade steroider för kvinnor kommer kunna utvecklas. En annan deltagare tror att det kommer kunna bli mer vanligt hos kvinnor. ”Om hon tar det,
så kan jag också ta det”. Hon menar på att det kan utveckla sig en normalisering kring doping
och kommer bli mer accepterat på grund av att så många tar det. Speciellt de yngre bli
påverkat av det, säger P2. P3 gissar på att det kommer bli mer och mer bland kvinnor. Hon ser att anledningen till det ligger i att folk blir mer osäkra på sig själva. P4 däremot har en annan bild om hur det kommer utveckla sig. Här beskriver hon att det kommer minska. I hennes ögon har träningen blivit mer om hälsa och ren byggning. P2 tror att doping kommer aldrig försvinna.
5. DISKUSSION
Nedanför redogör jag resultaten som är viktigast för studien och kopplar de till studiens frågeställningar.
5.1 Huvudresultat
5.1.2Vad är styrketränande kvinnors attityd och motiv till doping?
Överlag är dopingkunskaperna hos kvinnor låga jämförd med män. Det används inga tekniska termer när det pratas om doping. Doping beskrivs som fusk och ett olagligt tillskott. Inga dopingstrategier eller namn på steroider framkommer i intervjun. Kvinnorna själva nämner att dem inte är insatta i ämnet. Att doping förekommer mer hos män än även en åsikt kvinnliga styrketränare delar. Det har studien även gemensam med tidigare undersökningar av Thiborg och Carlsson (2007).
Även intressant är att när det pratas om hur kroppsideal påverkar kvinnorna är de flesta deltagarna överens om att doping är vanligare än vad man tror (Lee & Macdonald, 2010). Vid mer detaljerade frågor om doping vänder åsikten åt andra hållet. Här nämns det att doping hos kvinnor är låg. En möjlig förklaring till ändringen kan vara att respektive person blir mer försiktig när det specifik pratas om doping. Ytterligare känner respondenterna att den har för lite kunskap för att svara.
Den negativa inställningen mot doping består genom hela undersökningen. Däremot när doping nämns i tävlingssammanhang blir toleransen större (Börjesson et al., 2016). Studiens resultat visar att dopingpreparat hos proffs och tävlingar verkar bli accepteras mer. Det vill sägas att det är så pass vanligt att det anses som en självklarhet (Mickelsson & Jonsson, 2011).
Att doping förekommer utanför tävlingar är något deltagarna hade svårigheter med att svara på. Det var en självklarhet att för dem att skönhetsidealet är anledning till varför män dopar sig men inte när det kommer till kvinnor (Hoff, 2013; Thiborg & Carlsson, 2007). Här blir det tydligt att doping hos kvinnor är fortfarande ett outforskad område. Kunskapen är låg och det är mer gissningar än fakta.
frihet att välja vilken väg en själv vill ta men kommer inte att bli accepterad av samhället. Fenomenet att dopa sig upplevs som frivilligt men samtidigt förbjudet.
Biverkningar är även ett begrepp som dyker upp en del under intervjuerna. Det framkommer en rädsla av hur steroider påverkar den kvinnliga kroppen. Kvinnor reagerar på ett annat sätt och riskerar permanenta skador (Ip et al, 2010). Allvarliga biverkningar kan vara en anledning till att kvinnor överväger mycket mer noggrann om användningen av dopingpreparat är
nödvändig.
5.1.2 På vilket sätt upplever kvinnor att samhällets kroppsideal påverkar användningen av doping hos kvinnor som styrketränar regelbundet?
Det är svårt att veta i vilken stor grad kroppsidealet och psykisk ohälsa har påverkat kvinnors val att dopa sig. Det är inte helt oväntad att alla deltagare har drabbats tidigare av ohälsa eller osäkerhet på grund av kroppsidealet. Viktigt är att påpeka att kvinnor som deltog i studien närmar sig 30 årsåldern förutom en som är 20 årsåldern. Här nämns det att de redan har gått igenom sin osäkra period i livet och har slutat blivit påverkat av bilder på sociala medier Respondenterna visar att medvetenheten om att bilder på sociala medier inte är på riktigt stiger med åldern. Det nämns väldigt ofta att det är mer yngre kvinnor som blir påverkade av kroppsidealet. Här kan det dras en koppling mellan Hoffs (2013) resultat att tjejer mellan 15 - 20 år är osäkrat över sitt utseende. Att själva åldern 17 - 35 år är vanlig för dopingmissbruk (Ip et al., 2010) kanske är sant men instämmer inte med deltagarnas åsikt. Undersökning visar att de flesta tjejerna känner sig onöjd med sin kropp nån gång i livet men växer upp och får en mer distanserad syn på allt som läggs upp på sociala medier (Kaipainen &Johansson, 2018).
David Hoffs undersökning (2013) inkluderar även kvinnor som tränar på gymmet. Här nämner han även skönhetsidealet. Som Hoff (2013) beskriver så är steroider ett hjälpmedel för det manliga kroppsidealet och mindre vanligt hos kvinnor. Svaren i studien stödjer hans slutsats. På andra sidan stödjer studien att skönhetsidealet har en påverkan på tankarna kring doping (Andreasson, 2013). Studiens deltagare beskriver både brister och fördelar med det nya kroppsidealet. Man ska se hälsosam ut men uppnår det på ett ohälsosamt sätt (Frisén, 2014; Rodgers, 2016; Lee & Macdonald, 2010).
fungerar och hur kosten påverkar kroppen.Unga tjejer utan någon kunskap om träning och kost har kanske lättare att bli påverkat av sociala medias ”riktlinjer?”
För kvinnor är det väldigt strikt hur du ska se ut, det få inte vara för mycket eller för lite av nått. Rätt kroppsdel ska vara tränad när andra inte ska synas lika väl. Speciellt muskelgrupper som associeras med det manliga idealet som breda axlar, stora överarmar och lår blir mindre accepterad av samhället (Frisén, 2014; Rodgers, 2016; Lee & Macdonald, 2010). Här handlar det om att försöka nå ett orealistiskt mål, vilket inte går att uppnå utan hjälp av hormoner eller andra ingrepp (Kaipainen & Johansson, 2018; Lee & Macdonald, 2010).
Anledningen till att kvinnor dopar sig skiljer sig i medverkandes ögon inte mycket ifrån männens. Snabba resultat och dåligt tålamod. Hos kvinnor är rädslan större att äta mer för muskelbyggnaden. Att behöva lägga på sig lite extra fett och vikt för att bli starkare är nått kvinnor kan vara rädda för. Omedvetandet om hur länge en sådan process tar kan även vara en förklaring till att kvinnor känner att ett snabbare resultat kan få en själv att må bättre och snyggare fortare. Det syns tydligt att deltagarna träningsbakgrund är anledningen till att kunskapen om sin egen kropp är väldigt hög. För lite kunskap om hur kroppen fungerar i träningssammanhang är även en risk för att kvinnor tar hjälp av olika dopingpreparat (Thiborg & Carlsson, 2007).
5.2 Metoddiskussion
Ett val av en kvalitativ metod är fördel haft för att få en bättre förståelse för hur kvinnor ser på dopingproblematiken. Genom att intervjua olika kvinnor framhäver studien flera olika
synvinklar och upplevelse. Nackdelen med en kvalitativ studie är att det finns en viss osäkerhet om deltagarnas svara är sanna. Doping är som tidigare nämnd ett känsligt ämne, vilket kan få deltagarna att känna sig otrygg i att berätta sanningen. Karlstad är en liten stad så risken att personen blir igenkänd är större. Fördelen med en kvantitativ metod skulle vara att fler personer skulle kunna delta. Resultaten hade fått mer vikt (Bryman, 2011), men på andra sidan hade djupet och detaljerna ifrån studien försvunnit. I stort sett så har intervjuerna fungerat väldigt bra och framhävde det som studien ville få svar på. Vid en kvalitativ metod hänger innehållet av undersökningen ihop med hur välutförda intervjuerna är. Det är inte lätt att få deltagarna att känna sig trygga. Intressant vid mina intervjuer var att när själva frågorna var besvarade och mikrofonen blev avstängt så blev respondenten mer avslappnad och pratade om många fler punkter som va relevanta om studien. Att använda sig av en psykologisk fenomenologisk forskningstradition var passande för denna studien. Här stannade fokus enbart på deltagarnas upplevelse och stödjer att undersökningen och resultaten inte kan vara fri ifrån personliga uppfattningar.
5.3 Framtida Forskning
Studien visar upp att doping i sammanhang med kvinnliga styrketränare fortfarande är ett område som det finns för lite forskning kring. Denna undersökning fungerar som en första inblick om hur kvinnor ser på samhällets dopingproblematik och hur det kan utveckla sig i framtiden.
Det visade sig att deltagarna var sig eniga i att kroppsidealet påverkar kvinnor större i en yngre ålder. För att kunna se om det finns en sanning i det, hade en framtida studie kunnat sänka åldern på deltagarna i undersökningen. Ett krav för min studie var att deltagarna hade en träningsbakgrund av minst 1 - 2 år. Här syntes det att kunskapen om sin träning och kropp är väldig hög. En möjlighet för framtida studier är att undersöka om svaren av kvinnor utan någon träningsbakgrund hade varit samma.
För att kunna se hur deltagarnas svar går att generalisera på flera kvinnor som tränar på gym hade en kvantitativ undersökning varit intressant. Vid en kvantitativ undersökning finns det en större chans att deltagarnas svara ärligt (Bryman, 2011).
5.4 Slutsats
Kunskapen kring doping hos kvinnor är fortfarande låg, svaren på intervjuerna är funderingar och gissningar. Kunskap om doseringar, namn på olika steroider eller liknande stannar på en grundläggande nivå. Det kan tolkas på ett positivt sätt att kvinnor inte ser ett större intresse i att bli insatta i doping. Allmänt är inställningen mot doping negativ. Det förekommer att deltagarna varierar sina åsikter. Detta tyder på en osäkerhet kring ämnet.
Intervjuerna visade att kroppsidealen och doping hos kvinnor är mindre vanligt men
förekommer. Det visar sig att det kvinnliga kroppsidealet har väldigt tydliga gränser och det finns inte mycket utrymme att röra sig i. På grund av att muskler hos kvinnor blir mer och mer vanligt att kvinnor överväger att börja med dopingpreparat. Steroider av olika sorter har väldigt starka effekter på kroppen. Kvinnor drabbas på ett annat sätt än män. Rädslan för bestående biverkningar verkar vara hög och är en möjlig anledning till att dem flesta kvinnor bara har en tanke om att dopa sig. Risken finns i fall att forskare kommer fram till en steroid som är anpassad till kvinnor utan androgena effekter så kommer med stor sannolikhet intaget öka väldigt fort.
Att kvinnor känner sig osäkra eller missnöjda med sin kropp nån gång i sin uppväxt kommer fram tydligt. Det visar sig att det antagligen är en större chans att yngre tjejer missbrukar doping. Respondenterna själva ser ingen koppling kring det nuvarande idealet och sig själv. Det är viktigt att mer förebilder kommer fram som stödjer denna synen och få även unga tjejer att så tidigt som möjligt få kunskap om hur träning och kost påverkar kroppen. Det är viktigt att informera om riskerna med doping och visa att träning för hälsan skull är mycket mer givande.
Studiens medverkande är starka och inspirerande individer som visade att träning inte handlar om att se perfekt ut. ” Om träningen ska vara hållbart så är det inte perfekt man ska sträva
efter, hitta nått du själv tycker är kul istället”. Kvinnorna i undersökningen är bevis på att
REFERENSER
Ahmadi, N., Ljungqvist, A. & Svedsäter, G. (red.) (2016). Doping and public health. London: Routledge, Taylor & Francis Group.
Andreasson, J. & Johansson, T. (2019). Fitness doping: trajectories, gender, bodies and health. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Börjesson, A., Gårevik, N., Dahl, M, Rane, A., Ekström, L. (2016) Recruitment to doping and help-seeking behavior of eight female AAS users, Subst Abuse Treat Prev Policy 11 (11). doi: 10.1186/s13011-016-0056-3
Calogero, R. M. (2012). Objectification Theory, Self-Objectification, and Body Image. I T. F. Cash (red.), Encyclopedia of body image and human appearance 574- 580. London: Elsevier. Coakley, J.J. & Pike, E. (2014). Sports in society: issues and controversies. (Second edition). London: McGraw-Hill Education.
Committee Option. (2011). Performance Enhancing Steroid Abuse in Women. The
Ame4rican Collage of Obstetricians and Gynecologists, 117:1016-18. Hämtad 2020-05-13 från
https://www.acog.org/-/media/project/acog/acogorg/clinical/files/committee-opinion/articles/2011/04/performance-enhancing-anabolic-steroid-abuse-in-women.pdf Frisén, A., Holmqvist Gattario, K. & Lunde, C. (2014). Projekt perfekt: om utseendekultur
och kroppsuppfattning. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Gårevik, N., Rane, A. (2010). Dual use of anabolic-androgenic steroids and narcotics in Sweden. Drug and Alcohol Dependence. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2009.12.024
Hansson, C. (2005). Doping bland skolelever i Värmlands Län (Landstinget i Värmland 1/05) Karlstad: Tryckeri AB. Från
https://www.regionvarmland.se/globalassets/global/jobb-utbildning-och-forskning/forskning/forskningsrapporter/actio/dopingstudien_bookmarked.pdf Hermansson, G., & Moberg, T. (2008). Anabola androgena steroider. (1. uppl.) Göteborg: Mediahuset i Göteborg.
Hoff, D. (2013). Dopning utanför idrotten – individualisering och muskulösa skönhetsideal: En studie av dopning i grundskola, gymnasium och på gym i Kalmar kommun. Scandinavian
Sport Studies Forum, 4, 1-24.
Jansson, E. (2001). Hälsoaspekter på styrketräning. Svensk Idrottsforskning Nr 3-2001. Hämtad 2020-05-10 från
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Halsoaspekter-styrketraning.pdf
Kaipainen, I., & Johansson, J. (2018). Kroppens form och utseende: betydelsen för utövare på gym. Högskolan Dalarna. Hämtad 2020-05-10 från
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1306731/FULLTEXT01.pdf
Karlsson, E. (2017). “Fit is the new skinny”. Unga kvinnors upplevelser av hälsorelaterade utseendeideal, attityder och beteenden. Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen. Hämtad 2020-05-10 från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/58756/1/gupea_2077_58756_1.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lee, J., & Macdonald, D. (2010). Are they just checking our obesity or what?’ The healthism discourse and rural young women. Sport, Education and Society, 15(2),203-219. doi:
10.1080/13573321003683851.
Llewellyn, W. (2011). Anabolics. (1. uppl.) LLC in Jupiter: Molecular Nutrition. Hämtad 2020-05-14 från
https://books.google.se/books?id=afKLA-6wW0oC&pg=PT342&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
Lorente, F., Watel, P., Griffet, J., & Grélot, L. (2003). Alcohol Use and Intoxication in Sport University Students. 38(5):427-30. doi: 10.1093/alcalc/agg105
Mattsson, C., Jansson, E., Hagströmer., M. (2017). Fyss. Fysiskt aktivitet – begrepp och definitioner. Hämtad 2020-05-13 från
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FA_Begrepp-och-definitioner_FINAL_2016-12.pdf
Mickelsson, K. (2009). Dopningen i Sverige: En inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder. (Rapport nr. R 2009:15). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Mickelsson, K., & Jonsson, E. (2011). Dopning i samhället: Vad? Hur? Vem? Varför?. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/7f85bcb5ad3c47729f9cc34027b015a6/do pni ng-i-samhallet.pdf.pdf
Pärsson, E., & Ennart, H. (2015, 15 mars). Hälsotrenden har en tydlig baksida. Svenska
Dagbladet. Hämtad 2017-08-29, från https://www.svd.se/halsotrenden-har-en- tydlig-baksida.
Rane, A., Rosén, T., Skårberg, K., Heine, L., & Ljungdahl, S. (2013). Steroider är ett växande problem på gymmen. Läkartidgningen. Hämtad 2020-05-23 från
Riksidrottsförbundet (2016). Ren Träning. Hämtad 2020-05-07, från
https://static1.squarespace.com/static/5af0384d31d4dfc85d158efe/t/5c5c7262fa0d606d797ec5 08/1549562483935/Ren_traning.pdf
Rodgers, R. F. (2016). The role of the “Healthy Weight” discourse in body image and eating concerns: An extension of sociocultural theory. Eating Behaviours, 22, 194-198. doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.ub.gu.se/10.1016/j.eatbeh.2016.06.004.
Strauss, R. H., Liggett, M. T., & Lanese, R.R. (1985) Anabolic steroid use and perceived effects in ten weight-trained women athletes. doi:10.1001/jama.1985.03350430083032 Svensk Antidoping Riksidrottsförbundet (2019). Vad är doping? Svensk Antidoping. Hämtat 2020-05-03 från
https://www.rf.se/Arbetsrum/SvenskAntidoping/utbildningfakta/vadardoping/
Ternander, E. (2013). Skönhetsideal ger ökad ångest hos unga. Elevers konstruktioner och resonemang om kroppsideal. Institution för idrott och hälsa. Från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=548661
Thiborg, J. & Carlsson, B. (2007). Doping: Personlighet, motiv och moral i idrotten. Rapport 2007:10, Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
BILAGOR
Intervjuguide
Titel:
Den kvinnliga styrketränares syn på doping – En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse och attityd mot doping i sin gymmiljö
Information om deltagarens rättigheter
1. Anledningen till studien är att få en kvinnlig syn på samhällets dopingproblematik. 2. Ditt deltagande är helt frivillig och du behöver inte svara på frågan om du inte vill. 3. Du kan avbryta din medverkan när som helst under intervjun.
4. Intervjun räknas att ta ca. 1 timme och kommer att spelas in, efter studien är slutförd kommer ljudinspelningen att raderas.
5. Du kommer att vara anonym och dina personuppgifter kommer inte nämnas i studien. 6. Dina svar kommer enbart användas för denna studien.
7. Vid funderingar eller frågor i efterhand kontakta mig via mail.
Syfte: Syftet med denna studien är att få en djupare förståelse för den kvinnliga
Frågeställningar:
• På vilket sätt påverkar samhällets kroppsideal användningen av doping hos kvinnor som styrketränar på gym?
• Vad är kvinnors attityder och motiv till doping?
Inledande Frågor:
1. Ålder, Sysselsättning, bakgrundsinformation
2. Träningsbakgrund
a. Hur många gånger i veckan tränar du? b. Tar du kosttillkost?
i. Vad för kosttillskott? ii. Varför tar du kosttillkost? c. Varför tränar du?
d. Hur länge har du tränat styrketräning?
e. Hur kom du in på träningen, hur väcktes intresset för styrketräning? f. Vad har du för ambitioner med din träning?
3. Frågor kring Kroppsideal
a. Kroppsidealen har förändrads mycket dem senaste åren, hur har i dina ögon det kvinnliga kroppsidealet utvecklats?
b. Hur påverkar sociala medier kvinnor på gymmet?
c. Finns det nån koppling mellan kroppsidealet och dopingintaget hos kvinnor?
d. Hur påverkar kroppsidealen dig och din träning?
e. (Beskriv hur din ideala drömkropp ser ut?)
4. Frågor kring Doping
a. Vad klassas för dig som doping?
i. Är det upp till var och en att bestämma om man vill använda sig av dopingpreparat?
d. Hur vanligt tror du är doping i din träningsmiljö? e. Har du kommit i kontakt med doping själv?
i. Hur och varför?
f. Har tanken kommit upp att dopa sig själv nån gång? i. Varför?
ii. Har du blivit erbjuden att dopa dig?
g. Hur tror du attityden mot doping kommer utveckla sig hos kvinnor i framtiden?
5. Frågor kring gymmiljön
a. Beskriv hur din gymmiljö ser ut?
b. Påverkar gymmiljön tankarna kring användning av doping? c. Hur ser toleransen mot doping ut på ditt gym?
d. Har du blivit testat för doping?
e. Finns det nått gymmet kan göra för att sätta stopp till doping?
f. Är du medveten om konsekvenserna och gympolicyn mot doping på ditt gym?
6. Tid för öppna reflektioner och frågor från hennes sida
a. Finns det något du vil tillägga?
b. Finns det frågor eller funderingar från din sida?
