EXAMENSARBETE
Detaljplaneprocessen - från beslut till samråd
Södra Lillgärdan
Evelina Göthed 2016
Högskoleexamen Samhällsbyggnad
Detaljplaneprocessen
- från beslut till samråd
Södra Lillgärdan
Evelina Göthed
Förord
Jag har läst samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning samhällsplanering och gjorde under våren 2015 min 10 veckors VFU(verksamhetsförlagd utbildning) på Bodens kommun. Under praktiken arbetade jag framförallt med detaljplanering på kommunens planavdelning och har därför som examensarbete valt att skriva om detaljplaneprocessen och hur arbetet med att ta fram en detaljplan kan se ut.
Stort tack vill jag rikta till mina handledare Sofia Bergvall och Malin Brunström på planavdelningen i Boden som bidragit med mycket kunskap och goda råd.
Luleå, mars 2015
Evelina Göthed
Sammanfattning
Med en detaljplan får kommunen reglera mark- och vattenanvändning inom ett avgränsat område.
Arbetet med att ta fram en detaljplan följer en förutbestämd process reglerad av bestämmelser i Plan- och Bygglagens femte kapitel. Planförandet kan se ut på olika sätt beroende på hur stor betydelse planen förväntas ha av allmänheten.
I rapporten nedan kommer det att presenteras ett förslag till detaljplan där detaljplaneprocessen följer standardförfarande med främsta anledning att detaljplanen är förenlig med kommunens översiktsplan, samt att planförslaget inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan eller vara av betydande
interesse för allmänheten.
Beslut har tagits att man genom ny detaljplan för området Södra Lillgärdan, på Sävastön i Bodens kommun ska klarlägga strukturen för tillkommande bebyggelse och tillskapa bostadstomter som tillgodoser det utvecklingsbehov kommunen sett i området.
I rapporten kommer jag att beskriva detaljplaneprocessen och hur den såg ut i arbetet med att ta fram en ny detaljplan för Södra Lillgärdan. Samrådshandlingarna är ett första förslag på planen och
revideringar kan komma att göras i framtiden beroende på inkomna synpunkter från allmänheten och berörda sakägare under samrådstiden.
Rapporten kommer inledningsvis att teoretiskt beskriva planprocessen för att sedan övergå till projektet Södra Lillgärdan.
Innehållsförteckning
Förord ...………2
Sammanfattning ………...3
1. Inledning... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Syfte och mål ... 5
1.3 Metod och genomförande ... 5
2. Plansystemet... 6
2.1 Detaljplaneprocessens förfaranden ... 7
2.2 Samråd ... 7
2.3 Granskning ... 8
2.4 Antagande ... 8
2.5 Laga kraft ... 8
3. Södra Lillgärdan... 9
3.1 Bakgrund ... 9
3.2 Start/Beslut ... 12
3.3 Behovsbedömning ... 13
3.4 Förslag ... 14
4. Diskussion och Slutsats ... 17
5. Referenser ... 17
6. Bilagor ... 18
6.1 Behovsbedömning ... 18
6.2 Planbeskrivning ... 18
6.3 Plankarta ... 18
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Detta examensarbete avslutar min samhällsbyggnadsutbildning på Luleå tekniska Universitet.
Examensarbetet och den verksamhetsförlagda utbildningen(VFU) omfattar tillsammans 7,5+15 poäng. Jag har valt att jobba vidare med ett utvecklingsprojekt inom detaljplanering jag var inblandad i på min praktik. Projektet innebar att ta fram en ny detaljplan för ett bostadsområde på Sävastön i Bodens kommun. Jag har valt att avgränsa examensarbetet till att ta fram samrådshandlingar, då en planprocess kan bli väldigt lång och utdragen beroende på inkomna synpunkter från allmänhet och sakägare under samrådstiden.
1.2 Syfte och mål
Syftet med examensarbetet är att undersöka förutsättningarna för förtätning i valt område och att använda mina kunskaper inom detaljplanering till att sammanställa handlingarna som gör detta möjligt. Målet är att jag genom att använda mina kunskaper inom området från min utbildning på LTU samt från min praktik på samhällsbyggnadskontoret, ska kunna göra en analys och bedömning av risker och konsekvenser och därefter ta fram rätt handlingar som i slutändan leder till att planen blir antagen.
1.3 Metod och genomförande
Jag har med stöd från mark – och exploateringsavdelningen, planavdelningen, samt tekniska förvaltningen kunnat skissa fram ett förslag till utformning på området som uppfyller de önskemål kommunen har. Med det som grund har jag använt mig av GIS-material för att få fram övrig information om området. Detta för att säkerhetsställa att jag gått igenom rätt faktorer innan jag utvecklade projektet ytterligare och påbörjade arbetet med detaljplanen. För att ta fram plankartan med tillhörande grundkarta och bestämmelser har jag använt mig av ett AutoCad- baserat program, Focus Detaljplan, som kommunen använder.
2. Plansystemet
En detaljplan reglerar användningen av mark och vattenområden. Det är kommunen, med stöd av PBL (2010:900) som har planmonopol. Med det innebär att kommunen självständigt kan bestämma hur markanvändningen ska se ut och besluta om planläggning. Kommunen har inte total frihet utan måste göra sina bedömningar utifrån PBL med hänsyn till de allmänna intressen som finns.
( Adolfsson, Boberg, 2014)
Plansystemet är uppbyggt i flera nivåer:
Fig.1 Plansystemet
En översiktsplan ska finnas i varje kommun och innehålla mål för lämplig mark- och vattenanvändning i hela kommunen. Planen är tänkt vara vägledande för kommunen vid detaljplanering, men är inte juridiskt bindande.
En fördjupad översiktsplan kompletterar översiktplanen och kan ses om en mer detaljerad plan innehållande ställningstaganden som gör översiktsplanen mer vägledande. Till skillnad från
detaljplanen reglerar den fördjupade översiktsplanen bara ett begränsat antal frågor. Den fördjupade översiktsplanen medför inga rättigheter.
En detaljplan är juridiskt bindande och innehåller bestämmelser för mindre områden.
Bestämmelserna kan vara hur stor byggrätten är, krav på utformning mm.
Under en särskild angiven genomförandetid, vanligtvis 5,10, eller 15 år har man garanterad byggrätt på det sätt som bestämmelserna anger. ( Adolfsson, Boberg, 2014)
2.1 Detaljplaneprocessens förfaranden
När det fattats beslut i kommunen att ta fram ett förslag till detaljplan, går man igenom förutsättningarna och väljer vilken typ av förfarande ärendet ska handläggas med. Begränsat,
standard, eller utökat förfarande. Nedan syns en illustration över planprocessens standardförfarande.
Om planprocessen är förenlig med kommunens översiktsplan, inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan eller vara av betydande interesse för allmänheten kan standardförfarandet tillämpas.
(PBL 2010:900) 5 kap 7 §)
Fig.2 Planprocessens Standardförfarande enligt PBL (2010:900) SFS 2014:10
2.2 Samråd
När det tagits fram ett färdigt förslag till detaljplan, är kommunen skyldig att samråda om förslaget med berörda intressenter. Till det räknas länsstyrelsen, lantmäteriet, de kommuner som berörs, och andra sakägare som anses vara berörda. (PBL 5 kap 11 §)
Samrådskretsen avgränsas av kommunen själva, oftast genom att man studerar en karta och avgör vilka fastigheter som av olika anledningar kan beröras av förslaget. Under samrådstiden har
allmänheten rätt att lämna synpunkter på förslaget, och kommunen har på så sätt möjlighet att redan i tidigt skede bemöta dessa och motivera förslaget.
Samrådshandlingarna består av en plankarta med tillhörande bestämmelser och en planbeskrivning för att man ska kunna tolka planen. Ofta finns även en illustration med för att ge en tänkt bild över hur området kan se ut. Det sammanställda resultatet av inkomna synpunkter under samrådstiden tillsammans med kommunens ställningstaganden mot dessa redovisas i en samrådsredogörelse. (PBL 5 kap 17 §)
2.3 Granskning
Granskning innebär precis som med samråd att planen ställs ut för att ge myndigheter, sakägare, och andra berörda, möjlighet att på nytt lämna synpunkter. Under granskningen är det inte ett förslag som ställs ut, utan den slutgiltiga planen.
Granskningen visar de ändringar som synpunkterna från samrådet medfört. Planen ställs ut för granskning och under den tiden, vanligtvis två veckor, har var och en åter igen möjlighet att lämna synpunkter på planen. När granskningstiden gått ut sammanställer kommunen inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande tillsammans med eventuellt nya förslag som gjorts med anledning av synpunkterna. (PBL 5 kap 18-22 §§)
2.4 Antagande
Detaljplanen kommer sedan att antas av kommunens högst beslutande organ, kommunfullmäktige. I vissa fall är det kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden som antar planerna, om
kommunfullmäktige delegerat ansvaret till dem. (PBL 5 kap 17 §)
2.5 Laga kraft
En detaljplan börjar gälla när kommunens antagandebeslut har vunnit laga kraft, alltså när tiden för överklagande gått ut. Detta under förutsättning att ingen har överklagat beslutet eller att länsstyrelsen valt att överpröva beslutet.
3. Södra Lillgärdan
3.1 Bakgrund
Boden ligger i Norrbotten ca 3,5 mil innanför kusten. I Bodens kommun bor ca 28 000 personer på en yta av 4500 kvkm. Enligt Bodens befolkningsprognos förväntas staden fortsätta växa, och
Sävast/Sävatön är ett av de områden som antas få ett ökat invånarantal. Detta har man sett genom att studera tidigare års befolkningsutveckling.
Fig.3 Befolkningsutveckling i Sävast enligt Bodens befolkningsprognos 2014-2018
Boden kommun har som vision att växa mot Luleå. Det i kombination med att kommunen har en brist på lediga småhustomter gjorde att samhällsbyggnadskontoret undersökte var kommunen ägde mark som kunde exploateras och vad som gäller enligt detaljplan för dessa områden .
Samhällsbyggnadskontoret lämnade sedan förslag till kommunstyrelsen att detaljplanelägga området Södra Lillgärdan på Sävastön, och kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadskontoret uppdraget att upprätta en detaljplan för området.
Planområdet Södra Lillgärdan är beläget på Sävastön i Bodens Kommun, Norrbotten.
Fig. 4 Översiktbild över området där planområdet är markerat med rött.
Planområdet omfattar fyra stycken fastigheter, Sävast 23:163, Sävast 23:11,Sävast 23:12, samt Sävast 23:14. Området är ca 2,8 ha stort och ägs av Bodens kommun. Området består idag till största delen av igenväxt åkermark. Området ingår i den fördjupade översiktsplanen för Sävastön, den antogs av kommunen den 8 maj 1989.
För området gäller i dagsläget detaljplan 25-P90/64. Enligt den gällande detaljplanen får kvarteret användas för bostadsändamål samt daghem. Byggnaderna ska vara källarlösa och får inte överstiga två våningar. (Samhällsbyggnadskontoret 2015)
Fig.5 Gällande detaljplan
Mark och Natur
Området lutar svagt mot söder och består till största delen av åkermark. En översiktlig geoteknisk undersökning av området har genomförts år 1990. Denna undersökning visar på viss variation av markförhållandena inom området. Det finns ingen kännedom om förorenad mark inom området och området ligger i ett lågriskområde för förekomst av radon.
Strandskydd
Till väster om området ligger golfströmmen. Vid hav, sjöar och vattendrag gäller det generella strandskyddet. Skyddet innebär förbud att bygga eller utföra anläggningar 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet. Strandskyddet regleras i Miljöbalkens 7:e kapitel.
Golfströmmen omfattas inte av strandskyddet.
Riksintressen
Områden utpekade som riksintressen anses viktiga ur en nationell synvinkel och regleras
genom hushållningsbestämmelserna i 3:e och 4:e kapitlet i miljöbalken. Syftet med bestämmelserna är att hävda det nationella intresset i den fysiska planeringen och vid andra beslut om
markanvändning. Områden som utpekats som riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de aktuella värdena.
Planområdet ligger ca 400 meter från riksväg 97 som utgör riksintresse för kommunikationer.
Befintlig bebyggelse samt vägar skiljer planområdet från vägen. Bullerutbredningen från Rv 97 påverkar således inte planområdet.
3.2 Start/Beslut
Samhällsbyggnadskontoret kallade till möte mellan mark- och exploateringsavdelningen och planavdelningen för att tillsammans gå igenom förutsättningarna och målet med utvecklingen av Sävastön. Kommunen har under en längre tid sett efterfrågan på småhustomter och chef på
samhällsbyggnadskontoret, Lars Andersson, menar att det är viktigt att Bodens kommun kan möta den efterfrågan och fortsätta erbjuda attraktiva tomter i attraktiva lägen.
Läget på Södra Lillgärdan anses vara attraktivt då planområdet ligger i ett befintligt bostadsområde med närhet till skola/förskola. Det finns rekreationsmöjligheter i skog och mark, samt närhet till golfbana och luleälv. Det går dessutom täta bussturer till både Boden och Luleå.
Attraktiva tomter har i det här läget bedömts vara bland annat stora tomter. Med en areal på ungefär 1200 kvm per fastighet räknar kommunen med att möjliggöra för mellan 15-20 tomter.
Utformningen
Förutom storleken på tomterna finns det andra faktorer som påverkar utformningen. Mjuka värden ska balanseras och värderas mot de ekonomiska och de praktiska i form av tillgänglighet och underhåll. Det gjordes en lista på faktorer att tänka på innan skissandet på olika förslag påbörjades.
Tomterna ska med fördel vara >1200 kvm.
Förslaget ska möjliggöra för 15-20 tomter.
Alla tomter/fastigheter ska vara så attraktiva om möjligt. Attraktivitet är relativt och olika för alla människor, men vissa faktorer värderas högre för de allra flesta. Möjligheten till soligt läge och öppna ytor är några exempel. Även att miljön anses vacker och trygg.
Gator och vägar kostar mycket pengar och utformningen av dessa bör optimeras. Detta kan göras genom att tänka på dubbelsidig användning av gatorna.
Gatorna ska gärna utformas så att underjordiska ledningar som ska förse området med bland annat fjärrvärme, fiber, och avlopp, i största möjliga mån kan dras under gatorna.
Bredd på vägområdet för cykelväg och lokalgata ska vara 6 respektive 12 meter enligt
rekommendationer från tekniska förvaltningen. Detta med hänsyn till utryckningsfordon samt snövallar på vinterhalvåret.
Det bör finnas ”släpp” mot naturmark där det möjliggörs för snöupplag på vintern.
Gång – och cykelväg ska gärna binda ihop området med befintliga vägnät i intilliggande områden.
Fig.6. Illustrationer på tänkbara utformningar(version 3 och 5) i tidigt skede.
3.3 Behovsbedömning
I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen(PBL), miljöbalken(MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar(1998:905) ska planer och program som kan antas leda till en
betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning.
När förutsättningarna för området var undersökta gjordes en behovsbedömning som skickades till länsstyrelsen. Denna behovsbedömning görs med fördel innan ett färdigt förslag till detaljplanen tagits fram för att kunna beakta länsstyrelsens åsikter och redan i tidigt skede ta hänsyn till det i utformningen. Som underlag användes en checklista kommunen tagit fram (se behovsbedömningen i sin helhet i bilaga 1) där det studerades olika parametrar gällande skyddsvärden, effekter på miljön, djurliv, och effekter på hälsan. Ytterligare ett verktyg som användes var kommunens Webb-GIS system, för att ta fram information om riksintressen, fornlämningar, strandskydd, och radonrisk. Även bullerutredningar, kommunikationer, och trafik studerades.
Med utgångspunkt från bilaga 4 i MKB-förordningen (1998:905) gjordes sedan den sammanvägda bedömningen att genomförandet av den föreslagna detaljplanen inte riskerade att medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen skickades till länsstyrelsen för remiss.
Länsstyrelsen delade kommunens uppfattning om miljöpåverkan och ingen fortsatt miljöbedömning ansågs vara nödvändig och en miljökonsekvensbeskrivning behövde inte upprättas för detaljplanen.
3.4 Förslag
Ett färdigt förslag till detaljplan består av en plankarta med tillhörande bestämmelser, och en planbeskrivning för att man ska kunna tolka planen. Plankartan ger en tydlig bild över hur gator, allmänna platser, samt kvartersmark och vattenområdet ska utformas. Oftast medföljer en illustration för att förtydliga detta. Det slutgiltiga förslaget för Södra Lillgärdan var nummer nr två av fem versioner.
Utformningen har en infart till området från söder och en infart i norr från Lillgärdsvägen i öster.
Skillnaden på de olika förslagen var framförallt hur lokalgatan var dragen genom området.
Svårigheten var att maximera antalet tomter, att se till att alla tomter var ungefär lika stora och samtidigt kunna förse de alla med lokalgata. I slutändan valdes ett alternativ där man genom vägdragningen tvingades plocka bort en tomt till fördel för de andra faktorerna (se bl.a. Fig.6 ) Genom det alternativet frigjordes en yta där det istället planerades in ett naturområde.
Tänkbart är att detta naturområde någon gång i framtiden kan omvandlas till lekpark, vilket kan tänkas höja områdets attraktivitet ytterligare.
Fig.7. Illustrerat slutgiltigt förslag.
Förslaget innebar vidare ett bostadsområde med 17 stycken småhustomter i varierande areal mellan 1100 och 1600 kvm. Planförslaget ger möjlighet att bygga friliggande villor med en högsta
byggnadshöjd på 4.2 meter. Byggnadshöjden diskuterades fram och tillbaka, och med tanke på skuggning och utsikt bestämdes det att det var mer lämpligt att begränsa med byggnadshöjd istället för våningstal.
Minsta fastighetsstorlek föreslogs till 1000 kvm, där byggrätten reglerats genom största byggnadsarea per fastighet. I planförslaget lades det till en bestämmelse som reglerar utseende för nya byggnader i närområdet. Planbestämmelsen säger att byggnader som uppförs ska ha röda tak för att harmonisera med områdets befintliga byggnaders karaktär. Karaktäristiskt för Sävastön är just att alla byggnader har röda tak så det kändes viktigt att bibehålla. (se plankarta och planbeskrivning i bilaga 2)
Fig.8 Del av Sävastön med områdets karaktäristiska röda tak
Teknisk försörjning
Ledningar för spill och vatten löper parallellt med planområdets västra gräns. Området ska anslutas till kommunens VA-nät, och underjordiska ledningar förläggs i allmän platsmark. Området kommer att anslutas till BEABs fjärrvärmeledning. Avfall ska hanteras enligt Bodens kommuns lokala renhållningsordning.
Gator och trafik
Detaljplanen fastlägger strukturen för en ny lokalgata. Denna ansluter till Lillgärdsvägen i läget för befintlig infart till fastigheten Sävast 23:231 samt i planområdets nordöstra hörn. Anslutning till fastighet 23:231 kommer att ske via denna. Omkringliggande områden har ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät. Området ansluter till befintligt gång- och cykelvägnät via nya anslutningar i norr respektive öster.
Parkering kan ske inom respektive fastighet. Utfartsförbud föreslås mot Lillgärdsvägen för delar av planområdet. Möjlighet att parkera i planens östra del, vid Lillgärdsvägen, kommer att finnas fram till det att detaljplanen genomförs.
Närmaste hållplats för kollektivtrafiken finns på Svängleden med täta turer till Boden och Luleå som både lokaltrafik och länstrafiken trafikerar.
Fig.9 Färdigt förslag till detaljplan
4. Diskussion och Slutsats
Arbetet att ta fram detaljplanen för Södra Lillgärdan gjordes väldigt fort och var högt prioriterat för kommunen under tiden jag gjorde min praktik. Anledningen var att man ville kunna börja sälja tomterna redan under våren, och kunna marknadsföra området även för lulebor på en mässa i Luleå som skulle hållas 14-15 mars. I Bodens kommun finns ingen tomtkö utan det är först till kvarn som gäller. Därför bedömdes området, förutom närheten till Luleå, även vara attraktivt för lulebor.
Det föll sig lyckligtvis väldigt väl för mig att komma till kommunen i precis rätt tid och få så pass mycket inflytande och ansvar från början. Min utbildning på LTU, och framförallt kursen
Detaljplanering C0008B, gav mig en bra grund och utan den hade jag inte känt mig säker att ta mig an uppgiften på samma sätt.
Att ha fått vara med hela vägen från beslut till samråd och jobba med alla delar som rör
detaljplaneprocessen har varit väldigt berikande erfarenhetsmässigt. Det kändes stort att se något verkligt växa fram efter ens egna tankar och idéer.
Svårigheterna med att ta fram detaljplanen låg framförallt i min bristande erfarenhet och kunskap om processen, och den politiska ärendegången. Det var i början svårt att strukturera upp arbetsmomenten i prioriteringsordning när jag ännu inte hade riktigt kontroll på alla saker som skulle göras. Jag hade fantastisk handledning och det hjälpte mig otroligt mycket.
Eftersom Södra Lillgärdan var prioriterat jobbade både planavdelningen och mark- och
exploateringsavdelningen med utvecklingen och jag fick förutom väldigt mycket stöd från människor runt omkring mig även jobba med marknadsföringen av tomterna. Detta gav i sin tur en inblick och erfarenhet av hur marknadsföring och försäljning av tomter på ett sådant här område går till.
5. Referenser
Detaljplanehandboken, Kristina Adolfsson, Sven Boberg, upplaga 1:2, 2014 PBL ( 2010:900) 5 kap
PBL kunskapsbanken, Boverket, 2013-08-26
Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning, Boverket, mars 2006 upplaga 1:1
Översiktsplan, Bodens kommun Detaljplan, Bodens kommun
Befolkningsprognos, Bodens kommun
Samhällsbyggnadskontoret:
Bodens interna Web-GIS verktyg
Lars Andersson, Chef Samhällsbyggnadskontoret i Boden, 0921- 62143 Malin Brunström, planarkitekt, 0921- 62283
Sofia Bergvall, planarkitekt, 0921- 62163
6. Bilagor
6.1 Behovsbedömning 6.2 Planbeskrivning 6.3 Plankarta
Behovsbedömning 2015-01-27
BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för Södra Lillgärdan
Bodens kommun, Norrbottens län
Behovsbedömning för ändring av detaljplan för Lillgärdan, Sävastön, Bodens kommun, Norrbottens län
BEDÖMNING AV DETALJPLANENS MILJÖPÅVERKAN
1. BAKGRUND
PLANENS SYFTE
Detaljplanen syftar till att klarlägga strukturen för tillkommande bebyggelse vad gäller lokalgatans placering och byggnadernas utformning och omfattning.
Bild 1: Utkast illustration, möjlig utformning av området.
PLANDATA
Läge och pågående markanvändning
Planområdet är beläget på Sävastön. I norr gränsar planen till en gång- och cykelväg, i öster till Lillgärdsvägen, i söder till Svängleden, och i väster till den ravin som korsar ön. Området består till största delen av igenvuxen åkermark.
Areal och markägarförhållanden
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
Området ingår i den fördjupade översiktsplanen för Sävastön, den antogs av kommunen den 8 maj 1989.
Detaljplaner
För området gäller i dagsläget detaljplan 25- P90/64,laga kraft 1990-02-16. Enligt den gällande detaljplanen får kvarteret användas för
bostadsändamål samt daghem. Byggnaderna ska vara källarlösa och får inte överstiga två våningar.
När aktuellt planförslag vinner laga kraft upphör delar av ovan nämnda detaljplan att gälla.
Bild 2: Gällande detaljplan.
2. BEHOVSBEDÖMNING
I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning.
Slutsatser och ställningstagande
Med utgångspunkt från bilaga 4 till MKB-förordningen (1998:905) gör kommunen den sammanvägda bedömningen att genomförande av den föreslagna detaljplanen inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att fortsatt miljöbedömning inte är nödvändig och en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas för detaljplanen.
Den miljöpåverkan som planens genomförande kan tänktas ge upphov till redovisas i checklistan nedan.
Gällande regleringar
Och skyddsvärden js
Ja Nej Kommentar
Förordnanden/skydd
Effekter på miljön Ja Nej Kommentar Mark
Har det aktuella planområdet tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt varvid risk för markföroreningar finns?
X
Kan planens genomförande orsaka:
Instabilitet i markförhållandena?
Skada eller förändring på någon geologisk formation?
Risk för erosion?
Förändring i sediment- förhållandena i vattendrag, sjö eller havsområde?
X
Luft och klimat
Kan planens genomförande orsaka:
Förändringar negativt i temperatur, vind, sol och skuggförhållandena?
X Väsentliga luftutsläpp och bidrag till
överskridande av miljökvalitetsnormer?
X
Obehaglig lukt? X
Vatten
Kan planens genomförande orsaka:
Förändringar på grundvattnet?
(kvalitet, riktning och tillgång)
X
vägar skiljer planområdet från vägen. Bullerutbredningen från Rv 97 påverkar således inte planområdet.
7 kap MB? (natur-/ kulturreservat, biotop- skydd, strandskydd eller dylikt.)
X Golfströmmen omfattas inte av strandskydd
Vattenskyddsområde? X
Område för internationella
konventioner? (natura 2000, UNESCO Världsarv etc.)
X
Byggnadsminne eller fornminne X
Område med höga naturvärden?
(utpekade i naturvårdsprogram eller som nyckelbiotop?)
X
Ekologiskt känsligt område, belagt med andra restriktioner?
X Område som är opåverkat eller område
med särskilda värden ur boende- synpunkt? (oexploaterat, bullerfri zon, närrekreationsområde)
X
Är området påverkat av skyddsavstånd?
(riktvärde för skyddsavstånd till ny och befintlig bebyggelse)
X
Strider planen mot gällande ÖP? X
sammansättningen av växtarter eller växtsamhällen.
Påverkan på någon hotad/rödlistad växtart eller växtsamhälle?
X Påverkan på möjligheten för flora och
fauna att fritt röra sig mellan olika omr?
X
Djurliv
Kan planens genomförande orsaka:
Betydande förändringar av antalet eller sammansättningen av djurarter i området? (däggdjur, fåglar, fiskar, reptiler, insekter)
X
Påverkan på någon hotad/rödlistad djurart?
X
Effekter på hälsan Ja Nej Kommentar
Störningar, utsläpp, buller, Vibrationer
Kan genomförandet av planen medföra:
Ökade utsläpp av hälsofarliga ämnen? X
Ökning av nuvarande ljudnivå? X
Att människor exponeras för ljudnivåer över rekommenderade gränsvärden?
X Planområdet bedöms inte påverkas av bullernivåer som överskrider rekommenderade gränsvärden.
Vibrationer som kan störa människor? X Ljus, skarpt sken och skuggor
Kan genomförandet av planen:
Nya ljussken som kan vara bländande? X
Stora eller rörliga skuggor? X
Säkerhet
Kan genomförandet av planen medföra:
Explosionsrisk? X
Risk för utsläpp av farliga ämnen vid olycka?
X Risk för att människor utsätts för
strålning? (radon eller elektromagnetiska fält)
X Planen berör område som betraktas vara lågriskområde för radon.
Risker i samband med transport av farligt gods?
X Miljöpåverkan från omgivningen
Finns befintlig miljöstörande
verksamhet i omgivningen på för kort skyddsavstånd enligt ”Bättre plats för
arbete”?
X
Finns risk för påverkan av radon från mark eller byggnadsmaterial?
X
Hushållning med mark, vatten Kommentar
Kan genomförandet av planen medföra avsevärd förändring av mark- eller vattenanvändningen i området?
Faktiska förhållanden
Enligt gällande plan
X Området utgörs till största delen av igenvuxen åkermark. I anslutning till området finns gruppboende med Tillhörande gata.
Naturresurser
Kan planens genomförande medföra uttömmande av ej förnyelsebar naturresurs?
X Finns möjlighet för fastighetsnära
källsortering?
X Transporter/kommunikation
Hur kan man effektivt nyttja transportsystemet?
Finns möjlighet att nyttja kollektivtrafik? X Busshållplats finns i
anslutning till planområdet med täta turer till Boden och Luleå.
Ger planen betydande ökning av fordonstrafik?
X Jämfört med den markanvändning som gällande detaljplan medger blir det inga större förändringar vad gäller trafikmängd.
Rekreation/rörligt friluftsliv
Försämrar planen kvalité eller kvantitet på någon rekreationsmöjlighet? (ströv- område, vandringsled, friluftsanläggning)
X
Kulturmiljövård
Kan planen negativt påverka område med fornlämningar eller annan kulturhistorisk värdefull miljö?
X
Landskapsbild
Kan planen försämra någon vacker utsikt eller landskapsmässig skönhet eller skapas någon för allmänheten obehaglig landskaps- eller stadsbild?
X
Samrådshandling
2015-02-18 Dnr. KS 80-15
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för Sävast 23:163, samt Sävast 23:12 m.fl. Södra Lillgärdan.
Bodens kommun, Norrbottens län
Samrådhandling 2015-02-18 Dnr. KS 80-15
Detaljplan för Detaljplan för Sävast 23:163, Sävast 23:11, samt Sävast 23:12 och Sävast 23:14, Södra Lillgärdan, Bodens kommun, Norrbottens län
PLANBESKRIVNING
1. HANDLINGAR
Följande handlingar utgör förslaget:
Plankarta i skala 1:1 000 med planbestämmelser
Denna planbeskrivning
Följande handlingar tillhör förslaget:
Fastighetsförteckning
Grundkarta i skala 1:1 000
2. PLANPROCESSEN
Planarbetet sker i en process där berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.
Figuren nedan illustrerar planprocessen och i vilket skede planarbetet är just nu.
Detaljplanen handläggas med standardförfarande enligt PBL (2010:900) SFS 2014:1014.
Förfarandet har valts med hänsyn till att planförslaget är förenlig med kommunens
översiktsplan, inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan eller vara av betydande interesse för allmänheten.
3. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND
Detaljplanen syftar till att klarlägga strukturen för tillkommande bostadsbebyggelse, lokalgata och naturmark.
Samrådhandling 2015-02-18 Dnr. KS 80-15
detaljplan blir det möjligt att mer i detalj reglera hur området får bebyggas med bostäder och säkerställa utrymme för lokalgata och naturmark. Detaljplanen utgör en del av Bodens kommuns arbete för att möta efterfrågan på småhustomter.
4. AVVÄGNING ENLIGT HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSERNA I MILJÖBALKEN
Kommunens bedömning är att ett genomförande av detaljplanen inte strider mot hushållningsbestämmelserna i kap 3 och 4 Miljöbalken.
5. PLANDATA
Läge
Planområdet är beläget på Sävastön. I norr gränsar planen till en gång- och cykelväg, i öster till Lillgärdsvägen, i söder till Svängleden, och i väster ett naturområde.
Figur 1. Översiktskarta där planområdet markerats med rött Areal
Planområdet omfattar ca 2,8 ha.
Samrådhandling 2015-02-18 Dnr. KS 80-15
6. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
Området ingår i den fördjupade översiktsplanen för Sävastön som antogs av kommunen den 8 maj 1989.
Figur 2. Fördjupad översiktsplan där planområdet markerats med rött
Detaljplan
För området gäller i dagsläget detaljplan 25-P90/6, laga kraft 1990-02-16. Enligt den gällande detaljplanen får kvarteret användas för bostadsändamål samt daghem. Byggnaderna ska vara källarlösa och får inte överstiga två våningar.
När aktuellt planförslag vinner laga kraft upphör delar av ovan nämnda detaljplan att gälla.
Samrådhandling 2015-02-18 Dnr. KS 80-15
Figur 3. Gällande detaljplan
Program
Program har inte upprättats för området.
Behovsbedömning/miljökonsekvensbeskrivning
I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning.
Slutsatser och ställningstagande
Med utgångspunkt från bilaga 4 till MKB-förordningen (1998:905) gör kommunen den sammanvägda bedömningen att genomförande av den föreslagna detaljplanen inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att fortsatt miljöbedömning inte anses nödvändig och en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas.
Behovsbedömningen har samråtts med länsstyrelsen. I särskilt samrådsyttrande gällande behovsbedömningen meddelande länsstyrelsen 2015-02-13 att länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att en särskild MKB för detaljplanen inte behöver upprättas.
Kommunala beslut i övrigt
Kommunstyrelsens ordförande har genom sin delegation gett Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta detaljplan för bostadsändamål för fastigheterna Sävast 23:163 och Sävast
Samrådhandling 2015-02-18 Dnr. KS 80-15
7. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur
Mark och vegetation
Området lutar svagt mot söder och består till största delen av igenvuxen åkermark.
Geotekniska förhållanden
En översiktlig geoteknisk undersökning av området har genomförts år 1990.
Denna undersökning visar på viss variation av markförhållandena inom området. Inför exploatering kommer ytterligare geotekniska undersökningar att genomföras, och närmare anvisningar gällande grundläggningssätt för respektive tomt tas fram.
Förorenad mark
Det finns ingen kännedom om förorenad mark inom området.
Radon
Aktuellt planområde ligger i ett lågriskområde för förekomst av radon.
Fornlämningar
Det finns inga kända fornlämningar inom området.
Bebyggelseområden Bostäder
Inom planområdet finns idag inga bostäder. Planen föreslår 15-20 tomter för friliggande
enbostadshus. Planförslaget medger markanvändningen bostäder [B] med högsta byggnadshöjd 4,2 meter. Byggnadsarean regleras i planförslaget till maximalt 300 kvm. Minsta avstånd från huvudbyggnad till tomtgräns är fyra meter. Byggnaderna ska vara källarlösa och förses med röda tak.
Offentlig service
I närheten till området ligger en förskola, samt låg- och mellanstadieskola. I Sävast, ca 2 km från planområdet, finns en högstadieskola.
Kommersiell service
Närmaste dagligvarubutik är ICA-Sävast.
Tillgänglighet
Allmän platsmark i form av lokalgata samt gång- och cykelvägar kommer att hårdgöras utan större höjdskillnader för att uppnå god tillgänglighet.
Samrådhandling 2015-02-18 Dnr. KS 80-15
Byggnadskultur och gestaltning
I planförslaget finns en bestämmelse som reglerar utseende för eventuella nya byggnader i närområdet. Planbestämmelsen säger att byggnader som uppförs ska ha röda tak för att harmonisera med områdets befintliga byggnaders karaktär.
Friytor
Lek och rekreation och naturmiljö
I närheten av planområdet finns en 18 håls golfbana, och stora möjligheter till friluftsliv i skog och mark. Luleälven är också ett viktigt rekreationsstråk. I Sävastskogen finns det
elljusspår/motionsslinga med skidstuga. Det finns skidförening, fotbollsförening byaförening med mera.
Vattenområden
I planområdets västra gräns ligger golfströmmen. Golfströmmen omfattas inte av strandskydd.
Gator och trafik
Gatunät, gång-, cykel-, och mopedtrafik
Detaljplanen fastlägger strukturen för en ny lokalgata. Denna ansluter till Lillgärdsvägen i läget för befintlig infart till fastigheten Sävast 23:231 samt i planområdets nordöstra hörn. Anslutning till fastighet 23:231 kommer att ske via denna.
Omkringliggande områden har ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät. Området ansluter till befintligt gång- och cykelvägnät via nya anslutningar i norr respektive öster.
Kollektivtrafik
Närmaste hållplats för kollektivtrafiken finns på Svängleden med täta turer till Boden och Luleå.
Parkering, och utfarter
Parkering kan ske inom respektive fastighet. Utfartsförbud föreslås mot Lillgärdsvägen för delar av planområdet. Möjlighet att parkera i planens östra del, vid Lillgärdsvägen, kommer att finnas fram till det att detaljplanen genomförs. Det område som är ianspråktaget för parkering är idag planlagt för bostadsändamål samt ligger utanför den fastighet som nyttjar parkeringen.
När denna yta tas i anspråk för villatomter förutsätts parkeringsbehovet för Sävast 23:13 lösas inom den egna fastigheten.
Störningar
Den exploateringsgrad som gällande detaljplan medger är större än det nya förslaget. Därmed
Samrådhandling 2015-02-18 Dnr. KS 80-15
Vatten och avlopp
Ledningar för spill och vatten löper parallellt med planområdets västra gräns. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Nya underjordiska ledningar förläggs i allmän platsmark.
El och Värme
Området kommer att anslutas till BEABs fjärrvärmeledning.
Avfall
Avfall ska hanteras enligt Bodens kommuns lokala renhållningsordning.
Fiber
Kommunen planerar och arbetar för att i området erbjuda bredband via fibernätet.
Konsekvenser av planens genomförande
Lokalgatan ansluter till Lillgärdsvägen i läget för befintlig infart till fastigheten Sävast 23:231 samt i planområdets nordöstra hörn. Anslutning till fastighet 23:231 kommer att ske via denna.
Möjlighet att parkera i planens östra del, vid Lillgärdsvägen, kommer att finnas fram till det att detaljplanen genomförs. Det område som är ianspråktaget för parkering är idag planlagt för bostadsändamål samt ligger utanför den fastighet som nyttjar parkeringen.
När denna yta tas i anspråk för villatomter förutsätts parkeringsbehovet för Sävast 23:13 lösas inom den egna fastigheten.
7. ORGANISATORISKA FRÅGOR
Tidplan
Detaljplanen handläggs med standardförfarande enligt PBL (2010:900) SFS 2014:1014) och planeras antas av Miljö – och Byggnämnden under sommaren 2015.
Genomförandetid
Genomförandetiden är satt till fem år från den dag planen vinner laga kraft.
Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Som huvudregel får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja under genomförandetiden. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under
genomförandetiden har fastighetsägarna rätt till ersättning av kommunen för den skada de lider.
En detaljplan fortsätter att gälla, även efter genomförandetidens slut, fram till den dag kommunen gör en ny plan eller till dess planen ändras eller upphävs.
Ansvarsfördelning och huvudmannaskap
Samrådhandling 2015-02-18 Dnr. KS 80-15
Exploateringssamverkan Avtal
Planavtal
Bodens kommun är planbeställare och inget planavtal har upprättats.
8. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Fastighetsbildning, fastighetsreglering, gemensamhetsanläggning mm.
Byggrätten regleras genom högsta byggnadsarea per fastighet. Genomförande av detaljplanen kräver att nya fastigheter bildas. Minsta fastighetsstorlek föreslås till 1000 m2. Kommunen kommer att ansöka om fastighetsbildning hos Lantmäteriet. Gemensamhetsanläggningarna ga:16, ga:17, och ga:22 avseende väg samt vatten och avlopp kommer att upphävas vid anläggande av VA-ledningar.
9. TEKNISKA FRÅGOR
Tekniska utredningar
För tekniska undersökningar och andra åtgärder som kan komma att erfordras vid en eventuell exploatering ansvarar respektive fastighetsägare för.
Boden som ovan
Samhällsbyggnadskontoret
Lars Andersson samhällsbyggnadschef
Sofia Bergvall planarkitekt
23:231
23:14
23:164 23:101
23:12
10 10
9 7
9
9
9 9
10 10
11
7
7
23:231
23:14
23:164 23:101
23:163
23:12
B B
B B
B
4.2
f
1f
1f
14.2 4.2
4.2
4.2
e
1300 f
1e
1300
e
1300 e
1300
e
1300
fril
fril fril
fril
fril p
1p
1p
1p
1p
1b
1b
1b
1b
1E
N 150000N 150000 N 150100 N 150200 N 150200
E 7295900 E 7295900
E 7296000 E 7296100
transport GATA
f
1d d
d d
d
NATUR NATUR
NATUR
Lokalgata (PBL 4:5 punkt 2) GATA
NATUR
Kvartersmark
B E
transport
UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING
e1300 2 (PBL 4:11 punkt 1)
d 2
MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark)
Placering
p1
(PBL 4:16 punkt 1)
Utformning
4.2
fril Endast friliggande hus
Utseende
f1
Byggnadsteknik
b1
ILLUSTRATION Illustrationslinjer
1300 kvm
1250 kvm 1100 kvm 1400 kvm
1150 kvm
1200 kvm 1100 kvm
1100 kvm
1150 kvm
1200 kvm 1250 kvm
1200 kvm
1200 kvm 1200 kvm
1600 kvm
1600 kvm 1500 kvm
GATA
NATUR NATUR
NATUR
Skala: 1:1000
100 meter 90
80 70 60
40 50
30 20 10 0
Beslutsdatum Instans
GRANSKNINGSSHANDLING
Reviderad
MBN Antagande
MBN Laga kraft
SBK Plankarta
Planbeskrivning Grundkarta
Illustration
