• No results found

Danmarks Natur. Bd.4:223 253. Kcipenhamn (Poli- tikens Forlag).

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Danmarks Natur. Bd.4:223 253. Kcipenhamn (Poli- tikens Forlag)."

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Backman. J. & Edlund, B. l9?3. 6versiktli,I naturvirds- in!cntcring av Or(; dlv:\ dalgeng. Ortrdskc(-Alvcns utlopp i Ore[jiirdcn. - Liinsslyrclscn iVistcrhottens lin. Naturvirdsenheten. Umee.

Bro Larsen, E. 1969. Strandens dyreliv. - Ur Norre-

vang, A. & Meyer T. J. (ed.). Kyst. Klit og Mask.

Danmarks Natur. Bd.4:223 253. Kcipenhamn (Poli- tikens Forlag).

Coulianos. C,-C. 1979. Ar inscktcr intrcssanta vid na- turrcsursinventcring? - Ent. Tidskr. lffi: 237-240.

Krogerus. H. 1948. Okologische Untersuchung iiber Uferinsekten - Acta. zool. fenn. Suppt. 53. Helsing- fors.

Krogerus. R. 1925. Studien iiber Lebcnswcisc und Ent- wicklung einiger Blcdius-artcn. - Acta. Soc. Fauna

Flora fenn.56: l-2-5.

- 1932. Uber die Okologi und Verbreitung der Arthro- poden der Triebsandsgebiete and den Kiisten Finn- lands. - Acta. zool. fenn. Suppl. 12. Helsingfors.

Lindroth. C. H. i945. Die Fennoskandischen Carabidae

I-II. - Gdteborgs K. Vetcnsk. o. Vittcrh. samh.

Handl. 6, Ser. B, Bd. 4, Nr. l-2.

- 1949. Die Fennoskandischcn Carahidae III. - Giite-

borgs K. Vctensk. o. Vitterh. samh. Handl. 6, Ser. B, Bd. 4. Nr. 3.

- 1951. Alvstrandens skalbaggslauna. -"Ur: Elofsson, O. & Lindahl. K.-C. (ed.). Natur iAngermanland och Medelpad. 167 172. Uppsala.

- 1974. Handledning [0r insektssamlarc. 3 uppl. -

Stockholm.

Stran(llevande skalbaggar vid Ore tilv 37

l-indroth. C. H. & Palm. T. 1934. Bidrag till kiinnedo- men om Colcoptcrfaunan i dvre Norrlands kustland.

Goteborgs K. Vetensk. o. Vitterh.samh. Handl. 5 Ser. B. Bd. 4, Nr. 3.

Lundberg, S. 1968. Bidrag till kdnnedomen om svenska skalbaggar 11. - Ent. Tidskr. 89 242-241

,

Nilsson, A. N. 1981. Distribution of beetles (Col.) on certain islands in the Sn<ian archipelago in northern Swcdcn. - Fauna norrlandica 4: l-20.

Nilsson, C. l98l. Riparian vegetation of northern Swe- dish rivers. - Wahlen.beryia7'. 113-124.

Palm, T. & Lindroth, C. H. 1936. Coleopterfaunan vid Klariilven. I. Allmiin del. - Ark. Zool. Bd. 28A. 19:

142.

Palmdn, E. & Plahnoff. S. 1943a. Zur Autdkologi und Verbreitung der Ostfennoskandischen Flussuferkd- fer. - Ann. ent. fenn. 2:71144.

- 1943b. Zur Autdkologi und Verbreitung der Ostfen- noskandischen Flussuferkiifer. - Ann. ent. fenn. 3:

145-195.

Rcfselh, D. 1980. Ecological analyses of carabid com- munitics. Potcntial use in biological classification of Nature conservation. -Biol. Conserv. l7: l3l-141.

Renkonen. O. 1934. Uber das vorkommen der Stenus-

a en (Col. Staphylinidae) an verschiedenen wohn- orten in Finnland. - Ann. Soc. zool.-bot. Vanamo

1

(4): l-33.

Silfverberg, H. (cd.) 1979. Enumeratio Coleopterorum Fcnnoscandiac ct Daniae. Helsinki (Helsingfors Ent.

B yte sfiir. )

.

Recensioner

Gilbert, P. & Hamilton. C. J. 1983. Enromology.

A guide to information solrrc?s. Mansell Publish- ing Limited. Pris f 18.00.

Ner amatOrentomologens ytliga och allmenna in- tresse dverger lill ett melmedvetet studium av in- sekterna, eller nar dcn ungc zoologistudcntcn bc- stemmer sig fdr att agna sig eI cntomologisk forsk- ning. infinner sig frigor av typcn: Var och hur fin- ner jag ratt litteratur? Var kan jag finna samlingar med typexemplar? Var kan jag kdpa speciallitte- ratur, materiel. levande eller preparerat material?

Vilka ftireningar finns? Svaren eller rattare sagt, en viigledning till svaren pi dessa fr6gor har Pame- la Gilbert och Chris J. Hamilton sammanstdllt i en trevlig liten bok. Pamela Gilbert iir tidigarc (1977) keind som forfattare till den mycket anviindbara boken "A Compendium of the Biographical Lite- rature on Deceased Entomologists" (se t ex Ann.

ent. fenn. 47( 1981): 32).

InnehAllct zir uppdelat pi itta kapitel. I det inle- dande kapitlet beskrivs cntomologins utveckling

och historia. grundandet av fdreningar och sall- skap, aldre litteratur och forekomst av insekter i litteratur och konst. Foljande kapitel behandlar taxonomi och nomenklatur, vilket innefattar upp- gifter om litteratur sasom kataloger. bestimnings-

verk, faunor, trivialnamn. uppslagsverk och ordbocker. Dct trcdjc kapitlct behandlar labora- torieodling av insekter. insamlingsmetoder och -etik, viktiga samlingar, Icverantdrcr av maleriel och matcrial, fotografering, illustrationer och illu- strationsklllor.

I ett omfattande kapitel pi 79 sidor behandlas den entomologiska litteraturen. Her listas 250

tidskrifter med uppgifter om innehall, utgivning och adress samt b6cker och oversiktsarbeten over speciella iimnesomriden. Det fdljande kapitlet beskriver litteratursrikningens hjalpmedcl sasom

rcfcrattidskriftcr, mcdlemsblad ("Newsletters").

datahaser, hibliotekskataloger och l2tl st viktiga bibliotek med uppgifter om innehAll. De foljande tvA kapitlen beskriver hur man h6ller sig i jour

med litteraturen och forskningen och fortecknar

34 sammanslutningar som ger ut Newsletters, 5 st

(2)

38 Recensioner

konferenskalendrar, 106 entomologiska siillskap och f<ireningar samt bio- och bibliografier. Det sis- ta kapitlet behandlar allm:in service sisom over- settning, biforskning och biologisk bckhmpning.

Boken avslutas mcd clt indcx pe 23 sidor. Littera- turreferenserna. namn pi fdrcningar, bibliotek etc har numrcrats i ldpandc foljd. vilkct grir inne-

hillet mycket leltiivcrskedligt. Totalt finns 1 305 sidana listade- alla med divcrsc viirdefulla kom- mentarer. Bokens innehill tiicker alla viirldsdelar.

Bokcn 5r ingalunda cn fullstandig fiirteckning over tidskriftcr. bibliotck ctc. och dct har ej heller varit frirfattarnas avsikt. utan cn viigledning till olika informationskiillor och som sadan mycket anvindbar. Jag tror diirfor att boken kommer att finna sin sjiilvklara plats i institutionsbibliotek (se- viil entomologiska som allmdnna zoologiska), som introduktion till forskarutbildning i entomologi, och hos den seridst verksamme amatOrentomolo- gen.

Ulf Carlberg

Chv:ila, M., 1983. The Empidoidca (Diptera) of

Fennoscandia and Denmark. I I. General Part. The Families Hybotidae, Atelestidae and Microphori- dae. Farna Entomologica Scandinavica 12. 281 s..

639 fig. Scandinavian Science Press Ltd.. Klam- penborg. Pris 200 D.kr (med abonnemangsrabatl 140 D.kr).

Den foreliggande volymcn anslutcr som cn andra del om dansflugor direkt eftcr volym 3 (1975) i

samma serie och av samma forfattare. Dcn tidiga- re volymen hadc rubriccringen "Thc Tachydromi- nae (Dipt. Empididac) ...". Anlcdningen till den Zindrade rubriksiittningcn ar att de flugor som vi traditionellt klassificerat som familjen Empidi- dae, dansflugor, vid tilliimpning av den fylogene- tiska taxonomins principer mist splittras i fyra se- parata familjer. Den underfamilj Tachydromiinae som fiirdighehandlades i den f<irsta volymen bil- dar diirmed en delgrupp av samma rang inom fa- miljen Hybotidae, vars bida civriga underfamiljcr tar det huvudsakliga utrymmct idcn nya volymen.

Diirtill behandlas hir tvA andra nysiirskilda famil- ler, Atelcstidae och Microphoridae, sammanlagt 18 sliiktcn och 48 nordiska arter. Hdrmed aterster fortfarande presentationen av den stdrsta art- miingden, familjen Empididae s. str.. innehillan-

dc clc typcr av dansflugor, som brukar vara i ni{gon min bckanta ocksii utanfor dipterologernas lcd.

Dctta ar cn avvikandc dcl av Fauna Entomolo- gica Scandinavica, gcnom att den allmiinna delen (s. l3+5) iir ovanligt omfingsrik. Denna bestAr bl a av en ingiende och rikt illustrerad jiimforande morfologisk presentation och av en huvudsakli- gast darpe grundad kladistisk analys resulterande i uppdelningen av dansflugorna i dessa 4 familjer, vilka som sAdana ocksA utforligt definieras. Som Chv6la niimner har det under de tvi senaste ir-

tiondena genom flera specialisters arbeten statt klart att den gamla gruppen dansflugor utgor en onaturlig, parafyletisk enhet. Tiden var nu alltsi mogen att dra de praktisk-systematiska konse- kvenserna av denna insikt. Det ar bara att instam- ma i Chv6las forhoppning att den nya systemati- ken skall fi allmint erkannande och tilliimpning.

Praktisk systematisk ar inte llngre bara en drag- kamp mellan splittrare och hopklumpare, drivna mer av personlig liiggning iin av objektivt accepte- rade handlingsregler. Att systematiken kan riske- ra att bli mindre lAttlerd och "praktisk" 6r ett pris man fir ta. En fylogcnctiskt riktig systematik ger nycklar till nya sanningar inom m6nga fiilt av b6de tcorctisk och tilliimpad biologi.

De typcr av dansflugor som hehandlas i dcn nya volymen dr overvigande ganska smi och oansenli- ga arter, oftast upptradande ifeltskiktet inagot fuktiga biotoper. De ar overvagande rovlevande som fullbildade flugor. Ett getfullt biologiskt fe- nomen som friretes bland dessa djur dr svirmning och dansflykt helt utan samband med paming.

Parning ifrirening med danssvarmar begriinsar sig bland dansflugorna till Empididae s. str. Urevolu- tioniirt ekologisk-etologiska aspekter och for ftir- djupad fdrstielse av svlrmning som allmint feno- men bland insekter bjuder siikert dessa smiflugor

mcij lighet till spiinnande uppteckter.

De flesta arterna litcr sig tillfredsstiillande be- stammas aven med tidigare litteratur, framst Col- lins bcarbetning i British Flies (1961). Men Chvri- las arbete innebiir en genomgripande revision.

Lectotyper designeras t<ir mAnga arter. Tve arter av Oe dalc a beskriv som nya. Bestdmningsschema- ta, artbeskrivningar och illustrationer prdglas av

klarhet och konsekvens och hiller foredtimligt

h<ig klass. Nu v[ntar vi bara pi att fi iiven de mer populiira "riktiga" dansflugorna tillgodosedda i

vir nordiska faunaserie

!

l-ars Hedstrdnt

References

Related documents

Ett annat problem, som också hör samman med frågan om den medeltida bakgrunden till Dantes dikt och där det likaledes förefaller m ig svårt att acceptera ett

2 (4) 19 Göteborgs kommun 20 Helsingborgs kommun 21 Huddinge kommun 22 Hultsfreds kommun 23 Hylte kommun 24 Högsby kommun 25 Justitieombudsmannen 26

Detta yttrande har beslutats av chefsrådmannen Karin Dahlin efter föredragning av förvaltningsrättsfiskalen Amanda Hägglund.

Om regeringen inte anser att kommunerna själva kan anmäla områden utan gör det i strid mot regleringens syfte, så anser Hylte kommun att det är det bättre att länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Blekinge län anser att det vid bedömningen av vilka kommuner som ska ha möjlighet att anmäla områden till Migrationsverket bör tas hänsyn till

IFAU behandlar dina personuppgifter i enlighet med gällande lagstiftning/regelverk som följer av Dataskyddsförordningen (GDPR). Information om hur IFAU behandlar dina

Vi ställer oss däremot inte bakom förslaget att ansvaret för att utreda och besluta om överlåtelser och upplåtelser av utpekad egendom som är av väsentligt intresse

Förutsättningen för att detta förslag ska kunna implementeras är att Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan lämna de underlag som