• No results found

Färga med hammare och bomullsduk

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Färga med hammare och bomullsduk"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

www.skogeniskolan.se Årskurs: Förskola, 1-3 och 4-6

Ämne: Bild, naturorienterande ämnen, biologi och kemi.

Beräknad tidsåtgång: 15-60 minuter.

Material: Bomullstyg (vit), hammare, blad, löv, grässtrån eller annat naturmaterial med grön klorofyll. Bomullstyget kan vara i cirka två ggr två decimeter för små tavlor eller ett större gemensamt tygstycke om man vill göra en stor tavla eller t.ex. en gardin.

Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser finns i slutet av denna övning.

Genomförande: Ta naturmaterialet och lägg det på ett platt och hårt underlag, förslags- vis en stubbe eller en bräda. Lägg bomullsduken över och slå med hammaren eller en sten tills klorfyllen färgat bomullsduken.

Övningen kan med fördel inledas med Skogen i Skolans övning ”Bygg ett träd med elever” och med efterföljande diskussion om fotosyntesen. Löven/barren är trädets små energifabriker som genom koldioxid, sol, vatten tillverkar syre och socker. Det gröna klorofyllet fångar upp solenergi och sedan sker fotosyntesen i lövet/barret. Utan det tillverkade syret skulle det inte finnas liv på jorden. Sockret som tillverkas ger energi åt trädet/växten och gör att det kan växa sig allt större.

Färga med hammare och bomullsduk

(2)

www.skogeniskolan.se Förskola

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla (Lpfö18)

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

Åk 1-3

Kursplaner för grundskolan (Lgr11: Åk1-3):

Bild: Centralt innehåll

Redskap för bildframställning

• Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Naturorienterande ämnen: Centralt innehåll Året runt i naturen

• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Koldioxid

Solenergi Syre

Vatten

Socker

Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser

Åk 4-6

Kursplaner för grundskolan (Lgr11: Åk4-6):

Bild: Centralt innehåll

Redskap för bildframställning

• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Biologi: Centralt innehåll Natur och samhälle

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

• Djurs, växters och andra organismers liv.

Fotosyntes, förbränning och ekologiska sam- band och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Kemi: Centralt innehåll Kemin i naturen

• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

References

Related documents

Säkert har Ulf Hannerz, liksom de flesta som vuxit upp på 40– och 50-talen, följt Rolf Blombergs skild- ringar av sina äventyr bland indianer i Sydamerika, hans resor till Borneo

För mig ter sig frasen mer vara uppbyggd på detta vis för att påvisa litet av ett ironiserande över konventionen över just en sådan inledning till en så pass sakral innebörd,

Att skapa innebär alltså att förändra (s. Tavlans förmåga att aktivera barnen, göra dem upptagna, uppslukade av dess händelser, gör den till ett skapande

[1] https://sv.wikipedia.org/wiki/Enkronan [2] https://sv.wikipedia.org/wiki/Tärning

Sannolikheten ett trafikljus visar rött när vi kommer fram är 0,4 sannolikheten att det visar grönt när vi kommer fram är

kvinnors tillträde till nämnda stats tjänster har emellertid genom dennr atredning sammanknutits med frågar om lönereglering för ifrågavarande lä rartjänster.

I föreliggande studie framgår det att samtliga kursdeltagare drivs av både inre och yttre motivation, varav motiven bland annat varit personlig utveckling eller högre lön som den

vänsterhand (fingret mot greppbrädan, för att få en klar ton), tonhöjd som motsvarar tonhöjden i den talade konsonanten, gärna låga strängar. Senza