Uppsala universitet
Inst. för informatik och media
Surfplattor i klassrummet - hjälpmedel
eller distraktion?
Johan Törngren och Astrid Sidwall Thygesen
2
Sammanfattning:
Denna studie undersöker om surfplattor inom undervisningen i högstadiet kan utgöra ett distraktionsmoment för elever, och vilka orsaker som i så fall kan leda till det. Det empiriska underlaget bygger på enkätundersökningar som har utförts i samarbete med tre
högstadieskolor i Stockholms län. Enkätens frågor är utformade enligt en
undersökningsmodell där de största orsakerna till distraktion via surfplattan presenteras. De delas in i inre och yttre faktorer, där inre faktorer består av uttråkning, oförmåga, ointresse och låg prioritet, medan yttre faktorer är lärarens frånvaro och notiser. Studien undersöker också under vilken undervisningsform eleven är som mest benägen att ägna sig åt aktiviteter på surfplattan som inte hör till undervisningen. Resultatet visade att uttråkning är den största inre faktorn till distraktion, och att de flesta eleverna ansåg att notiser inte utgjorde en distraktion. Det framkom också att eleven är mer benägen att ägna sig åt icke
undervisningsrelaterade aktiviteter på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i
klassrummet. Den undervisningsform där flest elever anser att risken är störst att de ägnar sig åt icke undervisningsrelaterade aktiviteter är under eget arbete.
Nyckelord:
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 6
1.2 Problemformulering ... 7
1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 7
1.4 Avgränsningar ... 7
1.5 Kunskapsintressenter ... 8
1.6 Disposition ... 8
2 Teori ... 9
2.1 Digitala verktyg på högstadiet ... 9
2.1.1 Fördelar med digitala verktyg i skolan ... 10
2.1.2 Nackdelar med digitala verktyg i skolan ... 11
2.2 Distraktioner ... 11
2.2.1 Faktorer som ligger till grund för distraktioner ... 12
2.3 Undersökningsmodell ... 14 3 Metod ... 15 3.1 Forskningsstrategi ... 15 3.1.1 Krav på data ... 15 3.1.2 Urvalsram ... 15 3.1.3 Datainsamling ... 16 3.1.4 Urvalsteknik ... 17 3.1.5 Svarsfrekvens ... 17 3.2 Metodik för dataanalys ... 18 3.3 Forskningsparadigm ... 18
4 Resultat och analys ... 19
4.1 Bakgrundsvariabler ... 19
4.2 Generell uppfattning av surfplattan som distraktion ... 19
4.2.1 Surfplatta till annat under lektionstid ... 19
4.2.2 Surfplatta som distraktion ... 20
4.2.3 Sammanfattande analys ... 20
4.3 Inre faktorer ... 21
4.3.1 Operationalisering med indexering ... 21
4.3.2 Uttråkning ... 22
4.3.3 Oförmåga ... 22
4.3.4 Ointresse ... 23
4.3.5 Låg prioritet ... 23
4 4.4 Yttre faktorer ... 25 4.4.1 Lärares frånvaro ... 25 4.4.2 Sammanfattande analys ... 26 4.4.3 Notiser ... 26 4.4.3 Sammanfattande analys ... 27 4.5 Undervisningsform ... 28 4.5.1 Föreläsningar ... 28 4.5.2 Eget arbete ... 29 4.5.3 Grupparbete ... 29 4.5.4 Sammanfattande analys: ... 30
5. Slutsats och diskussion ... 31
5.1 Slutsats ... 31
5.2 Diskussion ... 32
5.3 Förslag till vidare forskning ... 33
6. Källförteckning ... 34
5
Figurförteckning
Figur 1. St. Onges fem distraktionsfaktorer. (St. Onge, 2010) ... 13
Figur 2. Studiens undersökningsmodell. De inre faktorerna är hämtade från St. Onges distraktionsmodell. ... 14
Figur 3. “Om ja, ungefär hur många gånger per lektion sker det?” ... 20
Figur 4. Indexering av påståendena “Jag gör annat på surfplattan för att jag känner mig uttråkad under lektionen” och “Jag gör annat på surfplattan när jag tycker att en skoluppgift är tråkig”. ... 22
Figur 5. Indexering av påståendena “Jag gör annat på surfplattan för att jag känner att jag inte hänger med i undervisningen” och “Jag gör annat på surfplattan för att jag inte förstår den uppgift jag ska utföra”. ... 22
Figur 6. Indexering av påståendena “Jag gör annat på surfplattan för att jag känner mig ointresserad av det undervisningen handlar om” och “Jag gör annat på surfplattan för att jag inte känner mig intresserad av den uppgift jag ska utföra”. ... 23
Figur 7. Indexering av påståendena “Jag gör annat på surfplattan för att jag tycker att någonting annat än undervisningen är viktigare” och ”Jag gör annat på surfplattan för att jag har viktigare saker för mig än den uppgift jag ska utföra”. ... 23
Figur 8. "Tror du det är större risk att du skickar meddelanden på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i klassrummet?" ... 25
Figur 9. "Tror du det är större risk att du spelar spel på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i klassrummet?" ... 25
Figur 10. "Tror du det är större risk att du är inne på sociala medier på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i klassrummet?" ... 25
Figur 11. "Tror du det är större risk att du tittar på film, serier eller videoklipp på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i klassrummet?" ... 25
Figur 12. “I vilken grad tycker du att popup-notiser distraherar dig från undervisningen?” ... 26
Figur 13. “I vilken grad tycker du att banderoll-notiser distraherar dig från undervisningen?” ... 27
Figur 14. “Hur vanligt är det att du gör annat på surfplattan under föreläsningar?” ... 28
Figur 15. “Hur vanligt är det att du gör annat på surfplattan under eget arbete?” ... 29
6
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Digitaliseringen är något som påverkar många delar av samhället. Digitala verktyg och lösningar är något som ständigt implementeras i både offentlig och privat sektor. Smarta telefoner, datorer och surfplattor används konstant i vardagen och har på senare år blivit en naturlig del i våra liv. Ett exempel på detta är surfplattornas framfart i Sverige, enligt undersökningen Svenskar och internet som utfördes av IIS fanns det 2016 i genomsnitt 1,13 surfplattor per hushåll och nästan två tredjedelar (65%) av svenskarna hade minst en surfplatta i hemmet (IIS, 2016).
Samlingsnamnet digitala verktyg beskriver olika typer av tekniska hjälpmedel. Det kan vara allt från hårdvara som datorer och surfplattor till mjukvara som olika applikationer och program. Digitala verktyg används ofta i skolan då de kan vara effektiva hjälpmedel för både elever och lärare i undervisningen. Svenska skolan var tidig med IT-satsningen och i
dagsläget används ofta digitala verktyg, främst datorer, surfplattor och molntjänster, som hjälpmedel i undervisningen (Skolverket).
Till skillnad från datorer marknadsförs surfplattor idag främst som en underhållnings- och medieplattform. Populära användningsområden är spel, film, sociala medier och annan media. Redan vid tidig ålder bekantas barn med både datorer och surfplattor, men framför allt
surfplattor då de har ett mindre avancerat gränssnitt än datorer. En undersökning som utfördes av Statens medieråd 2015 visar att innehavet av egen surfplatta har ökat kraftigt hos yngre användare sedan 2012/13. Bland 9-åringar har det nästan fyrdubblats, från 12% till 46% (Statens medieråd, 2015).
Undersökningen ”Eleverna och internet” visar att över 90% av 7-10-åringar använder
surfplattor (IIS, 2016). I åldern 9-12 uppger 27% att de spelar spel på sin surfplatta varje dag och 31% att de spelar spel på surfplattan några gånger i veckan (Statens medieråd, 2015).
Man kan alltså se att en överhängande majoritet använder surfplattor i ung ålder. Men det är inte bara bland yngre som användandet har ökat. Undersökningen ”Eleverna och internet” visar att antalet högstadieelever som har tillgång till surfplatta hemma har ökat från 51% 2013 till 90% 2016. 9 av 10 svenska högstadieelever hade alltså 2016 tillgång till surfplatta hemma (IIS, 2016).
7
1.2 Problemformulering
Som presenterat ovan ökar tillgängligheten av surfplattor drastiskt och unga har tidigt tillgång till dessa i hemmiljön vilket leder till att de utvecklar användarmönster och vanor tidigt i livet. De lär sig snabbt hur man spelar spel, skickar meddelanden, använder sociala medier och tittar på videoklipp.
I förarbetet hittade vi uppsatsen ”IKT – ett hjälpmedel eller ett hinder i undervisningen?” av Louise Törell, lärarstudent vid Uppsala Universitet. I uppsatsen belyser Törell bland annat positiva och negativa aspekter med IKT (information- och kommunikationsteknik) och undervisning med surfplattor. En aspekt som kom fram under Törells intervjuer var att vissa lärare uttryckte oro för att surfplattorna ibland kan bli ett distraktionsmoment för elever:
Många lärare inom studien har nämnt ett problem med användningen av surfplattan som syftar på att eleverna i många fall har lätt att under lektionstid komma in på andra program än vad som är tänkt med lektionen. I de fall detta inträffar så kan därmed surfplattan bli en distraktion mer än ett hjälpmedel. (Törell, 2016, s. 24).
Distraktioner i klassrum har funnits genom alla tider. Exempel på detta kan vara kompisar, ett block och en penna eller ett öppet fönster. Men med dessa nya plattformar kommer också andra typer av distraktioner som sociala medier, streamingtjänster, webbsidor och spel, som aldrig finns mer än ett klick bort.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med undersökningen är att granska i vilken grad högstadieelever känner sig
distraherade av sina surfplattor under lektionstid, vilka inre och yttre faktorer som kan bidra till detta samt under vilken undervisningsform det oftast förekommer.
Studiens frågeställningar är indelade i en huvudfrågeställning och två underfrågeställningar:
I vilken utsträckning blir elever distraherade av sin surfplatta i klassrummet?
o Vilka underliggande faktorer till distraktioner finns och hur vanliga är de?
o I vilken undervisningsform är elever mest benägna att bli distraherade av sina surfplattor?
1.4 Avgränsningar
8
1.5 Kunskapsintressenter
Studien avser att undersöka i vilken utsträckning elever känner sig distraherade av sina surfplattor under lektionstid. I och med detta blir alla skolor som överväger att införa surfplattor i undervisningen kunskapsintressenter. Resultatet av undersökningen kan även vara intressant för utvecklare som inriktar sig på utveckling av skolapplikationer, då de kan använda studien som stöd och underlag i sitt arbete. Vidare kommer studien kunna användas som underlag i framtida forskning.
1.6 Disposition
Efter detta inledande kapitel följer teoriavsnittet där det redogörs för de centrala begrepp som studien kretsar kring: digitala verktyg på högstadiet och distraktioner. Det presenteras för- och nackdelar med digitala verktyg på högstadiet och fenomenet distraktioner definieras. Därefter presenteras St. Onges distraktionsmodell. Avsnittet avslutas med en förklaring av
undersökningsmodellen.
Därefter följer metodkapitlet där det redogörs för forskningsstrategi, metod för datainsamling och analys av data. Sist i metodkapitlet förklaras valet av forskningsparadigm.
I avsnittet resultat och analys presenteras och analyseras resultaten för varje del i
undersökningen, det vill säga inre faktorer, yttre faktorer, generell inställning till surfplattor som distraktion samt undervisningsform.
I slutsatser och diskussion sammanfattas det vi kommit fram till under uppsatsarbetet och slutsatser dras. Här diskuteras även studiens resultat och förslag till framtida forskning.
9
2 Teori
För att få en djupare kunskap inom ämnet och en bra grund för att utforma enkätfrågorna gjordes en litteraturinsamling där målet var att hitta information om de två centrala begrepp som uppsatsen kretsar kring: (a) digitala verktyg på högstadiet och (b) distraktioner. Som teoretiskt ramverk används en modell av St. Onge (2010), där fem faktorer som kan orsaka distraktioner presenteras. Denna modell används sedan för att skapa en undersökningsmodell som presenteras i 2.3.
2.1 Digitala verktyg på högstadiet
Som tidigare nämnt har användandet av digitala verktyg inom undervisningen ökat markant de senaste åren. Skolverket har i uppdrag av regeringen att vart tredje år undersöka
användningen av IT inom för- och grundskolan, gymnasiet samt vuxenutbildningar. I den senaste mätningen som genomfördes 2015 hade användandet av surfplattor och datorer inom grundskolan nästan fördubblats jämfört med föregående mätning år 2012. År 2012 var fördelningen 3 elever per surfplatta eller dator, jämfört med 1,8 elever år 2015. Omkring en fjärdedel av elever i grundskolan hade år 2015 också blivit tilldelade egna surfplattor eller datorer, jämfört med en tiondel år 2012 (Skolverket, 2016).
Enligt studien har IT-användningen också ökat mest på högstadiet jämfört med resten av grundskolan. Närmare hälften av högstadieeleverna använder dator, surfplatta eller
smartphone på de allra flesta lektionerna i svenska och samhällsorienterade ämnen. Vid den tidigare mätningen 2012 låg motsvarande siffra på tre av tio (Skolverket, 2016).
I högstadiet har antalet elever som oftare använder sig av digitala hjälpmedel ökat för alla skoluppgifter, men framför allt för att kommunicera med andra elever eller lärare samt för att utföra uppgifter inom matematik (Skolverket, 2016).
Nedan presenteras en tabell över hur vanligt det är att eleven använder sig av digitala
hjälpmedel inom de olika skolämnena. I tabellen görs även en jämförelse med de elever som inte fått digitala verktyg av skolan. Undersökningen visar att digitala verktyg används i allt högre grad inom undervisning, vilket gör det till ett viktigt fenomen att granska (Skolverket, 2016).
Tabell 1. Andel (%) elever som använder dator/surfplatta/smartphone på alla/nästan alla eller de flesta lektionerna i olika skolämnen, fördelat på om eleven har fått/fått låna en egen personlig dator eller surfplatta av
10
Digitaliseringen och användandet av digitala verktyg i skolmiljön har medfört både för- och nackdelar. Nedan redogörs för några av dem som förekommer i den tidigare forskning som studien bygger på.
2.1.1 Fördelar med digitala verktyg i skolan Motivation
En fördel som nämns i flera av källorna är att användandet av IT inom skolan ser ut att öka elevernas motivation.
För många elever är det mödosamt att skriva för hand och att faktiskt få något
nedskrivet och att då ge dessa elever möjlighet att ibland skriva på surfplattan anser jag då kan öka motivationen för dessa elever (Törell, 2016, s. 22).
Vidare så hävdar Hylén (2013) att ökandet av IT-användandet i skolarbetet kan förhöja elevens motivation samt ge bättre resultat och leda till ökad måluppfyllelse. Han menar att detta framför allt gäller i datortäta skolmiljöer där användningen av IT är hög, exempelvis i skolor där varje elev har tilldelats en egen dator eller surfplatta.
Motivation är också något som Weberg och Willumsen (2016) uppmärksammat i deras studie då de hävdar att användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i
undervisningen bidrar till att eleverna blir mer motiverade till att läsa och skriva.
Flexibel undervisningsform
Ännu en fördel som nämns i litteraturen är att det möjliggör för läraren att anpassa undervisningen efter den enskilda eleven. Petersson (2017) skriver:
Lärande i nya miljöer utanför klassrummet möjliggörs eftersom de mobila enheterna kan bäras med vid förflyttning mellan miljöer. Nya läromiljöer leder till ökade möjligheter för ett informellt lärande som drivs av elevens egna intressen (Petersson, 2017, s. 33).
Han påstår att möjligheten att anpassa undervisningen efter elevens egna behov ger eleverna möjligheter att uttrycka sig på nya sätt och därmed resulterar i att eleven lättare kan relatera till det som lärs ut. Petersson (2017) menar också att de mobila enheterna stödjer elevernas initiativtagande då de erbjuder verktyg som passar just den specifika eleven. Det innebär också att lärandet inte är begränsat till klassrummet utan kan ske på andra platser där eleven känner sig inspirerad.
Inkluderande
Möjligheterna att kommunicera nämns också som en positiv aspekt av IT-användandet inom skolan.
Kommunikation med utomstående blir möjligt med verktyg som till exempel Skype. Detta leder till att elever kan kommunicera med andra människor, till exempel klasser i andra länder. Detta leder till ett socialt lärande som är knutet till en människas
upplevelser vilket ger en större verklighetsförankring än om eleven läst samma sak i en lärobok (Peterssons 2017, s. 33).
11
2.1.2 Nackdelar med digitala verktyg i skolan Lärares brist på kompetens och utbildning
För att IT inom skolundervisningen ska bli ett lyckat verktyg så krävs att läraren har god kunskap om hur det bör användas. Weberg och Willumsen (2016) menar att lärarens kompetens är en viktig faktor för hur användandet av IT inom undervisningen påverkar elevens inlärning. De digitala verktygen är ingen lösning i sig, utan det krävs kunskap om hur de kan användas framgångsrikt för att åstadkomma detta. Weberg och Willumsen (2016) påstår också att på grund av att lärare och elev ofta lever i olika digitala värld ar tycks lärare tappa makten om de inte besitter tillräcklig kunskap, då de inte har samma vana som elever som har använt digitala enheter från ung ålder.
Distraktion
En av de intervjuade lärarna i Törells (2016) studie nämner att surfplattan kan vara effektiv om den används rätt, men också otroligt ineffektiv om eleverna använder den till annat än skolarbete, då den istället utgör ett distraktionsmoment.
Detta är även något som Petersson (2017) belyser i sin studie då han påstår att en utmaning som digitala verktyg i klassrummet medför är att de kan användas till annat än skolarbete, vilket i sin tur kan leda till att eleven blir isolerad om denne ägnar sig åt sociala medier, meddelandefunktioner eller spel istället för att umgås med andra elever.
Weberg och Willumsen (2016) menar också att själva tekniken kan leda till en distraktion hos eleverna då det kan ta fokus och tid från själva inlärningen och på så vis utgöra ett hinder i undervisningen. De nämner också att det oftast är lågpresterande elever eller elever utan motivation som lätt distraheras av tekniken, och att detta är något som eleverna själva beskriver som negativt.
2.2 Distraktioner
En distraktion defineras enligt The Oxford English Dictionary som “the drawing away (of the
mind or thoughts) from one point or course to another; diversion of the mind or attention”.
En distraktion är alltså något som drar fokus från någonting, till exempel att lyssna på läraren under en lektion.
Hallerström och Tallvid (2008) genomförde en studie där de undersökte hur datorer och IT användes i två skolor i Falkenbergs kommun. När eleverna skulle föra fram negativa aspekter med datorerna var det som kom upp framför allt att många gjorde annat än vad som var avsett på datorn under lektionen (Hallerström & Tallvid, 2008).
I litteraturinsamlingen förekom det ofta exempel på att digitala enheter används till annat än vad de i undervisningssyfte är avsedda för, och därmed blir de snarare distraktioner än
hjälpmedel för eleverna. Taneja, Fiore och Fischer (2015) kallar detta fenomen cyber-slacking och menar att det har varit skäl till en viss oro inom skolväsendet.
12
Cyber-slacking gör att elevernas fokus dras från undervisningen till deras digitala enheter och gör att de inte aktivt lyssnar eller deltar under lektionen och därmed riskerar att missa viktig information. Taneja et al. (2015) menar att elevernas vana vid digitala enheter och internet påverkar deras inställning till digitala enheter som hjälpmedel i skolan. Elevernas användande av digitala enheter i deras vardag påverkar alltså deras inställning till, och användning av, dessa i skolmiljön.
Det finns även andra problem med fenomenet. Taneja et al. (2015) menar också att en specifik elevs cyber-slacking inte enbart utgör en distraktion för eleven själv, utan även för andra elever i klassrummet. När en elev exempelvis tittar på bilder eller spelar spel kan det göra att eleverna som sitter bakom också får svårt att koncentrera sig på undervisningen.
2.2.1 Faktorer som ligger till grund för distraktioner
St. Onge skrev 2010 en uppsats på masternivå som handlar om hans arbete med att utveckla ett program som övervakar aktiviteter på en användares dator för att automatiskt avgöra vilka aktiviteter som är distraktioner och vilka som är produktiva. Användare kan sedan se hur mycket tid som spenderats på distraktionsmoment gentemot produktiva aktiviteter under en arbetsdag.
St. Onge har skapat modellen nedan för att identifiera de faktorer som kan leda till att en person blir distraherad från att uppnå ett godtyckligt mål. Han har genomfört ett antal intervjuer samt studerat tidigare forskning inom området för att skapa modellen. Michael I. Posner och Steven E. Petersens artikel “The attention system of the human brain” är en av källorna som St. Onge använt sig av. Där beskrivs vad som händer i hjärnan när en person uppmärksammar något. Med hjälp av denna och andra studier, samt intervjuer, har St. Onge alltså kunnat härleda vad han anser vara de fem största källorna till distraktion: ointresse, uttråkning, oförmåga, låg prioritet och missnöje.
13
Figur 1. St. Onges fem distraktionsfaktorer. (St. Onge, 2010)
Med ointresse (disinterest) menas att om en person inte är intresserad av att uppnå målet är det större risk att bli distraherad. Uttråkning (boredom) beskrivs som att om arbetet mot målet inte är spännande eller stimulerande för personen är det också lättare att dras mot distraktioner (St. Onge, 2010).
Med oförmåga (lack of ability) menas att när man inte har förmåga eller inte vet hur man ska utföra en viss uppgift är det lättare att bli distraherad. Ett tydligt användargränssnitt gör till exempel att användare bättre förstår hur en uppgift ska utföras och med det ökar intresset för att utföra uppgiften och risken för eventuella distraktioner minskar (St. Onge, 2010).
Låg prioritet (low priority) förklarar St. Onge (2010) med frågan “Hur viktigt är det att jag uppnår mitt mål?”. Om det finns något annat som man anser är viktigare gör man det istället, vilket blir en distraktion från det ursprungliga målet.
Den sista faktorn är missnöje (displeasure), och den beskriver St. Onge (2010) som att om arbetet mot målet inte är roligt, eller att man känner att man inte får ut något av det, så är man också mer benägen att bli distraherad.
St. Onges teoretiska ramverk har legat till grund för undersökningsmodellen som presenteras i 2.3.
14
2.3 Undersökningsmodell
Här presenteras undersökningsmodellen som skapats för denna studie. Modellen bygger på de fem faktorer som St. Onge (2010) förde fram i sitt arbete, samt andra faktorer som
identifierades under de explorativa intervjuer som utfördes i undersökningens inledningsfas.
St. Onges (2010) modell är ursprungligen skapad för att kartlägga de största krafterna som leder till distraktioner i arbetslivet. De faktorer han får fram är dock generella och enligt oss applicerbara på området för denna studie. När han presenterar faktorerna beskriver han dem som något som drar personen i fråga ur koncentration mot distraktion från att uppnå ett godtyckligt mål. Detta godtyckliga mål blir i den här undersökningen att lyssna på lektionen eller genomföra en skoluppgift.
Undersökningsmodellen är specifikt framställd för att undersöka fenomenet surfplattor som distraktioner i klassrum och ligger till grund för utformningen av enkätundersökningen och kommer användas vid analys av resultatet.
Faktorerna som identifierades i litteraturinsamlingen och intervjuerna har delats in i två grupper, inre och yttre faktorer. Inre faktorer är känslor, impulser och tankar som kommer inifrån, medan de yttre faktorerna är saker som påverkar elever utifrån, i detta fall lärarens frånvaro och notiser. Faktorn undervisningsform är en separat del av frågeställningen och avser under vilken undervisningsform eleverna är mest benägna att bli distraherade.
Faktorn missnöje (displeasure) som presenterades i 2.1.1 ansåg vi tangerade faktorerna uttråkning och ointresse, och exkluderades därför från modellen. Tydligt skilda faktorer är viktigt eftersom enkätundersökningens syfte är att få fram vilken faktor som elever anser har störst påverkan på dem.
Figur 2. Studiens undersökningsmodell. De inre faktorerna är hämtade från St. Onges distraktionsmodell.
15
3 Metod
I detta kapitel förklaras metoden som används för att besvara studiens frågeställningar. Här tydliggörs valet av forskningsstrategi, metod för datainsamling samt hur analysen av insamlad data genomförs. Slutligen redogörs för vilket forskningsparadigm studien tillhör.
3.1 Forskningsstrategi
För att besvara frågeställningarna så har en undersökningsbaserad forskningsstrategi med enkätundersökning använts. En enkätundersökning används för att på ett systematiskt och strukturerat sätt samla in data från en stor mängd människor (Oates, 2006).
För att få ett bra underlag för att utforma enkätfrågorna genomfördes tre explorativa intervjuer med högstadieelever. Dessa var strukturellt uppbyggda och skedde via formulär. Frågorna handlade om hur deras användande av surfplattor ser ut, vilka undervisningsformer som är vanligast i deras skola och hur dessa är strukturerade.
Under litteraturinsamlingen påträffades flera uppsatser med liknande problemformuleringar. De flesta författare hade dock en pedagogisk bakgrund och använde kvalitativa metoder, såsom intervjuer, för att genomföra sina studier. I denna studie är syftet att genomföra en kvantitativ undersökning då det inte verkar ha förekommit i lika stor utsträckning som de kvalitativa tillvägagångssätten. Studien har också haft som mål att undersöka elevernas inställning, inte lärarnas, eftersom eleverna är de faktiska användarna av tekniken. Oates (2006) delar upp den undersökningsbaserade ansatsen i olika steg: krav på data, urvalsram, datainsamlingsmetod, urvalsteknik och svarsfrekvens. Nedan redogörs för hur dessa steg motiveras i denna studie.
3.1.1 Krav på data
Först bestäms vilken typ av data som ska samlas in. I enkätundersökningen som genomfördes ställdes tre demografiska frågor (skola, årskurs, kön), men resterande frågor relaterar till användandet av surfplattor i klassrummet.
3.1.2 Urvalsram
Därefter sammanställs en lista eller en samling av personer som ska ingå i undersökningen. Målgruppen för studiens enkät är elever i årskurs 7-9 som använder sig av surfplattor i undervisningen. Målet var att få in så många svar som möjligt för att få ett optimalt underlag och representativt urval. Därför kontaktades ett stort antal skolor, omkring 170 stycken sammanlagt i både Uppsala och Stockholms län. Undersökningen har slutligen gjorts i
16
3.1.3 Datainsamling
Som datainsamlingsmetod i studien har det genomförts en enkätundersökning. Oates
beskriver en enkätundersökning som ett frågeformulär som skickas ut till en grupp människor som sedan fyller i enkäten och skickar tillbaka den till forskaren. Forskaren kan sedan
analysera resultaten och göra generaliseringar för en större population (Oates, 2006).
Enkäten
Enkäten utfördes online med hjälp av verktyget Google Formulär. Vi började med att kontakta rektorer på olika skolor, som sedan vidarebefordrade oss till lärare som var
intresserade av att ställa upp. Dessa lärare fick länken till enkäten och skickade därefter ut den till eleverna. Vi ansåg att inga direkta instruktioner till lärarna var nödvändiga, utan skrev endast att enkäten bestod av tre korta delar och att den tog ca 5 minuter att fylla i. I början av enkäten finns en kort beskrivning av oss, vårt arbete samt information om enkäten.
Enkäten är uppdelad i tre delar. I början av den första delen ställs några demografiska frågor, detta för att få en bra uppfattning och tydlig bild av urvalsgruppen. Vidare innehåller första delen frågor som undersöker elevers generella inställning till deras surfplattor och huruvida de upplevs som distraktionsmoment. Den andra delen berör de inre faktorer som presenterades i undersökningsmodellen: uttråkning, ointresse, oförmåga och låg prioritet. Den sista delen handlar om de yttre faktorer som presenterades i undersökningsmodellen: notiser och lärarens frånvaro. Sedan ställs även frågor som kretsar kring undervisningsform.
Enkätens frågor hade huvudsakligen två olika svarsupplägg. Det ena var en femgradig skala där 1 innebär att respondenten inte håller med om påståendet och 5 att påståendet stämmer mycket väl. Det andra svarsupplägget var flervalsfrågor med tre alternativ: ja, nej eller ibland.
Enligt Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) är det viktigt att operationalisera teoretiska begrepp, som i detta fall ointresse, för att kunna mäta dem. En typ av operationalisering är indexkonstruktion, där man slår ihop flera variablener och skapar en ny. Ett index är alltså ett sammanfattande mått på en egenskap.
I undersökningen skapades två frågor per inre faktor, dessa slogs sedan ihop i resultatavsnittet för få en mer nyanserad bild av hur eleverna upplevde de olika faktorerna. När exempelvis faktorn uttråkning mättes i enkäten användes påståendena: ”Jag gör annat på surfplattan för att jag känner mig uttråkad på lektionen” och ”Jag gör annat på surfplattan när jag tycker en skoluppgift är tråkig”. Svaren på dessa slogs sedan ihop för att skapa ett nytt index, som representerade uttråkning i undersökningen. Operationalisering förklaras ytterligare i 4.3.2.
Enkätfrågorna har utformats genom att studera tidigare litteratur och med informationen som framkom under de explorativa intervjuerna. Arbetet med enkätfrågorna var iterativt och gjordes om efter feedback från handledare och pilotgrupp.
För att förtydliga kopplingen mellan enkäten och undersökningsmodellen beskrivs mappningen av frågorna här. Fråga 1, 2 och 3 är demografiska frågor. För att besvara huvudfrågeställningen som handlar om i vilken utsträckning elever blir distraherade av sina surfplattor ställs fråga 4a, 4b och 5.
17 Faktorerna som mäts mappas på följande sätt:
uttråkning besvaras av 6a och 6b
oförmåga av 6c och 6d
ointresse av 6e och 6f
låg prioritet av 6g och 6h
lärarens frånvaro av 7, 8, 9 och 10
notiser av 11 och 12
Vår sista underfrågeställning angående undervisningsform mappas av frågorna 13, 14 och 15. Enkäten i sin helhet finns i bilaga 1.
Pilotgruppen
Efter att enkäten hade utformats gjordes en pilotundersökning för att få en uppfattning av hur eleverna tolkade enkätfrågorna innan de skickades ut till samtliga elever i urvalsgruppen. Pilotgruppen bestod av fyra elever som fick svara på enkäten för att sedan ge konstruktiv kritik. En viktig aspekt som pilotgruppen framförde var tydlighet. Utformandet av tydligt och enkelt formulerade frågor var av stor vikt då urvalsgruppen var relativt ung. Efter
pilotgruppens feedback gjordes några sista justeringar av frågorna innan enkäten skickades ut till skolorna. De frågor som pilotgruppen hade svårigheter att förstå arbetades om och
försökte tydliggöras ytterligare.
3.1.4 Urvalsteknik
Steg fyra i Oates uppdelning av den undersökningsbaserade ansatsen är val av urvalsteknik. Vi har i den här studien använt en urvalsteknik som bygger på ett icke-sannolikhetsurval. Detta innebär att forskaren inte har möjlighet att undersöka ett urval som är representativt för populationen i stort, samt att urvalet inte är slumpmässigt utan kontrollerat (Oates, 2006). Inom den tekniken har bekvämlighetsurval använts, vilket också innebär att forskaren fått nöja sig med det urval som finns att tillgå istället för att kunna välja den mest optimala samlingen av respondenter. I denna undersökning är orsaken till att dessa metoder använts främst att det varit svårt att hitta skolor som velat delta i studien.
3.1.5 Svarsfrekvens
Därefter undersöks urvalet och olika åtgärder vidtas för att generera fler svar på enkäten. Detta kan exempelvis vara att inkludera fler personer av en grupp som man tror kommer ha låg svarsfrekvens. Oates (2006) påstår att om en enkät skickas till 100 människor så ska man vara tacksam om 30 svar kommer in.
I denna enkätundersökning så har eleverna fyllt i enkäten anonymt under lektionstid. Oates (2006) påstår att svarsfrekvensen sannolikt kan höjas om syftet med den förklaras tydligt och att den överlämnas personligen, i detta fall från en lärare som känner eleven. Detta kan säkerligen ha höjt antalet elever som varit villiga att delta.
18
Eftersom enkäten mailades ut till rektorn på respektive skola, som i sin tur skickat den vidare till ansvariga lärare som sedan givit den till eleverna under lektionstid, så är det svårt att få fram den exakta svarsfrekvensen. Vi har själva inte haft direkt kontakt med klasserna eller ansvariga lärare, så det är problematiskt att ta reda på hur många elever som eventuellt valt att inte svara på enkäten.
3.2 Metodik för dataanalys
För att bearbeta den data som undersökningen resulterade i användes Microsoft Excel för att visualisera enkätresultaten och göra statistiska jämförelser. Programvaran SOFA (Statistics Open For All) användes också för att producera korstabeller vilket gjorde att vi kunde undersöka eventuella samband mellan olika svar i enkäten.
3.3 Forskningsparadigm
Studien tillhör det positivistiska forskningsparadigmet. Detta eftersom den grundar sig på en kvantitativ studie med ett empiriskt underlag som bygger på datainsamling med hjälp av enkäter. I studien undersöks mönster och skillnader i insamlad data, vilket också är utmärkande för positivistisk forskning (Oates, 2006).
Något som Oates (2006) nämner som karakteristiskt för positivism är objektivitet och trovärdighet. Detta är något som studien upprätthåller med tanke på att den har
enkätundersökning som insamlingsmetod, ett tillvägagångssätt där forskaren har en objektiv hållning till respondenterna och således minimal påverkan på resultatet. Formuleringen av enkätfrågorna är också en viktig faktor eftersom det är av största betydelse att frågorna hålls så objektiva som möjligt för att respondenten inte ska färgas av forskarens egna åsikter och värderingar.
En del av det positivistiska forskningsparadigmet går ut på att sätta upp hypoteser om hur verkligheten ser ut, som under studiens gång bevisas eller motbevisas med hjälp av det empiriska underlaget. Oates (2006) menar att forskare inom det positivistiska paradigmet bildar påståenden som “Om X händer, så kommer det att resultera i Y” för att förutspå vad som skulle kunna hända. Detta kan likställas med hur denna studie formulerat frågor för att få svar på problemformuleringen, exempelvis: “Om eleven upplever uttråkning (X), så kommer det resultera i distraktion (Y)”.
Det positivistiska forskningsparadigmet har också till uppgift att försöka göra ett utsnitt av hur världen ser ut i stort genom att använda sig av ett representativt urval (Oates, 2006). Med detta i åtanke kontaktades ett stort antal skolor inför enkätutskicket, för att kunna ge en representativ bild av huruvida Sveriges högstadieelever upplever användandet av surfplattor som en distraktion i undervisningen. Eftersom enbart tre skolor hade möjlighet att delta i studien så är resultatet troligtvis inte representativt för hela landets skolor. För att uppnå detta skulle fler skolor ha behövt medverka, med olika socioekonomiska förutsättningar och från olika sociala grupper, för att återspegla hur befolkningen i stort ser ut.
19
4 Resultat och analys
I det här avsnittet presenteras och analyseras resultaten av enkätundersökningen.
Inledningsvis presenteras frågorna som kretsar kring omfattningen av elevernas distraktion, sedan påståenden som rör inre och yttre faktorer och avslutningsvis frågor som rör
undervisningsform.
Enkäten bygger på två typer av frågor. Dels flervalsfrågor där eleven får svara ja, nej eller
ibland och dels frågor där eleven får ange på femgradig skala hur väl påståendet stämmer.
Flervalsfrågorna visualiseras med hjälp av cirkeldiagram, och frågorna med en femgradig skala visualiseras med hjälp av stapeldiagram.
4.1 Bakgrundsvariabler
För att få en klarare bild av urvalsgruppen inkluderades ett antal demografiska frågor i början av enkäten. Av de 149 som svarade är 49% kvinnor, 46% män och 5% annat. Majoriteten, 58%, går i årskurs 8 medan 25% av respondenterna går i årskurs 7 och 17% i årskurs 9. För att undersöka om det fanns några samband mellan kön/ålder och inställningen till
surfplattan gjordes korstabeller där sambanden undersöktes. Dock framkom inga resultat som vi ansåg intressanta nog för att inkludera i studien.
4.2 Generell uppfattning av surfplattan som distraktion
I det här avsnittet presenteras resultaten av frågorna i enkäten som undersökte elevernas inställning till surfplattor som distraktioner i allmänhet.
4.2.1 Surfplatta till annat under lektionstid
Den första frågan som ställdes var “Händer det att du, under lektionstid, gör annat än vad läraren har instruerat på din surfplatta?”. 19% angav att det hände att de gjorde annat på surfplattan under lektionstid, 36% svarade ibland och 45% svarade nej.
20
Figur 3. “Om ja, ungefär hur många gånger per lektion sker det?”
4.2.2 Surfplatta som distraktion
På frågan “Upplever du att din surfplatta ibland kan distrahera dig från undervisningen under lektionstid?” svarar majoriteten (58%) av eleverna att de inte upplever att surfplattan
distraherar under lektionstid. 12% har svarat ja, och 30% ibland.
4.2.3 Sammanfattande analys
På fråga 4a som lyder ”Händer det att du, under lektionstid, gör annat än vad läraren har instruerat på din surfplatta?” svarar 19% ja och 36% ibland. Detta tyder på att det finns ett påtagligt problem, mer än hälften av urvalsgruppen svarar alltså att det händer att de gör annat på surfplattan under lektionstid. På följdfrågan som handlade om hur många gånger eleven gjorde annat på surfplattan under lektionen, som genererade 82 svar, uppgav majoriteten att det händer 1-3 gånger per lektion.
Korstabellen nedan togs fram för att undersöka relationen mellan inställningen till surfplattan som distraktion och om man gör annat på surfplattan under lektionen. Enligt SOFA utförs ett Chi 2-test för att kontrollera om relationen mellan olika variabler beror på slumpmässiga omständigheter eller om det faktiskt finns ett samband (SOFA). Chi 2-testet i denna studie resulterade i ett p-värde under 0.05 vilket innebär att sambanden är statistiskt signifikanta. En intressant aspekt är att 34 personer har svarat ja eller ibland på fråga 4a, som undersöker om eleverna gör annat på surfplattan under lektionstid. Denna grupp har sedan svarat nej på frågan som undersöker om de anser att surfplattan ibland kan distrahera dem. Detta betyder alltså att nästan en fjärdedel av urvalsgruppen (23%) ibland gör annat på surfplattan under lektioner men inte anser att surfplattan distraherar dem.
21
Fråga 5
Ja Ibland Nej Totalsumma
Fråga 4a Ja 11 (7%) 11 (7%) 6 (4%) 28 (19%) Ibland 4 (3%) 22 (15%) 28 (19%) 54 (36%) Nej 3 (2%) 12 (8%) 52 (35%) 67 (45%) Totalsumma 18 (12%) 45 (30%) 86 (58%) 149 (100%)
Tabell 2. Korstabell för frågorna 4a (“Händer det att du, under lektionstid, gör annat än vad läraren har instruerat på din surfplatta?”) och 5 (“Upplever du att din surfplatta ibland kan distrahera dig från
undervisningen under lektionstid?”).
I korstabellen kan man också se att det mest förekommande svaret är nej på båda frågor, vilket 52 elever (35%) har uppgett. Dock har 11 elever (7%) svarat ja på båda frågor, vilket indikerar att det finns en liten grupp som både gör annat och anser att surfplattorna är
distraherande under lektionstid. 22 elever (15%) har också svarat ibland på båda frågor. Även om majoriteten anser att surfplattorna inte är distraherande så är det alltså en andel (22%) som tycker tvärtom, vilket tyder på att det faktiskt finns ett problem.
4.3 Inre faktorer
4.3.1 Operationalisering med indexering
Som tidigare nämnts menar Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) att det är viktigt att operationalisera ett teoretiskt begrepp för att kunna mäta det. Därför utformades två
påståenden per inre faktor som skulle mätas, och dessa resultat slogs sedan ihop för att få en mer nyanserad bild av resultaten.
22
4.3.2 Uttråkning
Figur 4. Indexering av påståendena “Jag gör annat på surfplattan för att jag känner mig uttråkad under lektionen” och “Jag gör annat på surfplattan när jag tycker att en skoluppgift är tråkig”.
34% (101 av 298) svarade 1 på båda frågorna som handlar om huruvida uttråkning bidrar till att surfplattan distraherar. 17% hamnade däremot på 8-10 på indexskalan, vilket innebär att de svarat 4-5 (“stämmer relativt bra” och “stämmer bra”) eller 3-5 (“neutralt inställd” och
“stämmer bra”) på huruvida de gör annat på surfplattan när de är uttråkade.
4.3.3 Oförmåga
Figur 5. Indexering av påståendena “Jag gör annat på surfplattan för att jag känner att jag inte hänger med i undervisningen” och “Jag gör annat på surfplattan för att jag inte förstår den uppgift jag ska utföra”.
23
4.3.4 Ointresse
Figur 6. Indexering av påståendena “Jag gör annat på surfplattan för att jag känner mig ointresserad av det undervisningen handlar om” och “Jag gör annat på surfplattan för att jag inte känner mig intresserad av den uppgift jag ska utföra”.
Återigen ser man att majoritet lutar åt “stämmer inte alls”, 50% angav att de inte alls höll med (valde 1 på båda påståendena) och 78% hamnade i 2-4 på indexskalan, vilket innebär att de valde antingen alternativ 1 på båda påståendena, 1 på ena och 2 på andra eller 2 på båda. Relativt få angav att påståendena stämde bra, de som valt alternativ 4 eller 5 är 7%.
4.3.5 Låg prioritet
Figur 7. Indexering av påståendena “Jag gör annat på surfplattan för att jag tycker att någonting annat än undervisningen är viktigare” och ”Jag gör annat på surfplattan för att jag har viktigare saker för mig än den
uppgift jag ska utföra”.
En majoritet av eleverna ansåg att påståendena inte alls stämde på deras användande, hela 78 % valde 1 på båda eller 1 på ena påståendet och 2 på andra. Få elever, 5%, angav att
24
4.3.6 Sammanfattande analys
Uttråkning visade sig vara den faktor som flest elever ansåg sig bli påverkade av. 17% har svarat 4 eller 5 på skalan vilket betyder att de håller med relativt mycket eller mycket. Därefter var det faktorn ointresse som flest elever höll med om. Där hade 17% svarat 3 eller högre på skalan. De två faktorer som flest elever inte håller med om är oförmåga och låg prioritet, där skillnaderna i svarsstatistiken var små.
25
4.4 Yttre faktorer
4.4.1 Lärares frånvaro
Fyra enkätfrågor var kopplade till denna faktor:
Tror du det är större risk att du skickar meddelanden på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i klassrummet?
Tror du det är större risk att du spelar spel på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i klassrummet?
Tror du det är större risk att du är inne på sociala medier på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i klassrummet?
Tror du det är större risk att du tittar på film, serier eller videoklipp på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i klassrummet?
Nedan presenteras statistiken för var och en av de fyra frågorna.
Figur 8. "Tror du det är större risk att du skickar meddelanden på surfplattan när läraren inte ser eller inte
är i klassrummet?"
Figur 9. "Tror du det är större risk att du spelar spel på surfplattan när läraren inte ser eller inte är i
klassrummet?"
Figur 10. "Tror du det är större risk att du är inne på sociala medier på surfplattan när läraren inte ser eller inte
är i klassrummet?"
Figur 11. "Tror du det är större risk att du tittar på film, serier eller videoklipp på surfplattan när läraren inte ser
26
På frågan om huruvida eleven är benägen att skicka meddelanden när läraren inte ser eller inte är i klassrummet svarar 60% ja eller ibland. Det är också den av de fyra frågorna som
eleverna i störst utsträckning har svarat ja eller ibland på. Frågan om huruvida eleverna spelar spel när läraren är frånvarande genererade 55% ja eller ibland och frågan om sociala medier 58%. 43% av eleverna svarade ja och ibland på frågan om de tittar på film, serier eller videoklipp. Det var också den frågan där flest elever svarade nej (57%), vilket motsvarar 84 elever.
4.4.2 Sammanfattande analys
Resultatet av frågorna gällande lärares frånvaro visade, trots att skillnaderna var små, att eleverna var mest benägna att skicka meddelanden när läraren inte såg eller var i
klassrummet. Därefter var de mest benägna att använda sig av sociala medier, näst minst att spela spel och allra minst benägna att titta på film, serier och videoklipp.
För att få en nyanserad bild av hur väl det i allmänhet stämmer att lärarens frånvaro gör att eleverna är mer benägna att göra annat på surfplattan ställdes fyra olika frågor om denna faktor. Sammanfattningsvis visar statistiken på att eleverna är mer benägna att ägna sig åt saker som inte är undervisning på surfplattan när läraren inte ser eller är i klassrummet. 3 av 4 frågor genererade fler ja och ibland (skickar meddelanden, spelar spel och sociala medier), än
nej (film och videoklipp).
4.4.3 Notiser
I enkäten fanns det två olika påståenden om notiser: “I vilken grad tycker du att banderoll-notiser (en notis som syns högst upp på skärmen en kort stund) distraherar dig från
undervisningen?” och “I vilken grad tycker du att popup-notiser (notiser som lägger sig mitt på skärmen) distraherar dig från undervisningen?”. Nedan presenteras resultatet av dessa två frågor.
Popup-notiser
Den första frågan handlade om popup-notiser och där angav majoriteten (48%) att dessa inte distraherade alls. 20% angav att det distraherade lite till inget. Relativt få (6%) angav att det distraherade mycket och 9% valde alternativ 4 på skalan, det näst högsta.
27
Banderoll-notiser
Svaren på frågan om banderoll-notiserna liknar popup-notiserna i hög grad. 47 % angav att det inte distraherade alls och 23 % valde alternativ två på skalan, det näst lägsta. Endast 3% angav att det distraherade mycket medan 20 % svarade med mittenalternativet 3.
Figur 13. “I vilken grad tycker du att banderoll-notiser distraherar dig från undervisningen?”
4.4.3 Sammanfattande analys
Utfallet av de båda påståendena om notiser visade sig bli mycket likartat, 47% respektive 48% svarade “stämmer inte alls” på påståendena om huruvida banderoll-notiser och popup-notiser upplevs som distraherande. 15% av eleverna har svarat 4 eller 5 på skalan om popup-notiser, vilket betyder att de blir relativt eller mycket distraherade av dessa notiser. På frågan om banderoll-notiser är denna siffra 9%, vilket tyder på att popup-notiser utgör ett större distraktionsmoment.
En anledning till detta kan vara att popup-notiser dyker upp när surfplattan är låst och lyser upp skärmen, vilket då kan bryta elevens koncentration och leda dennes uppmärksamhet från undervisningen. Banderoll-notiser är eventuellt inte lika distraherande eftersom de visas högst upp på skärmen utan att avbryta pågående aktivitet som utförs på surfplattan.
Sammanfattningsvis är det alltså en majoritet som upplever att notiser av båda slag inte är en bidragande faktor till distraktion.
28
4.5 Undervisningsform
I formuläret ställdes en fråga per undervisningsform: föreläsning, eget arbete och grupparbete. Som svarsalternativ fick eleverna ange på en femgradig skala hur pass vanligt det är att de gör annat under de olika undervisningsformerna där 1 står för “mycket ovanligt” och 5 står för “mycket vanligt”.
4.5.1 Föreläsningar
Den första frågan som ställdes var angående föreläsningar, det vill säga när läraren står och pratar vid tavlan. Frågan löd: “Hur vanligt är det att du gör annat på surfplattan under föreläsningar?”.
Figur 14. “Hur vanligt är det att du gör annat på surfplattan under föreläsningar?”
Här har 58% svarat att det är mycket ovanligt att de gör annat på surfplattan under
föreläsningar, medan enbart 4% (6 elever) har svarat 4 eller 5, det vill säga att det är relativt eller mycket vanligt. Hela 87% av eleverna har alltså svarat att det är mycket eller relativt ovanligt att de gör annat på surfplattan under föreläsningarna, vilket motsvarar 130 av totalt 149 elever.
29
4.5.2 Eget arbete
Den andra frågan om undervisningsform handlade om eget arbete. Frågan löd: “Hur vanligt är det att du gör annat på surfplattan under eget arbete?”.
Figur 15. “Hur vanligt är det att du gör annat på surfplattan under eget arbete?”
Här är spridningen något större, 28% svarar 3-5 på skalan, alltså från att de är relativt neutralt inställda till att de uppfattar att det är mycket vanligt att de gör annat under eget arbete. Denna fråga är också den som flest elever har svarat högre på skalan jämfört med de andra två
frågorna om undervisningsform.
4.5.3 Grupparbete
Sista frågan om undervisningsform handlade om grupparbete. Frågan löd: “Hur vanligt är det att du gör annat på surfplattan under grupparbeten?”
Figur 16. “Hur vanligt är det att du gör annat på surfplattan under grupparbeten?”
30
4.5.4 Sammanfattande analys:
Resultatet på frågorna gällande undervisningsform kan sammanfattas som att eleverna verkar vara mer benägna att bli distraherade av surfplattan under eget arbete och grupparbete, där de båda frågorna resulterade i att 14% av eleverna har svarat 4 eller 5 på skalan (“relativt
vanligt” och “mycket vanligt”). Eleverna verkar vara minst distraherade av surfplattorna under föreläsningar, där 58% svarat att det är mycket ovanligt (alternativ 1 på skalan).
På påståendet som handlar om eget arbete har 42% av eleverna svarat 1 (“mycket ovanligt”) jämfört med 52% på påståendet som handlar om grupparbete, vilket innebär att eleverna oftare gör annat på sina surfplattor under eget arbete än under grupparbete.
Detta skulle kunna bero på att eleven lättare blir upptäckt om hen gör annat på surfplattan under föreläsningar, då läraren har bra uppsikt över hela klassrummet och kan se om någon elev tittar ner i en surfplatta istället för att vara uppmärksam på föreläsningen. Det kan vara en bidragande faktor till att eleven behåller uppmärksamheten eftersom det annars kan leda till att läraren säger åt eleven att lyssna, något som troligtvis helst undviks.
Under eget arbete och grupparbete så har läraren ofta fokus på en eller en grupp elever och kan därför inte vara uppmärksam på om det är någon av de andra eleverna som gör annat på surfplattan. Det kan vara anledningen till att fler elever svarade att de upplever surfplattan mer distraherande under eget arbete och grupparbete jämfört med föreläsningar.
Eftersom det under eget arbete och grupparbete är elevens eget ansvar att fokusera på undervisningen, så kan det hända att eleven tappar fokus och istället ägnar sig åt annat på surfplattan. Det resulterar inte heller i samma konsekvenser för eleven att göra annat under eget arbete och grupparbete, eftersom det kanske inte i lika hög utsträckning leder till en tillsägelse från läraren.
Resultaten av frågorna gällande undervisningsform går också i linje med det som framkom av frågorna gällande lärarens frånvaro. Där syns det att risken att eleven ägnar sig åt annat än undervisningen ökar om läraren inte ser eller är i klassrummet, vilket kan förekomma under eget arbete och grupparbete.
31
5. Slutsats och diskussion
I det här kapitlet presenteras svaren på uppsatsens frågeställningar, en diskussion om uppsatsen i stort samt förslag till vidare forskning.
Uppsatsens frågeställningar var:
I vilken utsträckning blir elever distraherade av sin surfplatta i klassrummet?
o Vilka underliggande faktorer till distraktioner finns och hur vanliga är de?
o I vilken undervisningsform är elever mest benägna att bli distraherade av sina surfplattor?
5.1 Slutsats
Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning elever blir distraherade av sina surfplattor under lektionstid, vilka bakgrundsfaktorer som finns och hur de påverkar eleven samt i vilken undervisningsform elever är mest benägna att bli distraherade av sina
surfplattor.
Huvudfrågeställningen lyder: I vilken utsträckning blir elever distraherade av sin surfplatta i
klassrummet?
Resultatet av enkätundersökning är varierat på den här punkten. En knapp majoritet anser att surfplattan inte utgör en distraktion för dem, vilket innebär att elever i större utsträckning inte blir distraherade av surfplattan än tvärtom. Dock visar korstabellen som producerades i 4.2.2 att vissa elever gör annat på surfplattan under lektionstid men inte själva anser att det är en distraktion. I den här undersökningen har vi definierat en distraktion som något som gör att eleven fokuserar på annat än undervisningen, vilket att göra annat på surfplattan enligt oss, är. Eleverna kan ha en annan uppfattning om vad som är distraherande för dem, vilket kan ha påverkat resultatet.
Den första underfrågeställningen lyder: Vilka underliggande faktorer för elevens distraktion
finns och hur vanliga är de? Inre faktorer
De inre faktorerna som studien kunnat urskilja är: uttråkning, oförmåga, ointresse och låg prioritet. Vad som först och främst syns i resultatet av frågorna som gällde de inre faktorerna är hur pass många elever som inte alls håller med om påståendena i enkäten. Många upplever alltså att de faktorer som vi har identifierat inte bidrar till att de gör annat på surfplattan. Orsaken till det kan vara att eleverna inte själva är medvetna om i vilken utsträckning de blir distraherade och vilken orsak som ligger bakom. Detta kan vara svårt att svara
på eftersom begreppen i sig kan upplevas som vaga och svårdefinierade, då de ofta är högst subjektiva.
Uttråkning var den inre faktor där flest elever angav att de håller med om påståendena. 17% av eleverna svarade 4 eller 5 på den femgradiga skalan, vilket tyder på att detta är en faktor som eleverna upplever kan framkalla distraktion.
32
Yttre faktorer
De yttre faktorer som studien identifierat är notiser och lärarens frånvaro. De två frågorna om notiser genererade nästan identiska resultat och var därför svåra att analysera, men man kunde urskilja att marginellt fler elever ansåg att popup-notiser utgjorde ett större
distraktionsmoment än banderollnotiser. På båda frågorna svarade nästan hälften av eleverna att varken popup eller banderoll-notiser inte alls utgjorde ett distraktionsmoment för dem vilket innebär att en majoritet av eleverna inte upplever att notiser utgör ett
distraktionsmoment i klassrummet.
När det gällde lärarens frånvaro var eleverna mest benägna att ägna sig åt aktiviteter som tog kort tid och var kommunikativa, såsom att skicka meddelanden och gå in på sociala medier. Minst benägna var eleverna att ägna sig åt de aktiviteter som troligtvis tar längre tid och använder sig av ljud och musik, såsom att titta på film, serier och videoklipp samt spela spel. Sammanfattningsvis så visade statistiken att elever är mer benägna att göra annat på
surfplattan när läraren inte ser eller inte är i klassrummet.
Den andra och sista underfrågeställningen lyder: I vilken undervisningsform är elever mest
benägna att bli distraherade av sina surfplattor?
De tre undervisningsformerna som undersöktes var föreläsningar, grupparbeten och eget arbete. Det som framkom i statistiken var att eleverna verkade vara mer benägna att göra annat på surfplattan under eget arbete och grupparbeten. Vi kom fram till att detta kan bero på att läraren ofta är frånvarande under dessa undervisningsformer och därför minskar risken att eleven kan bli tillsagd, vilket leder till att eleven känner sig mer benägen att göra annat på surfplattan under dessa undervisningsformer.
5.2 Diskussion
Det finns ett par aspekter som vi tror kan ha påverkat resultaten av undersökningen. En av dessa är att elever kanske inte vill erkänna vissa tillkortakommanden de har. Efter vår analys av enkätresultaten insåg vi att vissa påståenden/frågor kan tolkas som en aning anklagande, ett exempel är ett av påståendena om oförmåga: ”Jag gör annat på surfplattan för att jag känner
att jag inte hänger med i undervisningen”. Att erkänna att man inte hänger i undervisningen
är inte lätt och kräver en viss självinsikt och ärlighet. Om vi hade formulerat frågorna på ett annat sätt skulle det eventuellt lett till ett mer varierat resultat och inte en så överhängande majoritet på vissa frågor/påståenden. Gällande påståendena som handlar om lärarens frånvaro så kan det också ifrågasättas om eleverna ser distraktion som en risk eller om de har en mer neutral syn på det, vilket kan göra så att de svarar annorlunda.
En annan aspekt är att eleverna inte vill bli av med sina surfplattor och därför kanske inte svarar helt ärligt. Om det i vår undersökning kom fram att många elever faktiskt kände sig distraherade av sina surfplattor och att de gjorde annat på dem under lektionstid så skulle det eventuellt leda till att skolan vidtog åtgärder för att minska detta, såsom mer restriktioner eller att de slutar använda surfplattor i undervisningen, vilket eleverna förmodligen inte vill.
33
och analysen istället valde att göra var att dela upp faktorerna i inre och yttre, så vi kunde ställa de inre faktorerna mot varandra och analysera skillnaderna. Statistiken för de yttre faktorerna valde vi istället att presentera och analysera var för sig.
Restriktioner på plattorna
I slutet av enkäten kunde varje elev ge en kommentar i fritext om det var något särskilt de ville nämna. Det framkom av dessa kommentarer att vissa klasser verkar ha restriktioner på surfplattorna vilket gör att eleverna inte själva kan ladda ner applikationer och inte får ha exempelvis applikationer för sociala medier på surfplattan. Detta kunde ha varit en faktor att ha i åtanke när vi skapade enkäten, eftersom det inte blir lika aktuellt med frågorna som handlar om sociala medier eller spel när eleven i fråga inte tillåts ladda ner sådana applikationer på surfplattan.
Framtiden med surfplattor i undervisningen
Digitaliseringen inom undervisningen är ett område som växer och det märks tydligt att intresset är stort för forskning inom detta område, inte minst då Skolverket har i uppdrag av regeringen att med jämna mellanrum utföra omfattande undersökningar i ämnet.
Digitaliseringen är också något som kan komma att ändra undervisningsformerna i grunden. I nuläget verkar det som att skolväsendet inte riktigt hunnit ikapp den oerhört eskalerande IT-utvecklingen. Vi anser att hur digitala verktyg används i skolan och hur dessa påverkar eleverna bör undersökas närmare för att säkerställa att dessa faktiskt är mer verktyg än distraktioner.
5.3 Förslag till vidare forskning
En aspekt som vore intressant att utreda ytterligare är restriktioner på digitala hjälpmedel och huruvida de fungerar. Som nämnt i diskussionen kom det fram att vissa elever inte har möjlighet att ladda ner vissa applikationer för sociala medier som exempelvis Instagram och Snapchat, för att lärarna har märkt att dessa tar fokus från undervisningen. Vi började fundera på hur effektiva dessa restriktioner verkligen är, ungdomar brukar alltid kunna hitta vägar runt dessa typer av begränsningar. Hur eleverna upplever dessa tycker vi skulle varit en intressant aspekt att undersöka närmare.
34
6. Källförteckning
Hallerström, Helena & Tallvid, Martin. (2008). En egen dator som redskap för lärande. Lunds universitet. Tillgänglig: http://ac.els-cdn.com.ezproxy.its.uu.se/S0360131514002565/1-
s2.0-S0360131514002565-main.pdf?_tid=b527db6e-38ad-11e7-ac5b-00000aacb361&acdnat=1494770617_003066e6340b65c72f7319a9e30e02bf
Hjerm, Mikael; Lindgren, Simon & Nilsson, Marco. (2014). Introduktion till
Sammhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerup
Hylén, Jan. (2013). Digitalisering i skolan - en kunskapsöversikt. Stockholm: Ifous
IIS. (2016). Eleverna och internet 2016 - svenska skolungdomars internetvanor. Stockholm. Tillgänglig: https://www.iis.se/?pdf-wrapper=1&pdf-file=eleverna_och_internet_2016.pdf
IIS. (2016). Svenskarna och internet 2016 - undersökning om svenskarnas internetvanor. Stockholm. Tillgänglig: https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf
Oates, B. J. (2006). Researching information systems and computing. Los Angeles: Sage.
Petersson, Jonas. (2017). En studie om hur mobila enheter kan stödja elevers
lärandemöjligheter. Högskolan i Halmstad
Posner, Michael & Stephen Petersen. "The attention system of the human brain." Annual
Review of Neuroscience 1990: 25-42.
Skolverket. Estetik, kultur och skapande i undervisningen – digitala verktyg, lärande och
kommunikation. (hämtad: 2017-02-14) Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.218898!/skapandeskola3.pdf
Skolverket. (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3617.pdf%3Fk%3D3617
Statistics Open For All. The Chi Square Test. Hämtad: 2017-05-24. Tillgänglig: http://www.sofastatistics.com/wiki/doku.php?id=help:chisquare
St. Onge, Eric. (2010). Eric St. Onge Thesis process. (hämtad 2017-05-03) Tillgänglig: http://ericstonge.com/thesis/index.php
Statens medieråd. (2015). Ungar och medier 2015 - fakta om barns och ungas användning
och upplevelser av medier. Stockholm. Tillgänglig:
https://statensmedierad.se/download/18.7a953dba14fef1148cf3b32/1442841939189/Ungar-och-medier-2015.pdf
Taneja, A., Fiore, V., & Fischer, B. (2015). Cyber-slacking in the classroom: Potential for
digital distraction in the new age. Computers & Education.
35
Törell, Louise. (2016). IKT - ett hjälpmedel eller ett hinder i undervisningen?. Uppsala Universitet
Weberg, Emelie & Willumsen, Trine. (2016). Positiva och negativa aspekter med en
IKTbaserad undervisning. Högskolan i Halmstad
36
