Årsberättelse
2015
Innehåll
Finanslandstingsrådet har ordet
...3
Väsentliga händelser under 2015
...4
Positivt årsresultat
...7
Satsningar på kollektivtrafik och vård när Stockholm växer
...8
Investeringar som säkrar morgondagens samhällsservice
...12
Så här utvecklas Stockholmsregionen
...15
Framtidsplanen – ännu ett steg i genomförandet
...17
Årsberättelse 2015 beskriver kortfattat Stockholms läns landstings verksamhet, satsningar och ekonomi. Mer information om landstingets ekonomi och verksamheter finns på landstingets webbplats www.sll.se. Där finns även den fullständiga årsredovisningen för år 2015.
LS 2015-1182
Finanslandstingsrådet har ordet
Så har ännu ett verksamhetsår avslutats, ännu en gång med ett positivt resultat.
Som finanslandstingsråd har jag det övergripande ansvaret för all landstings- verksamhet. Det är ett stort ansvar, som bland annat innebär att det ska finnas resurser för alla invånares behov av hälso- och sjukvård och att kollektivtrafiken fungerar för alla resenärer. I dessa tider, då befolkningstillväxten gör att vi kraftigt bygger ut både sjukvård och trafik, är det en avancerad balansgång. Budgeten ska vara i balans, och pengarna ska räcka både till att driva våra dagliga verksam- heter och till att finansiera framtidens investeringar. Att ekonomin är i ordning är förutsättningen för såväl dagens som morgondagens hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.
Stockholms län fortsätter att växa – under 2015 blev vi drygt 33 000 fler invånare.
Det är lika bra som viktigt att Stockholm lockar och fortsätter att driva svensk tillväxt och locka människor, företag, idéer och forskning.
Lika glädjande är att landstinget för nionde året i rad redovisar ett positivt resultat. Resultatet före omställningskostnader landade på 343 miljoner, vilket är något bättre än förväntat. Det har varit möjligt tack vare stora insatser ute i alla verksamheter, där den tidigare höga kostnadsökningstakten nu har bromsats in.
Vi fortsätter att ha stora utmaningar framför oss. Nya Karolinska och övriga delar av Framtidens hälso- och sjukvård utvecklar sjukvården i länet genom såväl stora investeringar som förändrad organisation. Samtidigt skapar vi framtidens kollek- tivtrafik genom moderniseringar och utbyggnaden av tunnelbanan.
Allt detta är naturligtvis möjligt endast genom de viktiga insatser som lands- tingets alla medarbetare utför. Ett varmt tack går därför till vår personal som ser till att patienter, resenärer och invånare i länet har tillgång till en trygg vård och kollektivtrafik som alltid går att lita på.
Torbjörn Rosdahl Finanslandstingsråd
Framtidsplanen tar steg mot fullföljandet
Under 2015 låg fokus på förberedel
serna inför de vårdomflyttningar som inleds när Nya Karolinska Solna, NKS, tas i drift i slutet av 2016.
Projektet löper enligt plan.
Ombyggnationer och modernise
ringar har pågått på bland annat S:t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus samt på Sollentuna sjukhus och Löwenströmska sjukhuset.
Nybyggnationerna följer energihus
hållningskrav som ligger cirka 35 procent under Boverkets byggregler.
Under året inleddes en förändring för att länets närakuter ska bli enhet
liga när det gäller utbud och service.
Dessutom utökades geriatrikens vård
platser och fler patienter fick avancerad vård i hemmet, ASiH. Utökningarna är ett sätt att möta behoven hos de äldre i befolkningen.
Ny fas för tunnelbaneutbyggnaden Under året godkändes lokaliserings
utredningarna för samtliga tre utbyggnadssträckor: tunnelbana till Barkarby, tunnelbana till Arenastaden och tunnelbana till Nacka och söderort.
Arbetet med att ta fram järnvägsplaner för den nya tunnelbanan och miljö
domsansökningar har gått vidare.
Utbyggnaden av tunnelbanan är den största infrastruktursatsningen sedan den nuvarande tunnelbanan byggdes.
Fortsatt modernisering av kollektivtrafiken
Under 2015 uppdaterades busslinje
nätet i innerstaden och på Lidingö.
Nya och förändrade linjesträckningar började gälla i juni. I oktober öppna
de Lidingöbanan åter för trafik efter en omfattande renovering. Under 2015 planerades också förändringar i pendeltågs och busstrafiken för att trafiken ska matcha det växande länets behov på ett bättre sätt.
Under våren introducerades res
kassan i kollektivtrafiken på sjön. Det innebär att resenärerna nu kan köpa biljetter hos både SL och Waxholms
bolaget med pengar som de har laddat i sin reskassa.
Inför sommarsäsongen lanserades också en helt ny båtlinje i skärgården, NordSydlinjen. Linjen är en tvär för
bindelse som knyter ihop ytter skär gården, hela vägen från norr till söder.
Migrantströmmar och beredskap inom vården
Under 2015 ökade antalet asylsökande kraftigt, främst under årets sista månader. Antalet ensamkommande barn var vissa veckor stort. Enligt Migrationsverket fanns det cirka 21 900 asylsökande i Stockholms län den sista december 2015, vilket är en ökning med 78 procent jämfört med den 1 september 2015. Av dessa var cirka 5 000 ensamkommande barn. Detta ställde hälso och sjukvården inför nya utmaningar. Kapaciteten att ge hälso
och sjukvård åt asylsökande utökades under hösten och hälso undersökningar av asylsökande ökade kraftigt under senare delen av året. På några av Migrationsverkets större boenden erbjöds en hälsoundersökning på plats.
Även det somatiska och psykiatriska
Väsentliga händelser 2015
stödet till boenden, särskilt till evaku
erings boenden för ensam kom mande barn, utökades. De asylsökandes vård ersätts av staten till landstinget genom sär skilda bidrag under 2015 och 2016.
Forskning och innovation
Under 2015 har landstinget utarbetat ett nytt regionalt ALFavtal tillsam
mans med Karolinska Institutet. Det omfattar såväl läkarutbildning som forskning och reglerar hur statens medel för läkarutbildning och klinisk forskning ska användas. Avtalet inne
bär bland annat en ny organisation för samarbetet kring den så kallade universitetssjukvården.
Stockholms medicinska biobank invigdes i oktober och verksamheten fortsätter att byggas ut de kommande åren. Inom strategisk biobanking foku
serar landstinget på de fyra diagnoser som ryms i Program 4D: bröstcancer, artriter, diabetes typ 2 och hjärtsvikt.
Stockholms läns landsting ingick under året nya samarbetsavtal med Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Avtalen innebär nya möjligheter till forskning och
utbildningssamverkan kring samhälls
vetenskap och teknik inom landstinget.
Syftet är att stärka landstinget som kunskapsorganisation och att samtliga verksamheter ska omfattas av forsk
ning och utveckling.
Tillväxt och regional utveckling Stockholmsregionen fortsatte att ut
vecklas positivt med en hög sysselsätt
ningsgrad i en nationell och internatio
nell jämförelse, särskilt hos kvinnorna i länet. Ungdomsarbetslösheten är dock fortsatt betydande, liksom skillnader
na mellan olika delar av länet. Under 2015 ökade länets befolkning med 33 395 personer. Vid årsskiftet hade regionen 2 231 439 invånare. Antalet nystartade företag per invånare fort
sätter att öka i Stockholmsregionen och är högst i Sverige.
Den totala energianvändningen i Stockholms län har minskat konstant de senaste åren, trots en kraftig be
folkningstillväxt. Räknat per invånare har Stockholmsregionen också låga utsläpp av växthusgaser. Utvecklingen för år 2015 följde samma mönster som tidigare år.
Under året intensifierades arbetet med att ta fram nästa regionala ut
vecklingsplan för Stockholmsregio
nen, RUFS 2050. Under 2016 planeras samråd om regionens utveckling där ett stort antal aktörer i länet deltar.
En aktivare och tydligare ägarstyrning
Som ett led i att skapa bättre kostnads
kontroll, insyn och en aktivare styrning av landstingets bolag och nämnder, infördes en ny ägarstyrningsfunktion efter valet 2014. Moderbolaget Lands
tingshuset i Stockholm AB, LISAB, har fått en utökad roll. Samtidigt har lands
tingsstyrelsen tilldelats ett arbetsgivar
ansvar för samtliga förvaltnings och bolagschefer. Ett ägarutskott har samlats under landstingsstyrelsens förvaltning och de förtroendevalda i ägarutskottet är även ledamöter i LISAB. Rutiner för ekonomiuppfölj
ning samt styrelsernas ansvar och roll är några områden som har belysts under året med syftet att göra bolagets styrning tydligare.
Positivt årsresultat
Resultatet för 2015 uppgick till 343 miljoner kronor före omställningskostnader, vilket är 207 miljoner kronor högre än 2014. Stockholms läns landsting har redovisat ett positivt årsresultat under de senaste nio åren.
En ekonomi i balans är grunden för en långsiktigt hållbar utveckling och skapar utrymme för prioriterade och nödvändiga investeringar. År 2015 ökade de samlade skatteintäkterna med 5,1 procent i jämförelse med föregående år, medan kostnaderna ökade med 3,3 procent. Öknings
takten har halverats i jämförelse med 2014 då kostnaderna ökade med 6,6 procent.
Flera av landstingets verksamheter, framför allt inom hälsooch sjukvår
den, har visat en hög kostnadsutveck
ling de senaste åren. Orsakerna till kostnadsökningarna inom de olika verksamheterna varierar och under 2015 har en rad åtgärder vidtagits för att reducera kostnadsutvecklingen.
Med hänsyn till de omställnings
kostnader som planeras inom ramen för framtidens hälso och sjukvård, har Stockholms läns landsting avsatt medel under tidigare år för att täcka upp för de planerade och budgeterade under
skotten. Sedan Rådet för kommunal redovisning gjorde ett förtydligande angående redovisningen av balans
kravsresultatet, ingår inte längre dessa medel i justeringar innan redovisning
en av årets balanskravsresultat. Det medför att balanskravsresultatet är negativt under ett antal år, vilket enligt Stockholms läns landsting inte speglar det ekonomiska läget i landstings
koncernen på ett korrekt sätt.
Stockholms läns landsting budge
terar för ett positivt resultat under åren 2015–2018, med dessa medel i
be aktande.
Resultaträkning
Mkr Utfall
2015
Utfall 2014
Förändring
%
Verksamhetens intäkter 19 416 18 507 4,9 %
Verksamhetens kostnader –80 190 –77 661 3,3 %
Avskrivningar –4 202 –3 817 10,1 %
Nettokostnader –64 976 –62 971 3,2 %
Skatteintäkter mm 67 264 63 971 5,1 %
Finansnetto –1 945 –864 125,1 %
Resultat före omställningskostnader 343 136
Omställningskostnader –358 –
Resultat efter omställningskostnader –15 136
0 500 1000 1 500 2 000
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Resultatutveckling i miljoner kronor
Satsningar på kollektivtrafik och vård när Stockholm växer
Stockholms läns stabila tillväxt är i grunden positiv och öppnar för många möjligheter. Men den innebär också stora utmaningar och nya krav. Behovet av ökad samhällsservice gör att vården behöver vidare- utvecklas och bli mer effektiv. Landstinget vill också förbättra möjligheterna till resor för att knyta samman länet bättre.
Europas mest attraktiva storstadsregion
Visionen är att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. För att nå dit behöver många aktörer i länet arbeta tillsam
mans. Stockholms läns landsting bidrar till bättre förutsättningar för en hållbar region – ekologiskt, socialt och ekonomiskt – genom att bland annat minska verksamheternas påverkan på klimatet, vara resurseffektiv och arbeta hälsofrämjande. Ett av de viktigaste sätten att förbättra miljön är att fler reser kollektivt. Genom en attraktiv kollektivtrafik och bra hälso och sjuk
vård ska landstingets verksam heter också bidra till att främja regionens ekonomiska tillväxt på ett hållbart sätt, samt göra det möjligt för fler invånare att bo och verka i länet.
Regionens hållbara utveckling ska möta dagens behov, men utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Med en kraftig befolk
ningsökning – till år 2030 har antalet invånare i länet troligtvis ökat med mer än en halv miljon i jämförelse med år 2010 – måste det göras en planering för att möta dessa behov. De satsning
ar landstinget gör idag kommer även framtida invånare till godo. Idag bor drygt 2,2 miljoner invånare i länet.
Sedan år 2010 har befolkningen ökat med 177 000 personer.
Under 2015 förberedde lands
tinget sitt bidrag till och medverkan i Sverigeförhandlingen – den statligt tillsatta förhandlingsmodellen kring framtida infrastruktursatsningar för att gynna bostadsbyggande och närings liv. Flera av de mest prioritera
de infrastruktursatsningarna påverkar Stockholmsregionen. Förhandlingarna ska slutredovisa sitt resultat senast i december 2017.
Under 2015 intensifierades arbetet med att ta fram en ny regional utveck
lingsplan som tar sikte på år 2050.
Planen bygger vidare på den aktuella regionutvecklingsplanen, RUFS 2010.
Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen ligger till grund för kommunernas och landstingets långsiktiga planering, det regionala tillväxtarbetet, regionala strukturfonds
program samt infrastrukturplaner.
Planen ska uttrycka regionens vilja och fungera som ett gemensamt kontrakt.
Under året inleddes också arbetet med att utreda en eventuell ombildning av landstinget till en region. En region
bildning skulle innebära att landstinget tar över ansvaret för att samordna regionens tillväxtarbete från läns
styrelsen.
Kollektivtrafikens upprustning och utbyggnad
Under 2015 har arbetet med utbygg
naden av tunnelbanan varit priorite
rat. Det är den största satsningen på tunnel banan sedan 1970talet. Lands
tinget förbereder nu byggnation av nästan två mil ny tunnelbana med tio stationer. I framtiden blir det möjligt att ta tunnelbanan till och från Nacka, Barkarby och Arenastaden. Genom att dagens blå linje från Kungsträdgården också förlängs söderut och kopplas samman med Hagsätralinjen skapas det förutsättningar för en tätare trafik på alla linjer till söderort.
Nya tunnelbanan bidrar till att stockholmarnas vardag blir smidigare.
De kommuner som får ny tunnelbana har åtagit sig att bygga sammanlagt 78 000 nya bostäder. Utbyggnaden till Barkarby och Arenastaden planeras att starta under 2016. År 2018 har turen kommit till Nacka och söderort. År 2025 planeras den nya tunnelbanan vara klar. I slutet av 2015 lämnade landstinget in den första av många kommande tillståndsansökningar som krävs inför bygget av tunnelbanan.
De samråd som hölls kring gula linjen (Odenplan–Arenastaden) och blå linjen (till Nacka och söderort) samlade många synpunkter och inlägg. Allmän
hetens intresse för den nya tunnel
banan är stort.
Arbetet med att uppgradera tunnelbanans röda linje fortsatte med bland annat byte av signalsystem och nya tunnelbanevagnar. Under 2015 utreddes också om röd linje ska ha hel
automatisk drift i framtiden. Målet är att öka röda linjens kapacitet med cirka tjugofem procent.
Tunnelbanedepån i slakthusområ
det avvecklades och istället byggdes depån i Hammarby ut för arbetsfordon.
I Norsborg byggs en helt ny depå med större utrymme för att möta nya behov och ökad kapacitet.
Under 2015 offentliggjordes också hur de nya tunnelbanevagnarna kom
mer att se ut. De har kapacitet för fler resenärer och större ytor för exempel
vis barnvagnar.
Även utbyggnaden av pendeltågen fortsätter. Genom Trafikverkets arbete med Citybanan och Mälarbanan får pendeltågen helt egna spår hela vägen till Kallhäll. Under 2015 färdigställde Trafikverket större delen av Citybanan
och landstinget har börjat överta an
svaret inför driftssättningen 2017.
I Handen startade arbetet med den nya pendeltågsstationen Vega. Den helt nya pendeltågstationen byggs i anslutning till ett nytt bostadsområde och har planerats i samverkan mellan Trafikverket, landstinget och Haninge kommun.
Under 2015 fortsatte även utbygg
naden av Roslagsbanan. I början av året öppnades två nya dubbelspårs
sträckor på Kårstalinjen. I december var den omfattande ombyggnaden av Stockholm östra klar och tågtrafiken kunde åter komma igång mellan Östra station och Universitetet.
Resenärernas förtroende för kollektivtrafiken
Hur nöjda resenärerna är med kollek
tivtrafiken mäts regelbundet genom så kallade ombordundersökningar.
I intervjuer får resenärer ange hur nöjda de är och koppla det till faktorer som punktlighet, trafikinformation, trängsel, städning och trygghet. Under
2015 uppmättes den genom tiderna högsta siffran med avseende på nöjda kunder i kollektivtrafiken. I december var 81 procent av resenärerna nöjda med kollektivtrafiken. Årsresultatet för samma undersökning visar att andelen nöjda resenärer i kollektivtrafiken har ökat från 77 till 78 procent. Det är den högsta siffran sedan mätningarna startade år 2000.
Även länsinvånarnas förtroende för kollektivtrafiken mäts regelbundet.
Dessa mätningar omfattar även per
soner som inte reser kollektivt och ger ett annat resultat än undersökningar ombord. Ungefär fyra av tio läns
invånare uppger att de har förtroende för kollektivtrafiken. Trogna resenärer har alltså ett högre förtroende för kollektiv trafiken än de invånare som inte åker kollektivt.
Hälso- och sjukvårdens modernisering och utbyggnad Stockholms läns invånare lever allt längre, precis som invånarna i övriga landet. Den äldsta delen av befolkning
en är en stor grupp med växande behov av god samhällsservice. Det innebär att utbudet av vård och kollektivtrafik behöver anpassas och förändras för framtiden. Allt fler invånare ställer nya krav på hälso och sjukvården, till exempel på tillgänglighet i digitala kanaler, men också kring annat som att få möta vården från egna personcentre
rade utgångspunkter.
Nu genomförs Framtidsplan för hälso- och sjukvården
Under 2014 inleddes arbetet med att genomföra Framtidsplan för hälso och sjukvården i Stockholms läns lands
ting. Det innebär konkret att landsting
et bygger nytt, rustar upp och utvecklar arbetssätt som förstärker vården och
ger en tillgängligare och effektivare vård där fler patienter får rätt vård, i rätt tid och på rätt plats.
Framtidsplanen är utgångspunkt för alla satsningar som nu görs inom hälso och sjukvården och innebär att landstinget tar ett samlat grepp om utvecklingen av en mer patient centrerad, effektiv och jämlik vård.
Inom sjukvården pågår en snabb med
icinsk och teknisk utveckling där bland annat nya behandlingsmetoder ger nya förutsättningar. Befolkningssamman
sättningen förändras också kraftigt
och gruppen äldre blir väsentligt större än tidigare samtidigt som det föds många barn. Läs mer om satsningarna på www.sll.se.
Patienternas förtroende för vården 2015
Det är viktigt att invånarna i
Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso och sjukvården.
Förtroendet kan påverka hur individer söker vård och därmed leda till direkta effekter på hälsotillstånd och på hur olika resurser i hälso och sjukvårds
systemet används bäst. Förtroendet mäts på befolkningsnivå två gånger om året genom den nationella befolknings
undersökningen Vårdbarometern.
Resultatet för 2015 visar att 64 procent av de tillfrågade i länet har ett stort förtroende för hälso och sjukvården.
Resultatet ligger på samma nivå som 2014 och som i riket i stort. Förtroen
det för vården har varit stabilt och högt det senaste decenniet, med en svagt ökande trend.
Investeringar som säkrar
morgondagens samhällsservice
Stockholms läns landsting har i grunden en god ekonomi men den saknar inte utmaningar. När Stockholms län växer, åker fler personer kollektivt och fler behöver hälso- och sjukvård. Därför är det rimligt att landstinget också planerar för ökande kostnader. Samtidigt ökar intäkterna och förutsätt- ningarna för att de ska fortsätta att öka är goda. Ökningen beror till exempel på att många väljer att flytta till länet, samtidigt som arbetsmarknaden är god.
Låg inflation och låga marknadsräntor är gynnsamma för landstinget som be
finner sig i en fas med stora långsiktiga investeringar i hälso och sjukvård och kollektivtrafik.
Landstinget bygger för framtiden, men också för dagens situation. Större pågående investeringar är bygget av Nya Karolinska Solna, utbyggnad av tunnelbanan enligt 2013 års Stockholmsöverenskommelse samt upprustning av tunnelbanans röda linje. Investeringsplanerna för 2015 var omfattande och årets investerings
volym uppgick till drygt 14 miljarder kronor.
Kostnadsökningstakten i fokus även fortsättningsvis
Under en tid har kostnaderna i Sveriges olika landsting och regioner ökat mer än vad som kan förklaras genom högre kapacitet och större utbud. Ökningen är sett mot intäkterna inte långsiktigt hållbar. Stockholms läns landsting arbetar för att minska kostnadsök
ningstakten genom åtgärdsprogram.
Under 2015 var den totala kostnads
ökningstakten 3,3 procent, vilket kan jämföras med 2014 års kostnadsök
ningstakt om 6,6 procent. Takten har
Kostnadsutveckling 2015 Budgeterad kostnadsutveckling 2015
Bemannings- kostnader
Köpt hälso- och sjukvård, tandvård
Köpt trafik Verksamhetens kostnader 3,0
3,9
2,9 5,7
0,8
3,4 3,4 3,3
Kostnadsutveckling i procent Investeringar
Mkr Utfall
2015
Budget 2015
Utfall 2014
Vård inkl fastigheter 3 407 3 503 2 836
Nya Karolinska Solna 3 494 4 307 3 639
Trafik 6 399 6 404 7 873
Citybanan 310 389 376
Förvaltning för utbyggd tunnelbana 572 487 117
Övrigt 104 136 147
Totala investeringar SLL-koncernen 14 285 15 225 14 988
med andra ord halverats mellan åren 2014 och 2015. En del av kostnadsök
ningarna över de angivna 3,3 procent finns inom vårdvalsområdena. Det kan bero på flera faktorer. Långsiktigt ska emellertid utbyggnaden av den öppna specialistvården avlasta akutsjukvår
den och bidra till en mer tillgänglig och effektiv vård.
Ägarstyrning i praktiken
De stora pågående och kommande investeringarna ställer krav på en sammanhållen styrning och ledning.
Därför byggde landstinget upp en förstärkt ägarstyrning efter ett beslut år 2014. Ägarstyrningen innebär bland annat att landstingets egen produktion av hälso och sjukvård samordnas på ett tydligare sätt än idag, med stort fokus på att få olika aktörer att samverka. Ägarstyrningen ska även fungera som en stöd och styrfunktion och stödja vårdgivarna i deras arbete med att hålla de beslutade ekonomiska
ramarna. Tidigare har varje vårdgivare drivit sin verksamhet med stor själv
ständighet inom de givna ramarna.
Nu krävs det ett större mått av sam
arbete mellan olika vårdgivare för att besluten kring Framtidsplanen ska gå att genomföra i praktiken. Under tiden som förändringarna genomförs ska vårdgivarna erbjuda patienterna vård med lika hög kvalitet och patientsäker
het som idag. Denna utmaning kräver nya sätt att arbeta tillsammans.
Ökat fokus på kostnadskontroll De närmaste åren innebär påfrestning
ar på landstinget ekonomi. Drifts och räntekostnaderna ökar när nya anlägg
ningar och sjukhuslokaler tas i bruk och de resurser och kompetenser som finns behöver användas på ett effekti
vare sätt än tidigare.
Inom flera av landstingets verksam
heter och inom de centrala förvaltning
arna inrättades flera åtgärdsprogram under 2015. Syftet med programmen
är att säkerställa en ekonomi i balans, samt att nå det budgeterade resultatet och en långsiktigt hållbar kostnads
utvecklingstakt. Åtgärdsprogrammen innefattar såväl förbättrings och effektiviseringsåtgärder som kostnads
besparingar, och har i stort fått avsedd effekt. Det gäller inte minst åtgärderna kring hälso och sjukvårdsnämndens budget som omprioriterades under 2015 för att undvika stora underskott i akutsjukhusens verksamhet, samt för att nå en ekonomi i balans under året.
Under 2015 träffade landstinget nya av
tal med de landstingsdrivna akutsjuk
husen som med något undantag drivs i aktiebolagsform. Avtalen reglerar de produktionsmässiga och ekonomiska ramarna under den omställning som pågår enligt Framtidsplan för hälso
och sjukvården.
Effektiviseringar i pendeltågs- och busstrafiken
Ett växande trafiksystem innebär öka
de kostnader för drift och förvaltning.
För en långsiktig kostnadskontroll är det därför nödvändigt att kontinuerligt se över och justera trafikutbudet så att både dagens och framtidens utbud kan säkras och finansieras.
Under 2015 planerades och ge
nomfördes effektiviseringar i kollek
tivtrafiken. Utgångspunkten var att dessa skulle påverka resenärerna i så liten utsträckning som möjligt. De genomförda insatserna var exempelvis justeringar i pendeltågens tidtabell, i stationernas öppettider och i utbudet av busstrafik. Dessutom har åtgärder och insatser genomförts för att kost
nadseffektivisera upphandlingarna samt öka och säkra trafikintäkterna.
Så här utvecklas Stockholmsregionen
Stockholm är storstad och skärgård. I länet finns tätbefolkade städer och orter, liksom stora områden som är glest befolkade. Landstingets ambition är att bidra till goda levnadsbetingelser i hela länet.
Storstad och skärgård
Stockholms skärgård är unik. Ingen annanstans i världen finns en så vid
sträckt skärgård så nära en storstads
region. Skärgården ska vara attraktiv för såväl besökare som för boende och verksamheter. Kollektivtrafiken till sjöss är en viktig förutsättning för detta. Genom Waxholmsbolaget driver landstinget trafik i hela skär gården.
Trafikområdet är 20 mil långt och 5 mil brett, och sträcker sig mellan Arholma i norr och Landsort i söder.
På vattenvägarna inne i Stockholm knyter landstinget ihop staden med pendelbåtar i SL:s namn. Här gäller SLbiljetten och ordinarie SLtaxa.
Visionen är att Stockholms skär
gård år 2030 ska vara ett besöksmål i världsklass, året runt. Målet är att antalet kommersiella gästnätter och antalet årsarbeten i skärgården ska ha ökat med 50 procent senast år 2020 och att den sammanlagda omsättning
en i skärgården ska ha ökat med 80 procent. För att utveckla besöksnäring
en i Stockholms skärgård samarbetar landstinget med andra aktörer, inte minst med Stockholm Visitors Board och skärgårdskommunerna. Lands
tinget är också huvudfinansiär för Skärgårdsstiftelsen som arbetar för att göra skärgården attraktivare och tillgänglig för länets invånare.
Som en del i arbetet med nästa regi
onala utvecklingsplan för Stockholms
regionen, RUFS 2050, tar landstinget
fram en särskild strategi för utveck
lingen av skärgården.
Kompetensförsörjning
De satsningar som genomförs inom hälso och sjukvården och i kollektiv
trafiken ökar kraven på att landstinget är en attraktiv arbetsgivare. I dag arbe
tar drygt 44 000 personer i landsting
ets verksamheter.
För att kompetensmässigt stödja genomförandet av Framtidsplanen har landstinget tagit fram ett gemensamt åtgärdsprogram. Programmet ska stärka den långsiktiga kompetens
försörjningen och öka landstingets attraktionskraft som arbetsgivare, bland annat genom insatser kring lönebildning, en minskning av beman
ningspersonalen, utbildningsinsatser och genom att främja nya arbetssätt och samarbeten.
Forskning och innovation Stockholms läns landstings inno
vationsfond instiftades under året.
För första gången utlystes medel för innovationsarbete som riktades till anställda inom hälso och sjukvården.
Totalt inkom 113 ansökningar vid den första utlysningen och en särskild bedömningsgrupp med expertis inom vård, teknik och innovation tillsat
tes för att granska ansökningarna.
Fondens 10 miljoner kronor fördelades på 32 projekt inom Stockholms läns landsting.
Under våren har landstinget för första gången utlyst medel till genus
vetenskaplig forskning med inriktning på jämställd hälsa och vård. Under hösten beslutade den nationella priori
teringsgruppen att bevilja 4 av 19 in
komna ansökningar. Totalt beviljades 2 miljoner kronor till forskning på Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjuk
hus under 2015–2016.
Stockholms läns landsting har ut
sett Karolinska Trial Alliance till regio
nal nod för satsningen på en nationell samordning av kliniska studier. Syftet är att effektivisera och öka konkurrens
kraften regionalt och nationellt för kliniska studier.
Miljö
Landstingets vision inom miljöom
rådet är att vara banbrytande med de egna verksamheterna, stimulera en miljöteknisk utveckling och inspirera andra aktörer. Målet är att fasa ut alla farliga ämnen ur vårdmiljöer och trafik för att därigenom minimera landsting
ets miljö och hälsopåverkan. Miljö arbetet styrs av landstingets miljö
politiska program, Miljöutmaning 2016. Med det nya, kommande miljö
programmet för perioden 2017–2021 är det tänkt att höja landstingets ambi
tioner ytterligare. Arbetet ska drivas framåt genom en utveckling av nya metoder, arbetssätt och tekniker så att landstinget kan erbjuda en hållbar vård
och trafik och samtidigt verka för en hållbar utveckling av samhället.
De satsningar landstinget gör idag ska vara till nytta både för dagens länsinvånare och för framtida gene
rationer. Därför läggs stor vikt vid miljöaspekterna vid nybyggnationerna och moderniseringarna på sjukhusen.
Nya Karolinska Solna, NKS, har exem
pelvis utformats för att möta de höga krav som ställs för en certifiering enligt byggbranschens Miljöbyggnad Guld.
Tack vare ett bra klimatskal, energief
fektiva installationer och hög återvin
ning, kan NKS väsentligt minska sin energianvändning i jämförelse med dagens sjukhus.
Ett avgörande tillvägagångssätt för att driva en mer hållbar verksamhet är att ställa ökade miljö och sociala krav i de upphandlingar som lands
tinget gör. Stockholms läns landsting driver aktivt arbetet med att formulera effektiva miljökrav vid upphandlingar;
en kunskap som spridits till andra intresserade aktörer.
Inom kollektivtrafiken fortsätter arbetet att prova nya tekniska lösning
ar för minskad påverkan på miljö och klimat. Ett exempel är de åtta ladd
hybridbussar som trafikerar linje 73 mellan Ropsten och Karolinska sedan mars 2015. Bussarna drivs av elektri
citet med stöd av en motor som drivs av biodiesel om det skulle behövas.
Trafikförvaltningen, Volvo och Vatten
fall har tillsammans drivit ett projekt för att genomföra ett omfattande test med laddhybridbussarna som har 75 procent lägre bränsleförbrukning än konventionella dieselbussar. Dessutom släpper laddhybridbussarna ut 90 pro
cent mindre koldioxid än dieselbussar, eftersom de drivs på biodiesel och el från förnybara källor.
Landstinget ställer sedan flera år tillbaka krav på förnybara drivmedel genom trafikavtalen. I det senaste avtalet för busstrafiken, som började gälla sommaren 2015, ställdes det krav på övergång till 100 procent förnybart drivmedel. Tack vare detta ökade an
delen av SL:s bussflotta som drivs med förnybara drivmedel till 91 procent under hösten 2015.
Delar av landstingets investeringar i kollektivtrafik och hälsooch sjukvård finansieras via så kallade gröna obliga
tioner.
Konst och kultur
Målet för landstingets kulturverk
samhet är att bidra till ett tillgängligt kulturliv med hög kvalitet. Det upp
når landstinget på flera sätt, bland annat genom långsiktigt verksamhets
stöd och olika projektstöd till länets fria kulturliv samt stöd till Dans i Stockholms stad och län, Film Stockholm, Länshemslöjdskonsulen
terna/Slöjd Stockholm, Länsmusiken, Regionbibliotek Stockholm och Stockholms läns museum. Landstinget är även huvudfinansiär till Konsert
huset och Kungliga Filharmonikerna.
Länets studieförbund och folkhög
skolor får också ekonomiskt stöd av landstinget.
Konst och kultur i vårdmiljöer är ett viktigt verksamhetsområde.
Landstinget verkar genom konstnärliga gestaltningar vid sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet, samt genom att säkerställa ett programutbud för dem som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen.
Kulturförvaltningen samordnar insatserna mellan tillväxt och region
planeförvaltningen och länsstyrelsen enligt programmet Kreativa Stockholm.
Ett tydligt kulturperspektiv ska vara en del i den nya regionala utvecklings
planen, RUFS 2050, som just nu arbetas fram.
Konstsatsningen vid Nya Karolinska Solna är det hittills största enskilda konstprojektet för offentlig miljö i Sverige. Under 2015 invigdes det första av en rad konstverk i byggnaderna.
Konstverk av Astrid Kroghs i ljusschaktet, byggnad U1:5 i Nya Karolinska Solna.
Framtidsplanen
– ännu ett steg i genomförandet
Framtidsplan för hälso- och sjukvården tar ett helhetsgrepp kring hälso- och sjukvårdssystemet i Stockholms läns landsting. Ny- och ombyggnationer ska modernisera sjukvårdens lokaler för att ge fler vårdplatser, bättre vård, minskad energiförbrukning och ge förutsättningar till nya arbetssätt i vården.
Med fler e-hälsotjänster ska vården bli tillgängligare för både medarbetarna och patienterna. Vården ska därmed bli mer patientcentrerad, effektiv och jämlik. Genomförandet inleddes 2014 och har fort- satt med full kraft under 2015.
En av principerna i Framtidsplanen är att vården på akutsjukhusen ska riktas till de patienter som är i störst behov av akutsjukhusens specifika kompeten
ser och resurser. Vårdgivarna utanför akutsjukhusen ökar samtidigt sitt utbud.
Vården utanför akutsjukhusen Vården utanför akutsjukhusen för
stärks genom bland annat vårdval och genom upphandlad vård hos privata och landstingsdrivna vårdgivare. Vård
val är en av strategierna för att renodla akutsjukhusens uppdrag och flytta vården till andra vårdgivare. Under 2015 tillkom två nya områden till de befintliga vårdvalen:
• multimodal rehabilitering vid lång
varig ospecifik smärta, MMR1, inom husläkaruppdraget
• rehabilitering vid Myalgic Ence
phalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome, ME/CFS, som till
läggsuppdrag till två olika vårdval;
dels vårdval långvarig smärta och utmattningssyndrom, MMR2, dels vårdval planerad specialiserad re
habilitering, neurologi.
Under 2015 förbereddes också infö
randet av två nya vårdval från den 1 januari 2016:
• Akut specialiserad neurologisk rehabilitering i slutenvård efter vård på akutsjukhus
• Akut specialiserad kirurgisk re
habilitering i slutenvård efter vård på akutsjukhus
Under 2015 har landstinget beslutat om en mer omfattande revidering av vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. Utgångspunkten är de anpassningar som behöver göras på grund av Framtidsplanen. Den nya föreslagna ersättningsmodellen ska stimulera husläkarmottagningarna att i större utsträckning fokusera på patienter som kräver mer resurser och som har svagast hälsa.
Under 2015 inleddes eller förbe
reddes en revidering för att utveckla uppdragen för vårdvalen ortopedi och handkirurgi, läkarinsatser i särskilda boenden för äldre, avancerad sjukvård i hemmet och specialiserad palliativ slutenvård.
E-hälsa för att utveckla delaktighet och stötta nya arbetssätt
Att stärka utbudet av ehälsotjänster ger fördelar för både patienter och sjuk
vårdspersonal. Patienten får kunskap om sin egen hälsostatus och bättre möjligheter att delta i och bidra till sin egen vård och behandling, medan vårdens medarbetare får stora möj
ligheter till kunskapsöverföring och bättre samverkan när information om en patient kan delas av flera vårdgivare.
Processerna i vården effektiviseras och medarbetarna slipper vissa adminis
trativa uppgifter. Även uppföljning och kvalitetsgranskning kan underlättas genom en bredare användning av ehälsotjänster.
I november 2015 startade införan
det av efrikort, en elektronisk hante
ring av högkostnadsskydd och frikort för patientavgifter i öppenvården i Stockholms län. När efrikortet är helt infört slipper patienten samla stämplar i ett högkostnadskort av papper för att nå upp till frikortsgränsen. Under året förbereddes också ett breddinförande av etjänsten Journalen där patienter kan ta del av sin journal via internet.
Under 2016 får samtliga vårdgivare i
Stockholms läns landsting möjlighet att ansluta sig till den gemensamma etjänsten. Patienterna ska kunna logga in via 1177 Vårdguiden för att läsa sin egen journal och vara delaktiga i sin egen behandling.
Gemensamt med flera andra lands
ting och regioner deltar landstinget i arbetet med att formulera krav och standarder för en framtida nationell miljö för vårdinformationsstöd.
Arbetet regionalt inkluderar även den kommunala nivån.
Ökad tillgänglighet
Landstingets ambition är att samtliga patienter ska få vård i rätt tid. Ett mini
mum är att ingen patient behöver vänta längre på besök eller behandling än vad vårdgarantin föreskriver.
Mätningen av väntetiden till besök hos husläkare våren och hösten 2015 visar att 80 procent av befolkningen fick komma till husläkaren inom 5 dagar (siffrorna ska dock tolkas med viss försiktighet, en ny mätmetod har införts som på sikt kan ge säkrare resultat).
I genomsnitt 68 procent av de pa
tienter som behövde träffa specialist
läkare under 2015 fick träffa en läkare inom Stockholms läns landstings vårdgarantitid på 30 dagar. Detta är två procentenheter lägre än 2014. När det gäller landstingets vårdgaranti för behandling (90 dagar) fick i genomsnitt 88 procent av patienterna behandling inom vårdgarantitiden. Detta är något lägre än föregående år. Av landstingets utomlänspatienter väntande 3 procent på tid för besök, medan 5 procent vän
tade på tid för behandling.
Mer information om tillgänglighe
ten inom vården finns i Årsredovisning 2015, som kan läsas och laddas ned via www.sll.se.
Ökad patientsäkerhet
Patientsäkerhetsarbetet spänner över många områden och discipliner, och inom vården läggs stor vikt vid att förhindra skador som kan undvikas.
I det arbetet deltar både patienter och vårdens medarbetare.
Landstingets punktprevalensmät
ning av vårdrelaterade infektioner, VRI, under hösten 2015 visade en förekomst på 9,5 procent inom den somatiska vården, vilket är nära mål
värdet på 9,4 procent. Vårdrelaterade infektioner är fortsatt ett prioriterat fokusområde för landstinget. Med enkelrum förbättras möjligheten till en mer patientsäker vård. Smittorisken – och därmed efterföljande möjliga infektioner och komplikationer – är lägre om patienten vårdas i eget rum än i delade salar. På Södertälje sjukhus, Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Nya Karolinska Solna är enkelrum, helt eller delvis, en del av modernise
ringen eller nybyggnationen.
Resistensutvecklingen hos bakte
rier ökar fortfarande på ett oroväckan
de sätt, och en onödig förskrivning av antibiotika bidrar till detta. Invånarna i Stockholms län får mest antibiotika i hela landet, men antalet uthämtade recept har minskat under flera års tid, även under 2015. Landstinget har fortsatt sina insatser och samarbeten med husläkarmottagningar, sjukhus
kliniker och särskilda boenden för att dämpa förskrivningen av antibiotika. I upphandlingar kring livsmedel ställer landstinget även krav på en återhåll
sam antibiotikahantering för djur.
Förstärkningar inom cancervården Under 2015 förberedde landstinget en förstärkning av uppdraget inom ickekirurgisk cancerbehandling, som ska bedrivas vid Karolinska Universi
tetssjukhuset Solna, Södersjukhuset
och S:t Görans sjukhus. Beslutet anslu
ter till arbetet med Bröstcentrum vid dessa sjukhus, som öppnades i januari 2016. Syftet är att skapa en likvärdig och jämlik vård med hög kvalitet där också forskning och utveckling har en stark ställning.
Under 2015 arbetade landsting
et framgångsrikt med den statliga satsningen på kortare väntetider i cancervården. För detta arbete, inom Regionalt cancercentrum, får lands
tinget en prestationsersättning på 93 miljoner kronor för 2015.
Insatser genomfördes under 2015 för att öka antalet vårdplatser för barn med cancer på Karolinska Universitets
sjukhuset. Insatserna medförde bland annat att andelen patienter inom barn cancervården som får vård i annat landsting minskade.
Landstinget finansierar forskning, utveckling och innovationsarbete.
Forskningen ska stödja landstingets kärnverksamheter och ge en långsik
tig och konkret nytta för invånarna.
I framtiden blir det ännu viktigare att forskningen och utbildningen kan följa patientens väg genom hela vårdkedjan, från primärvård till högspecialiserad vård. Allt mer vård kan bedrivas utanför akutsjukhusen och det påverkar förutsättningarna för forskning, utbildning och utveckling.
När forskningen integreras som en del av vården går det snabbare att omvand
la innovationer till nya arbetssätt och behandlingsmetoder. För att detta ska fungera krävs en sammanhållen och stärkt infrastruktur med kvalitetsre
gister, biobanker, ITstöd och vårdin
formationssystem. Tillgången till säker och relevant information är nödvän
dig för att betydelsefull forskning ska kunna genomföras. Som ett led i genomföran det av Framtidsplan för
Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
hälso och sjukvården ska forskning, utbildning och innovation integreras i hela vårdkedjan och därigenom stödja utvecklingen mot en mer patientcentre
rad, effektiv och jämlik vård.
Stockholms medicinska biobank invigdes i oktober och verksamheten fortsätter att byggas ut de kommande åren. När det gäller strategisk bio
banking har landstinget beslutat att fokusera på de fyra diagnoser som ryms i Program 4D: bröstcancer, artriter, diabetes typ 2 och hjärtsvikt.
Dessa fyra diagnoser är några av våra vanligaste folksjukdomar.
Sjukhus för sjukhus – så här byggs sjukvården ut i Stockholm
Akutsjukhusen Nya Karolinska Solna
Arbetet med att färdigställa de första vårdlokalerna i Nya Karolinska Solna fortsätter. Sedan tidigare är till exempel vissa mindre byggnader färdigställda och i drift, till exempel parkeringshuset och teknikbyggnaden.
Sjukhuset förbereds för att ta emot den första patienten under hösten 2016. Ar
betet löper enligt tidplan. Thorax och barnverksamheterna är de första att flytta in i det nybyggda sjukhuset, som färdigställs etappvis.
S:t Görans sjukhus
S:t Görans sjukhus består i huvudsak av ett akutsjukhus och en omfattande psykiatrisk verksamhet. Akutsjukhuset byggs om och ut och en planering pågår för en framtida nybyggnad för den psykiatriska verksamheten.
Under 2016 öppnar en ny akutmot
tagning med ökad kapacitet för att ta hand om effekterna av att Nya Karolin
ska Solna successivt driftsätts. Vidare sker en ny och ombyggnation av vård
och behandlingsbyggnader som bland annat möjliggör en förlossningsverk
samhet med cirka 4 000 förlossningar per år.
För den psykiatriska verksamheten planeras en upprustning av befintli
ga lokaler och ett detaljplanearbete pågår som ska möjliggöra en framtida nybyggnation för psykiatrisk vård på sjukhusområdet.
Södertälje sjukhus
Ombyggnationsprojekten på Söder
tälje sjukhus var bland de första som startade, redan 2013. Vid Södertälje sjukhus färdigställs just nu en ny behandlingsbyggnad som planeras att öppna under 2017. I den första etappen driftsätts bland annat en ny förloss
ningsavdelning och akutmottagning.
Två befintliga byggnader för vårdavdel
ningar med stödfunktioner byggs om för att förbättra möjligheten till vård i den södra delen av länet.
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
För Karolinska universitetssjukhuset genomförs en ny och ombyggnad för operation och radiologi som samloka
liseras med intervention (skopi och röntgenledda behandlingar). För att behålla kritiska samband sker en om
byggnation av andra verksamheter, till exempel förlossning. I och med detta finns det möjlighet att öka förlossning
skapaciteten vid sjukhuset med ytterli
gare en enhet i befintliga lokaler.
Genom ombyggnationer ökar kapa
citeten i den slutna psykiatriska vård som Stockholms läns sjukvårdsområde svarar för inom sjukhuset.
Danderyds sjukhus
För Danderyds sjukhus genomförs nybyggnation av en behandlingsbygg
nad som inrymmer en akutmottag
ning. Den nya akutmottagningen har för senats. Driftsättningen är beräk
nad till i slutet av 2018 och åtgärder planeras för att minimera effekterna av förseningen. En löpande ombygg
nation och en teknisk upprustning av byggnaderna planeras för att skapa effektiva flöden och moderna vårdav
delningar. Den geriatriska vården som Stockholms läns sjukvårdsområde idag driver vid Danderyds sjukhus flyttar till Sollentuna sjukhus.
Södersjukhuset
Med en ny behandlingsbyggnad med större akutmottagning och nya opera
tionssalar, en ny vårdbyggnad och en ny byggnad för drift och underhåll ska Södersjukhuset rustas för framtiden.
De förberedande arbetena startade 2014 och nybyggnationerna beräknas stå klara runt 2019–2020. De nya byggnaderna växer fram i den västra delen av sjukhusområdet. De ska bland annat innehålla en akutmottagning, operationssalar och en sterilcentral.
Norrtälje sjukhus (inom Tiohundra AB)
Norrtälje sjukhus behåller sitt uppdrag som ett integrerat akutsjukhus med geriatrisk verksamhet. Vid sjukhuset finns det möjlighet att ta emot fler pa
tienter. Denna kapacitet kan utnyttjas till att dels ta emot patienter från när
liggande kommuner, dels som reserv
kapacitet under omställningsperioden.
S:t Eriks ögonsjukhus
Som enda sjukhus i Sverige erbjuder S:t Eriks Ögonsjukhus ett komplett utbud av ögonsjukvård. Idag är verk
samheten i huvudsak lokaliserad på Kungsholmen. Avsikten är att flytta verksamheten till nya lokaler i när
heten av Nya Karolinska Solna.
De mindre sjukhusen
Enligt Framtidsplanen ska möjlig
heterna till vård som bedrivs nära patienterna utvecklas vid de mindre sjukhusen i länet. Geriatrik, psykiatri eller somatisk specialistvård är några områden där vården på de mindre sjukhusen ska förstärkas. Tanken är att patienterna ska kunna få sin vård på plats, ibland via samverkan mellan flera vårdgivare. Länet har ett flertal mindre sjukhus i alla delar av länet.
Förberedelser för modernisering och om eller nybyggnation pågår på flera platser. Bland projekten märks särskilt:
Sollentuna sjukhus
För Sollentuna sjukhus genomförs nu omfattande ombyggnationer för öppen och slutenvård. När sjukhuset är färdigt finns det 230 vårdplatser för främst geriatrik, men också för övrig somatisk slutenvård och palliativ vård.
Den geriatriska vården som Stockholms läns sjukvårdsområde driver vid Danderyds sjukhus flyttar hit och utökas.
Nacka sjukhus
Förberedelser pågår för att moderni
sera Nacka sjukhus som rymmer en
rad olika vårdområden och vårdgivare.
Nacka sjukhus ska förstärka sitt utbud inom främst psykiatri och geriatrik.
Löwenströmska sjukhuset
En omfattande teknisk upprustning pågår på sjukhuset för att höja stan
darden och ge bättre förutsättningar för vården. Förutom en bättre miljö för patienter och medarbetare får sjukhuset en effektivare energianvänd
ning. Löwenströmska sjukhuset ska förstärka sitt utbud inom geriatrik och psykiatri, men rymmer även fortsätt
ningsvis somatisk specialistvård.
Grafisk form: Fidelity.
Foto: Briljans: sid 9, Caiaimage: sid 11, Solveig Edlund: sid 5, Gary Fabbri: sid 16, Denny Lorentzen: sid 5, Anna Molander: sid 4, 19, 22, Tymon H. Pigon/whiteboxstudios.se: sid 4, 6, 10, 13, 14, Nikolaos Toumpelis: sid 1 Tryckta exemplar av årsberättelse 2015 eller formell årsredovisning 2015 kan beställas via e-post:
broschyrer@medicarrier.sll.se
TRYCKSAK 3041 0196
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning
