www.pwc.se
Revisionsrapport
Magnus Höijer Niklas Eriksson Charlotta Franklin Augusti 2016
Systematiskt
kvalitetsarbete i förskola och
grundskola
Sollentuna kommun
Innehållsförteckning
Sammanfattande bedömning ... 1
1. Inledning ... 2
1.1. Bakgrund ... 2
1.2. Revisionsfråga ... 2
1.3. Metod och avgränsning ... 3
2. Systematiskt kvalitetsarbete ... 4
2.1.1. Skolverksamhetens mål ... 4
2.1.2. Skolverkets allmänna råd ... 5
2.2. Sollentuna kommun ... 5
3. Granskningsresultat ... 7
3.1. Arbetet på huvudmanna- och enhetsnivå ... 7
3.2. Redovisning till barn- och ungdomsnämnden ... 9
3.3. Nämndens åtgärder för att utveckla verksamheten ... 11
3.4. Nämndens tillsyn av fristående aktörer ... 11
4. Revisionell bedömning... 13
4.1.1. Kontrollmål 1 - Arbete ... 13
4.1.2. Kontrollmål 2 - Redovisning... 13
4.1.3. Kontrollmål 3 – Åtgärder ... 13
4.1.4. Kontrollmål 4 – Tillsyn ... 14
5. Rekommendationer ... 15
Sammanfattande bedömning
Efter genomförd granskning är vår sammanfattade bedömning att det i allt väsentligt finns ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå i Sollentuna kommun.
Det finns till stora delar ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå. Analysförmågan behöver dock utvecklas för att huvudmannen fullt ut ska kunna få en samlad bild av verksamhetens styrkor och utvecklingsområden.
Bedömningen är att kvalitetsarbetet inkluderar en kontinuerlig återrapportering till nämnden.
Vidare är bedömningen att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd vidtar tillräckliga och relevanta åtgärder för att utveckla verksamheten utifrån verksamhetens
systematiska kvalitetsarbete.
De åtaganden och prioriteringar som nämnden fastställer bygger på analyser av tidigare års systematiska kvalitetsarbete. De åtgärder som nämnden vidtar för att utveckla verksamheten kan bestå i att tillföra extra eller omfördela resurser utifrån hur enheterna presterar i relation till målsättning.
Bedömningen är också att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd tillser att det genomförs en tillräcklig regelbunden tillsyn av fristående förskolor, där det systematiska kvalitetsarbetet ingår som en del i tillsynen.
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Skollagen kräver inte längre upparbetandet av skolplan, arbetsplan eller kvalitetsredovisning utifrån formella beteckningar och formella dokument.
Däremot krävs att det genomförs ett systematiskt kvalitetsarbete både på huvudmanna- och enhetsnivå1. Det innebär att huvudmannen systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detsamma gäller även för förskole- och skolenhetsnivå.
Rektor och förskolechef ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs i enlighet med lagstiftningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär kartläggning och analys av verksamheten. Ett sådant arbete utgör ett viktigt beslutsunderlag både på enhets- och huvudmannanivå. Skolinspektionens granskningar visar att
systematiskt kvalitetsarbete inom skolor ofta uppvisar brister. Det är en risk om det saknas system och rutiner för ett kvalitetsarbete och därmed beslutsunderlag för ansvarig nämnd.
Revisorerna har utifrån sin bedömning av väsentlighet och risk beslutat att genomföra denna granskning.
1.2. Revisionsfråga
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:
Har Barn- och ungdomsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå?
För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål2:
Det finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå. Huvudmannanivå motsvaras av barn- och
ungdomsnämnden.
Kvalitetsarbetet inkluderar en kontinuerlig redovisning till barn- och ungdomsnämnden.
Barn- och ungdomsnämnden vidtar relevanta åtgärder för att utveckla verksamheten med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet.
Barn- och ungdomsnämnden tillser att det genomförs en regelbunden tillsyn av fristående förskolor, där det systematiska kvalitetsarbetet ingår som en del i tillsynen.
1 Med huvudman avses i detta fall kommunen samt dess Barn- och ungdomsnämnd, och med enhetsnivå avses den enskilda skolenheten.
2 Kontrollmål ska förstås som målbilder (påståenden) för tillfredställande tillstånd mot vilka observerade tillstånd jämförs och bedöms.
1.3. Metod och avgränsning
Granskningen har genomförts genom dokumentstudier (utvärderingar,
verksamhetsplaner, beslutsunderlag till nämnd). Vidare har intervjuer genomförts med Barn- och ungdomsnämndens ordförande, barn- och utbildningskontorets nyss tillträdde samt deras avgående förvaltningschef, verksamhetscontroller,
tjänsteman med ansvar för analys och verksamhetsutveckling inklusive systematiskt kvalitetsarbete i skola och förskola samt fyra rektorer och rektorer tillika
förskolechefer.
I rapporten används begreppet ”enhetschef” som samlingsbegrepp för rektor samt rektor tillika förskolechef.
Rapporten har varit föremål för faktaavstämning.
2. Systematiskt kvalitetsarbete
Grunden till att det finns ett krav på ett systematiskt kvalitetsarbete är att det är en viktig förutsättning för att alla barn och elever ska kunna erbjudas en likvärdig utbildning. Det ska också stödja arbetet för en ökad måluppfyllelse. Systematiskt kvalitetsarbete kräver systematik och kontinuitet på alla nivåer, såväl politisk nivå, som inom förvaltning, förskolor och skolor.
Sedan år 2011 regleras skolornas kvalitetsarbete direkt i skollagen (2010:800) och inte genom förordningen om kvalitetsredovisning. Enligt 4 kap. 3 § ansvarar varje huvudman inom skolväsendet för att på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen, och enligt 4 kap. 4 § tredje stycket ansvarar rektorn och förskolechefen för kvalitetsarbetet vid enheten.
Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 – 4 §§ ska även dokumenteras enligt samma kapitel och 6 §.
2.1.1. Skolverksamhetens mål
I samband med att den nya skollagen trädde i kraft anpassades Skolverkets läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet för att överensstämma med
bestämmelserna i den nya lagen. ”Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011” (Lgr 11) består av tre delar; skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt ämneskursplaner som innefattar
kunskapskrav.
Enligt avsnittet Övergripande mål och riktlinjer i läroplanen ska skolan ombesörja att utbildningen uppfyller målen avseende målområdena normer och värderingar, kunskaper, elevernas ansvar och inflytande, skola och hem, övergång och
samverkan, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg.3
Motsvarande läroplan för förskolan reviderades år 2010 och anger att läroplanens mål utgör inriktningen för förskolans arbete och därmed även den förväntade kvalitetsutvecklingen i skolan. Förskolans läroplan har två avsnitt: förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer.
Avsnittet om mål och riktlinjer innefattar läroplanens mål för förskoleverksamheten enligt områdena normer och värderingar, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem, samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet samt uppföljning, utvärdering och utveckling.4 Såväl läroplanen för förskolan som för grundskolan innefattar även ett avsnitt om förskolechefen respektive rektorns ansvar för verksamheten.
3 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) ISBN: 978-913832632-9
4 Läroplan för förskolan (2010) ISBN: 978-913832538-4
2.1.2. Skolverkets allmänna råd
Systematiskt kvalitetsarbete innebär enligt Skolverkets Allmänna råd att huvudmän såväl som förskole- och skolenheter ska följa upp verksamheten, analysera
resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet ska bedrivas systematiskt och kontinuerligt, vilket innebär att det ska bedrivas på ett strukturerat sätt med fokus på långsiktig utveckling.
Arbetet ska dokumenteras skriftligen för att regelbundet kunna följa att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot utbildningens mål, som finns specificerade i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplanerna och andra författningar som styr verksamheten.
Huvudmannen är ytterst ansvarig för att tillgodose att det finns förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. På huvudmannanivå ska
kvalitetsarbetet bygga på de uppgifter som framkommer i verksamheternas dokumentation av kvalitetsarbetet och uppföljningen av det.
Huvudmannen behöver göra detta på två sätt:
- Fastställa vilka mål och andra krav som ska följas upp, hur och med vilka intervaller uppföljningen ska ske samt vem som är ansvarig för dokumentation och rapportering på såväl förvaltnings- som enhetsnivå.
- Se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser och sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet.
Förskolechefen respektive rektorn är ansvarig för att bedriva kvalitetsarbetet på enhetsnivå, och behöver därför formulera rutiner och former för kvalitetsarbetet gällande planering, genomförande, dokumentation och uppföljning.
Det är angeläget att rektor såväl som förskolechef tydliggör hur den dokumentation som personalen gör i olika delar av kvalitetsarbetet ska systematiseras, så att den kan sammanställas och analyseras. Såväl lärare, pedagoger, övrig personal och elever ska vara delaktiga i enhetens systematiska kvalitetsarbete, och i förskolan ska även barnen och vårdnadshavarna ges möjlighet att delta i arbetet.
2.2. Sollentuna kommun
Skolverksamheten i Sollentuna kommun omfattar 74 förskolor, vara 19 drivs i kommunal regi och de övriga drivs som fristående verksamheter (inklusive
föräldrakooperativ). Vidare omfattas i dagsläget 38 grundskolor, varav 18 bedrivs som fristående verksamheter. Slutligen omfattas en kommunal och fem fristående gymnasieskolor, vilka ligger under utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och deras kontor, och således inte omfattas av denna granskning.
Barn- och utbildningskontoret är förvaltningskontor åt barn- och
ungdomsnämnden, vilka är huvudman för kommunens egen verksamhet inom skolområdet. Kontoret följer upp verksamheterna inom förskola och grundskola genom målstyrning och utvärdering. Det ligger även i barn- och utbildnings- kontorets uppdrag att ta fram planeringsunderlag och prioriteringsordning av nämndernas ärenden, samt följa upp och utvärdera verksamheten.
Kontoret tar även fram ett målprogram innehållande inriktningsmål och andra politiskt angelägna kvalitetsmått samt utvärderingsstrategier av verksamhetens kvalitet. De tar även fram underlag för utbetalning av barnomsorgscheck och skolpeng, statistik och befolkningsprognoser och lokalförsörjningsprogram.
Källa: Skolplan/utbildningsstrategi för Sollentuna kommun, Antagen av fullmäktige 2008-05-21, § 47
3. Granskningsresultat
Inom ramen för granskningen har kvalitetsårshjul för det systematiska kvalitetsarbetet för såväl enhets- som nämndnivå analyserats (se bilaga).
3.1. Arbetet på huvudmanna- och enhetsnivå
För varje verksamhetsår tas uppföljningsrapporter fram. Dessa beslutas på enhetsnivå (dvs. förskole- och grundskolenivå) för det kommunala och som det statliga uppdraget. Uppföljningsrapporterna sammanfattas sedan i en
kvalitetsrapport för var enhet (motsvarande verksamhetsberättelse). Med utgångspunkt i rapporten fattas sedan beslut om vilka förändringar som bör genomföras, eller vilka förbättringsområden som finns i verksamheten inför nästkommande verksamhetsår.
Arbetet med utformandet av nya aktiviteter inleds i augusti med analys av
föregående års verksamhet som grund. I detta skede genomförs även en så kallad resultat- eller kvalitetsdialog, då förvaltningschef tillsammans med enhetschef träffas och diskuterar enhetens resultat och förbättringsområden.
Inom ramen för granskningen har vi tagit del av fyra kvalitetsrapporter/
verksamhetsberättelser för verksamhetsåret 2014/2015, vilka samtliga är upprättade efter samma struktur med obligatoriska rubriker och
uppföljningsområden. Samtliga kvalitetsrapporter innehåller beskrivningar och till delar analys av enhetens styrkor och förbättringsområden, kopplade till
handlingsplan och aktiviteter. Kvalitetsrapporternas huvudfokus är
grundskoleverksamheten inom respektive enhet även där det finns förskola (i tre av de fyra kvalitetsrapporterna). Av intervjuer framkommer att det finns tendenser till att grundskolan dominerar över förskolorna vad gäller chefernas fokus på
enhetsnivå. Likaså belyses i intervjuer att det idag inte ligger i förskolornas uppdrag att i det systematiska kvalitetsarbetet följa och redovisa barns utveckling på samma sätt som grundskolan redovisar elevernas kunskapsutveckling.
Av intervjuer framkommer att det finns behov av att utveckla analysförmågan vidare på flera nivåer i organisationen. Det har också lagts ett fokus på att få verksamheterna att stärkas i sin analysförmåga, men den generella bilden från företrädare för verksamheterna är att förmågan behöver utvecklas ytterligare.
Denna bild bekräftas av de kvalitetsrapporter vi tagit del av inom ramen för granskningen, där det till delar finns analys av resultat av t ex förbättringar, men där det emellanåt är svårt att urskilja på vilka grunder enheten dragit slutsatser gällande effekter av gjorda insatser. Exempelvis beskriver en enhet angående att likabehandlingsplanen implementerats följande: ”Pågår enligt plan. Vi kan se mätbara resultat att detta arbete har gett effekt. Det sker färre oönskade händelser vilket vi bland annat ser genom egna observationer samt att antalet
"Vad har hänt" dokument har minskat i antal jämfört med ht -14.”. Hur
implementeringsarbetet bedrivits, och vilka insatser som kan ha gett den önskade effekten framgår inte.
Det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs i verksamhetsprogrammet Stratsys. I samma program finns kommunfullmäktiges mål för kommunen, vilka sedan specificeras ner på förvaltnings- och sedan enhetsnivå i handlingsplan och aktiviteter. Rektorerna initierar områden för sin skola eller förskola, och utifrån denna prioriteras valda områden fram (vid behov i samråd med förvaltningschef).
Det förekommer även att områden tas fram övergripande på kommunnivå och att samma prioriteringar då drivs i samtliga enheter.
Enligt intervjusvar är verktyget Stratsys och dess krav på arbetssätt väl implementerat i kommunen, och alla rektorer och förskolechefer erbjuds kontinuerligt stöd och utbildning. Genom Stratsys har även rektorerna och förskolecheferna möjlighet att följa respektive enhets utveckling, då de har total transparens i vad de andra kommunala skolorna rapporterar in i systemet. Tack vare detta kan de enkelt jämföra sig och lära av varandra. I intervjuer framkommer att denna transparens är uppskattad av personalen, och bidrar till deras kollegiala lärande och kommunens utveckling som skolkommun. Inom kommunen har man enligt uppgift arbetet med ett databassystem för strukturerad systematiskt
kvalitetsarbete sedan 1999. Detta har gjort att enhetscheferna är så
processmedvetna, att förvaltningen enligt uppgift i stort sett lagt ansvaret för upprättandet av handlingsplaner och aktiviteter på respektive enhetschef. Det finns idag dels utförligt stöd i form av dokumentation, och det finns idag en utbredd förståelse för hur man bygger handlingsplaner och aktiviteter och hur de bör resonera kring detta. När förslag till handlingsplaner är framtagna av enhetschefer fastställs dessa av förvaltningschef.
Av genomförda intervjuer framkommer att enhetscheferna upplever ett gott och stabilt stöd från barn- och utbildningskontoret. Förvaltningen arbetar enligt egen utsago med noggrann uppföljning och återrapportering till alla material och resultat som samlas in, något som rektorerna belyser att de uppskattar och tror leder till ett förbättrat kvalitetsarbete, med förbättrat resultat som följd.
Nämnden får regelbundna rapportering utifrån det underlag som tas fram i verksamheterna:
Vid nämndens sammanträde i februari (2015-02-16) avrapporterades verksamhetsberättelsen för 2015 (BUN § 12/2016), resultat- och
kvalitetsredovisning för de fristående förskolorna (BUN § 13/2016), och meritvärde- och behörighetsredovisning för årskurserna 6-9 (BUN § 14/2016).
Vid nämndens sammanträde i september (2015-09-22) avrapporterades meritvärde och behörigheter för vårterminen 2015 (BUN § 64/2015) samt resultat av nationella prov vårterminen 2015 (BUN § 65/2015).
Vid nämndens sammanträde i oktober 2015 (BUN § 84/2015) lämnades en analysrapport för grundskolan 2015, där kunskapsresultaten från de kommunala grundskolorna för läsåret 2014/15 redovisades. Nämnden beslutade att godkänna analysrapporten samt att man på sista nämnden före sommaren 2016 skulle få en återrapportering av vad arbetet med STL
(Skriva sig till läsning) kopplat till matematik dittills gett för resultat samt vad som kan förväntas framöver.
Revisionell bedömning
Bedömningen är att det till stora delar finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå, där huvudmannen får kontinuerlig rapportering av kunskapsresultat och utveckling.
Det system som används bedöms vara väl fungerande för verksamheterna, och användare har god tillgång till stöd och utbildning för att utveckla sina
användarkunskaper.
Analysförmågan behöver utvecklas för att huvudmannen fullt ut ska kunna få en samlad bild av verksamhetens styrkor och utvecklingsområden.
3.2. Redovisning till barn- och ungdomsnämnden
Barn- och utbildningskontoret redovisar varje år sex månadsrapporter till barn- och ungdomsnämnden. Dessa författas för februari, mars, maj, september, oktober och november. I dessa rapporter ges en ekonomisk uppföljning med prognos och budget med tillhörande kommentarer angående utfall och eventuella avvikelser. Även en beskrivning av potentiella planerade åtgärder ges. Vidare återges väsentliga
avvikelser i nämndens verksamhet, samt nya data/resultat gällande effektivitet och kvalitet i nämndens verksamhet som bedöms vara relevanta.
Utöver de nämnda månadsrapporteringarna sammanställs två delårsrapporter, den första i april och den andra i augusti vilka rapporteras till nämnd. Barn- och
utbildningskontoret sammanställer och redovisar även aggregerade
kvalitetsrapporter över Sollentunas utbildningsverksamhet. Vid nämndens
sammanträde i februari (2015-02-16) avrapporterades verksamhetsberättelsen för
2015 (BUN § 12/2016), resultat- och kvalitetsredovisning för de fristående förskolorna (BUN § 13/2016), och meritvärde- och behörighetsredovisning för årskurserna 6-9 (BUN § 14/2016).
Vid nämndens sammanträde i september (2015-09-22) avrapporterades meritvärde och behörigheter för vårterminen 2015 (BUN § 64/2015), nationella prov vt 2015 (BUN § 65/2015) samt kvalitetsrapporter för fristående förskolor (BUN § 68/2015).
Vid nämndens sammanträde i oktober 2015 (BUN § 84/2015) lämnades en analysrapport grundskolan 2015, där kunskapsresultaten från de kommunala grundskolorna för läsåret 2014/15 redovisades. Nämnden godkände
analysrapporten samt beslutade att man på sista nämnden före sommaren 2016 skulle få en återrapportering av vad arbetet med STL (Skriva sig till läsning) kopplat till matematik dittills gett för resultat samt vad som kan förväntas framöver.
Till nämnden rapporteras också utvalda delar av de uppföljningsrapporter som genomförs varje år. Dessa uppföljningsrapporter är i regel fem till antalet och omfattar bestämda resultatuppföljningar som olovlig frånvaro, sjukfrånvaro och deltidsanställda5. Likväl som enhetscheferna har även barn- och ungdomsnämnden god insyn i enheternas rapportering i Stratsys, via förvaltningen. Detta ger dem möjlighet att vid behov följa respektive enhet. Enligt uppgift finns det en stående punkt för utbildningsverksamheternas arbete för nyanlända barn och unga på varje nämndssammanträde finns. Här berörs även områden utanför kvalitetsarbetet, rörande verksamhetens övriga utmaningar. Vid nämndens sammanträde i
september (2015-09-22) rapporterades elevers ogiltiga frånvaro i kommunala och fristående skolor läsåret 2014/2015 (BUN § 74/2015).
I intervjuer har framkommit att nämnden anser att samarbete med barn- och utbildningskontoret är väl fungerande, och de anser att det underlag som de tilldelas för det systematiska kvalitetsarbetet är väl genomarbetat och håller en hög kvalitet.
Nämndens ordförande anser att förvaltningen har byggt upp en fungerande struktur för arbetet. Förvaltningen uppger att varje nämndmöte föregås av god kommunikation mellan förvaltningen och nämndens ordförande, vilket sägs leda till att politikerna likväl som tjänstemännen är väl förberedda inför nämndens
sammankomst. Av intervjuer framkommer att nämnden för det granskade området har god dokumentation av sina rutiner och riktlinjer, vilka även är kända och tillämpade.
Revisionell bedömning
Bedömningen är att kvalitetsarbetet inkluderar en mångsidig och kontinuerlig återrapportering till nämnden, vilket framgår av protokoll från nämnden.
Förvaltningen följer enligt granskningen det satta kvalitetsårshjulet för det
systematiska kvalitetsarbetet med de avstämningar mot nämnd som är beslutade.
5 Se specifikation i bilaga, under Nämndens kvalitetsårshjul
3.3. Nämndens åtgärder för att utveckla verksamheten
År 2008 antog kommunfullmäktige en skolplan/utbildningsstrategi för Sollentuna kommuns utbildningsverksamhet. Nämnden fastställer åtaganden (mätbara mål) utifrån de mål som beslutats i fullmäktige. Kommunfullmäktiges mål revideras årligen och det åligger barn- och ungdomsnämnden att dels följa målutvecklingen, dels vidta åtgärder samt återrapportera till fullmäktige i samband med
årsredovisningen. De åtaganden och prioriteringar som nämnden sedan gör bygger på resultatet från det systematiska kvalitetsarbetet.
I analys av resultatet från det systematiska kvalitetsarbetet har de egna
verksamheterna jämförts mot varandra såväl som mot riksgenomsnitt och mot topprankade verksamheter i riket. Från intervju framkommer att nämnden, efter utredning av förvaltningen, vidtar åtgärder med syfte att höja kvaliteten i
verksamheten. Åtgärder kan bestå i att tillföra extra eller omfördela resurser till enheter som presterar sämre än väntat (i relation till den höga målsättning som kommunen har).
Av barn- och ungdomsnämndens mötesprotokoll (2015-03-22, BUN § 32/2016) framgår att nämnden, med anledning av att fullmäktige justerade rambudget samt till följd av felaktiga volymprognosunderlag, beslutade att omfördela resurser mellan nämnd, kontor, grundskola, förskola och grundsärskola. Vid samma
sammanträde beslutade en enig nämnd (2015-03-22, BUN § 33/2016) att införa tre mål (trygghet, socialt samspel och hög pedagogisk kvalitet) för förskolan, med utgångspunkt i lärdomar från forskning samt lärdomar från den egna
förskoleverksamheten.
Revisionell bedömning
Bedömningen är att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd vidtar tillräckliga och relevanta åtgärder för att utveckla verksamheten utifrån verksamhetens
systematiska kvalitetsarbete. Av intervju framkom att det finns ett tydligt informationsflöde och en väl fungerande dialog från verksamhet till nämnd, och därefter åter ner till enhetsnivå.
Bedömningen är vidare att arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet inom såväl nämnd som förvaltning i allt väsentligt präglas av återkoppling, analys och
vidareutveckling.
3.4. Nämndens tillsyn av fristående aktörer
De fristående förskolorna i Sollentuna kommun besöks i regel med tre års
mellanrum per besök. Utöver dessa planerade besök genomförs även ej föranmälda tillsynsbesök, exempelvis vid misstanke om brister.
Inom barn- och utbildningskontoret finns en anställd tjänsteman med huvudsaklig arbetsuppgift att utöva tillsyn över de fria förskolorna. I dennes arbetsuppgifter ingår nämnda tillsynsbesök vid fristående förskoleenheter. Vidare åligger det denna tjänst att samla in och sammanställa de kvalitetsrapporter som de fria förskolorna
producerar. Vid genomförda intervjuer har berättats att tillsynsbesök som genomförts avrapporteras månatligen vid nämndens sammanträden.
Utöver den tillsyn som barn- och utbildningskontorets tjänsteman utför deltar både de kommunala och fristående förskolorna i Sollentuna i ”Våga visa” – vilket är ett utvärderingssamarbete mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna och Upplands Väsby. Observatörer från de olika kommunerna besöker utvalda förskolor och skolor, och rapporterar besöken enligt en framtagen utvärderingsmall. Denna rapport delas med den besökta enheten och deltagande kommuner. Den tjänsteman som ansvarar för tillsynen av de fria förskolorna inom kommunen deltar vid
avrapporteringstillfällena, i de fall observation har genomförts vid en fristående förskola i Sollentuna. Observationen betraktas då som likvärdig med tillsyn vid den enheten.
Besök i den fristående verksamheten görs även regelbundet av Barn- och
ungdomsnämndens arbetsutskott tillsammans med en tjänsteman. Anledningen till dessa besök är enligt uppgift att bilda sig en kvalitativ uppfattning av verksamheten som komplement till de kvantitativa rapporter som nämnden tar del av. Dessa observationer lyfts, i de fall där så bedöms relevant, som ärenden/ information till nämndens övriga ledamöter.
Enligt uppgift har nämnden vidtagit åtgärder i de fall tillsynen av de fria förskolorna har visat på brister. Vid tillfälle har nämnden till och med dragit tillbaka tillstånd att bedriva förskoleverksamhet (2016-05-17, BUN §91/216). Av nämndens protokoll framgår att barn- och ungdomsnämnden, den 16 februari 2016 (BUN §17/2016), beslutade att rikta ett föreläggande mot en fristående förskola med anledning av att förskolan, genom att införa en inträdesavgift, hade exkluderat vissa familjers möjlighet att acceptera en plats på förskolan, i strid med SkolL 8 kap. 18 §. Vid samma sammanträde tog nämnden del av en återkoppling, avseende ett tidigare riktat föreläggande mot tre andra fristående förskolor (2015-09-22, BUN § 69/2015) som överskridit bestämmelserna om max 25 barn per heltidsanställd högskoleutbildad pedagog, vari verksamhetsansvariga redogjorde för åtgärdsplaner.
Revisionell bedömning
Bedömningen är att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd har god kontroll över de fristående förskolorna i kommunen, och tillser att det genomförs en fullt tillräcklig regelbunden tillsyn av dessa, innefattande det systematiska kvalitetsarbetet.
4. Revisionell bedömning
Efter genomförd granskning är vår sammanfattade bedömning att det i allt väsentligt finns ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå i Sollentuna kommun.
Den sammanfattade bedömningen grundar dig på de individuella bedömningarna för nedanstående kontrollmål.
4.1.1. Kontrollmål 1 - Arbete
Bedömningen är att det till stora delar finns ett fungerande systematiskt
kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå. Arbetet präglas av struktur och transparens, och enhetscheferna upplever stöd både från varandra samt från barn- och utbildningskontoret. Det system som används bedöms vara väl
fungerande för verksamheterna, och användare har god tillgång till stöd och utbildning för att utveckla sina användarkunskaper.
Analysförmågan behöver utvecklas för att huvudmannen fullt ut ska kunna få en samlad bild av verksamhetens styrkor och utvecklingsområden.
4.1.2. Kontrollmål 2 - Redovisning
Bedömningen är att kvalitetsarbetet inkluderar en kontinuerlig återrapportering till nämnden.
Utbildningskontoret producerar, enligt ett beslutat kvalitetsårshjul, ett flertal olika uppföljningsrapporter som barn- och ungdomsnämnden tar del av. Den mest frekvent återkommande är den ekonomisk uppföljning som sker sex gånger om året, som även innehåller centrala avvikelser gällande verksamhetens resultat och effektivitet. Nämnden tar även del av en årlig kvalitetsrapport med de aggregerade resultatet för utbildningsverksamheten. Enligt intervju håller underlagen och rapporterna som nämnden tar del av en hög kvalitet och både politiker och tjänstemän upplever att de är väl förberedda inför sammanträden.
4.1.3. Kontrollmål 3 – Åtgärder
Bedömningen är att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd vidtar tillräckliga och relevanta åtgärder för att utveckla verksamheten utifrån verksamhetens
systematiska kvalitetsarbete.
De åtaganden och prioriteringar som nämnden fastställer och utvärderar
utbildningsverksamhetens resultat i relation till, bygger på analyser av tidigare års systematiska kvalitetsarbete. De åtgärder nämnden vidtar för att utveckla
verksamheten kan bestå i att tillföra extra eller omfördela resurser utifrån hur enheterna presterar i relation till målsättning.
4.1.4. Kontrollmål 4 – Tillsyn
Bedömningen är att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd tillser att det genomförs en fullt tillräcklig regelbunden tillsyn av fristående förskolor, där det systematiska kvalitetsarbetet ingår som en del i tillsynen.
Inom Utbildningskontoret finns en heltidstjänst tillägnad tillsynen av de fria förskolorna. Varje fristående förskola besöks med c:a tre års mellanrum,
kompletterat med eventuella icke föranmälda tillsynsbesök. Tillsyn avrapporteras månatligen till nämnd, och nämnden tar även del av de kvalitetsrapporter som de fristående förskolorna producerar. Utöver denna tillsyn besöker Barn- och
ungdomsnämndens arbetsutskott, tillsammans med tjänsteman, regelbundet fria förskolor för att bilda sig en egen uppfattning som komplement till rapporterna.
5. Rekommendationer
Utifrån genomförd granskning och ovanstående bedömningar vill vi lämna rekommendation om att nämnden vidtar åtgärder avseende följande:
- Verksamheternas analysförmåga behöver utvecklas och stärkas. Detta för att säkerställa att nämnden (utifrån att den fullgör huvudmannaansvaret) får en samlad bild av verksamheternas utvecklingsbehov som innefattar analyser, och utifrån detta kan fatta välgrundade beslut om
resursfördelning och särskilda insatser.
I de kvalitetsrapporter som enheterna tar fram behöver det tydligare framgå vilka analyser som gjorts vad gäller eventuella förbättringar eller avsaknad av förväntade förbättringar.
2016-08-22
Magnus Höijer Anders Haglund Projektledare Uppdragsledare
Bilaga
Nämndens kvalitetsårshjul 2016
December–feb. Kundenkät och självvärdering. Vårdnadshavare i förskola, förskoleklass, åk 2, 5 och 8. elever i åk 5 och 8. Självvärdering för personal i förskola och skola
Januari. Kommunens kvalitet i korthet.
Januari–februari. Verksamhetsberättelse från förvaltningen till årsredovisningen
Februari. Uppföljningsrapport 3 Kunskapsresultat ht åk 1–
5, betyg ht åk 6–9
Februari–mars. Dialog digitalisering April–maj. Uppföljningsrapport 4 FAT, NSL, kundundersökning, självvärdering, Olweus
April–maj. Dialog tilläggsbelopp, deltagare från enheterna och berörda på BUK
April. Tilläggsbelopp till enheterna, besked om TB skickas ut till alla enheter
Maj. Internkontroll. Sista inlämningsdag redovisning 2015 och plan 2016–2017.
Juni. Uppföljningsrapport 5 UiM, olovlig frånvaro, sjukfrånvaro
Juni. SBA–undersökning sthlm–omr. Data över sthlm–
området kommer i juni.
Juni–juli. Kvalitetsrapport enheterna klara
Juni. Resultatkonferens, deltagare från enheter och berörda på BUK
Augusti–september. Kvalitetsdialoger Uppföljning av kunskapsresultat åk 1–5, betyg åk 6–9, Kvalitetsrapporter, svenska, matematik, utvecklingsdialoger
September. SBA–undersökning riket. Data gällande riket kommer i september.
September–december. Kommungemensamma undersökningar Följande undersökningar: – SCB medborgarundersökning, – Servicemätning telefoni och e–post, – SBA–undersökningen
September–oktober. Arbetsplan för enheterna klara
Oktober–november. SCB förskola och skola. Barn– elev– och personaluppgifter Oktober–november. Uppföljningsrapport 1 SCB–statistik barn, elev, personal
December. SCB medborgarundersökning. Ingen mätning hösten 2015 men däremot 2016. Mätning klar i december 2016.
December. Servicemätning telefoni och e–post. Rapport kommer i dec December–januari. Verksamhetsberättelse med resultatanalys
Uppföljning och analys av sjukfrånvaro, andel deltidsanställda. Nämndernas kommentarer utifrån hur respektive undersökning berör nämndens verksamhet SCB medborgarundersökning,
servicematning telefoni och e–post, SBA
December. Uppföljningsrapport 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete, sjukfrånvaro, deltidsanställda
