11.3. Bilaga 2 Utredning för avledning med Silverdalsalternativet_Bjerking

(1)

Utredning för avledning med

Silverdalsalternativet

(2)

Mall: VS-13156-Uppdrag Version: 5.3 Status: Godkänd Dokument: PM Dagvatten_2019-03-07.docx Sparat: 2019-03-07 10:19

Uppdragsnamn

Vidarutredning Silverdalsalternativet Sollentuna kommun

Uppdragsgivare SEOM

Henrik Haraldsson

Våra handläggare

Eleonore Lövgren och Lisa Öborn

Datum 2019-02-28

Reviderad 2019-03-07

SAMMANFATTNING

I samband med utbyggnation av kvarter och tvärbana i Helenelund kommer dagvatten från lågpunkten behöva omhändertas. Ett alternativ är omhändertagande via avledning till grönyta i Silverdal (Silverdalsalternativet). Det planeras göras via en borrad

självfallsledning. Bjerking AB har på uppdrag av SEOM AB utfört en vidareutredning av Silverdalsalternativet för avledning av dagvatten från lågpunkten i Helenelund.

Syftet med uppdraget är att utreda hur åtgärder för hantering av dagvatten inom grönytan i nordvästra delen av Silverdal (uppströms Silverbäcken) kan utformas för att minimera översvämningsrisken vid skyfall samt säkerställa en tillräcklig föroreningsreduktion innan utlopp i Edsviken.

Grönytan tar idag emot dagvatten via två ledningar till grönyta i Silverdal. Det är dagvatten från området nordöst om Sollentunavägen, vars utlopp nedan benämns som den norra ledningsmynningen samt dagvatten från bl.a. skogsmark, E4an, trafikplatsen och järnvägen som leds via trafikverkets damm via en sumpskog och vidare till grönytan, denna ledning benämns nedan som södra ledningsmynningen. I framtiden kommer dagvatten från ytterligare två områden ledas till grönytan. Det är dagvatten från lågpunkten i Helenelund samt från Kv. Middagen och del av Kv. Herrgården. För den aktuella grönytan i Silverdal har flöde från Helenelund samt andra befintliga och tillkommande flöden samt föroreningshalter och -mängder beräknats.

Marken inom den aktuella grönytan är flack och svagt sluttande mot Silverbäcken i öster.

Marken inom området utgörs av lera. Det undre magasinets trycknivå ligger relativt ytligt, själva grundvattenmagasinet ligger under lerlagret.

En dagvattenanläggning med damm, i syfte att rena dagvatten, och en

översvämningsyta, i syfte att fördröja 100-årsregn, har föreslagits. Förslaget innebär en permanent damm med ytan 0,2 ha och en översvämningsyta på totalt ca 1,35 ha, vilket ryms inom grönytan.

Sammantaget är bedömningen att dagvattenflöde vid 100-årsregn från Helenelund och övriga tillrinnande områden kan omhändertas i föreslagen översvämningsyta. Dock behöver vissa kapacitetshöjande åtgärder utföras i Silverbäcken nedströms

dagvattenanläggningen såsom uppdimensionering av kulverteringen samt omläggning av ett antal vägtrummor. Vidare är bedömningen att om damm utförs i enligt med förslag erhålls en god rening och möjligheten för Edsviken att uppnå miljökvalitetsnormen försvåras inte.

(3)

INNEHÅLL

Uppdrag, bakgrund och syfte ... 3

Underlag ... 3

Riktlinjer för dagvattenhantering ... 4

Områdesbeskrivning ... 4

4.1 Topografi ... 5

4.2 Geologi ... 6

4.3 Hydrogeologi ... 7

4.4 Föroreningssituation ... 9

4.5 Vattenskyddsområde ... 10

4.6 Markavvattningsföretag ... 10

Recipient och statusklassificering ... 10

5.1 Edsviken ... 10

5.2 Stockholmsåsen-Silverdal ... 12

Teknisk avrinning ... 12

6.1 Befintlig avrinning ... 12

6.2 Planerad avrinning ... 13

Flöden ... 14

Förslag på utformning av damm och översvämningsyta ... 15

Kapacitetshöjande åtgärder i Silverbäcken ... 17

Föroreningar och rening ... 18

Diskussion och behov av vidare utredning ... 19

11.1Dammnivåer ... 19

11.2Markförhållanden ... 20

Slutsats ... 20

Bilagor

Bilaga 1 – Beräkningar

Bilaga 2 – Fotobilaga Silverbäcken

Bilaga 3 – Figur damm och översvämningsyta

(4)

Uppdrag, bakgrund och syfte

Bjerking AB har på uppdrag av SEOM AB utfört en vidareutredning av

Silverdalsalternativet för avledning av dagvatten från lågpunkten i Helenelund.

Utredningen baseras på tidigare utfört uppdrag¹ som jämförde två alternativ för ovanstående syfte.

Den damm och översvämningsyta som Silverdalsalternativet innefattar planeras hantera dagvatten från lågpunkten i Helenelund (där ett flertal områden ingår) och planerat bostadsområde Kv. Middagen samt befintliga flöden från bland annat. intilliggande bostadskvarter och Trafikverkets dammar.

Syftet med detta uppdrag är att utreda hur åtgärder för hantering av dagvatten inom Silverdalsalternativet kan utformas för att minimera översvämningsrisken vid skyfall.

Föreslagna åtgärder ska även säkerställa att en tillräcklig föroreningsreduktion uppnås så att planens genomförande inte medför en försämring av recipientens status och därmed även bidra till möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna.

Underlag

Följande har använts som underlag:

• Dagvattenpolicy för Sollentuna kommun. Reviderad av kommunfullmäktige 2016- 04-07 Dnr: 2015/0683 KS

• Hantering av dagvatten i Sollentuna. Arbetsstöd version 1. 2018-10-01

• Detaljplan Kv. Middagen 2006/285 KS daterad 2018-11-06

• Ledningsunderlag över dagvattensystem samt gränser för tekniska avrinningsområde norr om Sollentunavägen. SEOM

• Inmätning av befintliga trummor 2018-02-14, 2018-02-21

• Höjdunderlag (laserscannad höjddata och inmätningar)

• MUR - Geoteknik Kv. Middagen, Silverdal. Sweco. Reviderad 2016-05-05

• MUR - Geoteknik Murklan, Silverdal. GeoMind. Daterad 2018-06-05.

• PM Kompletterande miljötekniskmarkundersökning – Kv. Middagen, Silverdal, Sollentuna kommun. Bjerking AB. Daterad 2013-10-24.

• VA-plan Kv. Middagen Sweco 2016-05-05 Tidigare utredningar

• Dagvattenutredning - Tvärbanan Kistagrenen Helenelund & Kvarteret Hoppet.

WSP. Daterad 2017-12-19.

• Dagvattenutredning - Eriksbergsskolan, Helenelund, Sollentuna kommun.

Bjerking AB. Reviderad 2017-12-18

• Dagvattenutredning Kv. Hoppet, Svalgången, Sollentuna kommun. Bjerking AB.

Reviderad 2018-11-23.

• PM Dagvatten Kv. Middagen, Silverdal. Novamark AB. Daterad 2014-08-18.

• PM - Bortledning av dagvatten Helenelund, Sollentuna kommun. Bjerking AB. GH 2018-02-25.

1 Bortledning av dagvatten Helenelund, Sollentuna kommun. Uppdrag 17U32761.

(5)

Riktlinjer för dagvattenhantering

Sollentuna kommun har tagit fram en policy för hantering av dagvatten inom kommunen.

Policyn fokuserar på fem områden:

•

Minska konsekvenserna vid översvämning

Planering och höjdsättning av marken utförs så att byggnader och

samhällsviktiga funktioner inte skadas vid kraftiga regn. Ytliga flödesvägar anläggs för att minska konsekvenserna vid extrema flöden.

•

Bevara en naturlig vattenbalans

Avser grundvattenbildning samt omsättning och flöden i sjöar och vattendrag.

Bortledning av dagvatten begränsas genom att genomsläppliga ytor anläggs så att dagvattnet kan infiltrera lokalt.

•

Minska mängden föroreningar

Genom lokala lösningar för infiltration och rening samt goda materialval be- gränsas föroreningarna i dagvattnet vid källan. Föroreningar avskiljs från dagvattnet innan det når recipienten.

•

Utjämna dagvattenflöden

Dagvattenflöden reduceras och fördröjs inom kommunägd, statlig mark så väl som privat mark.

•

Berika bebyggelsemiljön

Dagvatten hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljö ur både ett mänskligt och biologiskt perspektiv.

Områdesbeskrivning

Området utgörs av grönyta i nordvästra delen av Silverdal, ytan är belägen sydöst om Sollentunavägen och söder om Kv. Middagen, se figur 1. Den aktuella grönytan för omhändertagande av dagvatten har markerats med röd streckad linje.

Figur 1. Grönytan ungefärligt markerad med streckad röd linje.

(6)

4.1 Topografi

Området sluttar flackt mot sydost med höjder mellan ca +27 och +25 (RH2000). Mot Sollentunavägen finns en brantare slänt med höjder upp till ca + 30 vid vägen. I norr ligger markytan på höjder mellan ca +27 och +25 med lutning mot sydväst.

Se höjder inom grönytan och dess omgivning i figur 2 och profiler över markytan inom grönområdet i figur 3.

Figur 2. Höjder (RH2000) inom grönyta och omgivning.

(7)

Figur 3. Profil över markyta inom grönområdet.

4.2 Geologi

SGU:s jordartskarta 1:25 000 - 1:100 000 visar att grönytan för omhändertagande av dagvatten utgörs av lera med tunna lager av torv i den norra delen, se figur 4. I

närområdet finns partier av isälvssediment och sand-grus samt berg i dagen med tunna moränlager.

Geotekniska undersökningar har utförts vid Kv. Middagen i norr och Kv. Murklan i söder.

Resultatet från undersökning vid Kv. Middagen visar att jordlagerföljden ned till berg generellt utgörs av fyllning på torrskorpelera som underlagras av lös lera och därefter friktionsmaterial. Lagrens mäktighet varierar grovt mellan 0,5 meter och 4 meter beroende på jordlager och borrpunkt. I punkt närmast grönyta redovisas följande jordlagerföljd 0,6 meter fyllning, 0,4 meter torrskorpelera, 1 meter lera, 1 meter lera med skikt av finsand. I punkten är markytan på +25,7 och leran går därmed ned till ca +22² . Vid Kv. Murklan visar geotekniska undersökningar generellt att marken utgörs av fyllning med en mäktighet på mellan 0,6 och 1,3 meter och därefter torrskorpelera. Mäktighet av jordlager varierar i punkterna men grovt visar skruvprovtagningar på torrskorpelera och lera med en mäktighet mellan 2 och 3 meter och därefter varierande material av bl.a. silt eller finsand och sand. I punkt nära grönyta (18GM012) redovisas följande jordlagerföljd 0,7 m fyllning, 0,3 meter torrskorpelera, 1 meter lera och 1,5 meter sandig silt. I punkten är markytan på +25,4 och leran går därmed ned till ca +23,4 ³.

Jordartskartan (se figur 4) tillsammans med de geotekniska undersökningar som utförts i omgivningen ger en anvisning om hur det ser ut i grönytan. Men i och med att största delen av grönytan inte är undersökt behöver en geoteknisk undersökning utföras för att säkerställa förhållanden med jordarter och grundvatten. Denna bör ligga till grund för den slutliga utformningen av dammen.

2 MUR Kv. Middagen, Silverdal. Sweco. Reviderad 2016-05-05

3 MUR Murklan, Silverdal. GeoMind. Daterad 2018-06-05

(8)

4.3 Hydrogeologi

Det finns ett fåtal grundvattenrör i närområdet, se figur 6. Generellt visar mätningar att grundvattenytans trycknivå är mellan 0 och 3 meter under markytan med en gradient som lutar från norr mot söder, se tabell 1. Mätningarna motsvarar det undre magasinets trycknivå, dvs. grundvatten som finns under leran. Inom leran är bedömningen, enligt de geotekniska undersökningarna, att grund- och markvatten främst förekommer i sprickor eller skikt av silt eller finsand. Sådant grundvatten medger generellt inte betydande strömning av stora mängder vatten och betraktas generellt inte som ett magasin.

I punkt belägen närmast grönyta (GW1) ter sig trycknivån ligga på ca +24,6 vilket motsvarar ca 1 m under markytan⁴. I punkten är lerlagret ca 2,4 meter tjockt och har en låg genomsläpplighet. Så länge detta jordlager inte penetreras kommer inte grundvatten från det undre magasinet att påträffas i leran.

Om grundvattenförhållandena inom grönytan kan bekräftas med en geoteknisk eller hydrogeologisk undersökning är bedömningen att schakt kan utföras i lera så länge lerlagret inte penetreras och behålls tillräckligt tjockt så att genombrott inte sker.

SGU:s genomsläpplighetskarta och jordartskarta tillsammans med de geotekniska undersökningar som utförts i omgivningen ger en anvisning om hur det ser ut i grönytan.

Men i och med att merparten av grönytan inte är undersökt behöver en geoteknisk eller hydrogeologisk undersökning utföras för att säkerställa förhållanden med jordarter och grundvatten. Denna bör ligga till grund för den slutliga utformningen av dammen.

4MUR Kv. Middagen, Silverdal. Sweco. Reviderad 2016-05-05

Figur 4. Urklipp ut SGU:s jordartskarta 1:25 000 - 1:100 000 med läge för grönytan ungefärligt markerat. Tunna övre lager syns med prickad eller streckad markering.

(9)

Mall: VS-13156-Uppdrag Version: 5.3 Status: Godkänd Dokument: PM Dagvatten_2019-03-07.docx Sparat: 2019-03-07 10:19 Figur 6.Figur som visar grundvattenrörens placering samt nivåer.

Tabell 1. Sammanställning av grundvattenrör i närområdet samt mätningar motsvarande det undre grundvattenmagasinets trycknivå

Punkt Grundvattenytans trycknivå

Meter under markyta Referens

GW1 +24,6 Ca 1

MUR Middagen Sweco 2016 från Bredenberg teknik (nivåer översatts till RH2000)

GW7 +25,4 Ca 2

GW20 +25,5 Ca 1,5

15B104 +23,9 – 24,2 Ca 2-2,5 MUR Murklan GeoMind 2018

GW76 +24,7 Ca 0,2 Mätning från 1996. MUR Murklan Bjerking 2016⁵

5Grundvatten mätning från 1996. Redovisad i Projekterings PM Murklan Bjerking AB. Daterad 2016-01-07.

Figur 5. Urklipp från SGU:s genomsläpplighetskarta med läge för grönytan ungefärligt markerat.

(10)

4.4 Föroreningssituation

I anslutning till grönytan i norr finns ett potentiellt förorenat område enligt Länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden, se figur 7. Detta är tilldelat klassen Övrigt BKL och är inte riskklassat. Inom detta område har miljötekniska markundersökningar genomförts⁶. Undersökningen visade på halter av bly, koppar och PAH med hög molekylvikt i halter över Naturvårdsverket generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) men under respektive riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM).

Öster om grönytan finns ytterligare ett område som identifierats som potentiellt förorenat, inom området ska verksamhet med bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier tidigare ha förekommit. Detta objekt är inte riskklassat.

I samband med utbyggnation av bostäder i Silverdalsområdet skedde en del urschaktning av massor. Inom grönytan finns underlag⁷ som visar att området har använts som upplag.

Om dessa massor lämnats kvar eller endast mellanlagrats på platsen är inte känt.

Massor som schaktades för gator, VA-ledningar, Kv. Morteln och Kv. Militären har använts för uppbyggnad av vägbank för Sollentunavägen. Föroreningsstatus på dessa massor är inte känd.

Figur 7. Utdrag ur länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden (EBH-stöd).

Områdena är riskklassade från 1, mycket stor risk till 4, liten risk. Ej riskklassade områden är markerade med E.

6PM Kompletterande miljötekniskmarkundersökning – Kv. Middagen, Silverdal, Sollentuna kommun. Bjerking AB. Daterad 2013-10-24.

7 Mail från Miljö- och hälsoskyddsinspektör Ann-Christine Granfors 2019-02-27

(11)

4.5 Vattenskyddsområde

Inget vattenskyddsområde förekommer inom området⁸. 4.6 Markavvattningsföretag

Inga markavvattningsföretag ligger inom fastigheten eller i anslutning till Silverbäcken⁹.

Recipient och statusklassificering

5.1 Edsviken

Recipient för det aktuella området är Edsvikens, se figur 8. Edsviken är klassad som vattenförekomst enligt Vattenmyndigheterna samt HVMFS 2017:20. Beslutad

klassificering från 2017 fastställer att Edsviken har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status, se tabell 2.

Figur 8. Vattenförekomsten Edsvikens utbredning samt placering i förhållande till det aktuella området, som är markerad med röd stjärna.

8VISS Vattenkarta 2019-02-27

9 Länsstyrelsens WebbGIS 2019-02-27

(12)

Tabell 2. Status och kvalitetskrav på Edsvikens ekologiska och kemiska status. Bedömningen är hämtad från VISS (2019¹⁰) och beslutad för förvaltningscykel 2 (2010-2016)

• Vattenförekomst: Edsviken SE655319-159981, Vattendrag

Ekologisk: Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög Status X

Kvalitetskrav X¹

Kemisk: Uppnår ej god God

Status X

Status utan överallt överskridande

ämnen X

Kvalitetskrav X²

1God ekologisk status till 2027

2Undantag med förlängd tidsfrist till 2027 för antracen och tributyltenn föreningar. Undantag med mindre stränga krav för bromerade difenyletrar samt kvicksilver och kvicksilver föreningar.

5.1.1 Ekologisk status

Den ekologiska statusbedömningen är baserad på bottenfauna (2011-2012), växtplankton (2007-2012) samt allmänna förhållanden och sommarvärden för näringsämnen och siktdjup (2007-2012).

Växtplankton uppvisar otillfredsställande status. Bottenfauna och BQI (Benthic Quality Index) som visar effekter av näringspåverkan uppvisar dålig status. Bottenfauna är därmed avgörande för statusbedömningen. Tiden för att uppnå målet god ekologisk status har förlängts till 2027, detta då målet inte kan uppnås till 2021 på grund av att över 60 procent av den totala tillförseln av näringsämnen kommer från utsjön.

5.1.2 Kemisk ytvattenstatus

De ämnen som inte uppnår god kemisk status i vattenförekomsten är kvicksilver,

antracen, polybromerade difenyletrar (PBDE) och tributyltenn-föreningar. Målet att uppnå god kemisk status har undantag med förlängd tidsfrist till 2027 för antracen och

tributyltenn-föreningar (TBT) samt undantag med mindre stränga krav för bromerade difenyletrar, kvicksilver och kvicksilverföreningar.

5.1.3 Miljöproblem och påverkanskällor

För Edsviken finns både miljöproblem och flera olika typer av påverkanskällor, både diffusa och punktkällor. Miljöproblemen utgörs exempelvis av förorenade sediment då höga halter av TBT uppmätts samt övergödning.

Enligt VISS¹¹ utgör följande påverkans källor en betydande påverkan för Edsviken.

• Förorenade områden är punktkällor som utgör en risk för sänkt status med anledning av zink, koppar och PFOS halter.

• Deponier är punktkällor som utgör en risk för sänkt status med anledning av PFOS, Bisfenol och metaller.

• Diffusa källor som urban markanvändning, jordbruk och skogsbruk utgör en risk för miljöproblem relaterade till övergödning pga. belastning av näringsämnen. Detta utgör en risk för sänkt status med anseende på totalkväve och totalfosfor.

• Transport och infrastruktur är en diffus påverkanskälla som bedöms ha betydande miljöpåverkan på recipienten. Vattenförekomsten kan ha betydande miljöpåverkan från dagvatten, detta baseras på att trafikintensiteten i minst ett av

10 https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA40513570

11https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA39248720

(13)

vattenförekomstens delavrinningsområden är hög. Ämnen som ofta förekommer i höga halter i dagvatten och där dagvatten därmed ensamt eller tillsammans med andra källor kan leda till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte nås är främst PAHer och metaller, som koppar, zink, bly och kadmium.

5.2 Stockholmsåsen-Silverdal

Det aktuella området ligger inom/i anslutning till grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Silverdal, se figur 9. Grundvattenförekomsten har god kemisk grundvattenstatus samt god kvantitativ status (beslutad 2017-02-23).

Figur 9. Grundvattenförekomsten Stockholmsåsen-Silverdal

5.2.1 Miljöproblem och påverkanskällor

Kända miljöproblem och påverkanskällor utgörs enligt VISS¹² av:

• Kreosot förorening konstaterad i både mark och grundvatten påträffad vid Helenelunds station och Kv. Hoppet, Helenelund.

• Markförorening med PAH, aromater, bly och koppar påträffad vid Kv. Middagen.

• Industrideponi – Svalgången med status Åtgärd enligt länsstyrelsens EBH-stöd

• Markfyllnad – På fastigheten Hyresgästen 3-4 har aromater (C10-C16) och PAH påträffats i grundvattnet i halter kraftigt över riktvärde för dricksvatten.

• Även saltade vägar inom tillrinningsområdet klassificeras enligt VISS som betydande påverkan med risk för miljöproblem relaterade till klorid/sulfat.

Teknisk avrinning

6.1 Befintlig avrinning

I dagsläget avleds dagvatten från flera olika områden till den aktuella grönytan, se figur 10. Två befintliga dagvattenledningar leds till grönytan. Det är dagvatten från området

12https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA39248720

(14)

nordöst om Sollentunavägen, vars utlopp nedan benämns som den norra

ledningsmynningen och dagvatten från bl.a. skogsmark, E4an och trafikplatsen samt en sträcka av järnvägen som leds via trafikverkets damm via en sumpskog och vidare till grönytan, denna ledning benämns nedan som södra ledningsmynningen.

Den norra och södra ledningsmynningen mynnar ut i ett dike som löper över grönytan vidare till inlopp i trumma norr om Kv. Murklan.

Utöver de flöden som tillförs grönyta sker avrinning även över den aktuella grönytan.

Detta område utgör ca 3 ha.

Figur 10. Teknisk avrinning för befintlig situation.

6.2 Planerad avrinning

Utöver de befintliga flödena planeras en framtida avledning av dagvatten från Kv.

Middagen och del av Kv. Herrgården nordöst om grönytan samt från lågpunkten i Helenelund till grönytan.

Från Kv. Middagen och del av Kv. Herrgården finns projekterad dagvattentrumma som avleder dagvatten från området till grönytan. I samband med utbyggnation av Kv.

(15)

Middagen kommer det befintliga flödet från den norra ledningsmynningen att ledas vidare via dagvattenledning till släppet i grönyta (enligt projekterad lösning i VA-plan).

Från Helenelund planeras en borrad självfallsledning som tillförs grönyta via någon typ av stigarschakt. Ungefärligt läge för detta redovisas i figur 11.

Figur 11. Framtida flöden som kan omhändertas i dagvattenanläggning i grönytan.

Flöden

Samtliga flöden som behöver omhändertas i grönyta finns sammanställda i tabell 3. De befintliga flödena är beskrivna i avsnitt 6 och det tillkommande är från lågpunkt i Helenelund.

För att dimensionera en dagvattenanläggning redovisas flöden för dimensionerande 30- och 100-årsregn. Flöden har hämtats ur tidigare utredningar eller beräknats utifrån kapacitet på befintlig trumma då avrinningsområde varit okänt samt beräknats med hjälp av StormTac (v.19.1.1), se beskrivning av beräkningar för respektive flöde i bilaga 1.

(16)

Tabell 3. Beräknade flöden för befintlig och planerad markanvändning inom planområdet.

Flöden

Klimatfaktor

Dimensionerande regn 30-år

(l/s)

100-år (l/s)

Helenelund 1,25 1720 2585

Kv. Middagen och del av Kv. Herrgården 1,25 800 1200

Befintligt norra ledningsmynningen 1,25 260 390

Befintligt södra ledningsmynningen - 250* 250*

Grönyta 1,25 100 500

Totalt 3110 4905

*Ledningsmynningens avrinningsområde okänt. Dimensionerande flöde beräknat som maxflöde genom befintlig trumma.

Förslag på utformning av damm och översvämningsyta

Grönytan öster om Sollentunavägen och söder om Kv. Middagen föreslås användas för omhändertagande av dagvatten från befintliga områden samt tillkommande från

Helenelund via den borrade självfallsledningen. Förslaget innefattar en permanent damm med omgivande översvämningsyta som möjliggör fördröjning av ett 100-årsregn. I den permanenta dammen sker rening och fördröjning medan översvämningsytans principiella funktion är att fördröja för att minimera översvämningsrisk.

En möjlig utformning av damm och översvämningsyta har tagits fram i denna utredning som visar på att lösningen är genomförbar. Om likvärdig rening och fördröjningskapacitet behålls kan utformning av damm och översvämningsyta ändras vid ett senare skede av projektet.

Förutsättningar

Nedan listas de förutsättningar och parametrar som damm och översvämningsyta förhåller sig till:

• Med inflödet om ca 4900 l/s och det strypta utloppet till Silverbäcken på max 100 l/s behöver 5300 m³ kunna omhändertas i översvämningsytan vid ett 100- årsregn. Utflöde från permanent damm har satts till 50 l/s (för kapacitetshöjande åtgärder i Silverbäcken se avsnitt 9).

• Djup på damm och översvämningsyta har maximalt satts till 1 meter. Det möjliga djupet har styrts av befintliga markhöjder på omgivande mark, lerlagrets

mäktighet med hänvisning till trycknivå för det undre grundvattenmagasinet (se avsnitt 4.2) och vattengångsnivåer på tillkommande flöden. Lägst vattengång har projekterad trumma med befintligt flöde från norra ledningsmynningen där vattengångsnivån är +24,9. För att undvika uppdämda ledningar har maxnivå på översvämningsytan satts till +24,9 vilket ger en dammbotten på +23,9. För att åstadkomma detta behöver schakt utföras.

(17)

• Flödet från Helenelund (via borrad självfallsledning) kommer behöva tillföras via stigarschakt¹³.

Utformning av damm och översvämningsyta

Utifrån ovanstående förutsättningar har ett förslag på damm och översvämningsyta tagits fram i StormTac. Förslaget innebär en permanent damm med ytan 0,2 ha med djupet 0,4 m vilket ger vattenvolymen 640 m³ och en total översvämningsyta på ca 1,35 ha med vattendjup 0,6 m vilket totalt kan fördröja 5300 m³. För att optimera rening föreslås en permanent damm med avlång form vilken ger en lång vattenväg och goda möjligheter till rening, se skissförslag i figur 12 och 13. I grönytans östra del är den befintliga marknivån ca +25-25,5 och en vall behöver anläggas för att hålla inne vattnet, se skiss av vall i figur 12. Skiss på förslag på damm och översvämningsyta redovisas även i bilaga 3.

Figur 12. Förslag på permanent damm och översvämningsyta med redovisade tillflöden.

13 Mailkonversation 2018-02-19 med Johan Lundberg AB

(18)

Figur 13. Schematiskt tvärsnitt över föreslagen damm och översvämningsyta. Där förkortningarna står för följande: A-area, V-volym, och h-höjd med index p som strå för permanent vattenyta och öy står för översvämningsyta. Qmax är maximalt flöde Qp är flöde från permanent vattenyta via strypt utlopp Modifierad från StormTac 2019.

Kapacitetshöjande åtgärder i Silverbäcken

Utflödet från dagvattenanläggningen föreslås att ledas till Silverbäcken, vilket är det befintliga dagvattenstråket som rinner genom Silverdal. Dagvattenstråket är ungefär 1,8 kilometer långt och har sin uppströms ände nära ängen bredvid Sollentunavägen i väster och mynnar ut i Edsviken i öster. Silverbäcken består av olika anordningar såsom kanal med granitmurar och diken och är på en sträcka kulverterad längs sin väg genom Silverdalsområdet. Längs sträckan rinner också vattnet genom ett antal trummor vid korsningar under vägar, broar och infarter samt passerar två dammar och två äldre stenbroar vid tomtinfarter. Översikt Silverbäcken visas på figur 6 i bilaga 2.

Den föreslagna dagvattenanläggningen kommer att begränsa utloppsflödet, men leder ändå till ett tillkommande flöde på upp till 100 l/s utöver dagens flöden till Silverbäcken.

För att höja kapaciteten i dagvattenstråket behöver ”flaskhalsarna” för flödet längs sträckan åtgärdas för att ta bort risken för översvämning av de gator och fastigheter som ligger närmast. Nedan anges de kapacitetshöjande åtgärder som rekommenderas:

• Trumman som korsar under Silverbäcksvägens bro, se figur 1 i bilaga 2.

Trumman av betong har dimension 600 mm och är förlagd mellan och under gabionkorgar (stenkassar) under bron. Trumman behöver dimensioneras upp till minst dimension 800 mm alternativt tas gabionkorgarna och trumman bort helt under bron.

• Kulvertering under aktivitetsfältet, se figur 2 i bilaga 2. Betongkulverten är ca 100 m lång och har dimensionen 600 mm. Kulverten ligger relativt flackt med en lutning på ca 0,6 %. Det rekommenderas att den uppdimensioneras upp till dimension ca 1000 mm alternativt kan ytterligare en kulvert läggas parallellt med den befintliga. Ytterligare ett alternativ är att ta bort kulverten och istället skapa ett öppet dike, dock får detta följden att man minskar ner tillgänglig aktivitetsyta på fältet.

• Vägtrumman under Rådanvägen, se figur 3 i bilaga 2. Den befintliga

betongtrumman har dimensionen 500 mm och bör dimensioneras upp till 600-800 mm.

• Vägtrumman under infart till fastigheten Muskedundret 1 bredvid Rådanvägen, se figur 4 i bilaga 2. Den befintliga betongtrumman har dimensionen 450 mm och

(19)

det rekommenderas att den dimensioneras upp till 600-800 mm. Vägtrumman ligger inne på privat fastighet.

• Trumman under motionsspår ca 50 m från Silverbäckens utflöde i Edsviken, se figur 5 i bilaga 2. Plasttrumman förefaller vara i mycket dåligt skick och bör bytas ut till trumma med en dimension av ca 600-800 mm.

Föroreningar och rening

Föroreningsinnehållet i dagvattnet har uppskattats genom beräkningar i StormTac (v.19.1.1), vilka baseras på schablonvärden för ämnen från olika typer av

markanvändning. Schablonhalterna innehåller stora osäkerheter och bör därför mer ses som en fingervisning än som exakta halter. För antaganden och resultat se bilaga 1.

I beräkningarna har reningsåtgärder inom planerade exploateringar i Helenelund inte beaktats för att ta höjd för att åtgärder inte anläggs och/eller har en bristande funktion. De reningssteg som har beaktats i beräkningen är sandfång som planeras i anslutning till inloppet till den borrade självfallsledningen från Helenelund och den föreslagna dammen.

I syfte att bedöma dagvattnets påverkan på recipientens möjlighet att uppnå Miljökvalitetsnormen jämförs beräknad halt vid utlopp från damm med de

recipientspecifika riktvärdena för Edsviken som tagits fram av Sollentuna kommun¹⁴. Tabell 4. Sammanställning över halter och rening i jämförelse mot recipientspecifikt riktvärde för Edsviken.

Ämne

Halt inlopp damm

(ug/l)

Reningseffekt damm

(%)

Halt utlopp damm

(ug/l)

Förslag till Riktvärden Edsviken

(ug/l)

P - Fosfor 112 72 31 70

N - Kväve 1100 37 707 1500

Pb - Bly 4,6 90 0,47 3

Cu - Koppar 15 80 3 9

Zn - Zink 32 88 4 15

Cd - Kadmium 0,19 71 0,056 0,3

Cr - Krom 3 85 0,49 8

Ni - Nickel 2 81 0,42 6

Hg - Kvicksilver 0,020 56 0,009 0,07

SS - Susp ämnen 20 300 90 2030 60 000

Olja 226 49 115 500

PAH16 0,18 86 0,025 -

BaP - Bensoalfapyren 0,012 86 0,002 0,05

14Riktvärdena är ett förslag som tillsammans med ny vattenplan kommer eventuellt antas av politiker i slutet av 2019. Sollentuna kommun har även tagit fram handlingen Hantering av dagvatten i Sollentuna. I denna diskuteras både nuvarande och alternativa sätt hatt hantera dagvattenfrågan. Ett av de alternativa sätten som presenteras är recipientspecifika riktvärden.

(20)

Resultat av utförda beräkningar med schablonvärden indikerar oacceptabla halter, med hänvisning till de recipientspecifika riktvärden, av föroreningar och näringsämnen vid dammens inlopp. Rening i damm visar på en betydande reducering av föroreningar.

För dagvatten som renats i föreslagen damm är bedömningen att detta uppfyller de recipientspecifika riktvärdena för utsläpp i Edsviken. Beräkningen har inte beaktat reningsåtgärder som föreslagits inom kvartersmark från Helenelund. Om åtgärder anläggs och erforderlig drift utförs för att säkra god funktion är den beräknade

belastningen av föroreningar och näringsämnen från Helenelund en överskattning. Vidare har inte heller den rening som sker i Silverbäcken innan utloppet i Edsviken beaktats.

För att god ekologisk status ska kunna nås till 2027 behöver åtgärder för att minska näringsbelastningen genomföras till 2021. I VISS anges förbättringsbehov avseende näringsämnen som visar den reduktion som behöver uppnås för att god ekologisk status ska kunna uppnås. För Edsviken anges ett förbättringsbehov för totalfosfor på 42% och totalkväve på 26%. Beräkning av rening i damm visar på större reduktion än

förbättringsbehoven med en reduktion av totalfosfor på 72% och totalkväve på 37%, Sammantaget är bedömningen att dagvattenflödet från dammen inte försvårar Edsvikens möjlighet att uppfylla miljökvalitetsnormen.

Diskussion och behov av vidare utredning

11.1 Dammnivåer

Med föreslagna nivåer på dammbotten och dammens maxnivå behöver schakt i grönyta utföras för att omhänderta samtligt tillkommande dagvatten vid ett dimensionerande 100- årsregn Nivåerna är satta för att undvika dämning av ledningar.

I samband med projektering kan dammbotten och dammens maxnivå möjligtvis ändras i syfte att minska omfattning av schakt, förutsatt att fördröjningskapacitet och reningseffekt behålls.

De lägsta utloppen till dammen är den norra ledningsmynningen via projekterad trumma (på vattengångsnivå +24,9) och den södra ledningsmynningen via befintlig via befintlig trumma (där maxnivån för uppdämning utan att orsaka bakåtflöde till sumpmark är +25,3). I föreslagen utformning (se avsnitt 8) är dammbotten på +23,9 med maxnivå +24,9, dvs samma nivå som vattengångsnivå för utlopp från projekterad trumma från norra ledningsmynningen. Vilket innebär att ingen uppdämning i befintlig trumma vid södra ledningsmynningen sker. Enligt SEOM kan den södra befintliga trumman med vattengångsnivå +25,38 i väster och +25,21 i öster tillåtas bli något uppdämd.

Vid eventuell ändring av dammens nivåer finns två scenarier:

• Dammens maxnivå mellan +24,9 och +25,3. Detta kräver att projekterad trumma för flöde från norra ledningsmynningen tillåts dämmas upp. Ger även

uppdämning i befintlig trumma vid södra ledningsmynningen, men inget bakåtflöde till sumpmark.

• Dammens maxnivå över +25,3. Detta kräver att projekterad trumma för flöde från norra ledningsmynningen tillåts dämmas upp samt förbiledning av flöde från södra ledningsmynningen för att inte ge bakåtflöde till sumpmark. Förbiledningen kan ske i separat dike eller kulvert med påsläpp på befintlig dagvattenledning norr om Kv. Murklan. Flödet från den södra ledningsmynningen bedöms vara rent då rening sker i dammar och i sumpmark. Vid en sådan lösning behöver därför fördröjning snarare än rening säkerställas för att inte öka flödet nedströms, vilket exempelvis kan göras via rörmagasin.

(21)

11.2 Markförhållanden

För att säkerställa förhållanden med jordarter och grundvatten inom grönytan bör en geoteknisk utredning utföras, vilken bör ligga till grund för den slutliga utformningen av dammen samt fastställa eventuella behov av markförstärkningar.

Utöver en geoteknisk undersökning bör även en miljöteknisk markundersökning utföras för att undersöka om det förekommer markföroreningar inom damm- och

översvämningsytan. Detta för att utreda om det finns markföroreningar som kan spridas via dagvattnet samt säkerställa en korrekt hantering av massor vid anläggning av dammen. I denna utredning förutsätts att markföroreningar inom de olika

tillrinningsområden hanteras inom respektive område så att det inte riskerar att spridas via dagvattnet.

Slutsats

I samband med utbyggnation av kvarter och tvärbana i Helenelund kommer dagvatten från lågpunkt att behöva omhändertas. Ett alternativ är omhändertagande via avledning till grönyta i Silverdal som planeras att göras via en borrad självfallsledning.

För den aktuella grönytan i Silverdal har flöde från Helenelund samt andra befintliga och tillkommande flöden beräknats. En dagvattenanläggning med damm, i syfte att rena dagvatten, och en översvämningsyta, i syfte att fördröja 100-årsregn, har föreslagits.

Förslaget innebär en permanent damm med ytan 0,2 ha och en översvämningsyta på totalt ca 1,35 ha, vilket ryms inom den aktuella grönytan.

Från anläggningens utlopp rinner dagvattnet till Edsviken via Silverbäcken. Edsviken är en klassad vattenförekomst där recipientspecifika riktvärden för tillflöden av dagvatten finns framtagna. Vid dammens utlopp (till Silverbäcken) uppfyller de beräknade

föroreningshalterna de recipientspecifika riktvärdena. Vidare sker rening i Silverbäcken innan dagvattnet tillförs recipienten. Med bakgrund av detta är bedömningen att dagvattenflöde från föreslagen damm inte minskar Edsvikens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormen.

Sammantaget är bedömningen att dagvattenflöde vid 100-årsregn från Helenelund och övriga tillrinnande områden kan omhändertas i föreslagen översvämningsyta. Vidare är bedömningen att om damm utförs i enligt med förslag erhålls en god rening och möjligheten för Edsviken att uppnå miljökvalitetsnormen försvåras inte.

Bjerking AB

Eleonore Lövgren och Lisa Öborn

Granskad av

Jan – Åke Axelsson Uppdragsansvarig

Eleonore Lövgren Telefon 010-211 84 97 Eleonore.lovgren@bjerking.se

Digitalt signerad av Eleonore Lövgren Datum:

2019.03.07 10:21:44+01'00'

(22)

Bilaga 1 – Beräkningar

Beräkning av flöden och föroreningar

Beräkning av flöden och föroreningar redovisas i denna i bilaga. Beräkningarna är uppde- lade för respektive område. I tabell 1 redovisas en sammanställning av samtliga flöden. I figur 1 visas en schematisk skiss över teknisk avrinning med befintliga och framtida flö- den. I figur 2 syns områden som tillrinner grönytan. I tabell 10 och 11 redovisas en sam- manställning över halter och mängder föroreningar. I tabell 12 redovisas halt vid inlopp till damm.

Tabell 1. Dimensionerande flöden vid 30- och 100-årsregn för samtliga tillrinnande flöden till grön- yta.

Flöden Klimat-

faktor

(l/s)

100-år (l/s)

Helenelund 1,25 1720 2585

Kv. Middagen och del av Kv. Herrgården 1,25 670 1000

Befintligt, norra ledningsmynningen 1,25 260 390

Befintligt, södra ledningsmynningen * 230 230

Grönyta 1,25 100 500

TOTALT 3110 4905

*Ledningsmynningens avrinningsområde okänt. Dimensionerande flöde beräknat som maxflöde genom befintlig trumma.

Figur 1. Schematisk skiss över teknisk avrinning för framtida situation.

(23)

Figur 2. Områden i anslutning till grönyta som tillrinner till grönyta samt flöde från Helenelund. Om- råde som ger befintligt flöde till södra ledningsmynningen är okänt, varför ingen områdesmarkering redovisas.

Kv. Middagen och del av Kv. Herrgården

Beräkningar av flöden och föroreningar har utförts i enlighet med rekommendationer från Svenskt Vattens publikation P110. Beräkningarna har utförts i StormTac Web v19.1.1 An- tagna markanvändningar och parametrar samt dimensionerande flöden redovisas i tabell 2 och 3. Markanvändningar och avrinningskoefficienter baseras på dagvattenutredning från Novamark 2014. I denna utredning utgör deras utredningsområdet Kv. Middagen in- klusive gata och del av Kv. Herrgården. Resultat av föroreningsberäkningar redovisas i tabell 10 och 11.

Tabell 2. Avrinningskoefficienter ᵩ och area per markanvändning [ha].

Markanvändning Radhus Flerfamiljshus Lokalgata GC- väg

Park Totalt

ᵩ 0,4 0,4 0,8 0,8 0,4 -

Area (ha) 0,51 1,02 0,6 0,6 0,8 3,5

(24)

Tabell 3. Rinnsträckor, rinnhastigheter och dimensionerande regnvaraktigheter och dimension- erande flöden.

Klimatfaktor fc 1,25

Rinnsträcka m 120

Rinnhastighet m/s 0,50

Dimensionerande regnvaraktighet min 10

Dimensionerande flöde 30-årsregn l/s 800

Figur 3. Utdrag ur detaljplan för Kv. Middagen t.v. och området som tillför flöde till grönytan vilket innefattar Kv. Middagen, gata och del av Kv. Herrgården t.h.

Flöde Helenelund

Flöden är en sammanställning från WSP:s dagvattenutredning (daterad 2017-12-19) och redovisas i tabell 4. Beräkningar av föroreningar har utförts i StormTac Web v19.1.1 An- tagna markanvändningar baseras på WSP:s dagvattenutredning (daterad 2017-12-19) och redovisas i tabell 5. Resultat av föroreningsberäkningar redovisas i tabell 10 och 11.

(25)

Tabell 4. Dimensionerande flöden för Helenelund. Sammanställning från WSP 2018.

Flöden

Klimatfaktor

(l/s)

100-år (l/s)

Allmän platsmark Kv. Hoppet 1,25 400 600

Kvartersmark Kv. Hoppet 1,25 490 730

Omkopplat Eriksbergsskolan 1,25 370 570

Omkopplat öster om järnvägen 1,25 240 360

Kista /tvärbanan väster om E4:an 1,25 85 125

Allmän platsmark Södra Kilen 1,25 135 200

TOTALT 1720 2585

Tabell 5. Markanvändningar som föroreningsberäkningar baseras på. Sammanställning från WSP 2018.

Område/

Markanvänd- ning

Gata Lokal-

väg Torg GC-

väg Ban-

vall

Gräs-

yta Tak Hårdgjort (betong)

Park- ering

Grus- yta

Kvarter utan väg

Allmän mark

Kv. Hoppet 0,5 0,25 0,2 0,25 0,4 - - - - -

Kvartersmark

Kv. Hoppet - - - - - - - - - 2,1

Omkopplat

Eriksergskolan - - - - 0,38 0,27 1,05 - 0,21 -

Omkopplat

Järnvägen - - - - 0,99 0,17 0,6 - - -

Södra Kilen 0,19 - 0,18 - - - - 0,06 - -

Tvärbana Väs-

ter - - 0,18 0,12 - - - - - -

TOTALT 0,59 0,25 0,56 0,37 1,77 0,44 1,65 0,06 0,21 2,1

Tabell 6. Schablonvärden för rening för planerat sandfång vid Helenelund.

Reningseffekt

(%) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Sandfång 50 35 70 40 70 80 60 90 45 74 80 80 80

Befintligt flöde - Norra Ledningsmynningen

Beräkningar av flöden och föroreningar har utförts i enlighet med rekommendationer från Svenskt Vattens publikation P110. Beräkningarna har utförts i StormTac Web v19.1.1 Hela området har tilldelats markanvändningen radhusområde med avrinningskoefficien- ten 0,3. Detta baseras på bedömning utifrån ortofoto. Övriga parametrar och dimensionerande flöde redovisas i tabell 7. Resultat av föroreningsberäkningar redovisas i tabell 10 och 11.

(26)

Tabell 7. Rinnsträcka, rinnhastighet och regnvaraktighet och dimensionerande flöden.

Befintligt flöde - Norra ledningsmynningen

Klimatfaktor fc 1,25

Rinnsträcka m 260

Rinnhastighet m/s 0,50

Dimensionerande regnvaraktighet min 10

Figur 4. Område från vilket dagvatten avleds till den norra ledningsmynningen.

Befintligt flöde – Södra ledningsmynningen

För det befintliga flödet via den södra ledningsmynningen (trumma under Sollentunavä- gen) är det tekniska avrinningsområdet okänt. I området ingår bla skog, grönytor och Tra- fikverkets vägar med tillhörande dagvattendammar. Utifrån markhöjder bedöms det även att flöde från ”övrig Kilen” (den del av Kilen som inte avrinner mot lågpunkt i Helenelund och ingår i Helenelundsflödet) avrinner mot trumman. Innan trummans inlopp finns en sumpmark belägen som bedöms utgöra en god rening på dagvattnet.

Flödet har därför beräknats som det maxflöde som kan komma genom trumman. Det har utförts med ekvationen Colebrook. White PF med ingångsvärden i tabell 8. Då det är okänt vid vilket regn trumman går på maxkapacitet har maxflödet använts för både 30- och 100-årsregn vid dimensionering av damm och översvämningsyta.

Det vatten som flödar genom trumman bedöms vara relativt rent då vägvatten passerat rening i dagvattendammar, övrigt flöde bedöms utgöras av flöde från skogs- och park- mark samt passagen via sumpmarken innan inlopp i trumma.