2019
Kartläggning av de ungdomar som Fältgruppen City möter i sitt uppsökande arbete
Bakgrund
Fältgruppen City består av sex socialsekreterare som arbetar uppsökande med ungdomar i åldern 13-21 år. Arbetet sker dagtid, kvällar och helger. Målet med arbetet är att få kunskap om och etablera kontakt med de ungdomar som frekvent uppehåller sig i citymiljöer och har eller är i riskzonen för sociala problem och utsatthet. Fältgruppen arbetar utifrån vistelsebegreppet, vilket innebär att vi arbetar med ungdomar från alla stadsdelar och kranskommuner, så till vida att dessa stadigvarande uppehåller sig i Göteborgs citymiljöer.
Fältgruppen arbetar för att dessa ungdomar ska få det stöd som behövs utifrån varje ungdoms individuella behov.
Merparten av det uppsökande arbetet sker i Nordstan. Arbetet bedrivs också vid centralstationen, Nils Ericssonterminalen, Brunnsparken samt området kring Västra Nordstan.
Under en vanlig arbetskväll ser Fältgruppen City mellan 60-90 ungdomar och har samtalskontakt med cirka 40 personer per kväll, på fredags- och lördagskvällar ser vi 90-130 ungdomar.
Under de senaste tre åren har det mediala intresset för Nordstan ökat. Nordstan har, genom att vara en central mötesplats tillgänglig för allmänheten, alltmer kommit att diskuteras utifrån bristande trygghet samt porträtterats som en vålds- och brottsfrämjande miljö.
Kartläggningen kan ge en fördjupad bild kring de ungdomar som vistas i Nordstan.
Nordstan
Nordstan är ett av Europas största inomhuscentra. Affärerna i Nordstan har öppet till klockan 20:00 på vardagar och till klockan 18:00 på lördagar och söndagar. Efter att affärerna stängt hålls Nordstan öppet till 24:00 för förbipasserande, då stängs Nordstan för förbipasserande och öppnar igen klockan 05:30. Miljön i och omkring Nordstan förändras betydligt när butikerna har stängt. Då konsumenterna försvinner blir vuxennärvaron avsevärt mindre.
Antalet ungdomar som vistas i Nordstan efter att butikerna har stängt varierar, men majoriteten har lämnat köpcentret en till två timmar efter stängning på vardagar och något senare på helger. Det är Fältgruppen Citys erfarenhet att de ungdomar som stannar kvar efter affärernas stängning många gånger inte har någon annanstans att ta vägen, ungdomar som
2019
inte kan eller vill åka hem, hemlösa och personer med missbruksproblematik. I Nordstan förekommer kriminalitet, liksom i de flesta stora shoppingcentra och publika miljöer.
Syfte och mål
Kartläggningen ska ge underlag om situationen för ungdomar som uppehåller sig i Nordstan och görs på uppdrag av social resursnämnd. Syftet är att ta reda på varför ungdomar uppehåller sig i Nordstan, hur deras livssituation och mående ser ut samt i vilken utsträckning ungdomar får sina behov tillgodosedda. Resultatet ska ligga till grund för bedömning av behov och ge underlag för fortsatt planering av stöttande åtgärder för ungdomar.
Metod och genomförande
Kartläggningen genomfördes under vecka åtta och nio år 2019. Vi vistades i Nordstan drygt 30 timmar fördelat på åtta vardagskvällar mellan 17:00 - 21:30. Tiderna är grundade i erfarenheten av att det är mellan dessa tider som flest ungdomar vistas i Nordstan och det sammanfaller med den ordinarie tiden för uppsökande arbete för Fältgruppen City. Det var två team ute varje kväll, där det ena teamet arbetade med ordinarie uppsökande arbete och det andra teamet genomförde kartläggningen. Fältgruppen City tog under dessa två veckor in timvikarier som arbetade uppsökande med en ordinarie personal, medan två ordinarie personal genomförde intervjuer. För att få ihop schemat så gjorde några av den ordinarie personalen extra kvällspass dessa veckor. Vid de tillfällen då en ordinarie personal var sjuk kunde tre personer gå ut samtidigt. Då genomförde en fältarbetare ordinarie arbete tillsammans med timvikarien, medan den andra fältarbetaren hade möjlighet att intervjua ungdomar. Kartläggningen genomfördes genom uppsökande arbete i syfte att få kontakt och information från så många ungdomar som möjligt bland dem som ingår i fältgruppens målgrupp.
Fältgruppen har varit öppen inför intervjuungdomarna med att frågorna ställts i syfte att ta reda på ungdomsgruppens situation och att kartlägga i vilken utsträckning ungdomar får sina behov tillgodosedda. Vi har berättat för de intervjuade att kartläggningen genomförs anonymt men att vi också enligt lag har en professionell skyldighet att anmäla till socialtjänsten om det uppkommer information som gör att vi känner oss oroliga för en ungdom. Vi vill påpeka att kartläggningen speglar hur det har sett ut i Göteborgs citymiljöer under vecka åtta och nio år 2019 och ger en antydan om situationen och vilka behov som finns bland den ungdomsgrupp som Fältgruppen City möter.
2019
För att komplettera och bredda den bild som ungdomarna själva ger genom intervjuerna, har Fältgruppen City valt att lyfta in egna reflektioner från det uppsökande arbetet. För att hålla isär ungdomarnas svar och fältgruppens intryck av Nordstan och målgruppen, har vi valt att tydligt skriva ut vad som är fältgruppens reflektioner i den löpande texten.
Svårigheter
Fältgruppen City vet sedan tidigare att en del av de ungdomar i målgruppen som fältgruppen möter i sitt arbete upplever misstro och misstänksamhet gentemot myndighetspersoner.
Fältgruppen är medvetna om att det finns enskilda individer som vi har svårt att etablera kontakt med mot bakgrund av detta. Majoriteten av de tillfrågade ungdomarna har valt att svara på kartläggningens frågor, men en del ungdomar har valt att tacka nej till att delta i kartläggningen. Bristande intresse, tidsbrist eller misstänksamhet har varit orsaker till att ungdomar valt att inte ställa upp på att bli intervjuade. Kartläggningen genomfördes i direkt anslutning till polisens insats i Nordstan under sportlovsveckan. Tidigare år har detta påverkat antal intervjuer som vi fått i kartläggningen, men i år upplevdes polisens insats inte påverka antalet intervjuer nämnvärt. Däremot kan polisens insatts ha påverkat vilka ungdomar vi fått tillfälle att intervjua.
Förutsättningar
Fältgruppen City har i sitt ordinarie fältarbete en god kännedom om ungdomsgruppen som vistas i citymiljöer. De flesta ungdomar som uppehåller sig i Nordstan har också god kännedom om Fältgruppen City och vet att man kan få stöd och hjälp via oss. Fältgruppen blir ofta uppsökta av ungdomar som söker råd och stöd. Dessa förutsättningar har möjliggjort de genomförda intervjuerna och därmed själva kartläggningen.
2019
RESULTAT
Nedan kommer resultaten av intervjuerna redovisas. Efter flera resultat har fältgruppen gjort egna kommentarer till det som har framkommit i kartläggningen. Kommentarerna är baserade på en lång erfarenhet av att arbeta med ungdomar i Nordstan och uppsökande arbete.
Rapporten avslutas sedan med dragna slutsatser utifrån resultatredovisningen.
Ålder och könstillhörighet
Fältgruppen City intervjuade under kartläggningsperioden totalt 78 ungdomar och av dessa identifierade sig 19 personer som tjejer och 58 personer sig som killar och en person som annat. I kartläggningen har vi på grund av möjligheten till anonymitet inte redovisat resultatet från den person som identifierat sig som Annat, när vi har analyserat killars och tjejers resultat separat. Personen som uppgett Annat finns med i alla analyser där vi sammanställt hela materialet. De yngsta ungdomarna var 14 år och den äldsta var 25 år. Tre personer uppgav att
Ålder Totalt antal ungdomar
Antal tjejer
Antal killar
14 4 2 2
15 8 5 3
16 7 4 3
17 16 3 13
18 6 1 5
19 10 1 9
20 20 3 17
21 4 0 4
22 1 0 1
23 1 0 0
24 0 0 0
25 1 0 1
Totalt 78 19 58
2019
de blivit uppskrivna till myndig ålder av Migrationsverket. Medelåldern på svarande är 18,1 år där medelåldern bland tjejerna är 16,6 år och killarna 18,8 år.
Födelseland
Knappt en fjärdedel av de ungdomar som deltagit i kartläggningen är födda i Sverige och drygt tre fjärdedelar är utlandsfödda. Det finns en stor spridning på födelseland mellan de ungdomarna som är utlandsfödda, men antalet personer som är födda i Syrien, Afghanistan, Iran och Somalia är något fler. Det är tydligt att en majoritet som identifierar sig som tjejer är födda i Sverige, men till skillnad från förra årets kartläggning har även tjejer med andra födelseländer än Sverige intervjuats. Bland de som identifierar sig som killar är spridningen större än hos tjejerna, flest kommer från Syrien och Afghanistan, men flera är svenskfödda.
2019
Vistelsetid i Sverige Antal
0-1 år 0
1,5-3 år 7
3-5 år 34
5-10 år 12
10 år eller mer 7
Totalt 60
Av de 60 ungdomar som är födda i ett annat land än Sverige svarade samtliga individer på frågan om hur länge de varit i Sverige. De ungdomar som varit i Sverige kortast tid uppskattade att de varit här i 1,5-3 år och de ungdomar som varit här längst uppger att de varit i Sverige i tio år eller mer. Nästan 60 procent av de utlandsfödda ungdomarna uppger att de varit i Sverige 3-5 år. Av de personer som är födda utanför Sverige identifierar sig 85 procent i undersökningen som killar.
Födelseland Antal Tjejer Killar
Syrien 22 3 18
Sverige 18 11 7
Afghanistan 11 0 11
Iran 6 1 5
Somalia 4 1 3
Palestina 3 0 3
Irak 2 1 1
Libyen 2 0 2
Albanien 2 0 2
Marocko 1 0 1
Litauen 1 0 1
Etiopien 1 1 0
Pakistan 1 0 1
Filippinerna 1 0 1
Indonesien 1 1 0
Saudiarabien 1 0 1
Finland 1 0 1
Totalt 78 19 58
2019
Juridisk status
I kartläggningen tillfrågades ungdomarna om juridisk status och eventuell kontakt med Migrationsverket.
Alla tjejer utom två har svenskt medborgarskap, de två som inte är svenska medborgare har permanent uppehållstillstånd (PUT1) medan det bland killarna är större spridning. Av de 58 killar som deltog i kartläggningen är det 24 personer (41 %) som har medborgarskap. 21 personer har permanent uppehållstillstånd (PUT), fem personer har tillfälligt uppehållstillstånd (TUT2), fyra personer är i asylprocess och väntar på besked, två personer har uppgett att de är papperslösa, en person har inte svarat och en person hade svårt att uppge vilken status den hade. De två sistnämnda återfinns under övrigt i diagrammet över killgruppen. Så här beskriver en ungdom hur det känns med tillfälligt uppehållstillstånd.
“Jag sov i en kyrka innan jag fick uppehållstillstånd med gymnasielagen3 och då fick inte jag bo där längre. Nu får jag sova där igen för de förstår att jag inte kan hitta någon annanstans
att bo och då har jag fått sova ute. Men det är svårt att fixa skolan när jag inte har ett bra ställe att bo på och då kanske jag inte får stanna när jag måste söka uppehållstillstånd igen.”
1 Permanent uppehållstillstånd, PUT. En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent
uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige.
2 Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT. Ett uppehållstillstånd som bara gäller för en viss tid. Jämför med permanent uppehållstillstånd.
3 Lagen om ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande, den så kallade gymnasielagen, trädde i kraft den 1 juli 2018. De nya bestämmelserna i gymnasielagen innebär att personer som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning kan få uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om de uppfyller vissa övriga krav.
2019
Det finns en stor oro hos de som har fått tillfälliga uppehållstillstånd. Det vi kan se är att oron kring huruvida en ska få stanna i Sverige eller inte fortsätter även om de för tillfället får stanna i Sverige. Där är en skillnad jämfört med de som har PUT.
Tillhörighet
I kartläggningen efterfrågades vilken kommun och/eller stadsdel som ungdomarna är hemmahörande i. Frågan ställdes med syftet att utröna om det finns en geografisk spridning av de ungdomar vi möter eller om det finns en överrepresentation på ungdomar från ett visst område. I resultaten har tillhörigheten kategoriserats utifrån var ungdomen uppger att denne bor och om denne har ett långvarigt boende i det området.
Totalsumman är högre än antalet respondenter. Det beror på att fyra personer återfinns i både saknar fast boende och i några av Göteborgs stadsdelar.
Tillhörighet Antal
Angered 9
Askim-Frölunda-Högsbo 3
Centrum 3
Lundby 8
Majorna-Linné 3
Norra Hisingen 2
Västra Göteborg 1
Västra Hisingen 3
Örgryte-Härlanda 11
Östra Göteborg 2
Kranskommun 23
Övrig kommun 4
Saknar fast boende 10
Totalt 82
2019
Majoriteten av ungdomarna som deltagit i kartläggningen har sin hemvist i Göteborg, men fältgruppen möter också en stor andel ungdomar som har sin hemvist i en annan närliggande kommun. Ungdomarna som är hemmahörande i Göteborgs kommun kommer från olika stadsdelar med en viss betoning på Angered, Lundby och Örgryte-Härlanda. De ungdomar som är hemmahörande i kranskommuner har sin hemvist i Kungälv, Mölndal, Lerum, Ale, Härryda samt Partille. Fyra personer har hemvist i andra kommuner i Västra Götaland.
I kategorin ”Saknar fast boende” finns de ungdomar som uppgivit att det inte finns ett boende som ungdomen kan anses vara hemmahörande i. Exempel på detta kan vara när en ungdom uppger att denne sover hos olika kompisar eller bekanta fler gånger i veckan eller månaden, då det saknas ett stadigvarande boende. Fyra av personerna i kategorin “Saknar fast boende”
har uppgivit att de tillhör en av stadens stadsdelar, men personerna har inget boende där den kan anses vara hemmahörande. Det kan handla om att de tidigare bodde i stadsdelen eller fortfarande har kvar kontakt med socialtjänsten i stadsdelen.
Att det finns en stor spridning av de stadsdelar och kranskommuner som ungdomarna tillhör speglar den bild fältgruppen historiskt sett erfar. Vilka stadsdelar och kranskommuner som flest ungdomar tillhör har varierat över tid och kommer sannolikt fortsätta att skifta.
Anledningar till att målgruppen vistas i Nordstan
Anledningarna till att ungdomar samlas i Nordstan kan vara många, allt från hemlöshet och brist på andra fritidssysselsättningar till att söka ett umgänge och en gemenskap utanför skolan och hemmet. En del är i Nordstan för att handla eller äta och passerar Nordstan på väg till och från skola och fritidsaktiviteter, medan andra ungdomar uppehåller sig under längre tid. Majoriteten av de som deltagit i kartläggningen uppger att de kommer till Nordstan för att träffa kompisar. Många uppger också att de är i Nordstan för att spana efter “tjejer” eller för att möta upp sin partner. Många säger också att de vill träffa nya människor. Såhär uttrycker två ungdomar det.
“Jag har inget att göra, så jag kommer hit för att träffa vänner. Alla brukar hänga här, så vi alla hänger här, alla jag känner.”
“Jag hänger i Nordstan för att träffa vänner, chilla och för att haffa tjejer.”
Nordstan upplevs som en mittpunkt där många vänner väljer att träffas eftersom det är ungefär lika långt för alla att ta sig till. Andra anledningar till att träffa sina kompisar i Nordstan är att ungdomar upplever att de inte har något att göra där de bor eller inte har någon annanstans att ta vägen när livssituationen inte är ordnad. Det kan bero på att de av någon
2019
anledning inte trivs i sin hemmiljö eller att de helt enkelt inte har något hem. Några ungdomar som vi träffar i Nordstan säger så här.
“Alla kompisar är här. Det är ett soft ställe. Man kan släppa alla problem hemma och komma hit.”
“Jag är hemlös så det är ett ställe att vara på under dagen och kvällen när jag inte vet vart jag ska ta vägen. Då träffar jag även kompisar som jag kanske kan hitta sovplats
hos för natten. Jag har liksom ingen annanstans att vara.”
“Jag tänker att jag inte har någon bra framtid, därför går jag bara runt.”
Flera personer uppger att de vistas i Nordstan på grund av att de inte har något annat ställe att gå till eller för att försöka få en sovplats för natten hos någon kompis. Många uttrycker också att de vistas i Nordstan för att de inte trivs i skolan eller för att de inte har någon skola att gå till. Nordstan upplevs av vissa som en anonym plats, där en får vara i fred, men också som en tillflyktsort från något annat. Så här uttrycker en ungdom det.
“Det är ett avbrott i tankeverksamheten. Jag har ångest och mycket tankar kring livet överlag. Nordstan är lättillgängligt, anonymt och lätt att smälta in. Det är ingen som
märker om man är där många timmar i sträck.”
Ett fåtal ungdomar har uppgett att de är i Nordstan för att tjäna pengar. Det sker oftast genom drogförsäljning. Det kan vara ett sätt att tjäna pengar när personer upplever att inget annat sätt är möjligt. Fältgruppens erfarenhet är att de som uppger att de säljer droger sällan har några bra valmöjligheter och därför väljer en del att börja med olika former av kriminalitet för att överleva. Valet i sig innebär sällan att personerna faktiskt vill sälja droger, men deras andra alternativ kan exempelvis bestå av att utföra inbrott och rån eller prostituera sig.
“Jag är här för att tjäna pengar. Om jag säljer droger här så får jag lite pengar att leva på.”
Utifrån Fältgruppen Citys erfarenhet så vistas majoriteten inte i Nordstan efter att affärerna har stängt eller så går de från stan cirka en timme efter att butikerna stängt. De som befinner sig i Nordstan senare på kvällen har vanligtvis ingen bättre stans att ta vägen och dröjer sig därför kvar på platsen. Fältgruppens erfarenhet är att Nordstan traditionellt sett är en plats där unga från hela Göteborg samlats. Femmanbarnen och emotrappan är olika namn som refereras till när social problematik som kvällstid varit kopplad till Nordstan omtalas.
Subkulturerna och ungdomsgrupperingarna förändras med jämna mellanrum men den gemensamma nämnaren har hela tiden varit att ungdomarna ofta upplever utanförskap i sin hemmiljö samt att hemmiljön ibland upplevs värre än den miljö de vistas i på Nordstan. Därav
2019
söker ungdomarna sig ofta till Nordstan och möter där andra med liknande erfarenhet av social problematik och psykisk ohälsa.
Målgruppens känsla av trygghet och otrygghet
I kartläggningen tillfrågade vi ungdomarna huruvida de upplever känslor av trygghet eller otrygghet under sin vistelse i Nordstan samt om det finns faktorer som spelar in att ungdomarna känner trygghet respektive otrygghet.
41 personer anger att de känner sig trygga, 14 personer att de känner sig otrygga och 21 personer att de upplever både trygghet och otrygghet. Två personer svarade inte på frågan.
Det är ungefär lika många killar som tjejer som upplever trygghet respektive otrygghet i Nordstan.
Av de ungdomar som deltagit i kartläggningen så uppger mer än hälften att de känner sig trygga i Nordstan. Väldigt många av dem uppger att de känner sig trygga på grund av att de känner många i Nordstan och att det skapar känslor av trygghet, samt att de är tillsammans med sina vänner som de hoppas skulle ingripa om någonting skulle hända. Så här uttrycker några ungdomar sig.
“Jag känner mig trygg med kompisar som backar upp mig.”
2019
“Jag känner äldre människor här så det gör mig trygg. Jag vet vem jag kan gå till om jag behöver hjälp.”
Från vissa ungdomar går det att urskilja att de känner sig trygga men att det beror på vilka människor som de känner och kan få hjälp av om något skulle inträffa. Andra ungdomar uttrycker att de känner sig trygga på grund av deras egen påverkan.
“Jag behandlar alla med respekt, då får jag respekt. Jag har inte haft problem här.”
“Jag klär mig som en punkare. Ingen vågar göra något då.”
Vissa ungdomar uttrycker att det beror på vilken tid de vistas i Nordstan om de känner sig trygga eller inte. Dagtid upplevs av de flesta som tryggare än kvällstid, men det finns dem som känner sig otrygga oavsett tidpunkt i Nordstan.
“Jag känner mig trygg på dagen för då är det mer folk.”
Huruvida poliser och ordningsvakter utgör en trygghet eller otrygghet råder det delade meningar om. Många ungdomar uppger att känslan av otrygghet i Nordstan är beroende av väktare, vakter och polisers närvaro och agerande i Nordstan. De uppger att de känner sig utpekade som kriminella av väktare, vakter och polis på grund av sitt utseende och härkomst.
Vidare uppger de att de känner sig behandlade på ett kränkande och hårdhänt sätt som inte är relevant till situationen, vilket skapar otrygghet i mötet med dem i Nordstan. Det finns även ett fåtal som är rädda för polisen på grund av att de lever som papperslösa.
“Det finns mycket narkotika. Ibland tar polisen dom som inte har gjort något. Det finns många poliser som inte är bra. Behandlar inte människor som dom ska behandlas. Tror
att alla säljer hasch. Dom pratar med dig som om dom inte tror på dig.”
“Vakter och polis kan vara farliga. Det blir bråk mellan killar här som vill bråka med varandra. Det är inte bra. Men vakterna är inte bra heller.”
“Det är ofta poliser här och jag är rädd för poliser eftersom jag är papperslös.”
Flera personer i kartläggningen säger att polisernas närvaro inte spelar någon roll för deras upplevelse av trygghet i Nordstan. Det beror dels på att dessa ungdomar menar att de inte har någonting att dölja för polisen och av den anledningen inte behöver vara rädda, men att de inte heller litar på att polisen skulle ingripa om något inträffade. Många ungdomar har erfarenhet av att deras anmälan inte tagits på allvar och har efter sådana och andra liknande händelser förlorat förtroendet för polisen. Andra anledningar till att förtroendet för polisen minskat kan vara att de inte tycker att polisen griper in och förändrar situationen i Nordstan
2019
på långt sikt. Däremot finns det dem som tycker att ordningsvakter och poliser utgör en trygghet i Nordstan. Så här uttrycker några ungdomar sig.
“Det finns killar här som gör fel saker och polisen vet vilka de är, men de gör inget. Det tycker jag är fel.”
“Jag känner mig trygg för att fält och ordningsvakterna är här.”
Knappt hälften av ungdomarna upplever att de är otrygga, eller både trygga och otrygga i Nordstan. De största anledningarna till att ungdomarna känner sig otrygga är bråk som uppstår i miljön, drogförsäljning och användning av droger samt annan kriminalitet som exempelvis vapeninnehav och hot. Så här beskriver några ungdomar varför de känner sig otrygga i Nordstan.
“Känner mig otrygg som fan. Knark, folk tar dina grejer, kan bli nedslagen. Om folk kollar fel blir det kaos.”
“Det är inte bra här. Det är inte bra att det kommer så många killar hit. Någon är bra och någon är inte bra. Man vet inte vem av dom man träffar.”
Boendesituation
Frågan kring ungdomarnas boendesituation ställdes med fokus på hemlöshetsproblematik samt att försöka ta reda på i vilken form ungdomarna bor. Vi tillfrågade ungdomarna om hur deras nuvarande boendesituation ser ut. De som uppgett att de bor runt och uppger sig vara utan ett stadigvarande boende har kategoriserats i kategorin ”Saknar fast boende”.
En majoritet av ungdomarna som fältgruppen möter bor tillsammans med delar av eller hela sin familj. Av tjejerna så bor majoriteten med en eller flera vårdnadshavare, två har eget boende och en bor på HVB/behandlingshem. Även bland killarna bor en majoritet med vårdnadshavare, övriga bor i eget boende, familjehem, HVB/behandlingshem, två har uppgett annat boende. Tio av de tillfrågade ungdomarna saknar, när kartläggningen genomförs, något boende. Dessa uppger själva att de växelvis sover utomhus samt hos vänner när det ges möjlighet. Det är endast personer som ser sig som killar som saknar fast boende. Majoriteten av dem är 20 år (60 %), de övriga är 21 eller 22 år. Två av dem har uppgett att de blivit uppskrivna i ålder av Migrationsverket.
2019
De flesta som saknar fast boende är födda i Afghanistan eller Syrien. Vi frågade också hur länge de har varit i Sverige. Åtta av de tio svarade att de har varit i Sverige i tre till fem år, två av dessa tio har varit i Sverige i ett till tre år.
Åtta av dessa tio har även någon form av uppehållstillstånd, att endast en är papperslös behöver inte betyda att det är få papperslösa som saknar boende. Det kan snarare vara så att de personerna är mindre benägna att ställa upp på våra intervjuer och kanske i större grad undviker myndighetspersoner. Fältgruppen City uppskattar mot bakgrund av sitt ordinarie uppsökande arbete att en större andel ungdomar vi möter lever utan en stadig boendesituation än vad som framkommer av intervjuerna.
2019
“Jag blev av med min lägenhet från soc på grund av att jag fyllde 20 år. Jag söker boende på boplats, blocket och fb, men det är jättesvårt, ingen svarar.”
“Jag bor runt hos kompisar, på lite olika ställen. Ibland i [område] nu för min bror bor hos en kompis i [område] så då får jag bo där lite. Men det är svårt för vi får inte vara där, för då
kan våra kompisar förlora sina boenden från soc.”
Psykisk hälsa
En av frågorna i kartläggningen handlade om ungdomens hälsa, de fick delvis skatta sitt mående på en femgradig skala men även svara fritt kring sin upplevda hälsa.
Av tjejerna är det fyra av 19, vilket innebär 21 procent, som svarat att de mår dåligt eller mycket dåligt. Motsvarande bland killarna är 11 av 58, det vill säga 19 procent. Vad vi kan se är att det inte skiljer särskilt mycket mellan könen procentuellt sett. När ungdomarna själva får beskriva sitt mående är det flera som pratar om oro för sin familj som inte finns i Sverige, flera har ångest, tankar om att de inte vill leva och känner stress. Vissa tog upp att skolan stressar dem. Det är endast ett fåtal som lyfter oro kring migrationsprocessen, det kan bero på att det enbart är fyra personer som är i asylprocess.
2019
När vi sorterar ut killar med svenskt medborgarskap så har knappt en tredjedel av dessa svarat att de mår sådär, resterande (70 %) har svarat att de mår helt okej eller bra. I gruppen asylsökande/väntar besked, papperslösa och de med TUT så är måendet markant sämre. I dessa grupper så mår nästan alla mycket dåligt, dåligt eller sådär, endast två i denna grupp har uppgett att de mår helt okej. Det är tydligt att de med osäker juridisk status mår klart sämre än de andra killarna. I den grupp med killar som har PUT så är det psykiska måendet mer varierat, där har lite mer än hälften (62 %) svarat att de mår helt okej eller bra. Det är 29 procent som mår dåligt eller mycket dåligt av de som har PUT. Det är fältgruppens erfarenhet att de som är nyanlända har svårare att ta plats på bostads- och arbetsmarknaden.
Trångboddhet är också något som i större grad drabbar nyanlända familjer. Saknad av familj och hemland, och trauma från krig och flykt är också något som Fältgruppen ofta möter i kontakt med nyanlända ungdomar vilket kan påverka deras psykiska ohälsa.
Av de 19 tjejer som deltog i kartläggningen var 17 svenska medborgare. Jämför med killarna med svenskt medborgarskap är den psykiska ohälsan högre bland tjejerna. Det finns inga tydliga svar kring varför i det material som framkom i kartläggningen. Flera av tjejerna uppgav att de har ångest och problem i familjen som skäl att de mår dåligt. Bland killarna med svenskt medborgarskap är det några som sagt de har ångest, men fler av killarna beskriver sitt mående som att det går upp och ner.
2019
I den grupp som saknar fast boende mår alla mer eller mindre dåligt utom en person som säger att den mår helt okej. Det är otroligt svårt att leva ett liv utan boende och inte veta var en ska sova natten som kommer. Denna grupp skiljer sig inte så mycket mot övriga i sina förklaringar till det dåliga måendet. De lyfter också stress, oro för familjen, stress över skolan men även oro över boendesituationen. En av de intervjuade beskriver det väldigt talande.
“Det är svårt att vara hemlös. Jag vet inte vad jag ska säga. Du fattar hur det är.”
Fältgruppen citys erfarenhet är att det är vanligt att ungdomar vi möter berättar om tuffa hemförhållanden, svårigheter i skolan och svårigheter att ta plats i de sammanhang som finns där ungdomarna bor oavsett juridisk status. Dessa faktorer i samverkan med ett dåligt mående är några anledningar till att överhuvudtaget söka sig till en citymiljö.
2019
Alkohol i ungdomsgruppen
I kartläggningen ställde vi frågan om ungdomarna dricker alkohol och i så fall hur ofta.
Av de 78 intervjupersonerna sade åtta personer att de dricker alkohol varje vecka, 24 personer varje månad och 15 personer mer sällan. 30 personer uppgav att de inte dricker alkohol alls och ingen sa att de dricker så ofta som varje dag. En person har valt att inte svara på frågan.
2019
Det är inte särskilt stor skillnad mellan tjejerna och killarna gällande hur ofta de dricker alkohol. Däremot framkommer det av kartläggningen att personer under 18 år uppger att de dricker alkohol i mindre utsträckning än personer över 18 år. Av de under 18 år som ändå dricker alkohol är det vanligaste att de dricker någon gång i månaden eller mer sällan.
Anledningar till detta är att de dricker vid festliga tillfällen och då de får tillgång till alkohol.
Samma tendens gäller även för de över 18 år, men där är det fler som uppger att de konsumerar alkohol varje vecka.
Droger i ungdomsgruppen
På frågan om ungdomarna har testat droger så svarade 30 personer (39%) att de har det, 46 personer (59%) sa att de inte har testat, en person gav inget svar och en person var tvetydig i sitt svar.
Av de personer som är över 18 år så är det lika många som har testat droger som de som inte har testat. I ungdomsgruppen i åldrarna 18 år och yngre så är det större skillnad. 26 procent av de intervjuade uppger att de har testat droger och 72 procent att de inte har testat.
2019
I kartläggningen frågades också efter vilka droger som ungdomarna har testat. Av de 30 personer som svarade att de testat droger sade 29 personer att de testat cannabis, tolv personer sa att de testat Tramadol, sju personer ecstasy, fem personer bensodiazepiner, fyra personer lyrika, tre personer kokain och två personer heroin. Gällande LSD, amfetamin, morfin och spice hade en person testat respektive drog. Många av de personer som har testat droger har ofta testat flera olika droger och nästan alla som testat droger har testat cannabis.
2019
Vi har även frågat ungdomarna om de använder droger och hur ofta de använder droger i så fall. Majoriteten av ungdomarna svarar att de inte använder droger. Av de 30 personer som testat droger anger 19 personer att de inte använder droger i dagsläget. Det kan delvis betyda att de endast testat en eller ett par gånger, men det kan också innebära att de blivit rena från ett tidigare missbruk. Det kan även bero på att ungdomar ibland på grund av skam eller oro för konsekvenser undviker att berätta om ett pågående drogbruk. Elva personer säger att de använder droger. Av de elva personerna anger en person att den använder droger varje dag, två personer anger att de använder droger varje vecka, tre personer att de använder varje månad och fem personer mer sällan än så.
Så här låter det om ungdomarna själva kommenterar sitt droganvändande.
“Jag använder Tramadol varje dag, ca 600mg, men röker (Cannabis vår anm.) gör jag bara ibland och ecstasy har jag bara testat en gång och då trodde jag att jag skulle
dö.”
“Jag har slutat med tram nu, håller bara på med Cannabis. Tram är starkt, det påverkar kroppen mycket. Sömnen blir lugn. Jag sover på dagen istället för på natten. Fick ont i
kroppen när jag slutade för fem dagar sen. Det hade varit tråkigt att börja igen, då hade jag behövt sluta en gång till.”
“Cannabis påverkade mitt mående negativt i längden. Efter att jag varit ren ett tag så kände jag mig mindre vilsen och mådde bättre.”
2019
“Alltså det beror på hur jag mår. Innan tog jag tram varje dag, nu har jag slutat för ca två veckor sedan, men om jag mår dåligt så kanske jag börjar igen.”
“Jag tog mer droger efter sommaren på grund av att jag var hemlös. Jag tar mindre droger nu när jag har TUT, annars kan jag inte fixa mitt liv.”
Bland de som är hemlösa så är det fyra personer som uppger att de använder droger, en gör det varje dag, en varje vecka och de andra två mer sällan. Fältgruppens erfarenheter kring droganvändning både bland de hemlösa och bland andra ungdomar vi möter är att de är fler som använder droger än vad som har framkommit i kartläggningen. Att fältgruppen, i egenskap av socialsekreterare, har skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn och ungdomar far illa kan ha bidragit till att vissa ungdomar valt att inte berätta om de använt eller använder droger.
Vi tittade på huruvida de som uppgett att de använder droger hade en större psykisk ohälsa än övriga ungdomar vi intervjuat. Så var inte fallet, det var lika många som uppgett att de mår bra som svarat att de mår dåligt, resterande uppger att de mår sådär.
2019
Stödinsatser
En av frågorna i kartläggningen var huruvida de svarande hade någon form av stödinsats. Av de 78 ungdomar som deltagit i kartläggningen har 56 ungdomar någon form av stödinsats. 22 personer uppger att de inte har någon stödinsats alls.
Av de som identifierar sig som killar har 40 ungdomar någon form av stödinsats medan 18 personer uppger att de inte har det. Av de som identifierar sig som tjejer har 15 ungdomar någon form av stödinsats medan fyra personer uppger att de inte har det.
En majoritet av de ungdomar vi möter har en etablerad kontakt med socialtjänsten. Av de 78 ungdomar som deltagit i kartläggningen har 41 ungdomar (53 %) pågående kontakt med socialtjänsten. Bland killarna är det 52 procent som har pågående kontakt med socialtjänsten och bland tjejerna är det 58 procent som har detsamma. Många av dem som uppger att de har någon form av insats har flera insatser som pågår samtidigt. De olika insatser som ungdomarna uppger att de har kontakt med är socialtjänst, psykolog, kurator, fältarbetare, kontaktperson, frivården, personal på fritidsgård, BUP och psykiatrin.
2019
Bland killarna är det i större uträckning de med svenskt medborgarskap och PUT som har kontakt med olika stödinsatser. Exempelvis så har 58 procent av killarna i denna grupp kontakt med socialtjänsten. De i killgruppen som har TUT, är asylsökande, har fått avslagsbeslut eller lever som papperslösa så är stödinsatserna mycket färre. I denna grupp har 27 procent kontakt med socialtjänsten.
De ungdomar som uppger att de har kontakt med fältarbetare har inte definierat vilken form av kontakt det innebär. Att ha kontakt med en fältarbetare kan innebära att en fältarbetare träffar en ungdom i det uppsökande arbetet eller utanför de uppsökande miljöerna. Detta är beroende av hur ungdomen tolkat frågan och därefter uppgett sitt svar. En kontakt med en fältarbetare utanför det uppsökande arbetet kan bland annat innebära samtalskontakt, mötesstöd, stöd i kontakt med myndigheter etc. Svaret urskiljer inte heller huruvida ungdomarna som uppger sig ha kontakt med fältarbetare har kontakt med Fältgruppen City eller någon annan fältgrupp.
Stödinsatser Antal
Socialtjänst 41
Psykolog 14
Kurator 6
Fältarbetare 18
Kontaktperson 10
Frivården 1
Personal på fritidsgård 1 BUP/Psykiatri 5 Annan samtalskontakt 1
2019
I diagrammet ovan syns att de killar med svenskt medborgarskap och PUT har stödinsatser i större utsträckning än de killar som har TUT, har en pågående asylprocess eller lever som papperslösa. Av dem som har en osäker juridisk situation uppger flera att de inte har någon form av stödinsats alls. De stödinsatser utöver socialtjänsten som ungdomarna i denna grupp har tillgång till är kurator, fältarbetare, personal på fritidsgård och lärare som hjälper till då situationen inte är ordnad. De personer som har en osäker juridisk situation är mellan 15–21 år. Två av dessa personer har blivit uppskrivna till myndig ålder av migrationsverket.
Sysselsättning
Vi ville här undersöka hur ungdomarnas sysselsättning ser ut samt fråga dem om hur sysselsättningen fungerar. Här har de intervjuade kunnat uppge flera svar. Att en del uppgett flera svar handlar om att vissa har ett extrajobb när de går i skolan eller att de har praktik några dagar i veckan istället för att ha lektioner.
2019
Av de ungdomar som går i skolan eller arbetar uppger 43 av dessa att det går bra, även om sju av dem upplever olika svårigheter i skolan, det kan handla om att det är stressigt, dåliga betyg eller svårt att koncentrera sig. De personer som inte tycker att skolan eller arbetet fungerar säger att det handlar om att de inte får det stöd de behöver, de har svårt att koncentrera sig, dåliga betyg, mycket frånvaro, en del får ångest och känner stress, vissa beskriver att det är tjafs och bråk i skolan.
“Dåligt. Har hög frånvaro, även om jag har anpassat schema och går korta dagar. Går i mindre klass men jag får ändå inte hjälp. Ingen i skolan lyssnar på mig och mina föräldrar.”
“Sådär. Skolan är inte bra. Eleverna är dåliga och det är stökigt. Bråk och tjafs. Svårt att koncentrera mig. Jag går ändå, ibland, skolkar ibland. Har fyra-fem betyg ungefär.”
Bland de 11 personer som saknar sysselsättning uppger två personer att de väntar på att få börja skolan. Samtliga som saknar sysselsättning är utlandsfödda och 63 procent av dem har varit i Sverige fem år eller kortare. Av dessa så saknar sex personer fast boende. Majoriteten (81 %) upplever sig ha problem med den psykiska hälsan. En ungdom beskriver det så här:
“Jag kan bara sova om jag tar Tram. Då somnar jag vid tre-fyra på natten och vaknar vid ett på dagen. Tar jag inte Tramadol så får jag väldigt ont i kroppen och mår väldigt dåligt.
Relationen till min mamma är väldigt dålig och hon har försökt slänga ut mig hemifrån flera gånger. Men min syster har övertalat henne att jag ska få bo kvar eftersom jag inte har
2019
någon annanstans att ta vägen. Det är svårt. Jag vill sluta med droger och att sälja, men jag vet inte hur. Jag vill börja i skolan igen eller kanske få ett jobb så att jag slipper sälja.”
Det är uppenbart att sysslolösheten tär på det psykiska måendet. Så här säger några av de ungdomar vi intervjuat.
“Jag vill ha ett fast jobb. Det hade löst allt. Jag har svårt att få jobb, jag har varken utbildning eller körkort. Sen är jag ju dömd med, det påverkar också.”
“Det är fucked up och tråkigt att inte ha något att göra. Jag vill börja skolan eller få ett jobb.”
“Det är tråkigt när jag inte går i skolan. Jag sover bara sen går jag till stan. Det känns bra att jag ska få börja skolan.”
Det tydligaste vi ser i skillnader mellan tjejer och killar är att 94 procent av tjejerna har en skolgång, men bara sju av 18 (38 %) uppger att det går bra i skolan. Hos killarna är det 74 procent som har en skolgång, där är det 29 av 43 (67 %) som säger att det går bra i skolan. Det är en markant skillnad i hur tjejerna och killarna upplever sin skolgång.
2019
Kontakt med polis
Ungdomarna i kartläggningen tillfrågades om de haft kontakt med polisen genom att de varit misstänkta för brott, utsatta för brott, dömda för brott och/eller vittne till brott. Brotten behöver inte ha någon koppling till ungdomarnas vistelse i Nordstan.
Av de 78 ungdomar som deltog i kartläggningen så har 69 personer (88 %) haft någon form av kontakt med polisen och nio personer har inte haft det. Av de 69 personer som har haft kontakt med polisen har 25 personer uppgett att de är eller har varit misstänkta för brott och 18 personer uppger att de har varit utsatta för brott. 21 personer har blivit dömda för brott, sex personer har varit vittne vid brott och en person har valt att inte svara på frågan.
Bland de personer som uppger att de är eller har varit misstänkta för brott är det vanligt att brotten handlar om narkotika, bråk/slagsmål, ringa stöld (snatteri), inbrott, rån samt kontroll av id-kort och visitation. Eftersom en del ungdomar uppgett att de är misstänkta av polisen på grund av kontroller på stan genom id-kortskontroller och visitation så kan denna siffra vara något missvisande. De är utsatta för en generell kontroll på grund av att polisen har en generell misstanke kring individer som vistas i och omkring Nordstan, men det behöver inte innebära att de är misstänka av polisen för något särskilt brott. Allvarlighetsgraden på brotten kan även variera mycket. Så här beskriver några ungdomar de brott som de blivit misstänkta för.
“Ja polisen tog mig på grund av att de misstänkte att jag var inblandad i ett bråk, men det var jag inte. Dom satte mig i häktet i sju timmar, sen släppte dom mig och sa
förlåt”
2019
“De har stoppat mig många gånger på stan och kollat mitt personnummer. En gång tog vakterna mig utan att jag gjort något och kollade om jag hade något på mig.”
“Ja när vi kom tillbaka till Sverige från Syrien. Hela familjen fick prata med polisen flera gånger och de ställde massa frågor, men jag förstod inte varför.”
“Misstänkt för narkotikabrott, jag säljer inte, men polisen tror det. De tog min telefon.”
Av de personer som blivit utsatta för brott så handlar brotten ofta om misshandel, sexuella övergrepp och våldtäkter, stölder, rån, olaga hot och utsatthet inom familjen under uppväxten. I vissa fall har ungdomarna blivit utsatta för brott, oftast misshandel, men sedan blivit anhållna av polisen för att de är misstänkta för brott.
“Jag anmälde till polisen när jag blev slagen av sju personer i [område] nyligen.”
“Det hände saker i familjen, men det är bra nu. Nu bor jag inte med min pappa längre.”
“Det var några som skulle skjuta mig, men jag sprang därifrån. Jag berättade för polisen, men dom gjorde ingenting.”
Flera personer har uppgett att de dömts för de brott som de blivit misstänkta för, de vanligaste brotten som ungdomarna i kartläggningen uppger att de blivit dömda för är, narkotikainnehav för eget bruk, olovlig körning, rattfylleri, misshandel, ringa stöld (snatteri) och stöld.
“Två-tre gånger har jag blivit tagen på grund av cannabis, men bara för eget bruk. Jag fick böter som jag inte kunde betala så det har gått till kronofogden. Dom sa att jag
kan betala när jag har fått ett jobb.”
“Mamma ringde polisen på grund av droger. Jag ska till domstolen på torsdag. Jag har också blivit dömd för ringa stöld då jag snattade några klubbor och en dricka för 15
kronor.”
“Jag körde bil utan körkort, jag skulle skjutsa en vän som var sjuk till sjukhuset. Polisen stoppade mig och jag fick 2500 kronor i böter.”
Av de personer som uppgett att de blivit vittne till något brott har det mestadels handlat om misshandel. Så här beskriver en ungdom det.
“Jag gick med en kompis till polisstationen och vittnade om hur en kompis blev fimpad i pannan.”
Andra anledningar till att ungdomarna haft kontakt med polisen som har framkommit under kartläggningen är exempelvis då ungdomar avvikit från en placering och därmed blivit efterlysta och fått handräckning från polisen. Andra kontakter med polisen har varit då polisen
2019
varit oroliga för en ungdom på grund av vilken miljö denne vistats i. En ungdom har även uppgett att han fått tillsägelser då han håller på med sporter som innebär att han tar sig in på otillåtna ställen.
“Jag har varit efterlyst och fått skjuts hem av polisen.”
“Jag blev stoppad av polisen under lovet för att jag var i stan så sent och de tyckte att jag skulle åka hem.”
“Ja, jag klättrar och kör parkour, så jag har blivit tillsagd och fått varningar.”
Bättre mående
Vi valde i kartläggningen att tillfråga de intervjuade ungdomarna vad de själva anser att de skulle behöva för att kunna uppnå ett bättre psykiskt mående. Detta gjordes med syftet att låta målgruppen komma till tals i frågan. En stor andel av de ungdomar som deltog i kartläggningen anser att en stabilare boendeform, möjlighet till jobb och en bättre ekonomisk situation skulle göra att de uppnår ett ökat välmående. Andra viktiga faktorer för att de ungdomar som deltog i kartläggningen skulle må bättre är möjligheten att få träffa sin familj, hitta en partner, möjlighet att träna, få en utbildning, ha vänner, skaffa sig en bil och ett körkort. Några ungdomar uttrycker att de inte behöver någonting för att må bättre.
2019
Flera av de tillfrågades svar kan kopplas till deras nuvarande boendesituation. Dessa ungdomar anser att en stabilare boendeform skulle kunna göra att de uppnår ett ökat psykiskt välmående. En stor andel önskar möjlighet att få ett jobb och bättre hjälp för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. En del uppger även att de vill få en utbildning. Många utrycker ett behov av mer pengar, både till sig själva, för att kunna betala för exempelvis ett boende, men många uttrycker också att de vill ge tillbaka till personer i deras omgivning som ställt upp för dem när de behövt hjälp. Vissa ungdomar uttrycker också en önskan om att bli drogfria. Så här uttrycker ungdomarna sig när de får frågan om vad som skulle kunna få dem att må bättre.
“Lägenhet. Pengar. Jobb. Utbildning. Allt.”
“Ett jobb. Få pengar. Då kan jag betala en lägenhet åt min mamma. När jag får börja skolan igen så blir det bättre.”
“Jag skulle vilja få hjälp att få ett jobb. Jag har sökt så många men får aldrig komma på intervju. Kanske skulle jag vilja börja skolan igen, få en utbildning du vet. Ja, jag skulle
ju också behöva hjälp med ett boende och att bli av med drogerna. Det gör så ont i kroppen.”
2019
“Jag vill ha ett jobb och tjäna pengar som jag kan skicka till min syster. Hon bor i Iran och har hjälpt mig jättemycket.”
“Ha ett rum där jag kan bo.”
Bland de individer som befinner sig i en pågående asylprocess önskas permanent uppehållstillstånd (PUT) men också en reell möjlighet att få återförenas med sin familj i Sverige eller få åka och träffa sin familj i hemlandet.
“Svårt att vänta och inte veta vad som händer.”
“Ingenting hjälper. Jag behöver min familj.”
“Jag skulle vilja träffa min familj som fortfarande är kvar i Syrien. Det är så svårt att få kontakt med dem så vi kan inte prata så ofta.”
Några ungdomar anser att det som skulle behövas för att de ska må bättre är att vakterna ska vara trevliga mot dem och att de ska bli behandlade som alla andra människor. Många ungdomar upplever att de blir orättvist behandlade av både poliser och vakter. Andra ungdomar sätter ord på att de lever i ett utanförskap och därmed också blir behandlade som
“mindre värda” vilket påverkar dem negativt.
“Leva som dom andra. Jag är i Sverige så jag borde bli behandlad som alla andra.”
“Schystare vakter på stan som inte antar saker. Fler fältare.”
Ett flertal ungdomar anser också att deras psykiska mående hade påverkats positivt om de hade haft vänner som de kan lita på och umgås med. Vissa beskriver att de vill ha en ökad tillit från sina vårdnadshavare, samt bättre tillgång till psykiatrin. Vissa ungdomar uttrycker också en önskan om att bli lyssnade på och att känna sig älskade.
“Om mina föräldrar skulle förstå mig så skulle jag må bättre. Låta mig vara ute längre, var jag vill och med vem jag vill. Jag får ljuga om jag är med en särskild kompis. Dom tror att hon
inte är bra för mig.”
“Att bli lyssnad på, idag handlar allt mest om pengar.”
“Må bra i kroppen och inte ta någon skit. Egen lägenhet. Bra tjej. Någon som älskar dig.
Mamma och Pappa gör det nu och jag trodde att min före detta flickvän gjorde det, men nu...Jag har inga vänner i mitt liv. Bara om du är kul så kommer dom.”
“Mindre press. Mindre stress. Hade jag haft min pappa här så hade det varit bättre. Han är försvunnen. […] Jag vet inte om han lever eller är död. Det är skitjobbigt. Min mamma är sjuk
[…] så jag åker med henne till sjukhuset. Jag anmäler mina småsyskon till skolan och så.
2019
Ibland tänker jag att det var lättare innan dom kom hit, då hade jag bara mig själv att tänka på, men nu har jag allt ansvar för dom. Jag fick massa hjälp av er kollega som jobbade med er innan. Jag är jättetacksam för det. Hjälpte mig med Migrationsverket och så, men nu vet jag inte vad jag ska prata om. Ni kan ändå inte göra något och så är det pinsamt att ha en
bokad tid. Det är lättare att prata med er när ni kommer förbi på stan.”
“Jag skulle behöva mer stöd i att förstå mig själv och livet. Det är sån hets kring att allt ska vara färdigt till man är 20–21 år. Det är en svårt att förstå, för när man inte behöver hjälp så
ses man som ung, när man behöver stöd anses man vara myndig. Om man är 20 år ska man exempelvis vända sig till vuxenpsykiatrin. Men jag har inte samma problem som någon som
är 50 år och gått till psykiatrin hela livet. Jag är fortfarande ungdom och stödet borde anpassas där efter.”
Ungdomars situation idag
Vi tillfrågade även ungdomarna i kartläggningen om det fanns någonting de ville skicka med till politiker och andra bestämmande aktörer om ungdomars situation idag. Även denna fråga ställdes med syftet att synliggöra målgruppens röster kring deras egen och omgivningens nuvarande situation.
Ungdomarnas tankar kring deras situation idag är väldigt spridd. Det handlar bland annat om drogproblemen, arbete, boendesituationen, asylprocessen och bemötandet hos ordningsvakter och polis. Det som flest ungdomar har lyft upp är problem kring droger. Flera personer har lyft upp att polisen och samhället i stort borde göra mer för att stoppa droghandeln och droganvändningen. Några stycken har också lyft att socialtjänsten borde förbättras. En del kopplar också ihop drogförsäljningen med att det är svårt att få jobb. Om det skulle vara lättare att hitta ett arbete så skulle flera sluta sälja droger. Några har lyft att rasismen är ett problem och att det påverkar möjligheterna att få ett jobb.
”Förbättra socialtjänsten, socialen måste jobba bättre med ungdomarna. Det får inte vara så att ungdomar säljer droger.”
”Många här säljer droger för att det är svårt att få jobb och pengar. De vill inte göra det, men de är tvungna.”
”Jag vill att polisen ska ta dem som faktiskt gör något och låta de som är oskyldiga vara ifred. Annars kommer de inte att lita på polisen.”
”Sluta skära ner i välfärden!”
2019
En del av de ungdomar vi intervjuat valde också att prata om migrationsprocessen och hur svårt det är att inte ha sin familj i Sverige. De lyfte också att det saknas förståelse för hur det faktiskt ser ut i deras hemländer. Vissa ungdomar upplever polisens och vakternas bemötande av unga i Nordstan som problematiskt. Flera tog upp att det saknas bostäder och att samhället borde ordna arbeten åt ungdomar. Om de som vistas i Nordstan hade ett jobb så skulle de inte vara där. Bland de som saknar fast boende pratades det mest om svårigheter med att få ett jobb och att hitta en bostad.
”Ta reda på hur det verkligen är i mitt hemland (Afghanistan, vår anm.)”
“Om ni vill hjälpa oss så hjälp till med lägenheter och vita jobb.”
“De (politikerna, vår anm.) ska veta att de har vakter i Nordstan som misshandlar människor och att de är rasister. När en sån som jag polisanmäler så händer det ingenting.”
Ett mindre antal ungdomar efterfrågar fler centralt belägna fritidsgårdar, där även unga vuxna ska få vara. De säger att ungdomarna skulle sluta hänga på stan om de hade någonstans att ta vägen. En del tycker också det ska finnas gratis toaletter, gratis busskort och fler fältarbetare.
”Det borde finnas ett ställe för ungdomar där de kan hänga i centrum. Där de kan vara trygga.”
”Det skulle vara bra om det fanns fritidsgårdar här i stan, så behöver vi inte vara just här.”
Flera av de intervjuade ungdomarna ställer sig frågande till huruvida de blir lyssnade på och anser inte att deras berättelser och erfarenheter tas i beaktande av samhället.
”Ta större hänsyn till barn och inte anta vad de behöver.”
”Lyssna mer på folket!”
”Vad jag än säger kommer de inte att lyssna. Jobba hårdare på ungdomar, fixa sjukhusen, fler läkare och sjuksköterskor. Få skola och jobb, bättre än att stå i
Nordstan. Ha en dröm.”
2019
SLUTSATSER
Kartläggningen visar att Fältgruppen City möter ungdomar från alla Göteborgs stadsdelar och många kranskommuner. Många av ungdomarna vi möter är utlandsfödda och kommer från flertalet olika länder. Knappt en fjärdedel är födda i Sverige. Bland tjejerna är det drygt hälften som är födda i Sverige medan det av killarna är ungefär tolv procent som är födda i Sverige.
Medelåldern på den genomsnittliga ungdomen är 18,8 år. Tjejerna är yngre än killarna, majoriteten av tjejerna är under 18 år (74 %) medan det endast är 36 procent av killarna som är under 18 år. Alla tjejer har svenskt medborgarskap eller PUT, bland killarna är det drygt tre fjärdedelar (77 %) som har svenskt medborgarskap eller PUT. I kartläggningen från 2018 var motsvarande siffra 42 procent för killarna. Även om antalet intervjuade föregående år var markant färre är det relevant att göra en jämförelse i hur den juridiska statusen har förändrats.
Klart fler är svenska medborgare eller har fått PUT i detta års kartläggning. Majoriteten av ungdomarna bor med en eller flera vårdnadshavare. I kartläggningen frågades endast om de bor med vårdnadshavare eller inte så tyvärr vet vi inte hur många som lever med en ensamstående förälder. Åtta stycken kommenterade att de bor med bara en av sina föräldrar.
Det är tio personer som saknar fast boende.
Fältgruppens erfarenhet är att många av de ungdomar som fältgruppen möter och som är över 18 år i hög utsträckning flyttar runt mellan olika tillfälliga boendeformer, och det är inte ovanligt att ungdomen emellanåt sover utomhus någon eller några nätter. För unga personer över 18 år och som kommit till Sverige under de senaste 5 åren upplever fältgruppen boendesituation som oerhört svår på grund av den allmänna bostadsbristen. Om ungdomen dessutom lever i hemlöshet blir det ytterligare en faktor som gör det än svårare. Det är fältgruppens erfarenhet att personer över 18 år som nyligen fått uppehållstillstånd har svårt att få hjälp med boende via socialtjänsten samt att de är för unga för att få tillträde till de tillfälliga boendelösningar som är kopplade till den kommunala boendeverksamheten som riktar sig till vuxna hemlösa. För de personer som fyllt 18 år eller åldersuppskrivits av Migrationsverket och som fortfarande är i en asylprocess eller lever som papperslösa finns det väldigt få boendelösningar att stötta ungdomen till. En del väljer att inte åka till placeringen på Migrationsverkets boenden då dessa ligger lång väg från den del av Sverige som ungdomen hunnit rota sig i. Fältgruppen får också ofta historier om unga vuxna som känner sig otrygga på Migrationsverkets boenden där de kan behöva dela rum med äldre män och där vissa utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp. Vissa berättar också att det finns mycket droger på dessa boenden och att det är svårt att hålla sig drogfri när de bor där. Fältgruppen Citys erfarenhet är att dessa ungdomar istället väljer ”4” utan att riktigt veta vad det innebär
4 EBO, eget boende. Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner.
2019
genom att skriva sig på en adress som denne betalar för, men där den inte kan bo. Dessa ungdomar förlorar sin placering på Migrationsverkets boende samtidigt som den inte har rätt till stöd med boende från socialtjänsten. Detta gör att deras boendesituation blir mycket osäker och kringflackande. Det är Fältgruppens erfarenhet att missbruk är vanligt bland de som lever i hemlöshet både bland de som är i asylprocess, har uppehållstillstånd samt bland de som är födda i Sverige. För vissa är hemlösheten en följd av att den unge har en missbruksproblematik medan missbruket för andra kan vara en social problematik som började med eller eskalerade med hemlösheten.
Föregående års kartläggning lyfte frågan kring trångboddhet bland de ungdomar Fältgruppen City möter. I detta års kartläggningen har vi inte frågat om trångboddhet men vår erfarenhet, utifrån vårt ordinarie uppsökande arbete, är att trångboddheten är ett problem bland de ungdomar vi möter, särskilt bland nyanlända. Svårigheten med långa väntetider i de kommunala bostadsköerna och den allmänna bostadsbristen påverkar i hög utsträckning de ungdomar som Fältgruppen City möter. Hårdast drabbas ungdomar som är över 18 år och som varit i Sverige kortare än fem år men även de under 18 år och som kommit till Sverige tillsammans med en eller flera familjemedlemmar.
Det här året är det fler ungdomar som känner sig trygga i Nordstan än 2018. Det är ingen direkt skillnad på hur många tjejer respektive killar som upplever trygghet eller otrygghet. De ungdomar som upplever både trygghet och otrygghet är procentuellt sett lika många som förra året. De faktorer som gör att många känner sig trygga är att de har sina kompisar med sig, tid på dygnet är också något som påverkar känslan av trygghet eller otrygghet. De flesta känner sig tryggare på dagtid. Att det är otryggare på kvällen uppger flera beror på att det är färre människor i omlopp. Likt tidigare års kartläggningar så utgör polis och ordningsvakters närvaro en trygghet för vissa men för många är det en faktor som gör dem otrygga. Det handlar bland annat om att de känner sig misstänkliggjorda och utsatta samt att vakter är hårdhänta och inte bemöter dem med respekt. Fältgruppen har tidigare skrivit om att det vore bra med verksamheter i Nordstan som lockar vuxna dit på kvällstid. Det skulle ha en trygghetsskapande effekt för både de ungdomar som vistas där men även för andra som vistas i eller passerar Nordstan.
Vi ställde en skattningsfråga kring hur ungdomarna mår. I den totala gruppen intervjuade så svarade en majoritet att de mår helt okej eller bra. Det är 19 procent i den totala gruppen som mår dåligt eller mycket dåligt. Det är inga stora skillnader mellan tjejerna eller killarna på hur många som mår dåligt eller mycket dåligt. Det som däremot blir tydligt är att det psykiska måendet speglar den juridiska statusen. Desto osäkrare juridisk status desto sämre mår individen. Även om det är få individer i kartläggningen som är i asylprocess så kan vi dra dessa slutsatser. Både kartläggningen 2017 och 2018 visade på att de personer som befann sig i en
2019
asylprocess mådde mycket dåligt och att det i stor grad handlar om ovissheten huruvida en ska få stanna eller inte. Bland de som saknar fast bostad är det psykiska måendet väldigt dåligt oavsett juridisk status. När ungdomarna fick berätta om vad som skulle kunna få dem att må bättre så var det framförallt bostad, jobb och pengar som togs upp. Som vi tidigare nämnt så är bostadsbristen i Göteborg med omnejd ett oerhört stort problem. För många av de ungdomar Fältgruppen city möter så är det näst intill omöjligt att få tag i en lägenhet eller ett rum att hyra. Det handlar delvis om att det är svårt att förstå hur en ska söka bostad, men främst om konkurrensen på bostadsmarknaden.
Antalet individer som uppger att de använder sig av alkohol och/eller droger är lågt i kartläggningen även detta år. Vår reflektion är att det är fler som använder droger och i viss mån även alkohol än som har uppgett det. Eftersom alkohol är lagligt för de över 18 år så stämmer de siffrorna troligen bättre med verkligheten än droganvändningen. Det här är ett återkommande tema i våra kartläggningar att ungdomar inte uppger hur ofta de använder droger. Det kan delvis bero på vår skyldighet att anmäla till socialtjänsten, men även på att en kan känna skuld och skam över sitt drogmissbruk. Polisen gjorde även en insats veckan innan vi påbörjade vår kartläggning, där de kontrollerade många av ungdomarna efter droger. Detta kan ha påverkat hur villiga de vi intervjuade var att prata om just droger.
Likt tidigare års kartläggningar så är det fortsatt en majoritet av ungdomarna som har någon form av sysselsättning. Bland de som saknar sysselsättning så är det lite drygt hälften som saknar fast boende. Fältgruppen får ofta höra berättelser om hur svårt det är att klara av skola eller jobb när en inte har någonstans att bo. Det är många av de ungdomar som har fått uppehållstillstånd med gymnasielagen som Fältgruppen möter och som pratar om hur svårt det är att klara skolan när de inte har något stadigt boende.
I årets kartläggning är det väsentligt fler som har haft kontakt med polisen på något sätt än i kartläggningen 2018. Däremot är det inte procentuellt sett fler av de intervjuade som uppgett att de varit misstänkta för brott eller varit utsatta för brott än föregående år. Det här året är det färre personer som varit misstänkta för brott. Av de 25 som uppger att de varit misstänkta för brott så ingår även de som blivit kontrollerade i city men som aldrig egentligen var misstänkta. Det är inte ovanligt att ungdomar kan uttrycka att de varit misstänkta för brott när det handlar om att polisen kontrollerar deras identitet eller kollar om de har narkotika på sig när de vistas i city. Det är fler individer i 2019 års kartläggning som uppger att de är dömda för brott än 2018. Fältgruppen citys erfarenhet är att många av de ungdomar vi möter har varit utsatta för brott. Betydligt fler än vad som framkommer i intervjuerna. Det kan bero på att de valt att inte polisanmäla eller inte själva definierar det som ett brott. Det kan exempelvis handla om att en blivit hotad, slagen eller tafsad på men att det är så normaliserat att ungdomen inte alltid ser det som att den blivit utsatt för brott.
