Viktiga begrepp
• Molekyl
• Atom
• Saltvatten
• Sötvatten
• Grundvatten
• Luftfuktighet
• Flytande form
• Fast form
• Gasform
• Avdunsta
• Kondensera
• Smälta
• Frysa/stelna
• Kretslopp
• Lösningsmedel
• Vattentäkt
• Vattenverk
• Vattentorn
• Reningsverk
• Dricksvatten
• Avloppsvatten
• Atmosfär
• Syre
• Koldioxid
• Växthusgaser
• Lufttryck
• Luftmotstånd
Olika sorters vatten
Saltvatten
• Det finns mest saltvatten på vår jord.
• Saltvatten finns i våra stora hav.
Sötvatten
• Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar.
• Vi dricker sötvatten.
• Sötvatten finns även i inlandsisen som finns vid våra poler.
• Grundvatten som finns under marken är också sötvatten.
• Sedan finns det vattenånga i luften också.
Varför är vattnet viktigt?
• Utan vatten kan det inte finnas något liv!
• Allt som lever är beroende av vatten på något sätt och allt liv börjar i vatten.
• Både växter och djur är beroende av
vatten.
Människan och vatten
• Innan du föddes låg du i din mammas mage i fostervatten.
• Du består av ca 70 procent vatten.
• När vi andas ut, så andas vi ut
vattenånga.
Atom och molekyl
• Allt som finns är uppbyggt av små,
små, små byggstenar som kallas atomer.
• De är så små att vi inte kan se dem med förstoringsglas eller med ögat.
• Vi har många olika sorters atomer.
• Molekyl kallas det när minst två atomer
sitter ihop.
atom
molekyl
Vattenmolekyl
• Vattenmolekylen består av tre atomer som sitter ihop.
Då kallas det för en molekyl.
• För att det ska bli en
vattenmolekyl kan det inte vara vilka atomer som helst.
• Det är en syreatom (O) och två väteatomer (H).
• På kemispråk heter vatten H2O.
Läs sidan 11 + fråga 1,2 och 4 på sidan 15
Koll på NO sidorna 68-69
Vattnets kretslopp
1. Solen värmer upp vatten i hav och sjöar.
2. Vattnet avdunstar till vattenånga.
3. När vattenångan kommer längre upp, kyls den av och blir till vattendroppar.
4. Vattendropparna samlas och bildar ett moln.
5. Vattendropparna går ihop och när de blir för tunga trillar de ner som regn.
6. Regnet tar sig sedan tillbaka till olika vattendrag och grundvattnet.
https://www.filmochskola.se/Filmer/V/vattnets-kretslopp2/vattnets- kretslopp---fran-kallan-till-havet/ 5 minuter
Läs sidan 12 och gör uppgift på sidan 14.
Ytspänning
• Vattnets minsta delar är molekylerna som hålls ihop av starka krafter.
• Dessa krafter kallas för ytspänning.
• Ytspänningen gör att vissa
insekter kan gå på vattenytan.
Gemensamt experiment sidan 12 ”Flytande nål”
och ev. droppar på en femkrona.
Vattnets tre former
smältning avdunstning
stelning/frysning kondensering
Läs sidorna 16-17 och gör frågorna 1-5 på sidan 18.
Vattnets tre former forts.
• Gemensamt experiment sidan 18
– ”Isbitar i ett glas”
– ”Leta fast, flytande och gas i klassrummet”
• Gruppexperiment
– ”Avdunstning 1” sidan 25 – ”Avdunstning 2” sidan 26
Vatten och avlopp
https://www.filmochskola.se/Filmer/E/Evas- funkarprogram/Evas-funkarprogram--Vatten- och-avlopp/
14 minuter
Vattnets väg
1
2
3
4
5
6
Vattnets väg
1. Vattentäkt är där vi får vårt vatten ifrån t.ex. sjö eller grundvatten m.m.
2. Vattenverk: Här renas vattnet från skräp och smuts. Man tillsätter ofta klor för att ta bort skadliga bakterier.
3. Vattentornet är ofta placerat på en höjd. När vattentornet ligger på denna höjd blir det ett
tryck i vattenledningarna som gör att vattnet kan komma ut till de flesta husen utan att behöva
pumpas dit.
Vattnets väg fortsättning
4. Nu kommer vattnet till vårt hus och vi kan använda det när vi duschar, badar, dricker, diskar, tvättar m.m.
5. När vi har använt vattnet kommer det via
avloppet till reningsverket. Här renas det enligt nästa bild.
6. Efter reningsverket är vattnet rent och kan släppas ut i naturen igen t.ex. i en sjö.
Koll på NO sidorna 72 och 73.
Reningsverk
1. Mekanisk rening:
• Här har man ett rensningsgaller där skräp som aldrig borde ha spolats ner i avloppet fastnar.
t.ex. tops, bindor m.m.
• Efter rensningsgallret kommer vattnet till en ny bassäng. Här får sand och jord sjunka till botten och kan tas bort från vattnet.
• Sedan kommer nästa bassäng som tar bort bl.a. fett.
Reningsverk fortsättning
2. Biologisk rening:
• Här finns bakterier som renar vattnet från
bajs, kiss och ämnen i miljömärkta tvättmedel.
• Om vi häller ner giftiga och farliga kemikalier, eller använder tvättmedel som inte är
miljömärkta, blir bakterierna sjuka och kan dö.
Reningsverk fortsättning
3. Kemisk rening :
• Här tillsätter man kemikalier. De fungerar som en magnet och drar åt sig fosforn i vattnet.
• Kemikalierna bildar klumpar med fosfor och sjunker till botten i bassängen.
• Om för stora mängder fosfor kommer ut i sjöar och hav kan det leda till övergödning och
algblomning.
Läs sidan 13 och gör frågorna 3,5,6 och 7 på sidan 15.
Gruppexperiment ”Vattenrening” sidorna 29 -30.
Vatten som lösningsmedel
• Socker och salt löser sig i vatten. Man ser inte det när man har rört om i vattnet, men om man
skulle smaka på det vet man att det finns där.
• Vattenmolekylerna har blandat sig med sockermolekylerna eller saltmolekylerna.
• Avgaser från fabriker och bilar m.m. löser sig i vattnet i våra regnmoln. Sedan åker detta
förorenat vatten ner i våra sjöar och vattendrag som inte mår bra av detta.
Gruppexperiment ”Vatten som lösningsmedel”
sidorna 27-28
En blandning
• I en blandning kan man se de olika beståndsdelarna (sakerna man blandar) var för sig.
• Exempel om du blandar olja och vatten i ett glas så ser du dessa som två olika skikt.
Blandar du dem, så tar det en liten stund sedan ser du dem delade igen.
• Du kan dela upp en blandning genom att t.ex. sila, filtrera, avdunstning, sedimentera och genom att använda en magnet.
Läs sidorna 19-20 och gör frågorna 1-5 på sidan 21.
Blandningar/lösningar
• Gemensamt experiment sidan 21
– ”Att separera blandningar”
– Ev. ”Kromatografi – Vilka färger finns i tuschpennorna?”
Vad är luft?
• Luft syns inte och luktar inte.
• Men vi vet att den finns t.ex. när det blåser för då är det luft som rör sig.
• Du vet att luft finns när du blåser upp en ballong.
• Luft är egentligen många olika slags gaser t.ex.
kvävgas, syre och koldioxid m.fl.
Gemensamt experiment ”Luftförflyttning”
sidan 23
Våra viktiga gaser
• Kvävgas: Den vanligaste gasen i vår atmosfär.
• Syre: Våra gröna växter tillverkar denna gas som vi andas in.
• Koldioxid: Vi andas ut denna och träden behöver den i fotosyntesen.
• Växthusgaser: metangas och koldioxid. Dessa håller kvar solens värme på jorden.
Läs sidorna 22-23 och gör frågorna på sidan 24.
Atmosfär
Atmosfär: luften som finns som ett täcke runt jorden.
Atmosfären gör så att vi kan andas, håller lagom temperatur på jorden och skyddar oss från den farliga strålningen från solen.
Koll på NO sidan 76
https://www.filmochskola.se /Filmer/E/Evas-funkarprogram/
Evas-funkarprogram--Atmosfar/
12 minuter
Lufttryck
• Vår atmosfär är ca 10 mil tjock.
• Det betyder att vi har en luftstapel med 10 mil luft ovanför oss och den luften trycker hela
tiden på oss och marken.
• Ju högre upp man kommer t.ex. uppe på ett högt berg är lufttrycket mindre, eftersom man har mindre med luft ovanför sig.
Luftmotstånd
• Luften syns inte, men den finns och det
märker vi när vi t.ex. ska cykla i motvind eller har ett paraply mot blåsten. Man brukar kalla detta för luftmotstånd.
Gruppexperiment ”Blåsningen” sidan 31.
Filmer om luft
• https://www.filmochskola.se/ur/g/gnomens- guide-till-fysiken/gnomens-guide-till-fysiken-- luft/
Gnomens guide om luft 9 minuter
• https://www.filmochskola.se/ur/k/kemi- nasta/kemi-nasta--luft/
Kemi nästa luft 8 minuter
