Mobbning i barnlitteratur

ÖREBRO UNIVERSITET

Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i F-3 Svenska, litteraturvetenskap

Självständigt arbete, avancerad nivå, 15hp

VT 2021

Mobbning i barnlitteratur

– en analys av böckerna Handbok för superhjältar del 1 och 2.

Malin Blomquist & Daniela Padilla

Handledare: Arne Florin

Abstract

Malin Blomquist & Daniela Padilla (2021). Mobbning i barnlitteratur- en analys av böckerna Handbok för superhjältar del 1 och 2. Självständigt arbete, Svenska, inriktning F–3,

avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera hur ämnet mobbning gestaltas i de

skönlitterära böckerna Handbok för superhjältar, del 1 och 2. Böckerna är skrivna av Elias &

Agnes Våhlund. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Hur gestaltas mobbning i de första två böckerna av serien Handbok för superhjältar? Hur kan litteraturen användas i

undervisningen?

Vi använder oss av hermeneutiken för att tolka, förstå och förmedla våra upplevelser av fenomenet mobbning. Ulla Rhedins avhandling Bilderboken- på väg mot en teori (2001) används också som stöd för att utföra analyser av samspelet mellan både text och bild. Detta för att få en djupare förståelse för hur mobbningen avbildas genom karaktärer och situationer som vi får se och läsa om. Analysen delas in i nio kategorier där vi undersöker de olika delar som gör boken till en helhet. Resultaten från analyserna visar att den vanligaste typen av mobbning är både verbal och fysisk och att det oftast sker i miljöer i anslutning till skolan. I avsnittet slutsatser svarar vi på vår första frågeställning genom att använda oss av relevanta kategorier från analysavsnittet och den tidigare forskningen. Vi svarar på vår andra

frågeställning i diskussionsavsnittet där vi diskuterar litteraturens didaktiska användning i svenskundervisningen för årskurserna F–3 samt dess relevans till läraryrket.

Nyckelord: mobbning, bilderbok, barnlitteratur, undervisning, superhjälte, hermeneutik, svenskundervisning.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1. 1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Avgränsningar ... 2

1.3 Disposition ... 2

2. Tidigare forskning ... 3

2.1 Mobbning ... 4

2.1.1 Olika typer av mobbning ... 5

2.2 Bilderboken ... 5

2.3 Mobbning i barnlitteratur ... 7

2.4 Barnlitteratur som stöd i den pedagogiska verksamheten ... 9

2.5 Tidigare forskning om mobbning i Handbok för superhjältar ... 11

3. Metod ... 11

3.1 Hermeneutik ... 12

3.2 Samspel mellan bild och text ... 13

4. Presentation av analysobjekt ... 13

4. 1 Handbok för superhjältar ... 14

4.1.1 Del 1: Handboken ... 14

4.1.2 Del 2: Röda Masken ... 16

5. Analys ... 17

5.1 Böckernas omslag ... 17

5.2 Bilderboksmediet ... 18

5.3 Analys av böckerna Del 1: Handboken och Del 2: Röda Masken ... 18

5.3.1 Karaktärer ... 18

5.3.2 Hur porträtteras mobbarna? ... 19

5.3.3 Hur porträtteras offren? ... 22

5.3.4 Miljö ... 24

5.3.5 Vilken typ av mobbning syns i böckerna? ... 25

5.3.6 Hur kompletterar bild och text varandra? ... 27

6. Slutsatser ... 33

7. Didaktisk diskussion ... 38

7.1 Handbok för superhjältar i undervisningen ... 38

7.2 Diskussion i ett vidare perspektiv ... 40

Referenser ... 42

1

1. Inledning

Mobbning är tyvärr ett vanligt förekommande problem i skolan idag. Enligt SCB, Statistiska centralbyrån (2019) har mobbning ökat under de senaste åren. Under läsåret 2013/2014 svarade 12,6 % av både flickor och pojkar att de hade blivit mobbade. Senare, under läsåret 2017/2018 hade andelen ökat till 19,4 %. Eftersom mobbningen ökar anser vi att det är relevant att uppmärksamma detta problem och undersöka dess gestaltning i litteraturen.

Enligt Skollagen (SFS, 2010:800) ska alla som verkar inom skolans värld främja de

mänskliga rättigheterna och ständigt motarbeta alla typer av kränkande behandling. I Lgr11 anges att respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska

värderingar som är viktiga för att vara en del av det svenska samhället är en aspekt som utbildningen ska sträva efter (Skolverket, 2011). Därför är det viktigt att ämnet mobbning tas upp i undervisningen. I vår uppsats är svenskundervisning för årskurserna F-3 i fokus.

Läsning av barnlitteratur kan vara ett lysande sätt att beröra eller samtala om olika sociala fenomen. I sin artikel Intersections of Race and Bullying in Chidren’s Litterature:

Transitions, Racism and Counternarratives påpekar författarna Angela. M. Wiseman, Nermin Vehabovic och Jill S. Jones (2019) att en metod som har visat sig vara kraftfull i syfte att handskas med kritiska sociala problem såsom mobbning och rasism är läsning och samtal med litteraturen som utgångspunkt.

Författarna lyfter vikten av att kunna förstå barnlitteratur som skildrar mobbning eftersom det blir en meningsfull startpunkt för diskussioner kring viktiga problem. Universitetslektorerna i litteraturvetenskap Maria Andersson & Elina Druker (2010) beskriver barnlitteratur som texter som är skrivna för barn. Barnlitteratur är ett paraplybegrepp för alla typer av

barnlitterära berättelser. Denna genre omfattar berättelser för och om barn, texterna har under olika perioder formats av synen på barn och barndom. Även fast barnlitteratur handlar om barn, speglar den också vuxnas olika syn på vad barndomen innebär. Texterna tillåter att begreppen barn och barndom ifrågasätts, omförhandlas och definieras (s. 7).

Skolans litteraturundervisning beskrivs av författare Bengt-Göran Martinsson (2019, s. 41) i boken Att bli lärare i svenska som en främmande fågel bland alla andra skolämnen, syften,

2 kunskapskrav och bedömningskriterier. Däremot låter den sig lånas till mycket av detta.

Litteraturen kan bli något slags frizon i skolans vardag eller till och med ett dolt klassrum.

Där händer det att elever försvinner en stund och kommer tillbaka med nya krafter och syn på sig själva, klasskamrater och världen de lever i.

1. 1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur mobbning gestaltas och tar plats i de första två böckerna av bokserien Handbok för superhjältar. Samtidigt vill vi också undersöka hur denna typ av litteratur kan användas i svenskundervisningen av årskurserna F- 3.

Frågeställningarna som uppsatsen svarar på är följande;

1. Hur gestaltas mobbning i de två första böckerna av serien Handbok för superhjältar?

2. Hur kan litteraturen användas i svenskundervisningen av årskurserna F-3?

1.2 Avgränsningar

Vi ska alltså analysera de första två böckerna i bokserien Handbok för superhjältar som består av sex delar, skrivna av författarna Elias och Agnes Våhlund. Böckerna vi har valt att analysera är av skönlitterärt slag och innehåller både kapitel och bilder.

För att avgränsa vår uppsats har vi valt att undersöka del 1 och del 2 i serien. Vi har valt att göra detta eftersom vi anser att de första delarna av serien gestaltar mobbning i större utsträckning än de sista delarna. Vi tycker också att det är bäst att analysera början av

historien för att inte missa några viktiga aspekter. Av tidsmässiga skäl finns det inte utrymme att undersöka och analysera alla böckerna i serien, eftersom det för tillfället finns sex böcker utgivna och fler böcker är på gång.

1.3 Disposition

Uppsatsens delar och struktur presenteras i detta avsnitt. Följande avsnitt innehåller tidigare forskning om ämnet där vi redogör för innebörden av mobbning samt olika former av mobbning. Därefter skriver vi om bilderboken och Rhedins tre bilderbokskoncept.

3 Efterföljande del berör gestaltningen av mobbning i barnlitteratur där vi kort redovisar olika forskares studier inom ämnet. Avsnittet börjar med att belysa att barnlitteratur kan användas som ett sätt att handskas med mobbning. Avsnittet avslutas med en kort text om tidigare forskning inom gestaltning av mobbning i Handbok för superhjältar. Efter det kommer metodavsnittet som tar upp valet av de metoder som vi använder som verktyg för analysen. I denna uppsats använder vi oss av Ulla Rhedins avhandling Bilderboken – på väg mot en teori och hermeneutiken som metod för att tolka, förstå och förmedla våra upplevelser av

fenomenet mobbning i de valda böckerna. Detta avsnitt följs av en presentation av analysobjektet där vi sammanfattar båda böckerna.

Avsnittet som kommer därefter är analys, där vi har använt oss av underrubriker för att tydliggöra vilka aspekter vi analyserar. Dessa är: böckernas omslag, bilderboksmediet, karaktärer, hur porträtteras mobbarna? hur porträtteras offren? miljö, vilken typ av mobbning syns i böckerna? och hur kompletterar bild och text varandra? Följande avsnitt är slutsatser där vi svarar på vår första frågeställning. Därefter kommer diskussionsavsnittet, där vi svarar på vår andra frågeställning genom att diskutera litteraturens didaktiska användning.

Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om studiens relevans för läraryrket.

2. Tidigare forskning

För att hitta artiklar om tidigare forskning som är relevant för vår uppsats har vi använt oss av följande sökord i databasen Eric (EBSCO); Bullying, elementary school, bullying and

picturebooks, children's litterature och portayals. Vidare använde vi oss av Libris för att hitta relevant litteratur som vi lånade på Universitetsbiblioteket. Genom sökningar på uppsatser av avancerad nivå i DiVA hittade vi en uppsats av liknande karaktär. Vi använde oss även av kurslitteratur som vi använt under vår utbildning.

Den tidigare forskningen vi har använt oss av är relevant eftersom den definierar fenomenet mobbning, beskriver hur det yttrar sig, att det finns olika typer och i vilken miljö mobbning oftast sker.

Vi har använt oss av tidigare forskning som visar hur mobbning gestaltas i barnlitteratur eftersom detta är syftet med vår uppsats. Den tidigare forskning vi har valt berör aspekter som vi är intresserade av som till exempel: mobbarna respektive offrens kön och etnisk bakgrund.

4 Böckerna i serien Handbok för superhjältar är bilderböcker, därför använder vi oss av tidigare

forskning som handlar om bilderboken för att förstå dess innebörd och syfte samt Rhedins (2001) olika bilderbokskoncept. Forskningen förstärker vikten av bilderboken i den pedagogiska

verksamheten och att den kan användas som stöd för barn som utsätts för mobbning, vilket är viktigt för vår didaktiska diskussion.

2.1 Mobbning

Professor i sociologi Björn Eriksson, FD i socialt arbete Odd Lindberg och Erik Flygare samt Fil.mag och FD doktorand i socialt arbete Kristian Daneback (2002, s. 26) skriver i

Skolverkets forskningsöversikt Skolan - en arena för mobbning. De menar att detta begrepp används som ett samlingsnamn för olika icke-önskvärda beteenden. Dessa beteenden kan till exempel vara: utfrysning, våldshandlingar, hot, trakasserier, förödmjukelser, retningar, ryktesspridning, utpressning och förstörelse av egendom. Mobbning kan alltså definieras som en skev maktrelation där en individ anses vara mobbad när denne, över tid och upprepade gånger är föremål för andras, oftast för samma individers, försök att skada eller såra henne genom någon form av psykiskt eller fysiskt övergrepp. Mobbning kan också innebära social isolering som till exempel utfrysning (s. 26–27).

Individen eller individerna som utför sådana handlingar kallas för mobbare. Det engelska ordet ”mob” syftar på en grupp av individer som har i avsikt att förfölja, ofreda eller anfalla andra vilket i sin tur är ett icke-önskvärt socialt beteende. Det svenska ordet ”mobb” har en liknande betydelse som innebär kamratförtryck eller gruppvåld mot en individ. Enligt denna definition var läkaren Peter-Paul Heinemann bland de första att uppmärksamma fenomenet.

Han uppfattade alltså mobbning som våld från bara en grupp individer mot en individ och inte en individ mot en annan individ (Eriksson et al. 2002, s. 27).

Utgångspunkten för definitionen av mobbning är att en individ som vi kallar för förövare utför negativa handlingar mot en utsatt person. Författarna belyser att olika forskare definierar begreppet olika, några menar att mobbning innefattar fysiska och psykologiska handlingar, andra antyder att mobbning innebär negativa verbala handlingar och någon författare menar att mobbning kan även innebära sexuella handlingar. Eriksson et al. (2002, s.28-29) påpekar att en typ av begränsning av begreppet mobbning är att handlingarna måste ske upprepade gånger och under en längre tidsperiod. Ett till kriterium som många författare är eniga om är att en mobbningssituation består av förövaren, antingen en person eller en hel

5 grupp som är starkare och den utsatte, bara en person som i detta sammanhang alltid är

svagare. Vissa författare har däremot problematiserat denna punkt, de menar att mobbaren behöver inte alls vara starkare i någon mening, det duger med att hen uppfattas vara starkare (s. 30). En sista faktor inom mobbning är att det ska ses som ett medvetet handlande. Alltså att förövarens handlingar inte är oavsiktliga, utan genomtänkta och målstyrda (Eriksson et al.

2002, s. 32).

Professor Greta Griffin Freeman (2014) gjorde en studie där barn fick lyssna på böcker som handlade mobbning och sen säga ord som de tyckte beskriver någon som mobbar. Alla barnen använde ordet “elak”. Vidare användes “någon som inte är trevlig” som en beskrivning av en mobbare (s. 309).

2.1.1 Olika typer av mobbning

Psykolog Emily Moulton samt akademikerna Melissa Allen Heath, Mary Anne Prater och Tina Taylor Dyches (2011) skriver att de som mobbar använder sig ofta av olika typer av mobbning. De kan delas in i tre olika kategorier där det finns handlingar som definierar hur mobbningen ser ut (s. 120). Deras studie visar att den typ av mobbning som förekommer oftast i de böcker de analyserade är verbal mobbning (s. 130). Författarna skriver sedan i sin diskussion att det stämmer med hur det ser ut i verkligheten, enligt den ideella föreningen American Association of University Women (2001), är den verbala mobbningen vanligast (refererad i Moulton et al., 2011, s. 133). Andra typer av mobbning är fysisk mobbning och relationell mobbning. Att puttas, ta offrets saker eller på andra sätt fysiskt skada eller kontrollera är exempel på fysisk mobbning. Relationell mobbning kan handla om att man använder sin sociala status för att skada bilden av någon eller dennes relation med kompisar.

Den relationella mobbningen är den typ av mobbning som är svårast att märka, eftersom det ofta sker i skymundan (s. 120).

2.2 Bilderboken

Barnboksforskaren och författaren Lena Kåreland (2015, s. 72) förklarar att bilderboken kan ses som en unik litterär och konstnärlig genre inom barnlitteratur. Denna typ av bok beskrivs av litteraturvetaren Ulla Rhedin (2001) som en sådan av begränsat omfång som vill berätta en historia med stöd av en sammankoppling av text och bilder, minst en bild per uppslag ska förekomma. Bilderbokens innebörd kan beskrivas på olika sätt men Rhedin (s.18) skriver att

6 enligt professorn i litteraturvetenskap Lars Furuland sägs bilderboken vara barnets första möte med ord- och bildkonst.

En betydelsefull faktor för dessa böcker är samspelet mellan bild och text. Detta eftersom historien som endast är byggd på ord måste bli berättad så effektivt som möjligt och i sin tur skapa en fiktiv berättelse. Illum (refererad i Kåreland 2015, s. 73) påpekar att bilderboken kan användas som underlag för teater och film samt kan till och med regenereras digitalt. Till följd av att bilderboken läses högt för barnen innefattar den tre berättelseformer, dessa är bilden, skriften och det muntliga. Författaren lyfter att bilderboken är rik på dialog och har oftast ljudhärmande uttryck, därför ligger den så nära det muntliga.

Bilderboken har från början tagit upp barnvänliga ämnen, men dagens moderna bilderbok skrider över gränser samt bryter mot de äldre föreställningar om bilderboken som litteratur för små barn. Den lyfter olika typer av ämnen såsom existentiella frågor, den kan handla om det mesta och kan lyfta frågor som angår både barn och vuxna (Kåreland, 2015, s. 74).

Kåreland (2013, s. 70) skriver att många bilderböcker har som syfte att beskriva verkligheten för barn som kan behöva stöd att orientera sig i sin existens. Den moderna bilderboken har en större medvetenhet om interaktionen mellan bild och text. Illustratören och

bilderboksskaparen Gunna Grähs (2013, s. 124) skriver att bild och text arbetar med hjälp av olika redskap. Bilden beskrivs som konkret, vilket i sin tur preciserar hur fakta, miljö och rumslighet redovisas. Författaren lyfter fram att ett medvetet bilderboksberättande betyder att man använder sig av både bilden och textens respektive förmågor för att bygga en gemensam berättelse. I vissa situationer samspelar bild och text för att förstärka ett uttryck, men i andra situationer kan det vara mer gynnsamt att låta bilden ifrågasätta textens påståenden (s. 125).

Rhedin (2001, s.73) talar om tre olika sätt som bilderböcker kan vara uppbyggda på, det kallas för bilderbokskoncept. Den episka bilderboken är en bok där texten kan stå på sina egna ben och där bilderna som finns egentligen inte behövs, utan texten skulle kunna läsas och förstås utan dem (Rhedin, 2001, s. 81). Det andra bilderbokskonceptet, den

expanderande, menar att bilderboken är komplett när bilderna finns med (Rhedin, 2001, s.

88). Om den som läser inte får ta del av bilderna, blir det svårt att förstå texten (s.89). Det tredje, och sista, bilderbokskonceptet kallas den genuina bilderboken (s.96). I den genuina bilderboken är bilden och texten beroende av varandra, vi kan inte vara utan någon av dem,

7 för då framgår inte handlingen ordentligt (s.103). Författaren påpekar att samma bilderbok kan ha drag av ett eller flera av koncepten (s. 73).

Den tidigare läraren och numera författaren Nikki Gamble skriver om Northrop Fryes (refererad i Gamble, 2013, s. 108) beskrivningar av olika karaktärers funktioner i barnlitteratur. Den första karaktären, the protagonist, är huvudpersonen i handlingen till exempel ett djur eller en person. Nästa karaktär, the antagonist, har en konflikt med

huvudpersonen och är dennes motståndare. Det behöver inte vara en verklig person utan kan vara huvudpersonen själv som har en intern konflikt. A character foil, är en karaktär som har egenskaper som en motsats till huvudkaraktärens egenskaper, denne karaktär är ofta en mindre karaktär. En flat character är en karaktär där vi bara har sett en sida, den är inte fullt utvecklad. En karaktär som är helt utvecklad, som har både goda och dåliga egenskaper kallas round character, denne tycker vi att vi känner så väl så att det känns som hen är en riktig person. En karaktär som inte förändras i historien kallas static character. Däremot en karaktär som förändras under historiens gång kallas för dynamic character.

2.3 Mobbning i barnlitteratur

Mobbning anses vara ett viktigt problem inom skolan och i dagens samhälle, därför är det grundläggande att ämnet uppmärksammas redan i de låga åldrarna. Ett bra sätt att göra detta kan vara genom läsning av barnlitteratur. Författarna Wiseman & Jones (2017) skriver i en artikel att det finns studier som visar att bilderböcker som fokuserar på de mest

grundläggande känslor och livserfarenheter kan ge möjligheten för barn att tänka över sina egna känslor och respons gentemot ett visst ämne (s. 193). Författarna påpekar att läsning av barnlitteratur som berör sociala problem har visat sig vara ett sätt att handskas med barns emotionella och beteendeproblem, lösa problem och skapa alternativa sätt att agera och att prata om känslor relaterat till problemet (s. 191). Av denna anledning är det av stor vikt att pedagogen väljer rätt bok som passar klassen och ämnet.

Heath & Cole (2012), Ianquinta & Hipsky (2006) och Moulton et al. (2011) menar att när pedagoger medvetet läser en bok som handlar om ämnet som de vill skapa ett samtal kring, diskuterar ämnets skildring i boken och förser sina elever med möjligheter att tillämpa de nya kunskaper som de har fått genom boken, får barnen chansen att skapa ett personligt samband med karaktärerna, relatera till vissa företeelser och i sin tur hantera sina egna tunga känslor (refererad i Weisman & Jones 2017, s. 192). I deras studie framkom det att verbal och fysisk

8 mobbning är den vanligaste förekommande typen av mobbning i de valda bilderböckerna, medan den relationella typen representerades minst (s. 193).

Studien lägger först och främst märke till karaktärernas bakgrund och genus. Resultatet visade att karaktärerna i bilderböckerna som representerar mobbarna består av pojkar eller män i de flesta fallen, medan flickor eller kvinnor skildrades som mobbare i ungefär 20% av fallen. Wiseman & Jones (2017) påpekar att i 89 % av fallen skildras mobbarna i böckerna som pojkar eller män med ljus hudfärg eller icke-mänskliga. Karaktärerna som porträtteras som offren är till största delen avbildad av pojkar eller män med ljus hudfärg, flickor eller kvinnor avbildas som offren i ungefär hälften så många av böckerna (s. 194–195). Detta visas även i en annan studie skriven av Moulton et.al (2011), vilket kan innebära att dessa böcker kanske inte når alla läsare eftersom pojkar och män av ljus hudfärg verkar representeras mer än några andra grupper. Författarna har också kommit fram till att forskning inom mobbning har fokuserat på skolans miljö (s. 120) eftersom det är platsen där mobbning oftast sker (s.

130).

Wiseman & Jones (s. 197) tycker även att sättet som offret hanterar mobbningen är en viktig del av bokens budskap. Anledningen till detta är att barnen får möjligheten att lära sig hur man kan handskas med mobbning. En annan aspekt som författarna tar upp är hur de vuxna skildras i dessa böcker. De menar att de vuxnas handlingar kan hjälpa barnen förstå hur råd och stöd från en vuxen kan leda till att lösa problemet eller att mobbningen slutar (s. 198).

Wiseman & Jones (2017, s. 198) påpekar att realistiska avslut kan också hjälpa barnen att handskas med mobbning, speciellt sådana som ger en lösning från offrets perspektiv.

Dessutom visar deras studie att det finns ett behov av mer nyanserade diskussioner om vad det är som händer när vuxna, speciellt lärare, inte pratar om att mobbning kan förekomma.

Skolans roll och vikten av åskådare borde vara en framträdande aspekt när det gäller att prata om sätt att lösa problemet som mobbning bidrar till; detta bör reflekteras i barnlitteratur. Att läsa bilderböcker har potential att stödja barn genom den känslomässiga upplevelsen och isoleringen som förekommer när någon blir mobbad. Att förstå barnlitteratur som tar upp mobbning kan vara det första steget för att förse barn som blir påverkade av detta fenomen med stöd och förståelse (Wiseman & Jones, 2017, s. 199).

9

2.4 Barnlitteratur som stöd i den pedagogiska verksamheten

Professor Melisa. A. Cain (2015) konstaterar att barnlitteratur är en rik källa för föräldrar och lärare att fokusera på den emotionella och moraliska utvecklingen. Författaren menar att alla upplever läsning med sina egna tidigare erfarenheter, dessa påverkar hur vi tolkar texterna vi läser. När våra erfarenheter förändras, förändras också vårt sätt att tolka och vi ser saker och ting på nya sätt (s. 68). Författaren menar då att lärare behöver ta speciell hänsyn till

utvecklingsnivån som barnen ligger på för att kunna välja rätt bok för sina elever (s. 68).

Därmed måste man granska och utvärdera böckerna som väljs.

Dessa, enligt Moulton et.al (2011), bör likna elevernas egenskaper och mobbningssituationen, för att böckerna ska vara så bra som möjligt och göra att eleverna kan relatera till

karaktärerna i historien. Författarna menar att flera olika delar bör tas hänsyn till, i valet av böcker; karaktärens kön, karaktärernas roll i mobbningen, vilken sorts mobbning det är, strategier för att hantera situationerna och de vuxnas roll i situationerna (s. 123).

Cain (2015) hänvisar till forskarna Kidd & Castanos studie om Theory of Mind (ToM). Med detta menas den mänskliga förmågan att förstå våra mentala tillstånd och att det finns

olikheter mellan våra och andras mentala tillstånd. ToM tillåter lyckad manövrering av komplexa sociala förhållanden och hjälper till att stödja de empatiska svar som upprätthåller dessa (s. 69).

Forskarna Kidd & Castano (2013, s. 1) påstår att läsning av fiktion ökar självrapporterad empati. De menar att fiktion verkar ha förmågan att vidga ens kunskaper om andras liv, samtidigt som det hjälper oss att se likheter mellan både vårt eget och andras liv. Även om fiktionen framför sociala värden och minskar ens uppfattningar av andras egendomligheter, så kan den observerade relationen mellan fiktion och ToM bero på mer subtila egenskaper av texten. Därför drar de som slutsats att fiktion kan förändra hur och inte bara vad folk tänker om andra.

Pedagogen Danielle Lowe (2009) framhäver att i dagens samhälle är barn utsatta för våld och andra stressande faktorer. Som lågstadielärare har författaren upplevt hur litteratur kan påverka ett barns liv. Lowe (2009) tar upp ett exempel från den 12 september 2001, alltså dagen efter 11 september-attackerna i New York. Den morgonen grät några av hennes elever eftersom några av deras föräldrar inte kom hem kvällen innan. Hon beskriver den morgonen

10 som orolig. Läraren bestämde då att det var dags för högläsning, detta bidrog till att lugn och ro kom tillbaka i klassrummet. Det var då hon förstod att det fanns en koppling mellan barnlitteratur och sätt för sina elever att hantera och uttrycka känslor samt att läka.

Författaren understryker att barnlitteratur är ett nödvändigt verktyg för att hjälpa barn genom sina personliga besvär (s. 1–2).

Moulton et al. (2011, s. 122) betonar att även för att förhindra mobbningen behövs effektiva verktyg såsom biblioterapi behövs för att förhindra mobbningen. Begreppet innebär att man i grupp eller enskilt självständigt ska läsa en bok som har utvalts noga och sedan ska historien diskuteras mellan alla deltagare. Detta bidrar till att bokens budskap kan användas av

deltagarna för tillämpning av nya kunskaper som de har fått genom läsning av boken.

Lowe (2009, s. 2) konstaterar också att biblioterapi är ett sätt att hjälpa barn med hanteringen av känslor. Oftast söker läsaren efter en lösning som kan hjälpa till att lösa sitt eget

personliga problem och i sin tur känner sig läsaren som att hen inte är ensam eller den enda som handskas med en livskris. Hon menar att genom biblioterapi kan barn se att andra barn också har upplevt liknande smärta. Barnen får möjligheten att känna samhörighet eller empati till karaktärerna i boken och använda sig av samt reflektera kring kunskaperna de har fått genom den.

Lämpliga böcker som handlar om mobbning ger läsaren fördelaktiga förslag för att lösa problem, såväl som de erbjuder det emotionella stöd som behövs för att övervinna problemet som besvärar hen (Lowe, 2009, s. 8). Författaren konstaterar att det är bäst att förse elever med möjligheter att uttrycka sig i syfte att hjälpa dem genom svåra tider (s. 1). Det är viktigt att pedagoger inser att om ett barn vill prata så måste en vuxen vara villig att lyssna. Detta kan i sin tur bidra till emotionell och akademisk utveckling (s. 12).

I Freemans (2014) studie visades att efter att alla deltagarna fick höra på historierna i

bilderböckerna som handlade om mobbning, hade alla fått nya kunskaper om mobbning och visade goda kunskaper om vad en mobbare är och hur hen agerar. Författaren rekommenderar lärare att skapa en miljö i klassrummet där eleverna kan känna sig säkra och kan uttrycka sig själva, detta ska göras redan från första skolveckan (s. 309).

11

2.5 Tidigare forskning om mobbning i Handbok för superhjältar

Den tidigare forskning som handlar om den skönlitterära serien Handbok för superhjältar är inte så omfattande. När det kommer till tidigare forskning som fokuserar på ämnet mobbning i serien har vi hittat en uppsats. Därför anser vi att det är av stor vikt att det görs mer

forskning på detta område. Uppsatsen “Du kan inte fly från dig själv” som är en analys av mobbning i de två första delarna i serien Handbok för superhjältar skriven av Johanna Henriksson (2020) visar att den typ av mobbning som förekommer i böckerna är både psykisk och fysisk, där den verbala mobbningen är vanligast. Vidare undersöker hon i vilka miljöer mobbningen sker, hur böckerna beskriver mobbare och offer samt hur bild och text samverkar. Vår uppsats skiljer sig från tidigare uppsatser genom att vi lägger större vikt vid och ger större utrymme åt avsnittet om tidigare forskning. Vidare skiljer sig vår uppsats genom våra analyser, då vi har lyckats få en djupare förståelse för de mönstren som finns mellan illustrationerna och textens handlingar. Vi har också undersökt underliggande skäl till att mobbarna agerar som de gör och även ifrågasatt Max position i gruppen. I vår analys tar vi upp hur fantasi och det komiska tar plats i berättelsen. Vi har strävat efter att komma ifrån rena handlingsbeskrivningar och istället försökt att föra ett djupare resonemang.

3. Metod

Detta avsnitt avhandlar de analytiska verktyg som vi ska använda oss av i analysen. Dessa är viktiga i vårt arbete för att kunna bygga en struktur för vår analys.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som fokuserar på gestaltning av ämnet mobbning i barnlitteratur. I vår studie ska vi analysera det empiriska materialet som är del 1 och del 2 av bokserien Handbok för superhjältar, detta på grund av att mobbningen syns som tydligast i dessa böcker vilket innebär att båda delarna är viktiga för vår analys. Vi har valt att även analysera del 2 på grund av att den innehåller fler karaktärer som utsätts för mobbning av något slag. Vi har valt att ha med denna del eftersom den tillför nya relevanta och viktiga aspekter om mobbning. Vi ser en utveckling hos både karaktärerna och historien. Del 2 visar

12 oss en modigare Lisa och mot slutet en snällare Max. Analysen är baserad på närläsning av det empiriska materialet och utgår från våra frågeställningar.

Vi började med att läsa alla böcker som finns utgivna för tillfället, alltså del 1 till 6. Därefter valde vi de tre första böckerna, eftersom dessa hade tydligast fokus på mobbning. Däremot tyckte vi att tre böcker hade varit för omfattande för den typen av analys som vår uppsats strävar efter. På grund av att vi har begränsat med tid och för att behålla uppsatsens kvalité, valde vi att begränsa oss till de två första böckerna. Efter val av böcker bestämde vi oss för vilken typ av metod vi skulle använda. Den vi tyckte passade bäst var hermeneutik. Detta eftersom hermeneutiken, enligt författaren Ingrid Westlund (2019, s. 72), är lämplig att använda för att förmedla barn och ungas upplevelser av flera fenomen som är aktuella i dagens skola.

3.1 Hermeneutik

Vi har valt att använda oss av hermeneutik som metod för att tolka, förstå och förmedla våra upplevelser av fenomenet mobbning. Inom litteraturvetenskap beskrivs hermeneutiken i boken Litteraturvetenskap-en inledning av Anders Palm (2002, s.190) som ett metateoretiskt problemområde snarare än som en bestämd teori. Hermeneutik är ett uttryck för

litteraturvetenskapens självprövande observationer över ett ämnes olika metoder att ge den litterära texten mening. Han menar att tolkning behövs för att kunna förstå litteratur och att den ger en ny version av den text som redan är given (s. 190).

Den vetenskapliga texttolkningen är baserad på läsning men istället för “lustläsning” kräver den lusläsning. Alltså omläsning på omläsning samtidigt som man gör ett konstant

textanalytiskt arbete och att man använder sig av ett metodiskt kombinationstänkande. Detta gör att tolkningen söker sig till nya kontexter för att kunna befria en ny mening till djupare förståelse (s. 191). Tolkning i sin tur betyder kontextualisering, vilket behövs för att utforska textens tänkbara betydelser (s. 195). Hermeneutikens klassiska metafor för att beskriva tolkning som fenomen är dialogen som förekommer mellan text och läsare. Tolkningens dialogiska karaktär ligger i textens omväxlande sätt att låta sig kontextualiseras, alltså litteraturforskaren får möjligheten att själv ställa tolkningens frågor och ge dess svar (s. 200–

201).

13 Som tidigare nämnt menar Westlund (2019, s. 72) att hermeneutiken är adekvat att använda för att förmedla barn och ungas upplevelser av flera fenomen som är aktuella i skolvärlden.

Författaren skriver att det empiriska materialet inom hermeneutiken är i allmänhet texter som till exempel dagböcker, uppsatser, brev, skönlitteratur och till och med intervjuutskrifter (s.

75–76).

3.2 Samspel mellan bild och text

I vår analys bidrar bild och text till en helhetsförståelse samt till en förståelse av textens budskap. Analysen utförs med stöd av Ulla Rhedins (2001) avhandling Bilderboken- på väg mot en teori. Hennes avhandling berör olika viktiga aspekter i analysen av bilderboken som medium samt förhållandet mellan text och bild, därför har vi valt att använda oss av den.

Rhedin (2001, s. 130) beskriver bilderboken som bimedial och påpekar att dess mottagare behöver synkronisera två typer av avläsningskoder på grund av dess innehåll av både bilder och text. Hon menar att bilder har förmågan att väcka till liv mycket tidiga upplever samtidigt som de kan ladda en text på både ett emotionellt och symboliskt sätt. Däremot finns

möjligheten att bilden överillustrerar en redan utmärkt text vilket kan leda till att den dödas vilket i sin tur bidrar illustrationerna till att dynamiken mellan läsaren och texten hindras.

Rhedin (2001, s. 135) belyser att genom bilder kan man oftast bli uppmärksam på textens handling. Författaren presenterar tre bilderbokskoncept som beskriver olika typer av bilderböcker utifrån deras specifika drag (s. 73).

Analysen ska bland annat undersöka dessa drag för att hitta de bilderbokskonceptet som passar in bäst samt undersöka hur bild och text kompletterar varandra. Under rubriken Hur bild och text kompletterar varandra beskrivs bildens och textens samspel i litteraturen samt ges exempel på när detta sker. Analysen delas in i olika kategorier som är små delar i den helhet som mobbning innefattar.

4. Presentation av analysobjekt

Serien Handbok för superhjältar handlar om Lisa som har flyttat till en ny stad och inte tycker om sin nya skola eftersom hon blir mobbad av ett killgäng. En dag hittar Lisa en

14 handbok med 101 superkrafter som kommer att hjälpa henne att bli en superhjälte. I böckerna får Lisa möta olika problematiska situationer där hon, med hjälp av sina superkrafter, stoppar tjuvar, räddar en pilot och även killgänget som mobbar henne. På baksidan beskrivs böckerna som “Fartfyllt, spännande och läckert om en liten tjej som tar saken i egna händer”. I

böckerna är det tydligt att mobbning och utanförskap är ett genomgående tema då Lisa och en till skolkamrat utsätts för det ofta.

Författaren Elias Våhlund säger att anledningen till att han fick idén till att skriva böckerna var att hans dotter blev mobbad i skolan. När mobbningen tog slut fick han idéen om att skriva en berättelse som skulle vara så spännande så att alla skulle vilja läsa den (Dorbell, 2018).

Böckerna inleder med en kort prolog och de är indelad i 9 kapitel samt innehåller en epilog i slutet av boken. Åldersgruppen för dessa böcker är 6–9 år. Böckerna innehåller också några sidor i slutet där författarna påpekar att de tycker att det var fel av Lisa att inte berätta för någon om att hon blev mobbad. Därför uppmanar de läsarna att prata med någon vuxen eller ringa till BRIS. Efter den sidan kan man läsa Lisas anteckningar och dagbok.

Illustratören Agnes Våhlund påpekar att deras format bygger på att både text och bild kompletterar varandra (Von Friesen, 2017). Detta ser vi i båda böckerna då illustratörens detaljrika bilder tydligt visar karaktärernas känslor och deras handlingar. Bokens format liknar en serietidning då texten är skriven i små rutor och placeras överallt på sidorna, alltså den följer inte den traditionella mallen av en bilderbok.

4. 1 Handbok för superhjältar

4.1.1 Del 1: Handboken

I första boken följer vi huvudpersonen Lisa som är nio år. I början av boken ser vi att Lisa blir jagad av tre killar och försöker springa hem till mormor eller till biblioteket för där skulle hon vara säker. Men hon hinner inte så långt innan hon snubblar. När hon ligger på marken retar killarna i gänget henne, men helt plötsligt kommer mormors syster Caroline och säger ifrån till killarna samt ber dem springa hemåt. Hemma, när Lisa borstar tänderna, tänker hon på de elaka saker som killarna sagt till henne. Dagen efter, när hon går till skolan verkar hon

15 vara ledsen och tänker på hur mycket hon ogillar den nya skolan. Däremot om gänget har kvarsittning skulle det vara en mer avslappnad eftermiddag för Lisa.

En dag glömmer hon bort tiden och då kommer killarna i full fart och springer efter henne.

Lisa hinner dock springa in på biblioteket där hon hittar en nästan självlysande bok som heter

“Handbok för Superhjältar”. Lisa tittar i boken och känner att om hon hade en av

superkrafterna i boken så skulle allt bli bättre. I den fanns det 101 olika superkrafter att lära sig, vissa enkla och vissa mer komplicerade. Lisa väljer tre av dessa superkrafter: Flyga, superbra slagsmålsteknik och att kunna prata animaliska. Efter det bestämmer hon sig för att börja med att öva på att flyga. På kvällen, efter att hon har övat på att andas på rätt sätt i flera timmar, så blir hon så trött att hon till slut somnar utan att borsta tänderna. Nästa dag

fortsätter hon att öva på alla superkrafterna och mot slutet av dagen börjar hon känna sig som en riktig superhjälte.

Dagen efter när Lisa är på väg hem från skolan väntar killgänget på henne. Istället för att springa försöker hon slåss mot killarna men en av dem slår henne rakt på näsan. När hon kommer hem får hon en röd pyjamas som hon tänker använda som dräkt. Hon är ledsen över det som hände på dagen och är ledsen när hon somnar. Men helt plötsligt mitt i natten så vaknar hon av att hon började sväva i luften och provar då att flyga i rummet. Plötsligt hör hon en gammal man ropa på hjälp. Även fast Lisa tvekar om hon är redo, gör hon sig beredd för att kasta sig ut.

Mannen har blivit rånad av två tjuvar som tog hans myntsamling och körde mot hamnen. Lisa följer efter bilen och när de sover så går hon in i huset. Lisa samlar ihop alla mynten och går tyst ut igen, men hon snubblar och tjuvarna vaknar så hon blir fast i huset med dem. Men Lisa är trött på att bli jagad och vara rädd, så hon bestämmer sig för att agera. Hon tar med

säckarna och flyger ut genom fönstret. Lisa lämnar tillbaka mynten till mannen. Han blir glad och säger att det betyder mycket för staden att det finns någon som kan stoppa tjuvar och då blir hon lycklig.

I epilogen säger tjuvarna till sin chef att det var en superhjälte som snodde mynten. Sedan ser vi Lisa som flyger och som tänker på att ingen skulle kunna tro att det var just hon som var superhjälten. Därefter kommer information om vart man kan vända sig om man känner någon som är mobbad eller om man själv blir mobbad. Slutligen kommer Lisas anteckningar och dagbok, där kan vi läsa om Lisas känslor och upplevelser.

16 4.1.2 Del 2: Röda Masken

Del 2 i serien “Handbok för superhjältar” heter “Röda Masken” och den börjar med att Lisa ligger i sängen och tror att hon hade drömt att hon var en superhjälte. Hon hade inte bearbetat att det hade hänt på riktigt. Men när hon började sväva i luften insåg hon att det inte var någon dröm och att hon verkligen hade blivit en superhjälte. Hon försökte öva på sin förmåga att prata med djur innan hon skulle iväg till skolan, men utan framgång.

I skolan pratade alla om den nya superhjälten och berättade påhittade historier om deras möten med honom. Lisa tyckte att det var irriterande att alla hade förutsatt att superhjälten var en kille, men ändå var hon glad eftersom ingen skulle misstänka henne. Senare på dagen fortsätter killarna att mobba henne, hon funderade på vad som var värst; att vara mobbad eller att alla andra bara tittade på när hon var det. När hon kommer hem känner hon sig lite

besegrad eftersom hon har haft en dålig dag, men efter att hon läser handboken bestämmer hon sig för att inte ge upp.

När hon kommer till skolan dagen efter hittar hon en teckning fastklistrad på hennes skåp.

Det var en teckning på Lisa med stora öron, precis det killarna brukar reta henne för. På eftermiddagen fick Lisas klass gå till flygfältet och se hur en pilot gör olika konster i luften med ett flygplan. Men något går fel och planets ena vinge går sönder, då springer Lisa iväg och byter om till sin dräkt som hon hade packat ner i sin väska. Det är då Röda Masken kommer in i bilden och räddar piloten från att krascha. Alla barn ville ställa frågor till Röda Masken och få reda på vem det var men Röda Masken flyger iväg. Nästa dag är det samma gamla visa i skolan igen, Robert och resten av gänget mobbar en klasskompis som heter Lars men den här gången står Lisa upp för honom och säger ifrån. Senare får hon gå på cirkus med sin mormor och mormors syster Caroline, där får hon se många djur som uppträder.

Men Robert och gänget bestämmer sig för att smyga in i djurens tält och reta dem för att de ska rymma och springa i panik i staden. De lyckades göra gorillan ursinnig och då börjar den jaga killarna, då kommer Röda Masken och räddar dem genom att prata med gorillan och förklara att han är störst och i det här fallet är killarna svagare och därför är det inte rätt att ge sig på dem. Röda Masken får killarna att lova att inte mobba någon mer igen och att säga förlåt till dem som de har varit elaka mot. Boken avslutas med att killarna ber om ursäkt till Lisa och att hon mår mycket bättre. Nu känner hon sig mer positivt inställd till livet.

17

5. Analys

I detta avsnitt ska vi analysera de två första delarna i serien handbok för superhjältar. Först kommer böckerna analyseras på ett allmänt övergripande sätt. Sedan görs en mer ingående analys av de två delarna, med fokus på böckernas karaktärer, hur mobbarna porträtteras, hur offren porträtteras, miljöerna, vilken typ av mobbning som syns i böckerna och hur text och bild samspelar.

5.1 Böckernas omslag

För att analysera böckerna som medium börjar vi med bokens yttre, dess storlek, form och pärmdesign. Rhedin (2001, s. 145) menar att det konstnärliga ställningstagandet som innebär val av bokens storlek samt dess form påverkar läsarens förväntningar på boken.

När vi ser bokens omslag för första gången förväntar vi oss en lättläst bok som är liten och kort. Detta på grund av bokens A-5 format. Böckerna är inbundna och i stående rektangulär form, vilket är en av bilderbokens yttre grundform (Rhedin, 2001, s. 146). Böckernas främre och bakre pärm utgör en helhet som hänger samman, detta ser vi på illustrationerna av den främre och bakre delen av boken. På framsidan av första boken ser vi Lisa i rollen som Röda Masken. Hon står på ett hustak med solnedgång i bakgrunden. Hon står med knutna nävar och ser bestämd ut. Baksidan visar en fortsättning av bilden där vi får se resten av hustaket.

På framsidan av andra boken, ser vi Lisa som flyger upp i himlen och uppifrån ser vi hela Rosenhill stad. Illustratören tydliggör Lisas färd från staden upp i himlen genom att måla den med en ljusare färg.

Rhedin (2001, s. 147) påpekar att det finns bilderbokskonstnärer som redan på den främre pärmbilden påbörjar deras berättelse, vilket är synligt på båda böckernas omslag. Bilderna på böckernas framsida gör att vi förstår att det är Lisa som är fokus i historien. Bilderna visar även att Lisas roll som superhjälte är i fokus då hon är klädd i sin röda dräkt och mask. Detta anser vi som viktigt eftersom den främre pärmbilden ska fungera som öppning och i sin tur vara ansiktet utåt (Rhedin, 2001, s. 147).

18

5.2 Bilderboksmediet

Texten och bilderna i böckerna liknar en serietidning, då text och bild blandas. Exempelvis är texten inte bara längst ner på sidan med bilderna ovanför. Rutan med text är även i en färg som är i kontrast till bilden. Ibland är det en stor bild på ett helt uppslag med flera textrutor, men vanligast är dock att det är en eller två bilder med tillhörande text på en sida. Det är tydligt att illustrationerna spelar en stor roll i böckerna eftersom det finns någon slags ritning eller bild på nästan alla sidor. Bilderna tydliggör händelserna i texten, de tar oftast upp hela sidan och verkar ta lika mycket, om inte mer, plats än texten. Varje kapitels framsida

innehåller en bild som subtilt beskriver vad kapitlet ska handla om, dock så kan det behövas lite tolkning för att förstå bildens innebörd.

Böckerna visar drag från två av Rhedins bilderbokskoncept, den genuina och den episka.

Genom att analysera texten och bilderna för sig ser vi att illustrationerna ibland hjälper oss att förstå händelserna som beskrivs i texten. I första boken ser vi detta på sida 12 då Lisa blir jagad av killgänget. Texten och bilderna samspelar på så sätt att vi som läsare förstår tydligt hur Lisa känner sig och hur illvilligt killgänget verkar vara. Detta är drag från det genuina bilderbokskonceptet.

Däremot finns det tillfällen då vi ser drag av det episka bilderbokskonceptet då texten beskriver situationerna på ett sådant sätt som gör att illustrationerna egentligen inte behövs, såsom på sida 22 och 23 i boken om “Röda Masken”. Likaså märker vi att enbart böckernas illustrationer för handlingarna framåt på ett tydligt sätt, vi förstår vad som händer i historien utan att behöva läsa texten. Böckerna beskrivs i baksidestexten som “Fartfyllt, spännande och läckert om en liten tjej som tar saken i egna händer.” Detta stämmer in då händelserna samt bilderna lyckas förmedla just de känslor som beskrivningen lovar.

5.3 Analys av böckerna Del 1: Handboken och Del 2: Röda Masken

5.3.1 Karaktärer

Karaktärerna som vi möter i första boken är huvudpersonen Lisa samt de tre mobbarna i gänget: Robert, Max & Nick. Vidare har vi mormodern och hennes syster Caroline som även arbetar som bibliotekarie. Hon är en av de få vuxna som ser att killarna mobbar Lisa och agerar för att försvara henne (s. 14). Lisas husdjur, de två hamstrarna Olga och Oskar är

19 också några karaktärer som vi möter i berättelsen. När Lisa flyger ut på sitt första “uppdrag”

möter vi ännu flera karaktärer såsom den äldre mannen Paul Ponsonby-Jones vars

myntsamling har blivit stulen (s. 70–77), de två skurkarna som stal myntsamlingen och deras chef som verkar vara en läskig man (s. 83 & 85).

Vår uppfattning är att det är stereotypiskt att den nya flickan i skolan är den som blir offer för mobbning, vilket sker redan i första boken (s. 11–15, s. 20 & s. 51-52). Lisa har blivit retad för sina stora öron sedan hon flyttade till Rosenhill (s. 15). Lisa porträtteras som mycket ensam och ett offer när hon sitter i ett hörn på biblioteket (s. 21). Däremot ser vi en vändning och utveckling av Lisas karaktär när hon hittar “Handbok för Superhjältar” i biblioteket. Lisa tänker att allt skulle bli bättre om hon bara lärde sig en eller två av de krafter som finns beskrivna i boken (s. 22).

I andra boken möter vi samma karaktärer men vi introduceras även till några nya. En av dessa är Lars, en kille i Lisas klass. Han blir också mobbad av samma killgäng på grund av att han stammar (s. 22 & 52). Innan första problemet inträffar möter vi piloten Jan Arthur Scheele som ska visa eleverna i Lisas klass hur bra han är på att göra olika konster i luften med sitt flygplan (s. 38). Vid samma tillfälle träffar vi Lisas lärare, fröken Svan som är avbildad som en ung och vacker kvinna (s. 38–48). Förutom några repliker i boken ser vi inte så mycket mer av henne. Detta fick oss att tänka på avsaknaden av vuxna som kan ingripa när mobbning sker.

Senare träffar vi Carl, en gorilla som uppträder på cirkus. Han beskrivs som föreställningens stora stjärna då han kan göra volter, jonglera, spela trummor, balansera på en spänd lina femton meter över publiken och till och med trolla (s. 60–62). När vi först möter honom ser vi en charmig gorilla. Men senare när killgänget smyger in i tältet där cirkusdjuren är och börjar reta honom samt de andra djuren blir han ursinnig och börjar jaga killarna (s. 68–78).

Röda Masken dyker upp för att rädda dagen genom att prata med honom så att han blir lugn och killarna går hem (s. 83–87).

5.3.2 Hur porträtteras mobbarna?

Att Robert är ledaren i gänget märks tydligt eftersom det står i texten “Robert, den blonda ledaren” (s. 13). Det syns även i bokens illustrationer då Robert många gånger står längst fram (s. 12–14, s. 20 & s. 51–52). Bilderna i böckerna visar tydligt vilka det är som är

20 överlägsna, eftersom mobbarna oftast är illustrerade på ett sådant sätt. Bland annat genom att vi ser dem underifrån, vilket gör att det då ser ut som de är större än Lisa (s. 13–14).

Mobbarna porträtteras även som snabbare då de ser ut att springa väldigt fort efter henne (s.

12 & 20). När Lisa inte springer ifrån mobbarna, som hon brukar göra, reagerar de med att håna och skratta åt henne. Max säger “Har du glömt bort vilka vi är?” (s. 51), vilket visar på att de vill markera att det är de som bestämmer. Vilket även bekräftas då gängets ledare säger att det är de som bråkar med Lisa och inte tvärtom (s. 52). Även Lisa visar att hon förstår att det är killarna som bestämmer då hon refererar till dem som “tre proffs-mobbare” när hon tänker på hur dagen har varit (s. 53).

I del 2 av serien ser vi att mobbarna beter sig på samma sätt och gör allt de kan för att förnedra Lisa. Vi ser dock att ett nytt offer kommer med i bilden, han blir retad för att han är mindre och stammar (s. 22). Vi funderar kring varför just ett till offer introduceras i del 2 och vi tror att det kan bero på att författarna ville förstärka bilden av mobbarna som elaka. Men vi tror också att syftet med Lars som karaktär är att göra Lisa medveten om att hon som klagar över att ingen hjälper henne bör också agera och stå upp för en kamrat som blir utsatt. Detta leder till en utveckling hos Lisa som karaktär. Vi ser detta när hon står upp mot mobbarna och säger ifrån “...Måste ni vara tre för att ge er på Lars? Eller mig? Tre mot en? Det är inte coolt. Det är bara fegt. Och ni är de fegaste, pinsammaste töntar som jag har träffat i hela mitt liv” (s. 54).

Killgänget retade Lisa så mycket det gick, på lektionerna blåste de blöta pappersbollar i nacken på henne och Nick lade till och med krokben för henne i matsalen, vilket resulterade i att hon ramlade och tappade maten på golvet (s. 24). Mobbarna ritade även en bild på Lisa där hon har stora öron, de klistrade fast den med tejp på hennes skåp så att andra skulle se (s.

35). När de ser att Lisa har upptäckt bilden kommer de fram till henne och fortsätter reta henne och säger “...Vi ska ju till flygfältet i dag. Om du frågar snällt kanske de kan visa dig hur man flyger med öronen.” (s. 36).

Vid ett annat tillfälle ser vi att Max trycker Lars våldsamt mot skåpen, medan Robert ler och säger “Är det inte konstigt att du som är så liten, alltid står i vägen för oss?” (s. 52). Detta får Lars att gråta, det är då Lisa bestämmer sig för att stå upp för Lars. Men killarna tar inte henne seriöst och skrattar åt henne, därefter säger Robert att hon kommer få mycket stryk på måndag (s. 54–56).

21 Senare möter vi en annan typ av offer som killarna ger sig på. Vid detta tillfälle plågar

killarna ett gäng cirkusdjur som befinner sig i burar. De börjar reta och peta på gorillan Carl med en kvast i syfte att göra honom arg (s. 69). Detta gör så att Carl springer argt mot gallret, men bilderna visar att han blir ledsen då killarna har fått tag på en liten kanin som Nick håller i örat. Det ser ut som att killarna tycker att det de gör är roligt eftersom de skrattar och ler åt allt som händer (s. 70–71). Denna händelse var något oväntad för oss eftersom vi inte hade tänkt på att killgänget kunde vara elaka mot även djur. Det visar oss en annan sida av mobbarna då syftet med att släppa loss djuren var att skapa panik och kaos på stan. Det handlar inte längre bara om att vara elaka mot Lisa och Lars, utan nu vill de också förstöra för hela staden.

När killarna blir jagade av gorillan ser vi en stor förändring i deras beteende, de blir rädda och försöker fly (s. 76–79). I slutet av boken ser vi att killgänget ber om ursäkt till Lisa, eftersom de hade lovat Röda Masken det, och de verkar skämmas lite (s. 92). En av killarna, Max, säger till henne att hon verkar helt okej och att hon skulle till och med kunna vara med i deras gäng (s. 93). Detta visar på en utveckling av en av mobbarnas beteende, det får oss att tänka att han kanske blir vänligare mot Lisa i kommande böcker.

Ett mönster som vi ser i böckerna är att de tre killarna i gänget mobbar andra barn, vilket skulle kunna bero på att de vill visa att de har makt. Genom att de mobbar så ses de som farliga och läskiga och då kommer ingen våga ge sig på dem, därmed är de själva skyddade från att bli utsatta av någon annan. Det är också enklare att bete sig som de gör eftersom de är i grupp och stöttar varandra. De har bildat någon slags trygghet hos varandra och vet att oavsett hur dåligt deras beteende är så kommer ingen i gänget att säga emot.

I böckerna får vi ingen information om killarnas bakgrund, hemförhållande eller orsaker som påverkar och gör att de mobbar. Därför kan vi inte diskutera så mycket om underliggande mönster utan att gå för långt i våra spekulationer.

En anledning till att killgänget mobbar kan vara att de är osäkra. Vi ser i böckerna att illustratören har framhävt vissa drag hos killarna såsom att Robert är kort, Nick har tjocka ögonbryn som sitter ihop och att Max är större och överviktig. Dessa saker skulle kunna vara något som gör att killarna känner sig osäkra. Utan att gå för långt ifrån bokens ramar kan detta vara en rimlig förklaring till deras beteende.

22 I vissa situationer i böckerna avbildas Max inte lika ond som de andra i gänget. Eftersom det oftast är Robert och Nick som tar kommando funderar vi över varför Max aldrig gör det. Det kan bero på att han egentligen inte vill mobba men gör det ändå för att passa in i gänget. Han kanske är rädd för att själv bli mobbad av sina kompisar om han inte gör som de säger. Detta tror vi för att han används som något slags redskap av de andra killarna på grund av att han är stor och kan skrämma de andra barnen som är mindre. Som tidigare nämnt så brukar han inte vara den som säger eller gör något elakt först, utan han härmar de andra killarnas beteende.

5.3.3 Hur porträtteras offren?

Lisa är en kort brunhårig tjej med blåa ögon och ljus hudfärg. Det första intrycket vi får av Lisa är att hon är en svag och hjälplös flicka som är offer för mobbning. I boken ser vi att hon påverkas mycket av mobbningen som killgänget utsätter henne för. Vid ett tillfälle sitter hon i biblioteket och gråter, hon undrar “Varför måste de jaga mig hela tiden? Kommer det alltid vara så här? Hela livet? Ända tills jag blir 80 år och inte kan springa längre?” (s. 21). Frågor som dessa är något som hon ofta funderar på eftersom killgänget får henne att känna sig orolig och ledsen.

Vi tror att Lisa flyr till biblioteket för att det är en trygg plats. Hon känner bibliotekarien och verkar komma dit ofta eftersom vi i boken får reda på att det finns en hörna mellan två bokhyllor där Lisa brukar sitta. En annan anledning till att Lisa flyr till biblioteket kan vara att det finns böcker som hon läser för att leva sig in i en annan värld. För Lisa blir läsningen en slags tröst för att fly vardagen och mobbningen.

I handboken läser Lisa att man inte borde välja mer än tre superkrafter åt gången. Den första superkraften hon väljer är flyga, nästa superkraft hon väljer är superbra slagsmålsteknik och till sist väljer hon animaliska. Även om handboken beskriver att lära sig flyga som “...en ganska knepig superkraft att lära sig…” (s. 30), tror vi att Lisa ändå väljer den för att kunna fly från killgänget som ofta jagar henne. En anledning till att hon väljer den andra

superkraften tror vi kan vara att hon vill kunna försvara sig mot killgänget eller för att visa att hon är stark och kunna slå tillbaka. Detta skulle kunna göra att killarna lämnar henne ifred och att mobbningen upphör.

Boken ger oss en bild av Lisa som en ensam flicka som inte har några vänner att umgås eller prata med. Genom att kunna prata animaliska skulle hon kunna kommunicera med sina

23 husdjur eller andra djur. Detta kan leda till att Lisa känner sig mindre ensam och får nya vänner. Vi tror även att detta är ett medvetet val från författarna för att få in det komiska i historien. Tanken om att kunna prata med djur kan uppskattas av den målgruppen som böckerna är skrivna för. Vi ser att handboken har en stor påverkan på Lisa eftersom hon vågar säg ifrån till killarna och stå upp för sig själv. Detta ser vi vid ett tillfälle när killarna som vanligt väntar på henne efter skolan. Lisa har bestämt sig för att inte fly och säger till killgänget “Vill ni nåt, så får vi slåss om saken.” (s. 51).

Lisa fortsätter att utvecklas även i del 2, där vi ser en ännu modigare Lisa. Trots att hon fortfarande blir mobbad, vågar hon stå upp för en klasskamrat som också utsätts. När hon ser att killgänget trycker upp Lars mot skåpet bestämmer hon sig för att agera. Hon skriker på dem och påpekar hur orättvist det är att de är tre mot en (s. 54). Detta visar på den skeva maktrelationen som finns mellan mobbarna och offret eftersom mobbarna har övertaget. Att Lisa vågar säga ifrån visar hur mycket hon har utvecklats som karaktär. Hon är inte lika rädd för killarna, även fast de hotar henne med att hon kommer få stryk nästa skoldag (s. 56).

Böckerna har ett genomgående mönster att man med hjälp av fantasin kan övervinna sina mobbare, då Lisa blir en superhjälte. Dock kan de som lyssnar på historien inte övervinna mobbarna på samma sätt. Egentligen är det inte bra att barnen får uppfattningen av att allt kommer lösas om de slåss eller flyr från sina konflikter. Däremot försvinner dessa tankar när vi talar om superhjältar, då blir det acceptabelt att hon slåss för att hennes syfte är att vara god och hjälpa andra. Genom fantasin om en superhjälte som hjälper de utsatta, får läsaren någon slags tröst eller hopp om att saker kan bli bättre även om det är jobbigt just nu. Lisa kan ses som en förebild som visar att man ska stå upp för sig själv och för andra. Hon visar genom sina handlingar att alla ska behandlas lika och med rättvisa. Till exempel när hon räddade killgänget från gorillan visade hon att även fast hon ogillade dem så var det bara rättvist att de skulle bli räddade av Röda Masken (s. 86).

Lars beskrivs som en liten kille (s. 22). Utifrån illustrationerna ser han ut att vara mindre än mobbarna. Han är rödhårig, kort och har ljus hudfärg. Han porträtteras som en rädd och nervös pojke som stammar och känner sig osäker (s. 22). Hans reaktioner när han blir

mobbad av killgänget skiljer sig från Lisas. Hon blir arg och irriterad men Lars accepterar allt mobbarna säger eller gör mot honom. Det är nästan som att han att klandrar sig själv för att han blir mobbad, då han alltid ber om ursäkt när mobbarna anser att han är i vägen för dem eller stör (s. 22 & 52). Mot slutet av boken ser vi en glad och modigare Lars efter att han

24 troligtvis hade fått en ursäkt från killgänget. Han vågar stå framför klassen och berätta sin upplevelse om natten innan när gorillan jagade killgänget. Även fast han stammade när berättelsen blev spännande, lyssnade alla ändå på vad han hade att säga (s. 91–92).

5.3.4 Miljö

Miljöerna som vi möter i del 1 är vägen till och från skolan, biblioteket, hemma hos Lisa och Rosenhills gator. Dessa miljöer är de viktigaste, då vi möter dem flest gånger. Andra miljöer som förekommer enstaka gånger är Paul Ponsoby-Jones hus, hamnen och tjuvarnas hus. I andra boken förekommer vissa miljöer som vi redan har stött på, såsom skolan och skolgården, Rosenhills gator och hemma hos Lisa. Nya miljöer som vi introduceras till är flygfältet och cirkusen. Den mest förekommande miljön i första boken är hemma hos Lisa och i andra boken är det skolan och skolgården.

Miljöer där mobbning sker

Mycket av mobbningen sker i anslutning till skolans miljöer. Gänget mobbar ofta Lisa när de är på väg hem från skolan. I Del 2: Röda Masken, sker nästan all mobbning i skolan. Vi får även möta ett nytt offer, Lars, som också blir en måltavla för Robert och gänget. Varför mycket av mobbningen, i första boken, sker när de är på väg hem från skolan kan bero på att det finns få vuxna som ser vad som sker eller kan ingripa. Den enda som hjälper Lisa vid ett tillfälle är bibliotekarien Caroline. Detta gör att killarna kan fortsätta vara elaka mot Lisa utan att det får några konsekvenser.

En annan anledning till att mobbningen sker på vägen hem från skolan kan vara att både mobbarna och offret går i samma klass och slutar samtidigt, därför går det inte att undvika att de möts. Enda gången Lisa känner sig trygg på vägen hem från skolan är när killarna får kvarsittning. En eftermiddag glömmer Lisa bort tiden för att hon stannade och pratade med en man som hade en hund. När killarna ser henne börjar de springa efter henne. Mannen ser detta men agerar inte, han bara tittar på. Eftersom han inte gör något blir Lisa tvungen att springa in till biblioteket och gömma sig (s. 20). Att mycket av mobbningen i boken sker i skolans miljöer eller i miljöer i anslutning till skolan har också troligtvis att göra med att böckerna är skrivna för barn som går i skolan, det vill säga en miljö som är relevant och som de kan relatera till.

25 Till skillnad från första boken, ser vi i andra boken inte en enda lärare eller vuxen i skolan som försöker stoppa mobbningen. Vi ser i andra boken att mobbningen sker på flera platser i skolan såsom på skolgården (s. 22–23) och i matsalen (s. 24). I texten står det att mobbningen även sker i klassrummet (s. 24), vi anser att läraren borde ha sett detta och agerat.

Mobbningen sker också i korridorerna (s. 35–37 & 52-56). Det känns orealistiskt att ingen vuxen på hela skolan ser att dessa killar mobbar andra elever. Anledningen bakom detta kan vara att författarna vill förstärka offrens utsatthet i skolan.

Killgängets handlingar mot cirkusdjuren anser vi kunna liknas vid djurplågeri (s. 68–72) och inte mobbning. Däremot tycker vi att det är viktigt att ta upp det i analysen eftersom det gör att bilden av mobbarna som onda förstärks. Killarna har vid det tillfället gått ett steg längre.

Istället för att vara elaka mot sina klasskamrater ger de sig på djur. Vi tycker att det är viktigt att författarna lyfter sådana företeelser i boken då det visar läsaren att det är fel att misshandla djur bland annat på grund av att de inte kan säga ifrån på samma sätt som människor.

5.3.5 Vilken typ av mobbning syns i böckerna?

I böckerna ser vi tre olika typer av mobbning. Händelserna är ibland svåra att skilja åt, då den verbala och den psykiska mobbningen liknar varandra. Vi har i böckerna fått läsa om olika tillfällen när Lisa och Lars utsätts för någon typ av mobbning: Dessa tillfällen beskrivs i respektive underrubrik. Som tidigare nämnt utsätts cirkusdjuren för djurplågeri och inte mobbning men vi har ändå valt att ta med det då det förstärker bilden av killarna som onda.

Verbal mobbning

Den verbala typen av mobbning sker vid flera tillfällen i första boken. Det första som sker i boken är att vi hör att några ropa “Kom igen nu då! Snabbare kan du” (s. 11) och “Snart tar vi dig!” (s. 11) till Lisa. Sedan får vi reda på att det är killgänget. Detta är det första exemplet på verbal mobbning som vi stöter på i boken. När Lisa har ramlat på marken ställer sig killarna över henne och en av dem, Nick, säger “Med de öronen borde du ha flaxat iväg för länge sen”

(s. 13). Även dagen då mobbarna har kvarsittning och Lisa tror att hon ska undvika dem, ropar de elaka ord till henne (s. 20). En av killarna gapskrattar åt Lisa och säger, “Hahaha!

Det var det dummaste jag hört”, när hon säger att de får slåss om saken ifall de vill henne något (s. 51). Ett annat exempel på den verbala mobbningen vi ser i boken är då Nick säger att Lisa är korkad (s. 52).

26 I andra boken sker den verbala mobbningen nästan varje gång vi möter killgänget. Första gången vi ser det är när alla elever är i skolgården och pratar om Röda Masken. Killarna knuffade undan Lars för att ta sig till Lisa. Samtidigt som de knuffar honom härmar de Lars på grund av att han stammar “Pa-pa-pa-pa-passa dig” säger Robert “Du står i vä-vä-vä- vägen” tillägger Nick och skrattar (s. 22). Efteråt kommer de fram till Lisa och retar henne eftersom hon inte förstod vad de menade med frågan om hon hade vunnit på lotto, “Jaha, du fattar inte? Sa Nick. Nej men du är ju dum i huvudet också. Är det inte jobbigt att vara så korkad och ful hela tiden?” (s. 23).

Senare sker detta igen i korridorerna, men den här gången retar killarna Lisa på grund av hennes öron “...Vi ska ju till flygfältet i dag”, sa Robert. “Om du frågar snällt kanske de kan visa dig hur man flyger med öronen.” (s. 36). När Lisa tar modet till sig och står upp för Lars, säger hon ifrån till killarna och med frustration berättar hon vad hon tycker om dem. Killarna tycker bara att detta är roligt och innan Lisa går hem säger Robert “Ha en trevlig helg. För på måndag kommer du att få sjukt mycket stryk. Fattar du det?” (s. 56).

Efter föreställningen på cirkusen möter vi ännu en situation med verbal mobbning. Killarna försöker få en reaktion från gorillan Carl genom att reta honom och säga “Tyst på dig fjant- apa. Tror du att vi är rädda för dig?”, “Tönt-apa vill sova” och “Men det kan clown-apan glömma” (s. 69). Dessa exempel är tydliga beskrivningar av den verbala mobbning vi möter i historien.

Psykisk mobbning

Killarna i gänget utövar mycket psykisk mobbning mot Lisa då de exempelvis flinar eller skrattar åt henne (s. 13). Något som kan ses som att de gör narr av henne utan att använda ord. Även när de säger elaka kommentarer som exempelvis “Vilken korkad tjej!” (s. 52) utövar de psykisk mobbning mot Lisa då detta kan påverka hennes självkänsla. Vi ser också att mobbarna använder sig av hot för att psykiskt skrämma Lisa. Exempelvis när Robert säger till Lisa “För på måndag kommer du få sjukt mycket stryk” (s. 56), vilket kan vara ett

medvetet val från Roberts sida för att Lisa ska tänka på det hela helgen.

Ett annat mer subtilt sätt av psykisk mobbning är att ställa frågor såsom “Är det inte konstigt att du som är så liten, alltid står i vägen för oss? (s. 52). Som tidigare nämnts är hånskratt en stor del av den psykiska mobbningen, framförallt när det sker öppet. Då blir det inte bara killarna som skrattar åt Lisa, utan andra elever deltar i detta genom att de flinar eller skrattar