• No results found

2. LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT All form av diskriminering och kränkande behandling är enligt lag förbjuden. Utifrån gällande lagstiftning, gäller:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2. LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT All form av diskriminering och kränkande behandling är enligt lag förbjuden. Utifrån gällande lagstiftning, gäller:"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1. INLEDNING

Skarpängsskolans personal och elever skall tillsammans arbeta förebyggande mot alla former av kränkande behandling. Skolan skall vara en plats där mobbning och trakasserier aktivt bekämpas.

Skarpängsskolan arbetar för att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling.

En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt alltid måste tas på allvar.

2. LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT

All form av diskriminering och kränkande behandling är enligt lag förbjuden.

Utifrån gällande lagstiftning, gäller:

2.1 Diskrimineringslagen (2008:567) 5 § I denna lag avses med

1. kön: att någon är kvinna eller man,

2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön,

3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,

5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd.

Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Likabehandlingsplan

16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En

redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

2.2 Skollagen 2010:800

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året.

En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

(Skollagen 2010:800)

(2)

2.3 Lgr 11

Skolans värdegrund

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan ska

- aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper…

- uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,

(3)

3. SKARPÄNGSSKOLANS ARBETE MOT MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Med anledning av gällande lagstiftning har Skarpängsskolan utarbetat dessa riktlinjer i sitt arbete mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Arbetet är både förebyggande och verkställande.

3.1 Processbeskrivning

- Kartläggning av det juridiska nuläget (hur ser gällande lagstiftning ut) - Kartläggning av nuläget på skolan

- Analys av kartläggning

- Formulering av mål, aktiviteter och uppföljningssätt

- Uppdatering av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan - Implementering i verksamheten

- Uppföljning

Elever och vuxna på Skarpängsskolan ska respektera varandra och känna sig respekterade. Skolan ska verka för en fysisk och social studiemiljö där eleverna upplever trygghet. Skolan har därför en gemensam värdegrund för alla vuxna och elever. På Skarpängsskolan tillämpar vi ett

förhållningssätt där vi ser och reagerar på allt som strider mot likabehandlingsplanen och skolans värdegrund. Alla vuxna som arbetar på skolan ska alltid ingripa vid incidenter som de bevittnar under lektionstid, i korridorer, på skolgården etc. Konkret innebär detta att personal och elever på Skarpängsskolan arbetar på följande sätt för att upprätthålla ett positivt skolklimat:

(4)

4. SKARPÄNGSSKOLANS FÖREBYGGANDE ARBETE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

4.1 Elever som kamratstödjare i klasserna

Skarpängsskolan arbetar med ett kamratstödjarsystem i samtliga årskurser. Alla klasser har minst två kamratstödjare och vi ser helst att det är en pojke och en flicka. Klassen väljer kamratstödjare i år 6 och vi arbetar för att de ska vara kamratstödjare hela sin tid på skolan. Kamratstödjarnas uppgift är att vara inlyssnande och lyhörda på sina skolkamrater. Kamratstödjarna diskuterar om stämningen i klasserna då de träffar mobbningsteamet Skarpänglarna. Dessa möten hålls

årskursvis 2-3 gånger per termin. Skarpänglarna träffas i anslutning till dessa möten. Protokoll från dessa möten distribueras till klassföreståndarna och a-lagsledarna. Kamratstödjarnas uppgifter är:

 Att om någon annan elev berättar något eller anförtror sig till en kamratstödjare så förs detta bara vidare till någon vuxen, inte till andra elever.

 Att inte berätta för andra om vad man pratar om på kamratstödjarmötena.

 Att säga till någon vuxen om de vet att någon är ensam, diskrimineras, kränks eller mobbas.

 Att vara en bra kompis och därigenom inte själv utsätta någon annan för någon form av kränkning diskriminering eller mobbning.

4.2 Ordningsregler

Skarpängsskolan har utarbetat ordningsregler där elevers rättigheter beskrivs och vilka

skyldigheter som krävs för att skydda dessa rättigheter. Dessa regler ska alla elever i skolan, alla föräldrar till elever på skolan samt alla vuxna som arbetar på skolan ha tagit del av. Se bilaga.

4.3 Fadderverksamhet

Skarpängsskolan har ett faddersystem där äldre elever, framförallt vid skolstart, har aktiviteter tillsammans med nya eleverna i år 6. Syftet är att eleverna ska lära känna varandra över årskursgränserna vilket bidrar till en trygg skola.

4.4 Utvärdering och uppföljning

Täby Kommun gör årligen en elevenkät om hur eleverna upplever sin skolsituation. Under läsåret 11/12 kommer Skarpängsskolan under september månad att genomföra en egen enkät i alla årskurser för att få veta om eleverna trivs och känner sig trygga. Skolans egen enkät ska vara underlag för vad som ska prioriteras under läsåret. Elevrådet, arbetslagen, skolrådet kommer att ges utrymme att komma med förslag. Därefter skrivs prioriteringen in i denna plan.

(5)

5 SKARPÄNGSSKOLANS AKTIVA ARBETE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING När en incident eller fall av kränkande behandling kommer till någon vuxens kännedom ska detta omgående utredas och åtgärdas. Det är ett ansvar som all skolpersonal delar gemensamt, oavsett om man sitter med i mobbningsteamet eller ej. Dokumentation av incidenter samt kränkande behandling ska alltid fyllas i och lämnas till berörda klassföreståndare. Se bilaga.

5.1 Klassföreståndarens och arbetslagsledarens roll

Klassföreståndaren har det övergripande ansvaret för klimatet i klassen och enskilda elevers skolsituation i stort. I år 6 är klassföreståndarna extra viktiga för våra allra yngsta elever som är nya på skolan. Klassföreståndaren i år 6 har därför ansvaret för att handlägga och dokumentera fall av kränkande behandling. Arbetslagsledarna ser till att frågor om kränkande behandling finns med på dagordningen under varje a-lagsmöte dvs varannan vecka.

I år 7-9 har a-lagsledarna ansvaret för att handlägga fall av kränkande behandling i samråd med klassföreståndarna. När elever i flera årskurser och/eller klasser är inblandade avgör ansvariga enligt ovan i samråd vem som ska göra vad.

Samtliga ärenden ska dokumenteras i Dokumentation av incidenter samt kränkande behandling.

Föräldrar ska alltid kontaktas när ärenden utreds.

5.2 Antimobbningsteamet Skarpänglarna

Skarpänglarna är skolans mobbningsteam med vuxna representanter från skolans arbetslag samt från elevvården enligt nedan:

År 6 Marja Richsson År 7 Linda Samuelsson År 8 Gurutze Uria År 9 Karina Engzell

Skarpänglarna ansvarar för att ha en överblick av skolklimatet samt även vid behov utreda problem som kommer till deras kännedom där övriga lärarinsatser inte är tillräckliga.

Skarpänglarna är också ett expertteam som klassföreståndarna och a-lagsledarna kan få råd och stöd av.

Hur får övriga lärare information?

Händelser som rör arbetslagets elever tas alltid upp på arbetslagsmöten kring elevvård varannan torsdag. Detta för att inblandade elever kan hållas under uppsikt.

(6)

5.3 Utredning gällande kränkande behandling

Samtalen med de berörda eleverna ska vara av kartläggande natur och ha en neutral karaktär.

Samtalen dokumenteras i Dokumentation av incidenter samt kränkande behandling. Denna ska vara utformad på ett sakligt och neutralt sätt.

1. Samtal med den/de som upplevs vara utsatt.

2. Samtal med den/de som enligt uppgift har utsatt en eller flera elever.

3. Vid behov kan kamratstödjare, andra elever eller personal kontaktas för att få fram deras bild.

4. Informera berörda föräldrar.

Samtalen följs upp med nya enskilda samtal inom två veckor med de inblandade.

Samtal med den/dem som upplevs vara utsatt:

1. Vad har hänt?

2. Hur ofta har det inträffat?

3. Vilka är de som har utsatt dig/er?

Samtal med den eller dem som uppfattats ha utsatt annan elev:

1. Enligt uppgifter som har framkommit är det en elev (eller flera elever) som upplevs ha blivit utsatt för någon form av kränkande behandling av dig. Hur vill du kommentera det?

(Vid ett medgivande, gå till punkt 4. Vid ett nej, se punkt 2)

2. Den vuxne beskriver vad som har framkommit. Dock lämnas aldrig uppgifter ut om vem den vuxne har fått uppgifterna ifrån.

3. Nu när du har fått veta lite mer, kan du då säga om du känner igen det?

4. Oavsett om eleven erkänner eller nekar klargörs att skolan inte accepterar händelser som är kränkande.

5. Samtalet avslutas med att man gör en överenskommelse med eleven om att denne ska göra vad den kan för att inte kränkning ska återkomma. Detta gäller även om eleven inte anser sig har varit inblandad (de kan t.ex. lova att vara schyssta mot den som varit utsatt).

6. Man uppmanar eleven att inte ta upp innehållet i samtalet med andra elever. Det vill säga:

det som har sagts stannar i rummet.

7. Eleven uppmanas att själv berätta för föräldrar om samtalet. Man informerar dock om att någon vuxen från skolan kommer att kontakta föräldrarna.

8. Den som håller i samtalet dokumenterar vad som har framkommit vid samtalet samt informerar föräldrarna alternativt ber klassföreståndaren göra det. Incidentrapporten skickas inte till föräldrarna eftersom den innehåller känsliga uppgifter om andra barn.

Den används dock som dokumentation och utgör därför underlag för information till föräldrarna.

(7)

5.4 Vad kan jag som elev göra för att bidra till tryggheten på skolan?

Eleven har ett ansvar att vara en god kamrat och behandla skolkamrater och vuxna på ett trevligt och bra sätt. Detta gäller även om man inte är en nära vän. Något så enkelt som att säga HEJ till sina klasskamrater bidrar till ett bra klimat. Genom att berätta för en vuxen, t.ex.

klassföreståndaren, om man är ensam utsatt eller märker att någon annan är det, bidrar man till att det blir en lugn och trygg skola.

5.5 Vad kan man som förälder göra för att bidra till tryggheten på skolan?

Det är värdefullt om föräldrar pratar med sina barn om hur barnen har det i skolan, t.ex. med kamratrelationer. Man kan även samtala med sina barn om hur man är en bra skolkamrat. Vår erfarenhet är att det är bäst om skolan utreder och handlägger incidenter och kränkande behandling. Om föräldrar kontaktar varandra utan skolans medverkan kan effekten bli att situationen förvärras eftersom en förälders naturliga reaktion är att försvara sitt barn. Vi rekommenderar därför föräldrar att alltid kontakta klassföreståndaren om man märker att ens barn eller någon skolkamrat är ensam eller utsatt.

6 Prioriterat arbete läsåret 2011-2012

Underlag för de prioriterade målen är en enkät som görs av skolans elever och en bedömning av skolans ledningsgrupp. De områden som Skarpängsskolan kommer prioritera under läsåret är följande:

6.1 Summering av resultat från enkät HT11 88% känner till skolans ordningsregler

På frågan känner du dig trygg på Skarpängsskolan?

69% alltid

31% nästan alltid

Hur ofta har du roligt och skrattar på Skarpängsskolan?

87% varje dag

14% någon gång i veckan 1% någon gång i månaden

6.2 Prioriterade mål baserat på enkät och skolledningens analys Ordning och arbetsro i klassrummen

- Revidera skolans ordningsregler

- klasspecifika insatser enligt mall i de klasser där extra insats behövs - Implementering av Konsekvenstrappa enligt skollagen

Ökad trygghet i skåphallarna - förbättrat rastvaktsschema

- utredning kring ombyggnad/förändring av möblering

(8)

7 Utvärdering av Skarpängsskolan arbete med förebyggande mobbingprogram Med anledning av den forskningsrapport, finns länkad:

http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/36/81/Sammanfattning.pdf som Skolverket genomfört där skolors arbete mot kränkande behandling utvärderades och där olika program utvärderas så har skolan valt agera på följande sätt:

1. Kontakt tog med ansvariga för rapporten och tillsammans diskuterades det underlag av skolor som deltagit i studien. Detta i syfte att säkerställa att rapporten hade bäring för den

socioekonomiska struktur som finns i Täby kommun.

2. En muntlig utvärdering i ledningsgruppen genomfördes under februari och där bestämdes att arbetslaget är det forum där vi ska ta in de vuxnas bild av hur arbetet med Friends fungerar. En kartläggning av skolans metoder och Skolverkets farhågor gjordes, se bilaga 1

2:1 En muntlig utvärdering med skolans kamratstödjare genomfördes under våren i syfte att kartlägga deras uppfattning kring de farhågor som lyftes fram i Skolverkets rapport.

3. En handlingsplan med utgångspunkt i skolans utvärdering av förebyggande mobbingprogram tas fram, se bilaga 1

Resultat

Visar utvärderingen att skolan har en bra struktur i sitt förebyggande arbete mot mobbing och kränkande behandling? Ja, skolan har en bredd i sina strategier vilket ökar möjligheterna att lyckas i arbetet mot mobbing och kränkande behandling.

Visar utvärderingar att de elever som medverkar aktivt i t ex Friends som kamratstödjare känner sig trygga och ser positiva effekter av sitt deltagande? Nej, av de grupper som hittills utvärderat så finns inga sådana resultat

(9)

Bilaga 1

Skarpängsskolan VT11

Kartläggning utifrån Skolverkets rapport om skolors förebyggande arbete mot mobbing. I rutorna nedan listas de metoder, strategier som skolan använder och som enligt rapportens resultat fungerar för den typen av mobbing kränkningarna behandling.

Tjejer Kränkningar Mobbing

-Förebyggande kamratstödjare -Utvärdering elevenkät

-Skarpänglar

-Åtgärder för mobbad/mobbare -Rastvaktssystem

-Förebyggande kamratstödjare -Utvärdering elevenkät

-Skarpänglar

-Åtgärder för mobbad/mobbare -Rastvaktssystem

Killar Kränkningar Mobbing

-Förebyggande kamratstödjare -Utvärdering elevenkät

-Skarpänglar

-Åtgärder för mobbad/mobbare -Relationsfrämjande: Skol IF, Eventgrupp

-Dokumentation av händelser -Ordningsregler

-Konsekvenstrappa

-Förebyggande kamratstödjare -Utvärdering elevenkät

-Skarpänglar

-Åtgärder för mobbad/mobbare -Relationsfrämjande: Skol IF, Eventgrupp

-Dokumentation av händelser -Ordningsregler

-Konsekvenstrappa

Utifrån ovan och en diskussion i skolan ledningsgrupp så bedömer vi inte att någon omedelbar ändring av skolan antimobbingarbete bör ske. Skolans kamratstödjare kommer genomför en enkät för att säkerställa att de inte upplever de negativa aspekter som lyfts fram i rapporten.

Angående nästa läsår så planerar skolan att inte fortsätta med strukturerat värdegrundsarbete i formen Livskunskap eller SET. På vilket sätt skolan kommer att jobba med värdegrundsarbetet under nästa läsår kommer att arbetas fram utifrån den forskning som finns samt de lokala förutsättningarna.

(10)

ORDNINGSREGLER 2011 BAKGRUND

I Skollagen 2010:800 beskrivs att: ”Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektor beslutar om ordningsregler.” På

Skarpängsskolan bygger vi skoldagen utifrån pyramiden där trygghet och glädje utgör benen och bär upp kunskapen som vi ska utveckla. Som ett förtydligande av detta så arbetar vi med

trygghets och glädjekontrakt. Ordningsreglerna beskriver de konkreta praktiska handlingar som måste genomföras för att vi ska uppnå trygghet och glädje. I läroplanen beskrivs också den värdegrund som ska spegla svensk skola och i arbetet med ordningsregler finns värdegrunden som en ledstjärna.

PROCESS FÖR FRAMTAGANDE AV ORDNINGSREGLER

-Under höstterminen tar elevrådet upp skolans ordningsregler och utvärderar hur de fungerar -Under höstterminen tar rektor upp skolans ordningsregler med medarbetarna och utvärderar hur de fungerar

-Skolans ledningsgrupp träffar sedan representanter ur elevrådet och tar fram förslag på ordningsregler för nästkommande kalenderår.

-Rektor beslutar om ordningsregler -I januari träder nya ordningsregler i kraft

-Rektor har rätt att med kort varsel och på förekommen anledning revidera befintliga ordningsregler

ORDNINGSREGLER

Elever på Skarpängsskolan har rätt till:

- att i god arbetsmiljö ta del av hela lektioner och skoldagar därför kommer vi i tid till lektioner eller möten och har med rätt material därför ska mobiler inte användas under lektionstid eller i matsalen därför är vi rädda om och respekterar varandra och lokalerna

- att utvecklas som samhällsmedborgare och förbättra sina kunskaper därför leder läraren undervisningen och ger de instruktioner som behövs därför måste du som elev säga till när du inte kan eller förstår, våga fråga!

därför har vi inte mössa, keps eller huva på oss i klassrummen och matsalen

- att på ett säkert sätt genomföra undervisningen utan fara för sig själv eller andra därför leder läraren undervisningen och ger de instruktioner som behövs

KONSEKVENSER

Vad händer om man inte följer reglerna?

Om en elev inte följer ordningsreglerna så genomförs ett samtal med en vuxen i syfte att diskutera och fördjupa skolans ordningsregler

Om en elev trots det inte följer ordningsreglerna kontaktas vårdnadshavare för att tillsammans hitta strategier för att komma vidare.

Lärare får utvisa elev för resten av lektionen efter att ha uppmanat eleven att ändra sitt uppförande

Kvarsittning om högst en timme efter avslutad skoldag kan förekomma om eleven har missat undervisning.

(11)

Vid upprepade tillfällen av ordningsproblem ska skolan utreda i samråd med vårdnadshavare.

Utifrån utredning ska rektor se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende

Efter utredning får rektor besluta att tilldela eleven en skriftlig varning

Rektor får besluta om tillfällig omplacering inom skolan eller vid annan skola för högst fyra veckor

Rektor får besluta att stänga av en elev helt eller delvis under den tid som en utredning genomförs, dock längst en vecka

TRYGGHETSKONTRAKT FÖR ELEVER PÅ SKARPÄNGSSKOLAN

Trygghetskontraktet innehåller de gemensamma värderingar som ska prägla samarbetet mellan alla på skolan. Detta är viktigt för att alla ska trivas, känna glädje och finna arbetsro.

Respekt för varandra

Respekt för varandra innebär att vara en trevlig kompis eller skolkamrat. En god kamrat bryr sig om hur andra mår, visar hänsyn och att tar hand om varandra. En god kamrat tar alltid ansvar för sina egna handlingar.

Ansvar för miljön

För att nå goda resultat i skolan krävs en bra arbetsmiljö. Ansvar för miljön innebär att själv handla så att undervisning och raster upplevs positivt av alla. Det innebär också att hantera skolans möbler, datorer, undervisningsmaterial och lokaler på ett bra sätt. Miljön utanför skolans byggnader påverkar också trivseln. Var och en måste visa gott omdöme och följa trafikregler för allas säkerhet.

Underskrift

Jag som elev på Skarpängsskolan har efter diskussioner i klassen tagit del av skolans ordningsregler och trygghetskontrakt.

Elev ...

Klass ...

Läsår ...

Underskrift av förälder

...

Jag har fått information om skolans ordningsregler och elevernas trygghetskontrakt

References

Related documents

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

Likabehandlingsplanen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell

Ingen skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande

En elev som utsätts för kränkande behandling eller diskriminering av en vuxen på skolan ska vända sig till någon annan vuxen på skolan, t ex lärare, kurator eller rektor. Den