• No results found

Smedby 6.1 Styrstads socken, f.d. Sankt Johannes socken Norrköpings kommun, Östergötlands län

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Smedby 6.1 Styrstads socken, f.d. Sankt Johannes socken Norrköpings kommun, Östergötlands län"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

S medby 6.1

Styrstads socken, f.d. Sankt Johannes socken Norrköpings kommun, Östergötlands län

Arkeologisk utredning etapp 1

Rapporter från Arkeologikonsult 2016:3010

S

amuel

B

jörklund

(2)

A

rkeologikonsult

Optimusvägen 14 194 34 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41

www.arkeologikonsult.se

AllmäntkArtmAteriAl: © Lantmäteriet Dnr: 50007066_140003

© Arkeologikonsult 2016

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94105, USA.

(3)

S medby 6.1

Styrstads socken, f.d. Sankt Johannes socken Norrköpings kommun, Östergötlands län

Arkeologisk utredning etapp 1

Rapporter från Arkeologikonsult 2016:3010

S

amuel

B

jörklund

Smedby

Kisa Mjölby

Motala

Boxholm Ödeshög

Vadstena

Finspång

Linköping

Åtvidaberg Norrköping

Söderköping

Valdemarsvik

(4)

S ammanfattning

arkeologikonsult har utfört en arkeologisk utred- ning etapp 1 inför framtagandet av en detaljplan för en del av Smedby 6.1 vid Smedby idrottsplats. Den arkeologiska utredningen utfördes på uppdrag av Calluna utan länsstyrelsebeslut enligt Kulturmiljö- lagen (KmL).

Ett soldattorp och en äldre väg har varit beläget i sydvästra kanten av utredningsområdet sedan åt- minstone 1701 då den äldsta storskaliga kartan över

området upprättades. Soldattorpet revs vid anläg- gandet av Lidagatan vid mitten av 1900-talet, och vägbanken, i det nuvarande skicket sannolikt från tidigt 1900-tal, är delvis synlig.

En mindre yta bedöms kunna innehålla fornläm- ningar dolda under mark: förhistoriska boplatsläm- ningar, lämningar kopplade till soldattorpet eller äldre lämningar efter landsvägen.

(5)

i nnEhåLLSförtECKning

SAmmAnFATTnIng ...4

InLEDnIng ...7

gEnOmFörAnDE ...7

UTrEDnIngSOmråDET ...7

FOrnLämnIngSbILD ... 8

HISTOrISkA kArTOr ... 9

rESULTAT ... 10

rEFErEnSEr ...11

Litteratur

...11

kartor

...11

TEknISkA OCH ADmInISTrATIVA UppgIFTEr ...12

(6)

0 1 2 km

Sankt Johannes 87:1

Styrstad 171 Sankt Johannes 115:1

Sankt Johannes 46:1

Styrstad 162

Sankt Johannes 7:1

0 500 m Lämning i FMIS

Utredningsområde Figur 1. Utredningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:50 000.

Figur 2. Utredningsområdet och närliggande fornlämningar markerade på Fastighetskartan. Skala 1:10 000.

(7)

i nLEDning

arkeologikonsult har utfört en arkeologisk utred- ning etapp 1 inför framtagandet av en detaljplan för en del av Smedby 6.1 vid Smedby idrottsplats. Den arkeologiska utredningen utfördes på uppdrag av Calluna utan länsstyrelsebeslut enligt Kulturmiljö- lagen (KmL).

Syftet med den arkeologiska utredningen är att fast- ställa om synliga fornlämningar och övriga kultur- historiska lämningar är belägna inom området samt att peka ut eventuella ytor där fornlämningar kan finnas dolda under marken.

g EnomföranDE

Utredningen innehöll tre huvudmoment:

• Kart- och arkivstudier

• Fältinventering

• Sammanställning av resultatet i rapportform Den inledande kart- och arkivstudien omfattade en genomgång av fornminnesregistret (fmiS), antikvarisk-topografiska arkivet (ata), ortnamns-

registret (Sofi) och historiska museets samlingar (Shm). arkeologiska rapporter eftersöktes i Vit- terhetsakademiens bibliotek och Samla (riksantik- varieämbetets digitala öppna arkiv) samt de lokala

huvudaktörernas hemsidor. En snabb genomgång av lokalhistorisk litteratur gjordes även på norrköpings stadsbibliotek.

historiska kartor eftersöktes i Lantmäteriets digitala samling och bland de kartor som norrköpings kom- muns stadsarkiv publicerat digitalt. Ett urval kartor rektifierades mot modernt kartmaterial.

fältinventeringen innebar en besiktning av utred- ningsområdet. Jordsond medfördes för att kontrol- lera markförhållanden och eventuella lämningar.

U trEDningSområDEt

Utredningsområdet avgränsas av Lidagatan i väster och Storängsgatan i öster. Ytan är 3,7 hektar va- rav drygt två hektar upptas av Smedby idrottsplats.

idrottsplatsen upptar den norra delen av utrednings- området och är anlagd på lermark runt 6–7 meter över havet. marken i den södra, ursprungligen hö- gre belägna delen av idrottsplatsen har schaktats ur för att jämna ut ytan för den nuvarande fotbollspla- nen. massorna har av allt att döma lagts upp i en vall på södra sidan av planen som en slags åskådarläktare.

Den södra delen av utredningsområdet täcks av blandskog dominerad av lövskog. En mindre yta i väster är en övergiven tomt med inslag av fruktträd.

Skogsområdet i söder är en till större delen brant nordsluttning med berg i dagen i öster och morän- mark i väster. Den högsta punkten i sydväst ligger 21 meter över havet. i området närmast Lidagatan i väster har markytan delvis ändrats både genom att schaktmassor har dumpats och marken schaktats ur.

7

(8)

f ornLämningSbiLD

inga arkeologiska undersökningar har utförts inom utredningsområdet.

Landhöjningen medförde att de högsta delarna av utredningsområdet steg över havsytan från ca 3000 f.Kr. och framåt. området låg då på norra sidan av en kilometerstor ö som efter några hundra år bilda- de en halvö. Cirka 400 meter åt sydöst har en stenål- dersboplats registrerats (Sankt Johannes 46:1). Den var belägen på den sydöstra sidan av den dåvarande ön/halvön och på ungefär samma höjd över havet som den högsta delen av utredningsområdet. Stenål- dersboplatsen indikeras av lösfynd av yxor (minst en spetsnackig och flera tjocknackiga bergartsyxor, ett fragment av en fyrsidig flintyxa och flera skafthåls- yxor), ett keramikkärl och brandspår. fynden tyder på att platsen varit bebodd under hela neolitikum (yngre stenåldern, ca 3900-1700 f.Kr.). i Edlunds samlingar (ata) finns en uppgift om en skafthåls- yxa som påträffats 300 meter norr om Lida, dvs.

cirka 100-200 meter söder om utredningsområdet, på södra sidan av höjdryggens krön.

i Styrstads socken och angränsande delar av norr- köpings stad är bronsåldern och järnåldern rikligt indikerad av gravar, gravfält, skärvstenshögar häll- ristningar och runstenar. Drygt 200 meter söder om utredningsområdet undersöktes en stensättning 1966 (Sankt Johannes 87:1). Den var tio meter i diameter, troligen övertorvad och hade kantkedja i södra hälften. fynd av keramik gjordes. nyligen un- dersöktes ett härdområde daterat till vendeltid och tidig vikingatid (ca 550–900 e.Kr.) beläget ca 900 meter öster om utredningsområdet (Styrstad 162;

ajneborn 2012).

Under historisk tid har utredningsområdet legat vid ägogränsen mellan byarna Lida och Ljura. Lida låg på sydsidan av Lida kulle, 500 meter söder om ut- redningsområdet. Det äldsta skriftliga belägget är från 1417 (i lydhom) och namnet är plural av det fornsvenska lidh ’sluttning, backe’ (franzén 1991).

Ljura låg ca 500 meter väster om utredningsområdet och är registrerat som Sankt Johannes 115:1. Det äldsta skriftliga belägget är från 1384 (aff lywra).

Figur 3. Utredningsområdet markerat på en arealavmätning över Ljura från 1751. Soldattorpet ligger i västra kanten av utred- ningsområdet, intill vägen mot Styrstad. Skala 1:4 000.

0 100 200 m

Utredningsområde

8

(9)

h iStoriSKa Kartor

Samtliga historiska kartor redovisar en väg, benämnd hättingsvägen (Sofi), som utgått från Prostängen vid stora landsvägen i nordväst och passerat genom den sydvästra utkanten av utredningsområdet vidare mot Styrstad i sydöst. Vägen utgjorde gränsen mel- lan Lida och Ljuras ägor.

Den äldsta storskaliga kartan som berör utrednings- området är en geometrisk avmätning över Ljura från 1701 som redovisar vägen samt ett torp på västra

sidan med texten ”ny uppsatt soldatetorp”. Soldat- torpet låg i kanten på utredningsområdet, där Li- dagatan ligger idag. Den äldsta kartan över Lidas ägor som berör utredningsområdet är en geometrisk ägoavmätning från 1726 där större delen av utred-

ningsområdet redovisas som ängsmark med benäm- ningen ”hemängen”. En arealavmätning över Ljura från 1751 redovisar ett nytt torp som anlagts 30–40 meter söder om utredningsområdet som hörde till Lida (figur 3). Det sistnämnda torpet var övergivet vid tiden för häradsekonomiska kartans upprättan- de (1868–77), där det även framgår att större delen av hemängen nu odlats upp. i början av 1900-talet anlades en villa i västra delen av utredningsområdet som senare kom att användas som scoutstuga innan den nyligen revs, och Smedby idrottsplats anlades efter att norrköpings kommun upplåtit marken 1937 (figur 4). Soldattorpet förefaller ha rivits när Lidagatan anlades vid mitten av 1900-talet.

Figur 4. Utredningsområdet markerat på Ekonomiska kartan från 1947. Soldattorpet och vägen är fortfarande i bruk och en villa har anlagts öster om vägen. Skala 1:4 000.

namnet har sannolikt från början avsett Ljurabäck- en som flutit förbi gården och bildats till fornsven- ska liure ’takfönster, takglugg’ vilket syftat på den öppning i förkastningsbranten som bäcken passerar vid utflödet ur Ensjön (franzén 1991). Vid en min-

dre arkeologisk utredning på platsen för bytomten påträffades endast recenta fyllnadslager i sökschak- ten (Svarvar 2006).

0 100 200 m

Utredningsområde

9

(10)

0 100 200 m

Möjlig fornlämning Vägbank Utredningsområde

r ESULtat

inga synliga fornlämningar påträffades inom utred- ningsområdet, men i en mindre yta i sydvästra delen av utredningsområdet kan fornlämningar vara dol- da i marken (figur 5). Det finns tre anledningar till denna bedömning:

1. Ytan utgör utkanten av ett möjligt boplatsläge som fortsätter åt söder och väster, och som nu genomskärs av Lidagatan. fynd från stenåldern har gjorts på liknande nivåer strax söder och sydöst om utredningsområdet.

2. Lämningar efter soldattorpet kan påträffas. bo- stadshuset är sannolikt helt förstört men det är

möjligt att påträffa lämningar efter aktiviteter eller ekonomibyggnader som hört till torpet.

3. Vägbanken efter hättingsvägen kan anas i nord- västra delen av ytan. Den synliga vägbanken är sannolikt från början av 1900-talet men under denna kan möjligen äldre väglämningar vara be- varade.

Ytan avgränsas åt väster av Lidagatan och åt nordöst av en yta som sannolikt har schaktats ur. Delar av ytan täcks även av sentida dumpmassor, sannolikt från bygget av Lidagatan.

Figur 5. Utredningens resultat. Skala 1:2 500.

10

(11)

r EfErEnSEr

Litteratur

ajneborn, b. 2012. Ett vendeltida härdområde vid Kungsängens flygplats. Östergötland, Norrköpings

kommun, Styrstads socken, Smedby 6:1, RAÄ 162.

Arkeologisk slutundersökning. riksantikvarieämbetet, UV rapport 2012:144.

franzén, gösta (red.) 1991. Bebyggelsenamnen i Lösings härad. Ortnamnen i Östergötlands län 15.

Uppsala, ortnamnsarkivet.

Svarvar, K. 2006. Trafikplats vid Ljura bytomt. RAÄ 115, S:t Johannes socken, Norrköpings kommun, Öst- ergötlands län. östergötlands länsmuseum, rapport 2006:65.

Kartor

arealavmätning, Ljura nr 1-4, u.å. (Lmm akt 05- nkg-4)

geometrisk ägoavmätning, Ljura nr 1-4, 1701 (LmS akt D163-22:2)

geometrisk ägoavmätning, Lida nr 1, 1726 (LmS akt D163-20:1)

arealavmätning, Lida nr 1, 1726 (Lmm akt 05- nkg-47)

arealavmätning, Ljura nr 1-4, 1751 (Lmm akt 05- nkg-97)

Storskifte, Ljura nr 1-4, 1757 (D163-22:4) härads- ekonomiska kartan, blad Styrestad

rågångsåtgärd, Jura nr 1-4, Lida nr 1, 1891 (Lmm akt 05-nkg-299)].

Karta över norrköping, 1930, norrköpings stads- arkiv.

Ekonomiska kartan, blad Vilbergen, 1947 (raK-id J133-8g8e48).

Ekonomiska kartan, blad norrköping, 1947 (raK- id J133-8g9e48).

11

(12)

t EKniSKa oCh aDminiStratiVa UPPgiftEr

arkeologikonsults projektnr: 3010 Uppdragsgivare: Calluna

Socken: Styrstad, f.d. Sankt Johannes

Kommun: norrköping

Län: östergötland

typ av undersökning: arkeologisk utredning, etapp 1 Undersökningstid, fält: 18 mars 2016

Koordinatsystem : SWErEf 99 tm

höjdsystem: rh 2000

Projektledare: Samuel björklund fältinventering: Samuel björklund Layout och kartor: Samuel björklund

fynd: inga fynd tillvaratogs.

12

(13)
(14)

rapporter från arkeologikonsult 2016:3010

References

Related documents

Utredningsområdet markerat på kartan över Sandby bys gamla ägor från 1736.. Platsen för själva gården sägs vara vid

en jämförelse mellan nuvarande höjdtopografi och höjdkurvorna på en karta över stadsplansförslaget från 1964 visar att markytorna inom bostadsområ- det jämnades ut

Platsens topografi och höjd över havet tyder på att den har potential för lämningar efter strandnära neolitiska bosättningar eller boplatslämningar från brons- eller

1775 Ändring – ombyggnad, långhusets två västliga travéer ombyggdes för att det övre partiet skulle nyttjas som sockenmagasin, tornet nyttjades som förråd för prästgården;

Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet...

1925 Ändring – ombyggnad, interiör, bänkarna, som sannolikt delvis härstammade från gamla kyrkan byggdes om med bekvämare bänkar och breddade gavlar, nya

1831-1836 Ändring – ombyggnad, exteriör, ett vapenhus av okänd ålder på södra sidan revs, sydportalen murades igen och en ny ingång togs upp på tornets västra sida,

Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet...