Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005
FLISTADS KYRKA
Flistads socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län
FLISTADS KYRKA
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Rapport dec 2005.
Innehåll
Inledning... 3
Bakgrund... 3
Syfte... 3
Kulturminneslagen ... 3
Kulturhistorisk bedömning... 3
Inventeringens uppläggning och rapport ... 4
FLISTADS KYRKA ... 5
BESKRIVNING OCH HISTORIK ... 5
SOCKNEN ... 6
KYRKOMILJÖN ... 6
KYRKOGÅRDEN ... 7
KYRKOBYGGNADEN... 7
Exteriör beskrivning ... 9
Interiör beskrivning ... 10
KULTURHISTORISK BEDÖMNING ... 12
Kyrkogården... 12
Kyrkobyggnaden ... 12
HÄNDELSELISTA ... 13
ÖVRIGT... 17
Befintliga skyddsformer... 17
Övriga inventeringar... 17
Källor... 17
Kartor ... 17
Inledning
Bakgrund
Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006.
Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet.
Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport.
Syfte
De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är:
- att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården
- att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner
- att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium.
- att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning.
Kulturminneslagen
Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden.
Kulturhistorisk bedömning
Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk
bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning.
Inventeringens uppläggning och rapport
Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se).
Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet.
FLISTADS KYRKA
Flistad 9:1, Flistads socken, Linköpings kommun, Gullbergs härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift
Flistad är en medeltida sockenbildning, belägen ca en mil nordväst om Linköping.
Kyrkan, som har ett mycket framträdande läge i landskapet, är uppförd av kalksten under 1100-talet. Kyrkans ursprungliga planform med rektangulärt långhus, smalare absidkor och västtorn är bevarad. Tornet, som är jämnbrett med långhuset, påbyggdes omkring år 1300 med sin nuvarande höga spira. På tornets norra sida finns en gotisk stenportal med en klöverbladsformad överdel. På korets norra sida finns en på 1600- talet tillbyggd sakristia. Kyrkans branta sadeltak och tornspiran är spåntäckta.
Huvudingången är via den år 1836 upptagna västportalen. Fönsteröppningarna är rundbågiga med grönmålade småspröjsade träbågar. Interiören präglas, trots ett flertal förändringar, av det medeltida kyrkorummet med kryssvalv och kalkmålningar.
Kyrkan har genomgått flera renoveringar, de mest genomgripande 1836 och 1942. Den senare under ledning av arkitekt Erik Fant.
BESKRIVNING OCH HISTORIK
Utsnitt ur ekonomiska kartans blad 085 65 Flistad, 1982.
Flistad på häradskartan från 1868-1877, blad Flistad.
SOCKNEN
Flistad är en medeltida socken och omnämns 1341 som Flidzstad. Naturgeografiskt tillhör den Vadstenaslätten och är en utpräglad jordbrukssocken. Socknen är fornlämningsrik med ett stort antal lösfynd från stenåldern och gravfält från järnåldern, de sistnämnda har dock i stor utsträckning blivit bortodlade. I socknen gjordes 1869 ett fynd av en silverskatt bestående av silverringar och mynt från yngre järnåldern. På Norra Lunds ägor ligger den berömda
”Flistads brunn”, som i äldre tider var en välbesökt hälsokälla. Bland socknens större gårdar kan framför allt Södra Lund framhållas. På det nu försvunna torpet Sjöhult, som låg öster om Södra Lund bodde bildhuggaren Johan i Flistad under 1600-talet. Han lär vara
upphovsmannen till predikstolarna i bl a Vreta kloster, Söderköping och Ekeby kyrkor.
Landsvägen från Linköping och Vreta kloster vidare mot Fornåsa och Motala passerar strax norr om kyrkan. Den numer nedlagda Mellersta Östergötlands järnväg, som öppnade för trafik 1897, passerade socknen med station i Maspelösa och hållplats vid Kulla.
KYRKOMILJÖN
Flistads kyrka är belägen ca en mil nordväst om Linköping på en moränhöjd med vida utblickar över det fornlämningsrika landskapet. En allé kantar kyrkans uppfartsväg från landsvägen. På vägens västra sida är skolbyggnader och församlingshem placerade och på den östra lärarbostad och privatbostäder. Den äldsta skolbyggnaden utgörs av en reveterad
byggnad i en våning med frontespis, uppförd i mitten av 1800-talet och används nu som församlingshem. En ny skolbyggnad uppfördes 1920 och utgörs av en stor reveterad
tvåvåningsbyggnad i en enkel 20-talsklassicism. Skolan nedlades 1984 och är nu i privat ägo.
Även den f d lärarbostaden är i privat ägo och utgörs av en stor reveterad byggnad, som vid uppförandet 1949 inrymde fyra lägenheter. Den f d prästgården är belägen norr om
landsvägen vid den gamla byplatsen och består av en reveterad mangårdsbyggnad i en våning från 1838. I samband med att byn laga skiftades 1836 utflyttades tre gårdar. Kyrkbyn
innefattar idag två gårdar.
Flistads kyrka 1915 och 1959.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingång på nordvästra sidan. Ingången
omgestaltades i samband med kyrkans ombyggnad på 1830-talet och flankeras av putsade grindstolpar med samtida järnsmidesgrindar. En runsten står uppställd sydväst om tornet. Den uppges dels ha legat under klockstapeln och dels varit inmurad i vapenhuset. Vid en
besiktning som utfördes 1829 nämns ”En runsten är infattad i muren å södra sidan, men hvars inskription till det mästa är utplånad.” År 1888 finns en notering att den står vid norra
kyrkogårdsporten.
Beskrivningen och historiken kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
KYRKOBYGGNADEN
Enligt muntliga uppgifter av antikvarie Jan Eriksson i Linköping har den första kyrkan på platsen varit en stavkyrka. Den nuvarande kyrkan uppfördes under 1100-talet av kalksten och har i stort sett behållit sin romanska planform med rektangulärt långhus, smalare absidkor och västtorn. Tornet har samma bredd som långhuset. Koret och absiden har en dekorativ
rundbågefris, som i absiden fortsätter ner i lisener vilket även förekommer på rundkyrkan i Vårdsberg. Flistads kyrka har varit helgad åt den helige Stefanus. I altarskåpet finns kyrkans skyddshelgon S:t Staffan avbildad ridande på en häst. Staffanskulten har varit levande långt fram i tiden genom bl a kappridningar. Kyrkan har även haft jungfru Maria till skyddshelgon.
Det lär ha framgått av en inskrift som före 1716 fanns i västra valvet.
Vid en dokumentation som utfördes i samband med isolering av valven 1981 kunde antikvarie Jan Eriksson vid Östergötlands länsmuseum konstatera att koret inte verkade ligga i förband med långhuset och att flera olika byggnadsetapper avspeglades. Kyrkorummet har
ursprungligen haft en öppen takstol och den bevarade medeltida takstolen har en rikt
dekorerad nockås, som varit synlig nerifrån kyrkorummet. Kyrkorummet har senare försetts med ett innertak av bräder, vilket kvarsittande spikar på bjälkarnas undersidor vittnar om.
Tornets bottenvåning har bevarat sitt ursprungliga romanska kupolvalv av kalksten. Det är idag synligt ovan orgelläktaren. Det har rester av kalkmåleri, som enligt konservator Sten Peterson kan härstamma från kyrkans byggnadstid. Tornkammaren nås via en trappa i södra muren, som ursprungligen mynnat i tornets bottenvåning. Över valvet har det funnits ett träbjälklag i nivå med en bevarad rundbågig öppning mellan tornet och långhuset. Den har
sannolikt ursprungligen lett till en sk empor, d v s en läktare för kyrkans byggherre. Det har även spekulerats i huruvida det kan vara ett indirekt ljusinsläpp från tornets västfönster.
Tornet ombyggdes i slutet av 1200-talet eller i början av 1300-talet-talet då det förhöjdes.
Tornhuven har genom dendrokronologisk datering, d v s årsringsanalys daterats till 1300- talets början. Sannolikt tillkom även portalen på nordsidan vid ombyggnaden. Portalen antas vara huggen av en gotländsk stenmästare. Dörröppningen, som är mycket låg, har en
klöverbladsformad överdel som följs av en kontur med droppformer. Konsthistorikern Ann Catherine Bonnier skriver i boken Östergötland, landskapets kyrkor att omfattningen visar att portalen varit planerad att inramas av ett antal kolonetter eller vulster och att det är uppenbart att portalen inte tillverkats för sin nuvarande plats. Arkitekt Erik Lundberg och antikvarie Bengt Cnattingius antog att portalen ursprungligen varit belägen vid kyrkans huvudingång på södra sidan. Antikvarie Jan Eriksson anser dock att portalen sitter på ursprungligen plats och placeringen hör samman med den stormannagård som varit belägen norr om kyrkan.
Under 1400-talet valvslogs kyrkan och försågs med kalkmålningar. Målningarna lär ha fullbordats 1505 enligt en numer försvunnen inskrift. Det skulle då vara den tredje
målningsperioden. Tornets kupolvalv har fragment bevarade från 1100-talsmålningar och på kyrkorummets väggar finns rester av kalkmåleri från 1300-talet.
Under 1600-talets andra hälft uppfördes en sakristia av sten vid korets norra sida. Det var först på 1830-talet som kyrkan genomgick en större renovering. Kyrkan fick en för tiden anpassad utformning. Ett vapenhus av okänd ålder på södra sidan revs och den ursprungliga sydportalen murades igen. En ny huvudingång togs upp på tornets västra sida.
Fönsteröppningarna förstorades och fasaderna försågs med spritputs med slätputsade omfattningar. Interiört försågs kyrkorummet med ett nytt altare och en altarpredikstol.
Altarpredikstolen var ett uttryck för en strävan att koncentrera prästens hela insats till koret och hade sin storhetsperiod runt skelskiftet 1800. Redan på 1830-talet avråddes dock församlingarna från att uppföra altarpredikstolar. Kyrkan fick även en ny orgelläktare och orgel. Den senare är byggd av instrumentmakaren och orgelbyggaren Carl Hanner i Linköping. Sannolikt så överkalkades de medeltida kalkmålningarna vid samma tillfälle.
Flistads kyrka 1922.
En omfattande renovering av interiören utfördes 1942 efter ritningar utförda av arkitekt Erik Fant redan 1931 och reviderade 1942. Erik Fant (1889-1954) var kontrollant vid
restaureringen av Vreta Klosterkyrka 1915-17 och kompanjon med den blivande
riksantikvarien Sigurd Curman. Fant kom senare att utföra ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland, som t ex Linköpings slott och nya slottet på Bjärka Säby. Flistad kyrka fick vid restaureringen 1942 i stort sett sin nuvarande
gestaltning. De öppna bänkarna från sekelskiftet 1900 byggdes efter tidens ideal om till slutna bänkkvarter. Koret och absiden fick en helt ny gestaltning genom att det östra fönstret, som tagits upp 1836 murades igen, altarpredikstolen togs ner och omgjordes till en traditionell predikstol som placerades på norra sidan. Det medeltida altarskåpet placerades över altaret. I väster ombyggdes orgelläktaren. När kalkmålningarna framtogs 1942 konstaterade
konservator Bertil Bengtsson att det i absiden fanns två lager av kalkmålningar från 1300- och 1400-talen, varav det undre skiktet med den nu framtagna korsfästelsescenen invid det
nordvästra fönstret var av högre kvalitet.
Kyrkan har därefter förändrats framför allt i korpartiet då bl a altaret flyttades fram och koret utvidgades mot väster. Arbetena utfördes 1982 under ledning av byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping.
Exteriör beskrivning
Kyrkan är orienterad med kor och absid något förskjutna mot nordöst. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare absidkor och västtorn. Kyrkan är uppförd av kalksten och fasaderna är försedda med spritputs med slätputsade omfattningar, som är avfärgade i vitt.
Koret och absiden är dekorerade med en rundbågefris, som i absiden fortsätter ner i lisener.
Sockeln består av en pågjuten cementsockel. Sockeln är pågjuten före 1915, då den finns avbildad på ett fotografi. Kyrkans sadeltak och tornspiran är spåntäckta. Fönsteröppningarna är rundbågiga och försedda med småspröjsade träbågar, som är infästade direkt i muren.
Sannolikt kan de härstamma från renoveringen 1836. Fönsterblecken är av kopparplåt.
Huvudingången är sedan 1836 via tornets västra sida. Omfattningen är slätputsad och bär upp en arkitrav och ett däröver placerat lunettfönster. Dubbeldörrarna är grönmålade och försedda med spegelindelning med stående och liggande romber samt en räfflad nedre halva. Över portalen finns en minnestavla av kalksten med inskriptionen; I KONUNG CARL XIV JOHANS 18DE REGERINGS ÅR 1836 DÅ A BRUUN VAR KYRKOHERDE OCH NP LJUNGHOLM COMMINISTER FÖRNYADES DENNA ÅLDRIGA HELGEDOM
GENOM EN VIDSTRÄKTARE INRE OCH YTTRE OMBYGGNAD. På tornets norra sida finns en med kopparplåt igensatt dörröppning. Den gotiska portalen, som är av hög
hantverksmässig kvalitet, är huggen av kalksten med en treklöverformad överdel. På tornets södra sida finns en högt placerad liten, rakavslutad dörr till tornet. Dörrbladet är klätt med diagonalställd profilerad panel. Till dörren finns en gjuten trappa. Tornets ljudöppningar är rundbågiga och försedda med tjärade luckor. På sakristians norra sida finns en grönmålad plåtinklädd dörr. I gavelröstet finns en rundbågig plåtklädd lucka till sakristievinden.
Rundbågefrisen finns bevarad i ursprungligt skick på korets norra sida på vinden till
sakristian. På sakristians västra sida finns en nedgång till en f d värmekammare. Där förvaras bl a kyrkans äldre takbeläggning av skifferplattor.
Interiör beskrivning
Långhuset är rektangulärt och golvet är belagt med äldre kalkstenshällar samt en gravhäll. I bänkkvarteren ligger ett trägolv av breda obehandlade brädor. Väggarna är putsade och avfärgade i brutet vitt och försedda med kalkmålningar. I söder finns ritsningar i putsen efter sydportalen och ett högt sittande fönster. Även på norra sidan, vid predikstolen, finns en markerad medeltida fönsteröppning. Långhuset är valvslaget med två travéer, bestående av kryssvalv med kalkmålningar. Kalkmålningar är i form av bladslingor, ribbdekorationer samt schackrutigt mönster i gördelbågen. I väster finns en dubbeldörr till vapenhuset. Dörrbladen är gråmålade och försedda med spegelindelning med räfflade liggande romber, i de övre partierna med sekundärt insatta glasrutor. Fönsteröppningarna är försedda med innanfönster bestående av gråmålade metallkarmar och öppningsbara bågar. Bänkinredningen är sluten i två kvarter och ansluter mot ytterväggarna i söder och norr samt i väster. Bänkarna var tidigare öppna och tillkom vid sekelskiftet 1900. De omgjordes till slutna kvarter vid
renoveringen 1942 genom att bänkluckor och nya gavlar monterades utanpå de befintliga. De är målade i en tunn lasyr i brunt med gröna accenter. Bänkarnas insida är målade i en ljust brun strållasyr. Predikstolen är placerad på norra sidan. Den har en rektangulärt utformad korg med avfasade hörn. Den tillkom 1836 som altarpredikstol, men fick sin nuvarande placering vid renoveringen 1942. Då tillverkades även en ny trappa och ett nytt fundament. Mitt emot predikstolen finns en nummertavla, även den från renoveringen 1836. Den har en rektangulär förgylld ram med en krönande urna.
I väster bärs orgelläktaren upp av kannelerade kvadratiska pelare. Läktarbarriären, som ombyggdes 1942 och frigjordes från valvet, är gråmålad med en slät panel med
rombindelning och sparsam förgyllning. Undertaket är sedan 1942 trärent. Läktaren nås via en obehandlad trappa från vapenhusets norra sida. Orgelläktaren är inbyggd i tornets första våning med ett trägolv med breda obehandlade brädor. Orgeln utgörs av orgeln från 1836, som är byggd av Carl Hanner i Linköping. Den plockades ner 1933 och återuppsattes 2004.
Fasaden är målad i grått och öppningarna för orgelpiporna försedda med tunn linneväv.
Koret är beläget ett steg högre än långhusets golv. Mellan långhus och kor finns en spetsbågig triumfbåge. Ett medeltida triumfkrucifix är sedan 1942 uppsatt på en nytillverkad trabes.
Golvet är belagt med kalkstensplattor och med en ilagd gravhäll. Väggarna är putsade i likhet med långhuset och taket består av ett kryssvalv med kalkmålningar. På norra sidan finns en öppning till sakristian med ett dörrblad utåt kyrkorummet försett med nitade järnplåtar och inåt med en gråmålad plankstomme. Altaret, som sedan 1982 är fristående, är murat och vitputsat med en kalkstensskiva, sannolikt från 1942. Det medeltida altarskåpet är placerat mot den östra väggen på en predella från 1942 kompletterad med nytt underrede 1982.
Altarringen förändrades vid samma tillfälle så att golvet innanför altarringen samt i absiden hamnade högre. Altarringen, som är rund, har en slät gråmålad panel med sparsam
förgyllning. Dopfunten är svarvad av trä och bemålad i brunt, rött och grönt. Färgsättningen kan eventuellt härröra från renoveringen 1942.
Absidens golv är liksom altarringen klädd med en textilmatta. I södra muren finns en piscina av kalksten med uttömningshål. Över piscinan finns ritsningar som markerar en igensatt stickbågig medeltida fönsteröppning. Valvhjässan är försedd med kalkmålningar avbildande Kristus som världsdomare omgiven av de fyra evangelisternas tecken.
Sakristian är belägen på korets norra sida. Golvet består av smala lackade brädor. Väggarna och takets kryssvalv är putsade i en gulvit ton. I norr finns en utgång med en innerdörr, som utgörs av ett enkelt dörrblad med spegelindelning. I öster finns en rektangulär fönsteröppning med innanfönster av samma typ som i långhuset. Mot västra väggen finns sedan 1982
skåpsinredning för textilförvaring.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och har ett golv av äldre kalkstenshällar.
Väggarna är putsade i en vitgul ton. På den norra sidan löper trappan till orgelläktaren. Den är inklädd med en slät gråmålad träpanel med dörrar till förråd och el-central under trappan.
Taket är plant och består av breda brädor, som sannolikt gjordes trärena vid renoveringen 1942. I söder och norr finns väggfasta träbänkar.
Tornets första våning når man via en trappa på vapenhusets norra sida. Golvet utgör även läktargolv. Utrymmet är valvslaget med ett kupolvalv med fragment av kalkmålningar i form av bl a målade ribbor. Delar av kalkmålningarna kan härstamma från kyrkans byggnadstid. I väster finns ett lunettfönster med ett innanfönster av trä. Tornets övre våningar nås via en utvändig dörr på tornets södra sida. Trappan löper i södra muren. Det finns tydliga spår efter att den tidigare har mynnat i tornets bottenvåning. Tornkammaren har ursprungligen haft ett träbjälklag vilande ovanför kupolvalvet. Det finns urtag i muren efter golvbjälkarna. I söder och norr finns rundbågiga nischer eller gördelbågar. I östra muren finns en rundbågig öppning med en sekundär plåtlucka till långhusvinden. Den tredje våningen utgörs av en halvvåning En del av golvbrädorna utgörs av halvrunda stockar med flera uthuggna fördjupningar.
Murarna har utdragna fogar. Där över finns klockvåningen. Vägglivet runt lucköppningarna är ommurade, troligen vid renoveringen 1836. Lucköppningen är manuell. Kyrkan har två
klockor; storklockan gjuten 1728 av Magnus Hultman i Norrköping och lillklockan omgjuten av Anders Billstén i Norrköping.
Långhusvinden nås via en plåtlucka från tornets andra våning. De medeltida takstolarna och en skulpterad nockås är bevarade. Korets östra vägg har en bevarad puts som bitvis har en rosa ton.
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med byggnaderna med f d skolfunktion ett exempel på ett sockencentrum med ett framträdande läge i landskapet.
Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Flistad kyrka utgör ett av östgötaslättens bästa exempel på hur de medeltida kyrkorna
exponerades i landskapet. Den är även en av länets bäst bevarade medeltida kyrkor avseende ursprunglig utformning med rektangulärt långhus och smalare absidkor. Tornet har bevarat sin medeltida spånklädda spira och portalen på norra sidan utgör ett mästerligt exempel på medeltida stenhuggeriarbete.
Kyrkans kalkstensmurar, valv och takstolar tillhör den medeltida byggnadsepoken och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Kyrkan har även bevarat flera speciellt intressanta medeltida byggnadsdetaljer, som korets och absidens rundbågefris, korets piscina, den järnbeslagna dörren till sakristian, tornkammarens kupolvalv och den rundbågiga
tornportalen mellan torn och långhus. Över valven finns bl a bevarade medeltida takstolar med en ornerad nockås, vilka utgör ett mycket intressant och värdefullt forskningsmaterial.
Även tornet har bevarat flera mycket ålderdomliga byggnadsdetaljer. De tre olika periodernas kalkmålningar ger en inblick i länets äldre kalkmålningstradition varav den tidigaste lär vara från 1100-talet. Kyrkans interiör präglas också, trots ett flertal förändringar, av den medeltida byggnadsepoken med ett litet valvslaget kyrkorum med spetsbågig triumfbåge. Kyrkan är dessutom en av få som fortfarande har bänkkvarter som ansluter mot såväl nord- och sydvägg som västvägg.
Värt att notera är även förändringarna från 1836 års renovering med bevarade portar och fönster. Bland kyrkans inredning bör altarskåpet med sin ovanliga bildframställning och den ovanligt utformade dopfuntställningen av trä framhållas.
Sammanfattning
• Flistads mycket välbevarade absidkyrka utgör ett av östgötaslättens bästa exempel på hur de medeltida kyrkorna exponerades i landskapet. Kyrkans medeltida konstruktion och karaktär är, med undantag av den igenmurade sydportalen och förstorade fönster, mycket välbevarad med bl a de branta spåntäckta takfallen och utgör en särdeles god representant för den medeltida absidkyrkan. Det medeltida murverket och övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex takstolen, den ornerade nockåsen, tornets nordportal och piscinan, utgör synnerligen värdefulla historiska dokument.
• Flistads kyrka är en av de få kvarvarande östgötska kyrkorna som kan uppvisa kalkmålningar från de tre skilda perioderna, 1100-talet, 1300-talet och 1400-talet. De ger en mycket intressant inblick i länets äldre kalkmålningstradition.
HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.
1000- Nybyggnad – Kyrka av trä. (JE)
1150-1199 Nybyggnad – kyrka av kalksten med rektangulärt långhus, smalare absidkor samt västtorn. Takstolen är dendrodaterad till 1100-tal. (BR, JE)
1150-1199 Valvslagning – kupolvalv i tornets bottenvåning. (BC)
1150-1199 Arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålningar, kvarstår i tornkammarens kupolvalv. (SP)
1100-1199 Specifika inventarier – triumfkrucifix. (ATA)
1225-1275 Specifika inventarier – dopfunt, togs sannolikt ur bruk på 1660-talet, fragment påträffades 1958. (Ömd)
1275-1349 Ändring – ombyggnad, tornet avtrappades, förhöjdes och försågs med ny spira.
Tornhuven är dendrodaterad till 1300-talets början. En ny ingång togs upp på tornets norra sida med en huggen kalkstensportal. (BR, JE)
1300-1399 Arkitekturbunden utsmyckning – väggarna försågs med målningar, endast fragment kvarstår. (SP)
1400-1529 Ändring – valvslagning i långhus och kor. (BR)
1400-1529 Arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålningar utförda av Risingeskolan. (BR) 1450-1549 Specifika inventarier – altarskåp från en nordtysk verkstad. (BC)
1505 Arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålningar lär ha fullbordats 1505 enligt en numer försvunnen inskrift. (BR)
1650-1699 Nybyggnad – Sakristia på korets norra sida. (BC)
1728 Specifika inventarier – storklockan göts av Magnus Hultman, Norrköping.
(ATA)
1745 Fast inredning – predikstol, tillverkad av Niclas Österbom, Norrköping.
Eventuellt återanvändes delar till den nya altarpredikstolen och nummertavlorna 1836. (BC, K)
1807 Specifika inventarier – lillklockan omgöts av Anders Billstén, Norrköping.
(ATA)
1831-1836 Ändring – ombyggnad, exteriör, ett vapenhus av okänd ålder på södra sidan revs, sydportalen murades igen och en ny ingång togs upp på tornets västra sida, sannolikt murades även ingången på tornets norra sida igen, sannolikt upptogs nu dörren på sakristians norra sida samt, om den inte fanns tidigare, togs den utvändiga dörren till tornet upp, fönsteröppningarna förstorades, ett nytt fönster togs upp i absidens östmur och ett mindre på södra sidan murades igen,
eventuellt försågs fasaderna nu med spritputs. (BR, BC, K)
1836 Ändring – ombyggnad, interiör, nytt altare och altarpredikstol med enkla pilastrar som bar upp ett ljudtak, ny orgelläktare, nya nummertavlor.
Triumfbågen avfasades och utvidgades och sannolikt övermålades kalkmålningarna. (EF)
1836 Fast inredning – ny orgel, tillverkad av Carl Hanner, Linköping, ersattes av ett nytt verk 1931, återuppsattes 2004. (BR, ÖLM)
1875-1899 Teknisk installation – kamin i långhusets nordöstra hörn. (ATA)
1895 Ändring – ombyggnad, exteriör, den igenmurade portalen på tornets norra sida frilades. (ATA)
1896-1906 Ändring – ombyggnad, interiör, väggar och valv övermålades med limfärg i delvis mörk färg, de slutna bänkarna ersattes av öppna bänkar. En lucka lär finnas bevarad. (EF, BR)
1898 Ändring – ombyggnad, exteriör, yttertaket, med undantag av tornet, lades med skifferplattor. (EF)
1900- Ändring – ombyggnad, exteriör, en betongsockel göts mot kyrkan. (ÖLM)
1931 Uppmätningsritningar och program till restaurering, reviderat 1942. Arkitekt Erik Fant. (EF)
1932 Konservering – specifika inventarier, altarskåp, triumfkrucifix m m.
Konservator Sven Sundbaum, Linköping. (ATA)
1931-1933 Ändring – fast inredning, orgelverket från 1836 ersattes av ett nytt verk, tillverkat av Olof Hammarberg, fasaden från 1836 års orgel kvarstod, verket återplacerades 2004. (BC, ÖLM)
1932 Teknisk installation – varmluftsaggregat med apparat från Ebbes Bruk i pannrum utgrävt under sakristian med fristående skorsten dragen genom sakristians valv och vidare utanför långhusets östra sida. (EF, ATA) 1932 Ändring – ombyggnad, interiör, innanfönster. (EF)
1941 Ändring – fast inredning, predikstolen flyttades provisoriskt från altaret till norra sidan och altarskåpet sattes provisoriskt upp i absiden, enligt förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm. (EF)
1942 Ändring – ombyggnad, exteriör, det i absiden upptagna fönstret från 1836 igenmurades, absidens lisener rekonstruerades delvis. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (BR)
1942 Ändring – ombyggnad, interiör, urtagningarna på triumfbågens bägge sidor igenmurades, golven omlades med nytt underlag, en gravhäll som legat framför västra porten inlades i golvet, den öppna bänkinredningen från sekelskiftet 1900 byggdes om till slutna kvarter och gavlarna avsågades, de korta bänkarna vid triumfbågen togs bort, predikstolen flyttades till norra väggen och omändrades, uppställdes på ny fot av trä och med ny trappa, det befintliga träaltaret ersattes av ett nytt murat med kalkstensskiva, altarskåpet placerades på en nygjord predella och triumfkrucifixet placerades på en nygjord trabes. Nummertavlorna från 1836 flyttades från koret och en placerades mitt emot predikstolen.
Orgelläktaren ombyggdes så att valvstrålarna gick fria, två pelare flyttades och fyra gjordes nya lika de befintliga, orgelfasaden omgjordes. Sakristian försågs med en innerdörr till vindfånget i norr. Ommålning, läktarens undersida samt vapenhusets tak renskrapades från färg. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (EF) 1942 Arkitekturbunden utsmyckning – kvarvarande fragment av 1400-talets
väggmålningar togs fram, bl a en korsfästelsescen invid nordvästra fönstret.
Konservator Bertil Bengtsson. (BC)
1949 Teknisk installation - elektrisk värme och belysning. (ATA)
1958 Ändring – ombyggnad, exteriör, skiffertaket ersattes av kyrkspån. Tornspiran var sedan tidigare täckt med spån. (BC)
1958 Specifika inventarier – fragment av en medeltida dopfunt påträffades på kyrkogården. (Ömd)
1965-1966 Ändring – fast inredning, orgelverket från 1931 omdisponerades av orgelbyggaren Reinhard Kohlus. (BC)
1966 Förslag till restaurering, exteriör, nya fönsterbleck av kopparplåt. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. Oklart vad som utfördes. (ATA)
1968 Vård/underhåll, exteriör, putsrenovering. (ATA)
1976 Vård/underhåll, exteriör, spånbeklädnaden på tornets spira omlades delvis och reparerades. (ATA)
1982 Konservering – arkitekturbunden utsmyckning – rengöring av kalkmålningar på valv och väggar och friläggning av tornkammarens dekor. Konservator Sten Peterson, Linköping. (ATA)
1982 Konservering – specifika inventarier, konserveringsarbeten på altarskåp m m.
Konservator Sten Peterson, Linköping. (ATA, SP)
1982 Ändring – ombyggnad, interiör, altaret flyttades fram och uppmurades på nytt, nytt underrede till altarskåpet, förändring av altarring och de främre bänkraderna borttogs och koret utvidgades mot väster med nytt golv, predikstolen fick en lämpligare placering. Sannolikt tillkom nu nya innanfönster av metall. Sakristian försågs med ny inredning. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ATA, ÖC 1982- 06-01)
1982 Renovering och isolering av långhus- och tornvalv. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ÖLM)
1982 Sållning från svicklarna på tornet. Östergötlands länsmuseum. (ÖLM) 1982 Teknisk installation – elinstallationerna lades om. (ÖC 1982-06-01)
1990-1991 Vård/underhåll, exteriör, lagning av puts, avfärgning m m. Torgny Jacobsson, Byggrådgivning AB, Linköping. (ÖLM)
2004 Konservering – arkitekturbunden utsmyckning, avtäckning av tornkammarens dekor. Konservator Sten Peterson, Linköping. (SP)
2004-2005 Ändring – fast inredning, orgelverket från 1836, som förvarats i skolan, restaurerat och återuppsatt av Grönlunds orgelbyggeri ab. (ATA, K)
2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.
Förkortningar
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BC – Cnattingius, Bengt, Flistads kyrka, Linköpings stifts kyrkor 1977.
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
EF – Erik Fant, Förslag till restaurering av Flistad kyrka 1942. I ATA JE – Muntliga uppgifter av antikvarie Jan Eriksson, Linköping.
K - Kyrkan
SP - Sammanställning av de åtgärdsbehov och klimatfrågor som framkommit vid inventering av romanskt, medeltida och efterreformatoriskt kalkmåleri i kyrkorna i Linköpings stift
2003. Utförd av Sten Peterson, Peterson Restaureringskonsult, Linköping.
ÖC – Östgöta Correspondenten
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Ömd - Ullén, Marian & Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar. Studier till Sveriges Kyrkor 2003.
ÖVRIGT
Befintliga skyddsformer
Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap.
Flistad kyrkomiljö m fl, K59, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i
kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983.
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Sammanställning av de åtgärdsbehov och klimatfrågor som framkommit vid inventering av romanskt, medeltida och efterreformatoriskt kalkmåleri i kyrkorna i Linköpings stift 2003.
Utförd av Sten Peterson, Peterson Restaureringskonsult, Linköping.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Källor
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Cnattingius, Bengt, Flistads kyrka, Linköpings stifts kyrkor 1977.
Fant, Erik, Förslag till restaurering av Flistad kyrka 1942. I ATA
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del III, Uddevalla 1950.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Flista
Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 6f Flistad
Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i december 2005. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland.
