Bilagor till rapporten om förstudien gällande nationell kompetens för konstnärer i skolan 2011
• ESTETISKA PERSPEKTIV I LGR 11, av Ulla Wiklund
• NORRLANDSUTBILDNINGEN, av Marielle Nylander
• ENKÄTRAPPORTEN, av KRO/KIF RIKS
ESTETISKA PERSPEKTIV I LGR 11
Texter ur samtliga kursplaner
utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv
…
Lgr 11 består av tre delar:
1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer.
3. Kursplaner och kunskapskriterier för varje ämne
Här följer först utsnitt ur del 1 och 2.
Därefter utsnitt ur samtliga kursplaner, dock ej de estetiska ämnenas kursplaner, som i sig självklart omfattar estetiska perspektiv
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan
ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna
sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till
det som eleverna ska tillägna sig.
Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt.
Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet
ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.
Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.
En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till
det som eleverna ska tillägna sig.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.
Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Ur Kursplan i svenska i grundskolan
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska
uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker
och kritiskt värderar information från olika källor.
Ur Kursplan i matematik i grundskolan
Syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika
sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
Ur Kursplan i engelska i grundskolan
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den
kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.
Lyssna och läsa – reception • Tydligt talad engelska och texter från olika medier. • Enkla instruktioner och beskrivningar. • Olika former av enkla samtal och dialoger. • Filmer och dramatiserade berättelser för barn. • Sånger, ramsor, dikter och sagor. • Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion • Enkla presentationer. • Enkla beskrivningar och meddelanden. • Sånger, ramsor och dramatiseringar.
Lyssna och läsa – reception • Tydligt talad engelska och texter från olika medier. • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. • Filmer och
dramatiserade berättelser för barn och unga. • Sånger, sagor och dikter.
• Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar
• Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form
• Sånger och dikter
Ur Kursplan i biologi grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse.
Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller
och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av
naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala
om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Kraft och rörelse
• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor
Berättelser om natur och naturvetenskap
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Biologin och världsbilden
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Ur Kursplan i fysik i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse.
Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.
Kropp och hälsa
• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Kraft och rörelse
• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång
och på gungbrädor.
Berättelser om natur och naturvetenskap
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Fysiken och världsbilden
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Ur Kursplan i kemi i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse.
Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av
omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.
Kropp och hälsa
• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
Kraft och rörelse
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Berättelser om natur och naturvetenskap
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
Metoder och arbetssätt
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.
Kemin och världsbilden
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre
tiders naturvetenskap.
Ur Kursplan i geografi i grundskolan
Syfte
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids-och rumsperspektiv.
Att leva tillsammans
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Att leva i närområdet
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
Yrken och verksamheter i närområdet
• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Att undersöka verkligheten
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Ur Kursplan i historia i grundskolan
Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och
människors berättelser.
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter,
kulturmöten och utvecklingslinjer.
Att leva tillsammans
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Yrken och verksamheter i närområdet.
• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Att undersöka verkligheten
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Ur Kursplan i religionskunskap i grundskolan
• Yrken och verksamheter i närområdet.
• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
Religion och samhälle
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
Identitet och livsfrågor
• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
Ur Kursplan i samhällskunskap i grundskolan
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Att leva tillsammans
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv
och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Yrken och verksamheter i närområdet.
Att undersöka verkligheten
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Information och kommunikation
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.
Ur Kursplan i teknik i grundskolan
Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt
fysiska eller digitala modeller.
NORRLANDSUTBILDNINGEN
Skapa i Skola – Fortbildning för konstnärer i de fyra nordligaste länen.
Ett kompetensutvecklingsprojekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning
…
14 mars – 1 april
Plats: Umeå
Antal: 20 platser, 18 deltagare (5 från Norrbotten och Västerbotten, 4 från Västernorrland och Jämtland)
Projektsamordnare:
Konstkonsulenterna i Norrland:
• Region Västerbotten
• Landstinget Västernorrland
• Jämtlands läns landsting
• Norrbottens läns landsting
Medfinansiärer:
AF Kultur Nord och KC Nord
Tidplan:
Januari planeringsmöten, rekrytering av projektledare, bokning av föreläsare och
workshopledare, utskick och inbjudan till konstnärer i alla fyra länen. Februari, urval deltagare.
Mars-april genomförande kurs, 3 veckor, 14 mars-1 april (v.11-13) färdigställande dokumentation. Maj dokumentation klar för publikation (web/tryck?). Hösten 2011, förmedla projektförslag till skolor/kommuner.
Deltagare/målgrupp:
Yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare i alla fyra norrlandslänen som har intresse och/eller erfarenhet av arbete med barn/unga, speciellt med inriktning på Skapande skola, men även bredare.
Syfte/Mål:
Kompetensutveckling samt utveckla färdigheter för att som konstnär/konsthantverkare själv kunna skapa
eller gå in i redan formulerade uppdrag inom Skapande skola. Bredda konstnärernas arbetsmarknad och
försörjningsmöjligheter. Påbörja arbete med kvalitetssäkring vad gäller konstnärers arbete med barn och
unga. Alla kursdeltagare beräknas på sikt få uppdrag inom Skapande skola satsningen som är långsiktig och nu omfattar hela grundskolan.
Bakgrund:
Konstkonsulenterna i de fyra nordliga länen samarbetar för att främja och stärka bildkonstens ställning i norra Sverige. I uppdraget läggs stor vikt vid att bevaka de yrkesverksamma konstnärernas situation och att arbeta med att skapa bättre förutsättningar för konstnärer att verka i regionen genom
kompetensutveckling, projekt och nationella såväl som internationella samarbeten.
En viktig del i konstkonsulenternas arbete är att ge barn och unga möjlighet att möta det professionella konstlivet, såväl institutioner som fria utövare. Barn och unga ska få tillgång till den specifika kunskap som finns i konsten för att kunna utveckla sitt eget konstnärliga uttryck.
Statens Kulturråd ger årliga verksamhetsbidrag till konstkonsulenterna och har en uttalad önskan att konstkonsulenterna är aktiva i spridningen av information om och arbetet med regeringens satsning på Skapande skola. Det har visat sig att många konstnärer som är intresserade av att arbeta med konstnärliga processer i skolans värld, saknar erfarenheter eller kompetens inom detta område. För att öka kunskaperna och därmed bredda möjligheterna till försörjning satsar konstkonsulenterna på en skräddarsydd
fortbildning för konstnärer som vill arbeta med Skapande skola.
Bildkonsten har hittills varit underrepresenterad som kulturområde i Skapande skola. Därför är det nu angeläget att utforma kompetensutveckling för konstnärerna. Kursen kommer att följas upp med presentationer av konstnärernas kompetens och tänkta projekt för
kommuner/utbildningsansvariga/skolor/möjliga uppdragsgivare.
Beskrivning av projektet: Kursen syftade till att ge kursdeltagarna verktyg att vara proaktiva och själva kunna utforma projektförslag och idéer som kan genomföras i
samarbete med grundskolan inom ramen för främst Skapande skola, men ambitionen var även att de förvärvade kunskaperna ska kunna användas bredare och i andra sammanhang. Kursmomenten bestod av inspirationsföreläsningar, information från Kulturrådet och regionala aktörer. workshops, handledning individuellt och i grupp, såväl som rådgivning vad gäller projektbeskrivningar och framtagande av budget.
Genom att sätta samman gruppen deltagare med några från varje län fick deltagarna dessutom en möjlighet att bilda regionala nätverk som kan ligga till grund för nya samarbeten. Deltagarna upplevde även att de inspirerade och hjälpte varandra. Arbetet som konstnär är ofta väldigt individuellt och upplevs ibland som ensamt och i viss mån isolerat varför nya strukturer med nya typer av nätverksbyggande inte ska underskattas.
Utvärdering/Summering:
Kunskaperna om vad Skapande skola satsningen innebär och vilka möjligheter som finns varierade för alla involverade, från yrkesverksamma kulturskapare, kommunala tjänstemän, kulturkonsulenter och
Kulturrådet. Kulturrådets presentation i början av kursen, där förutsättningarna för att skapa projekt och söka pengar presenterades, fick det att låta som att möjligheterna att få eller skapa uppdrag under innevarande år var mycket små. Intrycket var att det skulle vara bättre att satsa på nästa
ansökningsomgång i februari 2012.
Inför den andra kursveckans individuella arbete fick alla deltagarna i uppgift att ta kontakt med
”nyckelpersoner” som skulle kunna vara behjälpliga för genomförande av
projekt i deltagarnas hemkommuner. Det visade sig då att många kommuner eller enskilda skolor hade pengar kvar att använda för arvodering av konstnärer för något slags uppdrag under 2011.
Några av konstnärerna fick erbjudande om uppdrag direkt eller kunde boka in möten för fortsatta
dialoger efter kursens genomförande. Kursens fokus på att stärka konstnärernas självbild och öka deras
trygghet vad gäller den egna kompetensen samt synen på rollen som konstnär och vad man kan och vill
bidra med inom skolans värld har enligt deltagarnas utvärderingar bidragit till att de känner sig redo att vara just proaktiva i kontakterna med skolan. En slutsats kan då vara att även skolorna känner en ökad trygghet
till följd av konstnärernas agerande och att möjligheterna för samarbeten därmed ökar.
Vissa av deltagarna uttryckte att ett kursintyg med information om kursmomenten var en nog så viktig detalj att ha med sig men att det kanske inte är så viktigt vilka arrangörer som ansvarade för
”certifieringen”.
Att konstkonsulenterna med sina regionala uppdrag och nätverk fanns med innan, under och efter kursen som resurser och stöd upplevdes också som positivt. Det finns långsiktiga behov av samordning, nätverksbyggande och kontinuerliga uppföljningar där till exempel konstkonsulenterna och
Arbetsförmedlingen Kultur kan samarbeta så att konstnärerna får fokusera på det som de är bäst på: att skapa konst. Behovet av kompetensutbildning på samtidskonstområdet för skolchefer, rektorer, grundskollärare och övrig skolpersonal upplevdes också som väldigt tydligt i kursdeltagarnas kontakter med skolan. Att konstnärerna också i allt större utsträckning uppmanas bli entreprenörer i kontakten med övriga samhället upplevs som problematiskt. Dessa frågor bör inte begränsas till att gälla enbart
kulturområdet utan berör ansvarsområden som ligger under exempelvis utbildnings-
departementet och näringslivsdepartementet.
ENKÄTRAPPORTEN, av KRO/KIF RIKS
…
1. Vilket av följande stämmer bäst in på dig?
Alla Ja Nej
Jag är Konsthantverkare/
industriformgivare/designer
157 16,29% 90 16,25% 157 16,29%
Jag är Bildkonstnär (alla genrer)
779 80,81% 448 80,87% 779 80,81%
Annat
28 2,90% 16 2,89% 28 2,90%
Totalt 964 554 964
För övriga alternativ, se bilaga 1.
2. Kryssa i det alternativ som är mest relvant för dig:
Alla Ja Nej
Jag är studerande, eller
nyutexaminerad sedan max 2 år,
20 2,13% 11 1,99% 20 2,13%
Jag är under 30 år
3 0,32% 2 0,36% 3 0,32%
Jag är mellan 30 ‐39 år
104 11,09% 71 12,82% 104 11,09%
Jag är mellan 40 ‐49 år
232 24,73% 159 28,70% 232 24,73%
Jag är över 50 år
453 48,29% 275 49,64% 453 48,29%
Jag är pensionär
126 13,43% 36 6,50% 126 13,43%
Totalt 938 554 938
3. Är du:
Alla Ja Nej
Kvinna
695 74,09% 433 78,16% 695 74,09%
Man
239 25,48% 120 21,66% 239 25,48%
Annan
4 0,43% 1 0,18% 4 0,43%
Totalt 938 554 938
4. Vilket län bor du i?
Alla Ja Nej
Stockholms län
325 35,25% 199 35,92% 325 35,25%
Uppsala län
27 2,93% 13 2,35% 27 2,93%
Södermanlands län
25 2,71% 14 2,53% 25 2,71%
Östergötlands län
23 2,49% 14 2,53% 23 2,49%
Jönköpings län
13 1,41% 9 1,62% 13 1,41%
Kronobergs län
8 0,87% 3 0,54% 8 0,87%
Kalmar län
24 2,60% 15 2,71% 24 2,60%
Gotlands län
16 1,74% 13 2,35% 16 1,74%
Blekinge län
8 0,87% 7 1,26% 8 0,87%
Skåne län
128 13,88% 79 14,26% 128 13,88%
Hallands län
22 2,39% 12 2,17% 22 2,39%
Västra Götalands län
154 16,70% 86 15,52% 154 16,70%
Värmlands län
22 2,39% 19 3,43% 22 2,39%
Örebro län
16 1,74% 10 1,81% 16 1,74%
Västmanlands län
16 1,74% 9 1,62% 16 1,74%
Dalarnas län
20 2,17% 7 1,26% 20 2,17%
Gävleborgs län
16 1,74% 13 2,35% 16 1,74%
Västernorrlands län
15 1,63% 10 1,81% 15 1,63%
Jämtlands län
13 1,41% 6 1,08% 13 1,41%
Västerbottens län
16 1,74% 9 1,62% 16 1,74%
Norrbottens län
15 1,63% 7 1,26% 15 1,63%
Totalt 922 554 922
5. Är du medlem i (kryssa för det som stämmer in på dig, flera alternativ är möjliga):
Alla Ja Nej
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige,
BUS
754 32,90% 449 31,82% 754 32,90%
Konstnärernas Riksorganisation,
KRO
476 20,77% 296 20,98% 476 20,77%
Sveriges Konsthantverkare och
Industriformgivare, KIF
103 4,49% 70 4,96% 103 4,49%
Svenska Konstnärsförbundet, SK
65 2,84% 40 2,83% 65 2,84%
Sveriges Designer, SD
4 0,17% 3 0,21% 4 0,17%
Skulptörförbundet
24 1,05% 16 1,13% 24 1,05%
KC
198 8,64% 121 8,58% 198 8,64%
KHVC
98 4,28% 56 3,97% 98 4,28%
En KKV‐verkstad
185 8,07% 121 8,58% 185 8,07%
Ett Grafiskt Sällskap
70 3,05% 43 3,05% 70 3,05%
Någon annan
konstnärsorganisation
290 12,65% 186 13,18% 290 12,65%
Ingen konstnärsorganisation
25 1,09% 10 0,71% 25 1,09%
Totalt 913 553 913
6. Skulle du ha intresse av en distansutbildning på Konstfack?
7,5 ‐ 15hp, 3‐5 träffar, motsvarar 5 ‐ 10 veckors heltidsstudier.
Alla Ja Nej
Ja
554 65,95% 554 100% 554 65,95%
Nej
286 34,05% 0 0% 286 34,05%
Totalt 840 554 840
För frågekommentarer, se bilaga 2.
7. Vilket innehåll intresserar dig?
Du kan välja flera alternativ
Alla Ja Nej
Skolans styrdokument och
organisation
102 7,54% 102 7,54% 102 7,54%
Ledarskap i det pedagogiska rummet. Barns och ungas erfarenheter och kunskaper som grund för planering och problematisering
315 23,28% 315 23,28% 315 23,28%
Projekt i skolan ‐ planering,
budget, tid, avtal
265 19,59% 265 19,59% 265 19,59%
Didaktik ‐ hur kunskap utvecklas genom gestaltning, estetiska lärprocesser, formativ bedömning
383 28,31% 383 28,31% 383 28,31%
Att producera en personlig portfolio som kan fungera som presentationsmaterial för arbeten i Skapande Skola
288 21,29% 288 21,29% 288 21,29%
Totalt 519 519 519
För frågekommentarer, se bilaga 3.
Bilaga 1
Kolumn Alla:
1. illustratör samt bildkonstnär 2. Bildlärare ex 1976
3. bild och skulptur alla material utom glas 4. Bild och skulptur. Måleri/lera
5. interrelationell 6. skulptör
7. illustratör/konstnär 8. animatör
9. uppdragsgivare, samordnare 10. Bildlärare högstadiet 11. performanceartist
12. Gymnasielärare, kostymtecknare 13. måleri
14. bildtolkare &konstnär
15. Fornnordisk ornamentik, runstenar 16. bildkonstnär och bildterapeut 17. skulptör
18. Både bildkonstnär och konsthantverkare!
19. bildlärare
20. Bild och glasformgivare
Kolumn Ja:
1. Bildlärare ex 1976
2. bild och skulptur alla material utom glas 3. Bild och skulptur. Måleri/lera
4. skulptör
5. illustratör/konstnär 6. uppdragsgivare, samordnare 7. performanceartist
8. Gymnasielärare, kostymtecknare 9. måleri
10. bildtolkare &konstnär 11. Bild och glasformgivare
Kolumn Nej:
1. illustratör samt bildkonstnär 2. Bildlärare ex 1976
3. bild och skulptur alla material utom glas 4. Bild och skulptur. Måleri/lera
5. interrelationell 6. skulptör
7. illustratör/konstnär 8. animatör
9. uppdragsgivare, samordnare 10. Bildlärare högstadiet 11. performanceartist
12. Gymnasielärare, kostymtecknare 13. måleri
14. bildtolkare &konstnär
15. Fornnordisk ornamentik, runstenar 16. bildkonstnär och bildterapeut 17. skulptör
18. Både bildkonstnär och konsthantverkare!
19. bildlärare
20. Bild och glasformgivare
Bilaga 2
Kolumn Ja:
1. Jag tycker det kan bli ett bra komplement till mitt konstnärliga arbete.
2. Ser det som ett bra komplement till att använda mina kunskaper inom konstnärlig gestaltning, när jag inte arbetar med egna projekt
3. Mycket intresserad av att få in mer konst i skolan.
4. Jag har arbetat en del som konstnär i skolan men nu jobbar jag som administratör av Skapande skolaprojekt, min arbetsgivare är Not Quite i Åmåls kommun, en sammanslutning av konstnärer. Jag tror det är viktigt att alltid utgå från vad konstnären/konsthantverkaren vill göra det är alltid då man får bäst resultat. När skolans personal styr för mycket p g a att de känner sig hotade fungerar det inte särskilt bra.
5. beroende på innehåll
6. Jag behöver högskolestudier, för mitt intresse och för mitt CV, men framför allt för att det är fantastiskt att studera när man blivit "mogen".
7. Om inriktningen är pedagogik o liknande.
8. Jag pluggar redan halvtid/distans och skulle kunna tillgodoräkna det i en examen. Har tidigare arbetat med pedagogisk verksamhet.
9. Det skulle vara intressant att få ytterligare kompetens.
10. Jag har ett brinnande intresse att skapa konst av alla slag.
11. om inte ålder är ett hinder.‐jag är alltid nyfiken ,aktiv och intresserad av utmaningar . 12. Ger en plattform att utgå från
13. Att undervisa barn är ett stort ansvar och kräver kunskaper, utöver kompetensen inom det egna konstnärsskapet.
14. Ja, för att distanskursen gör det möjligt att vidarebutbilda sig/få nya impulser.
15. I am currently seeking higher education opportunities to expand my knowledge within my field and understand Konstfack is one of the leading art educational establishments in Sweden. I would welcome the opportunity to share my knowledge and experience and gain further input to progress my career within the arts
16. Jag undervisar på högskolenivå men saknar pedagogisk utbildning 17. På grund av arbetstider
18. det är väl inte så dumt med mer utbildning
19. Ser det som en intressant möjlighet att komma ut på skolor och leda konstprojekt.
20. Behöver helst sk.pedagogik för jobb som lärare på även konstskola 21. Tror att jag skulle kunna bidra med ökad förståelse för konst.
22. Ja, det är alltid intressant att vidareutbilda sig.
23. Det är tidskrävande att pendla 50 mil tur o retur.
24. Alla vill väl lära sig mera, även som pensionär, man blir aldrig för gammal för kunskap 25. För jag kan arbeta emellan
26. Har vikarierat i skolan, bildområdet och känt att jag behövt mer kompetens bl a pedagogik. Personligen är jag nu för gammal men hade i verksam ålder varit mér än intresserad.
27. Intressant att vidareutbilda sig inom konsten på detta sätt dvs distans på konstfack. Speciellt då för mig som anses annars för gammal för att söka på de högre konstutbildningarna. Då Sverige är ett mycket åldersfixerat land. Är absolut intresserad!
28. Jag är förutom konsthantverkare också lärare. Jag vill veta. jag tror att för "skola" är det viktigt att visa att man deltagit i en kurs. Samtidigt är det intressant att få information, sätta sig in i ett nytt "system" och bryta åsikter mot varandra.
29. är snäppet för gammal eg. önskar detta funnits tidigare 30. Bra med mera kunskap och uppdatering.
31. Allt som kan ge mervärde för mig själv som konstnär och som sedan kommer barnen till del är självklart givande 32. Ja,om det blir relevant att tillöka poäng för den pedagogiska biten,eftersom den ej räknas in,vid lärar jobb,ik eller fast tjänst,man rknas inte i samma lönegrupp... fast man är professionell inom detta område!!
33. Har arbetat många år inom folkbildningen och skulle gärna även arbeta inom skolan. Har lång erfarenhet av både konstnärsyrket kombinerat med undervisning och vill gärna också få utbildning inom mina yrkesval.
34. Vidareutbildning som kan ge ytterligare möjligheter till kompetens som ger arbete o därmed inkomst är alltid bra 35. Nya utmaningar‐alltid spännande när man arbetar i skolan så måste man vara uppdaterad på vad som sker just nu.
36. Estetiskalärprocesser är vikitga i samhället
37. Jag har ett brinnande intresse av att förmedla de värden som konsten tillför oss männiakor både på individnivå och helt allmänt i samhället. Jag tycker om att undervisa ‐ har faktiskt en pedagogbakgrund, förutom min breda konstnärliga bakgrund. Ser en sådan här utbildning som en möjlighet att knyta ihop mina kunskaper och erfarenheter.
38. Jag är alltid öppen för kunskap
39. Ja, kanske. Jag har redan jobbat inom två skolutvecklings program, men visst, man kan alltid lära sig mera. OBS! Jag har faktiskt inte fyllt 50 men jag var tvungen att bocka in den allternativ för att åldersgrupp mellan 40‐49 passade inte heller.
40. Låter spännande och möjlighet till bättre försörjning.
41. För att få ny kunskap och input!
42. Fortbildning
43. Kompetensutveckling är alltid bra
44. Därför att som Skapande Skola är utformad kan man knappast göra mer än ett kortare cirkusnummer i skolan. Kanske kunde en kurs belysa hur det skulle vara möjligt att åstadkomma något annat!
45. det skulle inte vara möjligt att studera på plats eller på heltid. Men distansutbildning skulle kunna vara något för mej, beroende på vad som erbjuds.
46. Jag tycker att det är viktigt med fortbildning i allmänhet för konstnärer, och särskilt som stöd för pedagogiskt samarbete ute i skolorna. Det skulle stärka min roll och insikt om den egna insatsen när jag arbetar med kurser.
47. Om utbildningen ger mig möjlighet till extrajobb är jag intresserad. Tycker även att vi kan fylla en viktig funktion i skolan om rätt förutsättningar ges.
48. Arbetar mycket i skolor med skapande verksamhet redan i egenskap av författare/illustratör, och gick en ettårig utbildning till skrivpedagog just för att kunna möta eleverna bättre ‐ men detta gällde ju textsidan. Skulle gärna bygga på även med bildkunskap.
49. Ja, distansutbildning gör det möjligt att kunna studera. Bra med en utbildning som ger stöd i hur jag lättare kan arbete konstnärligt i skolmiljö.
50. Det beror naturligtvis vad den innehåller....
51. Alltid trevligt jobba med ungdomar.
52. Jag har ingen pedagogisk utbildning riktat mot ungdomar, det vore bra att få litet grundutbildning.
53. Intressant om den handlar om skolans metoder, ideologi, läroplaner osv 54. Pensionär,har nog inte råd att utbilda mig under så lång tid
55. Det behövs konstnärer i Skolan och kommer det finnas en utbildning för det vill jag gå den för att kunna konkurrera om det nu skyller behövas.
56. Det tar tid och kostar pengar att pendla. Skulle var ahelt suveränt med distansutbildning
57. det skulle bli intressant att följa utvecklingen i många olika ämnet.ex allt detta med digital bild skapande skulle vara intressant....
58. Jag är utbildad teckningslärare, nu med 34 års yrkeserfarenhet av undervisning på gymnasiet. Men just därför kunde det vara bra med nytt bränsle i tankarna.
59. Beror på upplägget.
60. Det är berikande, men vem betalar?
61. vill gärna jbba med skapande skola, kommer nog att göra liknanade projekt ändå, på ett galleri jag håller på att starta med andra konstnärer, vi ska ha kreativa workshops för barn
62. Jag tror jag behöver det för att vara klar över förväntningar som skolan har och bli mer tydlig i vad som är möjligt för mig som konstnär att utveckla inom skolan. Jag skulle dessuton gärna se att Konstfack utvecklade en distans kurs i pedagogik för högskole nivå och på förberedande konstskolor.
63. Har redan i dagsläget jobbat med konstprojekt i skolan och har en del frågor och funderingar kring det.
64. Skolan är en viktig start för estetiskt lärande.
65. Man behöver alltid utvecklas
66. Jag har Magister i konst (2007) men dålig självkänsla och ingen pedagogiskt utbildn, svag på arbetsmarknaden ‐ det har jag varit från början p gr av att utbildningarna bygger på den gamla iden om "konstnärsmyten" och inte på verkligheten. Att bli konstnär ‐ är att välja ett yrke som ett "kall" dessutom, likvärdigt med att vara präst ‐ men vem ska betala lönen? Tänk om kyrkan avskedade präster som hade för lite "publik" ?
67. det skulle va intressant, om det sedan blir något arbete.
68. utveckling berikar skapandet 69. All utbildning för en framåt
70. Det finns många saker som finns att lära. Ex bildteori.
71. jag har en lust att hela tiden upptäcka nya saker. Att kunna vara med och påverka med en konstnärs synsätt och kunskaper skulle vara kul!
72. alltid intressant med påbyggnad till det jag redan har
73. Jag kan även tänka mig utbildning på Konstfack då jag bor i Stockholm.
74. Antar att det handlar om skolans styrdokument o annat om hur skolan funkar o kanske pedagogik o så. Det är jag intresserad av.
75. Brödjobb!!!
76. Nyttigt att dela erfarenheterna och kanske få snabbare och lättare förarbete 77. komplitera utbildning
78. intresserad vidareutb men har ej råd att flytta/pendla 79. Ja, så okunnig på den pedagogiska delen.
80. Det finns alltid saker att lära...livets skola går vi alla i. Förutom nya kunskaper så vidgar man sitt kontaktnät ‐ och får inspiration från flera håll (kursen, kursdeltagarna, platsen, grupparbeten etc).
81. för att utveckla min pedagogiska kapacitet
82. Eftersom jag bor och arbetar på liten ort skulle jag slippa att vara hemifrån så långa perioder. Jag har tidigare erfarenhet av distansstudier i andra ämnen och det passar mej bra.
83. Jobbar m skapande skola o skulle gärna vilja öka min kompetens, även om jag just nu känner att jag vet vad jag gör (man kan alltid bli bättre!)
84. Vet inte hur jag skulle finansiera det eller vad jag skulle studera.
85. jag har redan utbildat mig på distans, och tycker att det är kan vara bra att kunna studera och arbeta samtidigt 86. Har gått 3 veckors kurs i skapande skola i Umeå. Har arbetat med skapande skola på en skola och tänker nu sjösätta ett nytt projekt. Tycker att det är viktigt och roligt att arbeta med barn/ ungdomar med skapande.
87. Har tidigare vid några tillfällen arbetat i skolan, både låg, mellan och högstadiet och skulle kunna tänka mig att göra det igen.
88. Beror på ekonomin också ‐ om jag har 5‐10 veckor fria från "brödjobb" kanske jag helst vill arbeta med mina bilder.
Ibland blir man splittrad av olika engagerande projekt som ej ger ngt ekonomiskt.
89. Det vore underbart att få vara med och studera med nuvarande medvetenhet!
90. Jag arbetar redan med barn och skapande och vill jättegärna fortsätta med det, känner ibland att jag saknar den pedagogsiska biten i mitt arbete med barnen, så att få den möjligheten verkar ju mycket intressant! Däremot vet jag inte hur jag skulle ha råd med det....
91. om det är konstruktivt och leder till uppdrag
92. Bra att få skapande skola organiserat på högskolenivå 93. ja,för att få pedagogisk kompetens
94. Absolut, om kursen har ett bra innehåll som ger kompetens och behörighet att arbeta i skolan.
95. Varför inte?
96. jag kommer att arbeta med skapande skola och har intresse av detta
97. För att få en alternativ möjlighet att försörja mig på mitt konstnärliga kunnande, även om jag i princip tycker att skapande skola är en förtäckt nedrustning av bildundervisningen i skolan från politiskt håll. Med den nya gymnasiereformen blir det MÅNGA kompetenta bildpedagoger/bildlärare som blir arbetslösa och vi spelas ut mot varandra. Det blir billigare för kommunerna och eleverna får mindre undevisningstid. Jag tycker att vi inte ska konkurrera med dem utan arbeta för mer uvtid inom est ämnen i skolan. Varje skrå ska f.a. göra det man är bäst på. Vi är framför allt konstnärer inte pedagoger.
98. Studerar just nu på korta lärarprogrammet, inriktning bild & form, med vad det ser ut som ung. 0 %'s framtidsutsikter att få anställning inom gymnasieskolan som jag bli behörig till.
99. Alltid intressant med kompetensutveckling.
100. roligt, utvecklande, utmanande och viktigt
101. Ett intressant tillfälle att utöka sina arbetsmöjligheter...
102. Det är bra att utvecklas och skapa kontakter och lufta utmaningar. Jag bor på landsbygden och är i stor behov av att få ta del av stadens tankar.
103. Distans på deltid så att jag också kan jobba
104. Jag har arbetat/arbetar med konst och barn och skulle gärna göra det igen och har säkert nytta av en utbildning.
105. Det hade varit intressant möjlighet...
106. Ja, intresserad av estetiska lärprocesser, men kritisk till Skapande skola (för lite tid avsätts av skolan). Har läst, förutom MFA, konstpedagogik samt teorier om lärande, samt mycket om estetiska lärprocesser. Vill dock inte instrumentaliseras, snarare utbilda lärare inom estetiska lärproceser än som konstnär anpassas i en Skapande skola‐mall...
107. Jag är pedagogiskt verksam inom studieförbund och skulle vilja utveckla detta på något sätt 108. Bra att få inblick i hur konsthantverk kan vara en del i skol‐ och kursplan.
109. Därför att jag arbetar med handikappade, jag har hand om deras skapande utbildning och skulle vilja starta en workshoputbildning där intresserade med handikapp eller utan handikapp kan komma o arbeta med konst, men vill gärna ha mer på fötterna förstås , en utbildning skulle sitta fint. Om den är bra förstås.
110. Snarare KANSKE, beror på vilken sorts kvalitet och innehåll utbildningen får.
111. Det skulle vara mycket givande och berikande att ta del av varandras erfarenheter och kompetenser. Det kunde även bli en plattform att formulera ett gemensam förhållningsätt för konstnärer i pedagogiska/tematiska projekt.
112. Viktigt för skolan att tänka i nya banor.
113. Uppgradera till Master. Fortbildning.
114. Jag tycker om att undervisa, gör det nu på Medborgarskolan och vill gärna fördjupa mig och lära mig mer plus att idag har jag en usel lön och skulle förhoppningsvis hamna i ett bätre löneförhandlingsläge.
115. jag har varit slöjdlärare,målar och gör skulptörer det är ett tillfälle att lära mer som det har varit mitt livs mening hittills, man vet inte kanske jag ska dö med titeln:lärare!
116. Jag vill fortsätta att utvecklas.
117. För att fördjupa förståelsen av hur konstnären kan komplettera skolans personal...
118. Jag är ibland i mina barnbarns skola på fritids skulle vilja utveckla detta 119. Intressant o viktigt att dela frågor o erfarenheter med andra
120. Det vore mycket kompetenshöjande och utvecklande
121. Pedagogik och spetskompetens i ämnen som efterfrågas är alltid aktuellt för mig . 122. Om det gäller skapande skola annars inte.
123. Egentligen vill jag svara "kanske" eller "det beror på".. Jag har frågor som: Vad kostar det? Vilken nivå är det på? Kan jag tillföra något? Mitt svar är ett svagt JA.
124. Jag arbetar för närvarande deltid som bildlärare på en gymnasieskola men är intresserad att kunna arbeta inom den
"skapande skolan" mer i egenskap av konstnär, och det är alltid bra att vidarutveckla sig.
125. Självklart beror det på vad det är för distansutbildning!
126. Jag har gått 2 år i förberedande, men var för gammal att kunna söka in till högskoleutbildning, därför skulle det vara intressant att kunna fortsätta min utbildning på det här sättet.
127. Alltid bra med vidarutbildning
128. Beror förstås på vad kursen ska handla om, är det pedagogik är jag inte intresserad eftersom jag läst många många poäng pedagogik på universitet
129. Det var länge sedan jag gick ut Konstfack och det finns vissa kunskapsluckor som skulle kunna fyllas.
130. Om det ger mina kunskaper ett större omfång
131. Dels för att det verkar kul. Dels för att man kan få en inkomst. Har inte haft någon inkomst på två år.
132. Mer utbildning och kunskap skadar aldrig. Jag har ingen tidigare erfarenhet av skolundervisning i Sverige.
133. Väldigt intresserad av såväl nya sammanhang som utbildning för att fördjupa kompetens och möta nya idéer och kollegor.
134. eftersom jag arbetat som konstpedagog och som bildlärare under 10 års tid.
135. uppdatering, kontakter, klart att man vill förkovra sig
136. Skulle vilja vara med och utveckla en sådan utbildning!Med målsättningen att skapa fler projektidér inom skapande skola.Integrera olika konstarter som bild, film och musik i samverkan med skolanspersonal.Jag har tidigare jobbat som lärare på konstfacks linje för animerad film samt genomfört ett projekt inom skapande skola( Fantasi attacker) tillsammans med musikern Tuomo Haapala i Katrineholms kommun. Hälsn. Håkan Wennström
137. Om det hjälper mig framåt i min karriär, ja. Något som binder ihop mina konststudier med verkligheten, men det är inget jag tittar på just nu annars.
138. Det sparar tid för resan till Konstfack tar tid och energi.
139. Vidareutbildar mig gärna om ämnet intresserar mig.
140. Konstnärligt pedagogiskt arbete har varit naturligt för mig i många år. Jag tycker det är roligt och det har fört både mig och min konst vidare, framåt! Men någon egentlig utbildning har jag inte. Det hade varit kompetensutvecklande
141. för att diskutera, inspirera och komma vidare med det egna pedagogiska arbete 142. Jag lär mig gärna nytt, särskilt sådant som ligger i linje med vad jag arbetar med i övrigt.
143. Vidareutbildning är viktigt under hela ens liv för att hålla sig uppdaterad.
144. Har ingen utbildning. Är autodidakt.
145. Man kan aldrig lärta sig för mycket, men det beror också på priset.
146. Jag har jobbad med barn och vuxen och lärde de målning och händveark.Jag älskar att dela mina kunskap med andra.
147. Jag tycker att det alltid är nödvändigt att vidareutbilda sig för att hänga med i utveckling och att stå sig i konkurrensen om jobbtillfällen. Distans utbildning är ett bra alternativ så jag hinner med skapandet och försörjningen och familjen hemma.
148. Jag har tidigare jobbat i skolan med ungdomar. skulle vilja ta upp det igen och dessutom få utbildning så att jag blir ännu bättre.
149. Det är absolut relevant och ganska aktuellt för mig att på detta sätt få en pedagogisk komplettering till mitt konstnärsyrke.
150. Det är ju viktigt. Och jag vet att jag kan bidra med en hel del.
151. Vill dock veta mera vad som krävs och ev. privata kostnader för att deltaga i projektet. Själv arbetar jag med ord‐bild‐
ton som tema för litterära träffar för alla åldrar i min egen atelje i avfolkningsbygden Österlen 152. Ett bra alternativ och i tiden!
153. för att bygga broar in i grundskolan. Med en förhoppning om att estetiska ämnen en dag sak dömmas efter sitt rätta värde. lägga grund för den senare utbildningen av rektorer. Det är viktigt.
154. Det låter jätteintressant, och jag gläds åt initiativet, konstnärer har massor av kunskap att erbjuda i en utbildningssituation.
155. Jag vill fortbilda mig. Fler ben att stå på.
156. För att utvecklas som konstnär och bredda mitt kontaktnät.
157. Påfyllnad och kompetensutveckling lite beroende på innehåll.
158. gillar vidareutbildning
159. Det är en kunskap jag skulle behöva. jag har jobbat en del som bildlärare och tycker att det låter intressant att jobba mer intregrerat i skolan.
160. Jag har funderat på att läsa in pedagogik för att få bättre möjligheter att arbeta mer med bild och skapande tillsammans med barn och unga.
161. Jag är självlärd. Saknar papper på utbildning, samtidigt har jag stor kunnighet i måleriet,tecknandet och det pedagogiska. Har gått en massa privata kurser som jag själv bekostat. Har stort intresse av att måla med barn . Jobbar nu inom barnomsorgen efter att jag hoppat av mitt tandtekniska yrke. Vill satsa mer på min konst, skulle kunna tillföra mycket men känner att jag behöver papper på vad jag kan.
162. Det skulle vara vara rätt tidpunkt i mitt liv för detta 163. ja kanske i mån av tid? vill veta mer om detta först
164. Deltar gärna om upplägget känns relevant. Har arbetet med olika ingångar i skolan, från grund‐ till universitetsnivå, och märker ibland att när initiativ som det som Skapande skola kommer med, så blir det ofta relativt "modest". Bilden av
