Kommunledningskontoret
Genomförande- beskrivning
2005-10-27 Annika Eriksson Sidan 1 av 4
Exploateringsingenjör 08-579 216 22
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2004/333 KS.203
Detaljplan för Tabellen 2 m.fl. fastigheter, Bagarby, Tureberg, D-074-20
Organisatoriska frågor
Tidplan
Maj-juni 2005 Samråd kring detaljplaneförslaget September 2005 Utställning av detaljplanen December 2005 Antagande i kommunfullmäktige
Planförfarande
Detaljplanearbetet bedrivs enligt plan- och bygglagens regler för normalt planförfarande.
Genomförandetid
Genomförandetiden är fem år, vilket är den kortaste tillåtna enligt plan- och bygglagen, räknat från det datum som planen vinner laga kraft. Eftersom av- sikten är att antagandet av planen ska följas av ett marköverlåtelseavtal och ett mer eller mindre omgående genomförande finns det inte behov av en längre genomförandetid.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmän platsmark, som ingår i detaljplanen.
Inom kvartersmarken svarar fastighetsägaren för genomförandet.
Fastighetsrättsliga frågor
För att detaljplanen ska kunna genomföras fordras att lämpliga fastigheter bildas. Detaljplanen anger ingen minsta tomtstorlek eller hur många fastig- heter det ska vara. Den planerade gatan på kvartersmarken kan bli gemen- sam för flera fastigheter vilket i så fall fordrar att lämplig gemensamhets- anläggning bildas.
Rätten till passage för gående mellan Oppegårdsstråket och Tingsvägen ska fastighetsrättsligt säkras.
Servicetrafik till tillkommande nätstation ska fastighetsrättsligt säkras.
Tingsvägens samfällighetsförening som förvaltar gemensamhetsanläggning Tureberg ga:40 avseende parkering för fastigheterna Tabellen 2, Tariffen 1
Genomförande- beskrivning
2005-10-27
Dnr 2004/333 KS 203 Sidan 2 av 4
och Transporten 1 ska kunna upphöra genom erforderlig lantmäteri- förrättning.
Administrativa frågor
Fastighetsplan 0163-T505-A1, 1968-05-02, upphävs för fastigheten Tabellen 2 i och med antagandet av denna detaljplan.
Ekonomiska frågor
Kostnader för detaljplaneläggning och genomförande regleras i avtal mellan kommunen och blivande fastighetsägare. Kommunen kommer att träffa marköverlåtelse- och genomförandeavtal med den eller de fastighetsägare som ska uppföra bebyggelsen inom detaljplanen. I dessa avtal kommer bl.a.
de ekonomiska villkoren för planens genomförande låsas.
Tekniska frågor
De tekniska lösningar ska eftersträvas som leder till en långsiktigt hållbar utveckling.
För att uppnå målet om en god resurshushållning och underlätta en krets- loppsanpassning bör bebyggelsen utformas så att energianvändningen har förutsättningar att bli låg och att förnyelsebara energikällor används i första hand.
Vatten och avlopp
För att kunna genomföra detaljplanen krävs en omläggning av befintliga VA-ledningar i Oppegårdsstråket. Vatten och avlopp ska anslutas till Sollentuna Energi AB:s nät. Avtal om VA-anslutning träffas med Sollentuna Energi AB.
Dagvattnet ska omhändertas lokalt där det är tekniskt möjligt. I den omfattning det inte är möjligt ska det fördröjas och renas inom fastigheten innan det ansluts till Sollentuna Energi AB:s nät.
Markavvattningsföretaget Tureberg-Hersby tf 1933 täcker större delen av planområdet. Markavvattningsföretagets funktion är ersatt med annan teknisk lösning. Huvudman för VA-frågor är numera Sollentuna Energi AB.
Kommunen avser att ansöka om upphävande av markavvattningens- företaget.
El och värme
Det finns en elnätstation i norra respektive södra delen inom planområdet.
Inom planområdet finns behov av minst en ny elnätstation. Bygglov får inte ges förrän placering av ny i bebyggelsen integrerad nätstation eller
utnyttjande av befintlig nätstation, som täcker fastighetens behov är säkerställd.
Senast i samband med att projekteringen för bebyggelsen inleds, skall utrymme för nödvändiga nätstationer bestämmas.
Genomförande- beskrivning
2005-10-27
Dnr 2004/333 KS 203 Sidan 3 av 4
Den nya bebyggelsen kan anslutas till befintligt fjärrvärme- och fjärrkyle- nät.
Spårväg
Av planhandlingarna framgår att det kan bli aktuellt med en spårvägs- förbindelse i östra delen av planområdet. Detaljplanen är utformad så att det finns fysiskt utrymme för en att anlägga en spårväg men säkerställer inte att den kan byggas. Finns behov av ett särskilt spårvägsområde får ett sådant område regleras i ett nytt detaljplanearbete.
Parkering
Detaljplanen anger ingen parkeringsnorm. Fastighetsägaren ska säkerställa att parkeringsbehovet tillgodoses, i första hand inom den egna fastigheten.
Kantstensparkering längs Tingsvägen utgör allmänna parkeringsplatser.
Förekomsten av allmän parkering innebär inte att kommunen tar över ansvaret för att tillgodose behovet av parkering.
I avvaktan på en förlängning av snabbspårvägen kan tillfälliga parkerings- platser anordnas i zonen mellan kvartersmarken och Tingsvägen.
Buller
I samband med bygglov eller byggsamråd måste det säkerställas att detalj- planens bestämmelser uppfylls.
Vibrationer
Vibrationsutredningar som gjorts vid Turebergsskolan samt i ett angränsande område visar att vibrationerna är låga. I samband med projektering och bygglov eller byggsamråd ska frågan om vibrationer bevakas. Mycket slanka konstruktioner bör kontrollberäknas speciellt med avseende på vibrationskänsligheten.
Markföroreningar
En översiktlig geoteknisk utredning visar att det finns förhöjda värden av cancerogena PAH (polycykliska aromatiska kolväten). En detaljerad undersökning och en fördjupad riskbedömning ska utföras innan kvarteret tas i anspråk. De resultat som kommit fram indikerar att det därefter kan bli aktuellt att ta fram en platsspecifik riktvärdesberäkning som ersätter
Naturvårdsverkets generella riktvärden. Riktvärdesberäkningen ska godkännas av miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Innan schakt- eller saneringsarbeten påbörjas ska anmälan göras till miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt 28 § förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Riskfrågor
En riskanalys har utförts som visar att bebyggelsen kan uppföras på planerat avstånd från järnvägen om ett antal åtgärder vidtas. I samband med bygglov
Genomförande- beskrivning
2005-10-27
Dnr 2004/333 KS 203 Sidan 4 av 4
eller byggsamråd måste det säkerställas att dessa fullföljs och att detaljplanens bestämmelser uppfylls.
Turebergsskolan samt Turebergshallen
En rivning av Turebergsskolan inklusive Turebergshallen har påbörjats under sommaren 2005. En ny idrottshall som ersätter Turebergshallen planeras norr om Turebergshuset. Detaljplanearbete som ska skapa förut- sättningar för detta påbörjas under hösten 2005. Fram till dess att en ny idrottshall är klar kommer en provisorisk idrottshall att finnas norr om Turebergsskolan.
Annika Eriksson
Planbeskrivning
2005-10-27 Sida 1 av 15
Dnr 2004/333 KS.203
Detaljplan för Tabellen 2 m.fl. fastigheter, Bagarby, Tureberg, D-074-20
Handlingar Till planen hör:
• Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser
• Denna beskrivning
• Genomförandebeskrivning
• Samrådsredogörelse 2005-09-08
Dessutom finns följande handlingar tillgängliga:
• Fastighetsförteckning
• Detaljplaneprogram
• Programsamrådsredogörelse
• Kommunplan för Sollentuna
• Översiktsplan för Sollentuna centrum
• Ljud- och vibrationsutredning 2005-05-03, rev. 2005-08-12
• Studie av punkthus 2005-05-18
• Översiktlig geoteknisk utredning 2005-01-24, rev. 2005-02-18
• Strategi för hantering av riskfrågor 2005-05-03
• Riskanalys 2005-08-26
Planens syfte och huvuddrag
Syftet är att skapa förutsättningar för en tidstålig stadsstruktur och en attraktiv stadsmiljö för människor som vistas i Sollentuna centrum genom att blanda verksamheter och användningssätt. Syftet är vidare att möjliggöra för en utbyggnad av bostäder, ett tingshus samt ett häkte, i första hand inom Tabellen 2 och del av fastigheten Tureberg 27:79, mellan Tingsvägen och Oppegårdsstråket i Tureberg. Malmparken ska kvarstå som park.
Bakgrund
Plan- och fastighetsutskottet gav 2004-02-05, § 20, kommunlednings- kontoret i uppdrag att ändra detaljplan för Tabellen 2, Tureberg 25:3, 27:79 och 27:80, mellan Tingsvägen och Malmvägen.
En plan för Västra Turebergs förnyelse, del av Tusbystråket och Oppegårds- stråket, Bagarby, i detaljplan D-074-19, vann laga kraft 2004-12-20.
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 2 av 15
Planarbete pågår för Västra Turebergs förnyelse, del av Hvidovrestråket, i detaljplan D-074-21. Detaljplanerna syftar till att möjliggöra en upprustning och förnyelse av kvarteret Traktören. I dessa planer öppnas norra och södra delen av Oppegårdsstråket för biltrafik samt tas befintliga ramper och broar över Malmvägen bort. Inom ramen för kvarteret Traktörens förnyelse pågår också diskussioner om en upprustning av delar av Malmparken.
I och med att planarbete påbörjas för Tabellen 2 m.fl. fastigheter fullgörs också det programuppdrag som kommunstyrelsen 2000-06-15, § 113, gav kommunledningskontoret, vars syfte var att möjliggöra för kommersiell bebyggelse inom detta område.
Domstolsverket har meddelat att Sollentuna tingsrätt kommer att behöva betydligt större lokaler än den nuvarande med anledning av att regeringen beslutat att nuvarande Södra Roslags tingsrätt och Sollentuna tingsrätt ska läggas samman till en ny tingsrätt, Attunda tingsrätt, med placering i Sollentuna. Vidare har kriminalvårdsstyrelsen framfört önskemål om att bygga ett häkte i Sollentuna centrum. Samlokalisering av dessa
verksamheter ger möjlighet till säkrare transporter mellan häkte och tingshus.
Plandata
Planområdet är beläget mellan järnvägen och Servicehuset vid Malmvägen, i västra delen av Sollentuna centrum inom Tureberg.
Översiktskarta
Areal
Området omfattar ca 4.1 ha.
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 3 av 15
Markägoförhållanden
Planområdet omfattar fastigheten Tabellen 2 samt del av Tureberg 25:3, 27:79 och 27:80, vilka ägs av kommunen.
Tidigare ställningstaganden
Översiktliga planer
I den aktualitetsförklarade kommunplanen (2002) anges att området ska användas för verksamheter som kan kombineras med närliggande bostäder.
Kommunplanen anger även att områdets karaktär bör förändras mot en mer effektiv markanvändning samt att avstegsfallet för trafikbuller får prövas.
Enligt kommunplanen ska den fördjupade översiktsplanen för Sollentuna centrum (1987), fortsätta att tillämpas i de avseenden som den inte strider mot kommunplanens övriga mål och riktlinjer. Översiktsplanen för Sollen- tuna Centrum anger att området ska användas för centrumändamål.
Storstockholms Lokaltrafik har låtit ta fram en förstudie till en järnvägsplan för att möjliggöra en framtida utbyggnad av en snabbspårsväglinje, Tvär- bana Norr. En redovisad sträckning berör aktuellt planområde. I kom- munens yttrande, 2002-03-27, över förstudien framgår att det är väsentligt att Tvärbanan når Sollentuna centrum. Kommunens vilja har också uttryckts i ett principbeslut fattat av kommunfullmäktige 2004-06-14, § 94. Den spårutredning som genomfördes under vintern 2004-2005 visar att det finns möjlighet för Tvärbanan att ansluta till Sollentuna centrum.
Detaljplaneprogram
Under oktober-november 2004 hölls ett programsamråd för Tabellen 2 m.fl.
fastigheter.
Detaljplaner
För planområdet gäller i dag stadsplan nr 220, fastställd 1977-08-19. Enligt stadsplanen är marken inom området avsedd för ”allmänt ändamål” och
”park, plantering”.
Förutsättningar, förändringar och miljökonsekvenser
Befintliga förhållanden
Planområdet är beläget mitt i centrala Tureberg, nära pendeltågsstation samt kommersiell och offentlig service i Sollentuna centrum. I väster gränsar området till Sollentunahems bostadsbebyggelse, Servicehuset, och i söder till bostadsbebyggelse samt Rättscentrum. I norr gränsar området till kontorsbebyggelse, bl.a. Försäkringskassan, samt bostadsbebyggelse. Öster om området går stambanan med fjärrtågstrafik, pendeltåg och A-train.
Området trafikförsörjs idag av Tingsvägen som går i planområdets östra sida, i nord-sydlig riktning. Oppegårdsstråket, för gång- och cykeltrafik, passerar genom Malmparken i nord-sydlig riktning. Utmed Tingsvägen
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 4 av 15
finns 9 kantstensparkeringar och i södra delen av området mot Hvidovre- stråket finns 8 markparkeringar.
Fram till sommaren 2005 fanns inom Tabellen 2 Turebergsskolan från 1970-talet. Under våren 2004 beslutade barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott att Turebergsskolan skulle avvecklas. Läsåret 2004/2005 bedrevs dock fortfarande undervisning för ett fåtal klasser. En rivning av skolan samt idrottshallen, Turebergshallen, som är belägen i södra delen av skolbyggnaden påbörjades under juli 2005.
På gräsytan norr om Tabellen 2 är en provisorisk idrottshall under uppförande. På platsen finns också en cykelparkering samt en vändplan.
I västra delen av planområdet ligger Malmparken. I parkens södra del finns en bollplan och en nätstation. I den norra delen finns bouleplaner, lekplats, fontän och en nätstation.
Marken inom Tabellen 2 är plan. Malmparkens topografi är böljande.
Malmparken från norr
Större delen av Tabellen 2 samt området norr om Tabellen 2 består av fast lera (med torrskorpa). Sydvästra delen av Tabellen och parken består av lös lera (med lös och fast torrskorpa).
I Tabellen 2 och Oppegårdsstråket ligger befintliga spill-, vatten- och dag- vattenledningar.
Planområdet är utsatt för buller från framför allt järnvägen.
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 5 av 15
Detaljplanen
Disposition och funktion
Rivningen av Turebergsskolan har påbörjats för att lämna plats åt ny bebyggelse.
Detaljplanen medger centrumändamål såsom kontor, butiker, restaurang och café, bostäder och visst vårdändamål. Byggnaderna föreslås öppna sig mot parken samt ha en sluten entrésida mot järnvägen av bullerskäl. Visuellt ska kvarteret att delas upp så att fronten mot järnvägen rytmiseras. Speciell vikt ska läggas vid utformningen av passagerna från pendeltågsstationen, i norra respektive södra delen av planområdet, för att knyta ihop områdena väster och öster om järnvägen och göra miljön attraktivare.
Området mellan Tingsvägen och Oppegårdsstråket bedöms att kunna in- rymma upp emot 60 000 m2 bruttoarea (BTA) ovan mark. Utöver tidigare nämnda intressenter kommer ytterligare verksamheter att kunna inrymmas inom den planerade bruttoarean.
En ny idrottshall som ersätter Turebergshallen planeras norr om Turebergshuset. Fram tills dess att en ny idrottshall är klar kommer en provisorisk idrottshall att finnas på gräsytan norr om Tabellen 2.
Enligt kommunplanen ska Sollentuna på sikt kunna utgöra ett långsiktigt hållbart samhälle. Planens generella mål för social, ekologisk, ekonomisk och organisatorisk uthållighet ska tillämpas.
Gestaltningsprinciper
• Nya byggnader ska placeras så att de både skapar en attraktiv och varierad stadsfront mot järnvägen, samt reducerar bullernivåerna från järnvägen in mot Malmparken.
• En enkel kvartersstruktur med en blandning av funktioner ska efter- strävas.
• Bebyggelsen i kvarteret ska ges en genomarbetad gestaltning så att den bidrar till en starkare rumskänsla i Malmparken.
• Gränsen mellan privat och offentligt ska vara tydlig.
• Byggnader av mer offentlig karaktär ska uttrycka detta i sin arkitektur.
• Fasader ska utformas med omsorg. Högklassiga fasadmaterial ska användas.
• Offentliga platser som ansluter till bebyggelsen vid stråken i plan- områdets norra respektive södra del ska betonas.
• Kvartersstrukturen ska underlätta passage för gående mellan Tingsvägen och Oppegårdsstråket.
• I bostadshusen ska verksamhetslokaler kunna inrymmas i entrévåningen.
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 6 av 15
• Tak ska utformas med omsorg. Teknikutrymmen på tak ska utformas så att de integreras i byggnadens volym.
• Punkthus ska uttrycka slankhet och vertikalitet.
• Vegetationen i kvarteret och Malmparken ska gestaltas så att den samverkar med bebyggelsen.
• Utemiljöns utformning ska anpassas till byggnadernas planerade innehåll.
Förslag på stadsfront mot järnvägen
Bebyggelse
Tingshuset föreslås att placeras centralt i planområdet, närmast Tingsvägen.
Byggnaden ska ha en officiell prägel med tydliga entréförhållanden och föreslås att uppföras i fyra våningar. Detaljplanen medger en framtida expansion med ytterligare tre-fyra våningar.
Förslag till nytt tingshus mot Tingsvägen
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 7 av 15
Söder om tingshuset föreslås häktet placeras. Denna byggnad föreslås uppföras i åtta våningar. Det är viktigt att utformningen gör så att dess fasader rytmiseras med öppnare delar.
Mellan Oppegårdsstråket och Tingsvägen kan dessutom uppskattningsvis ca 250 nya bostäder i flerbostadshus inrymmas. Planen möjliggör såväl en tät och låg bebyggelse som en högre bebyggelse med mindre utbredning på marken.
Mot Tusbystråket kan med fördel verksamheter som butiker och café inrymmas. Bostadshusens entréplan ska möjliggöra verksamheter såsom mindre kontor, butiker och café som kan dra nytta av och bidra till liv och rörelse. Bebyggelsen i kvarteret ska ha en genomarbetad gestaltning som bidrar till en starkare rumskänsla i Malmparken.
En kulvert mellan tingshus och häkte föreslås i källarplanet. En förbindelse- länk mellan häkte och befintligt Rättscentrum föreslås ovan mark.
Modellfoto över ett förslag till kvartersstruktur
Trafik och parkering
Den befintliga vändplanen i områdets norra del föreslås tas bort. Detalj- planen säkerställer utrymme för en framtida utbyggnad av snabbspårvägen, från Kista till Sollentuna centrum och vidare mot Häggvik, inklusive hållplats intill pendeltågsstationen. En utbyggnad av spårvägen förutsätter dock en planändring där delar av lokalgatan omvandlas till spårområde samt Tingsvägen förskjuts mot väster.
Angöring till bebyggelsen föreslås ske från Tingsvägen. För att kunna angöra bostäderna föreslås att en gata anordnas inom kvarteret.
Parkeringsbehovet för bebyggelsen ska anordnas inom kvartersmark i huvudsak under mark. Detta innebär att underjordisk parkering i garage måste utföras. Tillfart till parkeringsgaragen kan förslagsvis anordnas från Tingsvägen, via en gata in i kvarteret.
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 8 av 15
Inom planområdet planeras ca 250 nya bostäder att byggas. Under bostäderna kan ca 230 parkeringsplatser i ett separat parkeringsgarage anordnas, som kan nås via ramper inom kvarteret. För tingshuset föreslås ca 50 parkeringsplatser anordnas i separat garage under mark med en egen ramp från Tingsvägen. Under häktet föreslås ca 40 parkeringsplatser att anordnas i ett separat garage i källarplanet med en egen ramp från den södra stickgatan. I markplan föreslås ett antal bilplatser anordnas i anslutning till bostadshusen samt kantstensparkeringar utmed Tingsvägen.
Gång- och cykeltrafik
Allmän gång- och cykeltrafik medges utmed Tusbystråket, i norra delen av planområdet. Endast allmän gångtrafik tillåts utmed Hvidovrestråket, i södra delen av planområdet. På Oppegårdsstråket medges allmän gång- och cykel- trafik.
Tillgänglighet, trygghet
Bebyggelsen ska utformas så att god tillgänglighet för rörelse- och funk- tionshindrade säkerställs vid entréer, i byggnader och gångvägar m.m.
Handikapparkeringar avses att ordnas i nära anslutning till entréerna.
Eftersom terrängen är relativt plan inom området är förutsättningarna att uppfylla tillgänglighetskraven goda med hänsyn till lutningsförhållandena. I brottsförebyggande och trygghetsskapande syfte ska impedimentytor och undanskymda platser minimeras och siktskymmande vegetation ej skapas vid bebyggelsens utformning.
Parkmark
Malmparken
Malmparken bevaras som friyta/park. Den planerade bebyggelsen mellan Oppegårdsstråket och Tingsvägen kommer att bidra till att rumsligt avgränsa och bullerskydda parken. Utformningen av parken är tänkt att präglas av ett helhetsgrepp, som tillvaratar platsens centrala läge och möjlighet att utgöra en attraktiv mötesplats. De omgivande Tusby-, Oppegårds- och Hvidovrestråken omformas och bidrar till att definiera parken. I mötet mellan Oppegårdsstråket och Hvidovrestråket, respektive Tusbystråket, bildas allmänna platser som även ska utgöra attraktiva entréer till parken. Bebyggelsen utmed stråken bör innehålla småskaliga
verksamheter som kan bidra till liv och rörelse liksom möten. Parken bör ges en principiell struktur som kan fyllas med olika innehåll. Principen bör vara att olika delar av parken används för ändamål av olika karaktär.
I linje med detta är en idé att
• utmed parkens västra sida skapa ett aktivitetsstråk som avgränsas med en enkel gångväg. Aktiviteterna i stråket bör sammanhänga med de verksamheter som bedrivs i intilliggande entréplan.
• använda den södra delen av parken i första hand för bollspel
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 9 av 15
• låta den centrala delen utgöra en öppen fri yta som inte begränsar användningen och
• använda den norra delen för lek, eventuellt med vatteninslag, men även skapa utrymme för en scen med tillhörande åskådarplatser.
Förslag till principiell struktur för Malmparken
Vegetation
Vegetationen i kvarteret och Malmparken ska gestaltas så att den samverkar med bebyggelsen. Oppegårdsstråket ska gestaltas med stor omsorg. Stråket ska trädplanteras och innehålla attraktiva platser att stanna till vid. Mellan bebyggelsen och Oppegårdsstråket ska en grön karaktär eftersträvas, för att förstärka parkintrycket. Även området kring Tingsvägen ska ges en grön karaktär genom att nya träd planteras som avbrott mellan parkeringsfickor.
Utemiljöns utformning ska anpassas till byggnadernas planerade innehåll.
Utmed kvartersgatan föreslås att träd planteras för att skapa en attraktiv förgårdsmark till bostadshusen.
Den överdäckade parkeringen ska utföras med planterat terrassbjälklag.
En del av takytan inom området föreslås utföras som gröna tak med god magasineringskapacitet.
Geotekniska förhållanden
En översiktlig geoteknisk utredning har gjorts av Ulf Johnson Geo AB 2005-01-24, reviderad 2005-02-18. Den visar att schaktning bedöms kunna ske med fria slänter ner till ca 3 m djup under markytan. Dränerande
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 10 av 15
ingrepp får inte permanent ske under grundvattenytan. Detta innebär att garage, ledningar m.m. under nivån ca +13 i den norra delen och ca +12 i den södra delen behöver utföras som vattentäta konstruktioner.
Teknisk försörjning
Ny bebyggelse ansluts till befintliga spill-, vatten- och dagvattenledningar, som ligger i Tabellen 2 och Oppegårdsstråket.
Ytterligare en elnätstation kommer att krävas för täcka den nya bebyggelsens behov.
Riskfrågor
Järnvägen, som går öster om planområdet, är en del av Ostkustbanan med persontrafik i form av fjärrtåg, pendeltåg och Arlandabanan samt godstrafik.
Aktuellt planområde ligger väster om pendeltågstationen i Sollentuna centrum. Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderar i rapporten Risk- hänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer (2000) att kontor tillåts på ett minsta av- stånd om 25 meter från järnväg med transporter av farligt gods och sam- manhållen bostadsbebyggelse medges fram till 50 m från järnvägen.
Närmsta byggnadsdel inom Tabellen 2 ligger i dag ca 27 meter från närmsta järnvägsspår. Ingen ny bebyggelse föreslås närmare än så.
I riskanalysen som Brandskyddslaget gjort 2005-08-26 för området bedöms att den största risken för de boende i området är explosion och utsläpp av giftig gas eftersom dessa även innebär konsekvenser i områden utanför planområdet. Åtgärder mot dessa typer av olyckor medför också störst effekt. Åtgärder mot exempelvis giftig gas och explosion innebär att antalet skadade och omkomna människor vid en sådan olycka minskar.
Brandskyddslaget anser att detaljplanen kan genomföras om följande åtgärder vidtas:
• Giftig gas ska hindras att läcka in i byggnader inom planområdet.
- Central nödavstängning av ventilationen ska finnas i byggnader utmed järnvägen. Vid förekomst av giftig gas eller brandrök kan spridning in i byggnaderna hindras om ventilationen på ett snabbt och enkelt sätt kan stängas av.
- Luftintag ska placeras så att friskluft inte tas från sida som vetter mot järnvägen.
• Människor i byggnader ska skyddas mot skadeverkningar från explosion på järnvägen genom att:
- Fönster med fri sikt mot järnvägen ska skyddas mot tryck från
explosion för att förhindra uppkomst av skadligt glassplitter. Detta kan exempelvis göras genom att härdat glas som lamineras på insidan av ett treglasfönster.
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 11 av 15
- Alternativt kan fönster undvikas mot järnvägen. Detta gäller fönster inom 100 m från järnvägen med fri sikt mot järnvägen.
• För att minska antalet människor utomhus som drabbas vid en olycka ska markområden utomhus planeras så att de inte uppmuntrar till längre vistelser så att stora samlingar av människor mellan planerad bebyggelse och järnvägen i möjligaste mån undviks.
Ett annat sätt att undvika människor utomhus mot järnvägen är att undvika att ha huvudentréer och utrymningsvägar åt detta håll.
• För att minimera antalet drabbade vid en olycka ska utrymmen mot järnvägen så långt det är möjligt utnyttjas till lagerlokaler,
personalutrymmen eller andra utrymmen där inte många människor uppehåller sig samtidigt.
I detaljplanen har införts bestämmelser om att vistelseyta inte får placeras på oskyddade markområden inom 25 m från järnvägen. Vidare finns
bestämmelse om att fönstren mot järnvägen ska utformas för att skyddas mot övertryck från en explosion. Det finns även bestämmelser om att det ska finnas central nödavstängning av ventilationen samt att friskluftintag ska placeras i fasad som inte vetter mot järnvägen. Slutligen finns en
bestämmelse om att huvudutrymningsvägar ska utformas så att de mynnar åt en ”trygg” sida relativt järnvägen.
Av riskanalysen framgår att vagnarna vid urspårning sällan hamnar mer än en vagnslängd från banan, dvs. ca 25 meter. Andelen vagnar från godståg som hamnar bortanför 25 meter är endast 2% och för vagnar från resandetåg 0%. Detaljplanen medger bebyggelse på minst 27 meters avstånd vilket innebär att inga resandetåg kan förväntas spåra ur och in i planerad bebyggelse. Godstågen går på det inre spåret och har ytterligare ett par meter samt det yttre spåret att passera. Bedömningen är därför att det är mycket osannolikt att ett urspårat tåg skadar bebyggelsen.
En slutsats i riskanalysen är att då sannolikheten för olycka är relativt låg och det är därför svårt att motivera mycket kostsamma åtgärder, såsom att byggnadernas fasad och stomme ska dimensioneras att klara explosioner på järnvägen då dessa medför restriktioner/begränsningar för utformning och byggmetod.
Mot bakgrund av detta har planbestämmelse om att stomme och fasad ska dimensioneras så att byggnaden inte rasar om ett urspårat tåg kör in i byggnaden inte tillförts.
Den komplettering till riskanalysen som tagits fram, daterad 2005-10-27, visar att det ur risksynpunkt inte är motiverat att kräva brandklassade fönster.
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 12 av 15
Miljöhänsyn
Kretsloppstänkande ska ligga till grund för såväl planering som utbyggnad och drift av den nya bebyggelsen. I enlighet med resurshushållningsmålen i kommunplanen bör bebyggelsen utformas för att möjliggöra låg energi- användning, byggnadsmaterial vara återvunna, återvinningsbara och sunda.
Bedömning om detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan
Betydande påverkan avseende miljö, hälsa eller hushållning med natur- resurser bedöms inte uppstå. Motiven till ställningstagandet är:
Miljö: Planområdet är i dag redan ianspråktagen för bebyggelse och trafikytor, så naturvärdena inom området är mycket begränsade.
Detaljplanen innebär därför ingen direkt förlust av befintlig vegetation.
Föreslagen användning är sådan som redan finns i närområdet. Ny bebyggelse kommer att tillgodose ett stort behov av bostäder och genom förändringen skapas nya förutsättningar för en utformning av bebyggelsen.
Detta kan utnyttjas för att förbättra stadsbilden och boendemiljön kring Malmparken.
Hälsa/säkerhet: Med ny högre bebyggelse längs Tingsvägen kan också bullret från järnvägen avskärmas vilket medför positiva värden för såväl Malmparken som befintlig bostadsbebyggelse. Bebyggelsen i kvarteret kan medföra att tågbullret reflekteras till motsatt sida av järnvägen. Reflexljudet blir dock betydligt lägre än direktljudet. De maximala bullernivåerna påverkas inte. Påverkan på / ökningen av de ekvivalenta ljudnivåerna blir försumbar ≤1 dB(A).
Hushållning med mark, vatten och andra resurser: En förtätning i områden med redan utbyggd infrastruktur är också gynnsamt ur resurshushållnings- synpunkt. Detaljplanen möjliggör vidare att dagvatten kan tas om hand på ett bättre sätt än i dag. Planområdet ligger inte inom något riksintresse- område.
Inte heller med hänsyn till kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen (SFS 1998:905) bedöms planens genomförande medföra betydande miljöpå- verkan.
Buller och vibrationer
En ljud- och vibrationsutredning har upprättats av Ingemansson Technology AB 2005-05-03, rev 2005-08-12.
Buller
Planområdet är utsatt för höga bullernivåer från järnvägen. Bebyggelsen ska utformas med hänsyn till detta. Planområdet ligger inom område där av- stegsfall från målet högst 55 dB(A) vid samtliga fasader enligt kommun- planen kan tillämpas. Det avstegsfall som föreslås tillämpat i detta projekt
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 13 av 15
överensstämmer med avstegsfall A enligt rapporten ”Trafikbuller och planering” som utarbetats av Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning samt
Ingemansson Technology AB. Avstegsfall A innebär lägre än 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet. (Inget värde för högst trafikbullernivå anges på trafiksidan.) Vidare föreslås att kravet på högsta trafikbullernivå inomhus skärps med 4 dB jämfört med kraven i BBR.
En god boendemiljö med avseende på buller beror på ett flertal faktorer och en sammantaget bra miljö kan uppnås med en byggnadsutformning som skapar tyst sida och genom att ljudreduktionen i fasaderna kan ge låga inomhusvärden. Bostäder kan få en tyst sida som vetter mot Malmparken.
Detaljplanen har en flexibel utformning och det är därför inte möjligt att med en konkret, fastlåst utformning redovisa hur kraven ska uppnås. Det finns möjligheter att inom planområdet bygga bostäder i kvartersbebyggelse som i sig skärmar bullret och skapar tyst gårdssida och då utforma hörnen (så som det redovisas i exemplen i Trafikbuller och planering II), så att kraven att hälften av boningsrummen ska vetta mot tyst sida uppfylls.
Alternativt kan kontorsbebyggelse placeras mellan bostäder och järnvägen och skärma bostäderna, helt eller delvis. Bostädernas planlösning kan då utformas med hänsyn till de bullernivåer som fasaderna då beräknas bli utsatta för. Exakt hur bostäderna ska utformas för att klara de i detaljplanen inskrivna kraven kan alltså inte redovisas i detta skede. Kraven i detalj- planen ska i vilket fall uppfyllas då bostäder byggs. Utbyggnadsordningen kan i fallet Tabellen om så önskas, styras i exploateringsavtal, eftersom kommunen äger marken.
Utredningen visar att en avskärmande bebyggelse mot norr, öster och söder krävs för att innehålla målet högst 55 dB(A) utanför alla boningsrum.
Höjden på den avskärmande bebyggelsen ska vara minst lika hög som bostadsbebyggelsen.
För att, vid nivåer över 55 dB(A) på någon del av bostäderna, innehålla kommunens mål, högst 50 dB(A) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, krävs att byggnaderna utformas så att alla lägenheter får minst hälften av boningsrummen mot väster. Om punkthusliknande byggnader föreslås måste dessa utformas så att de skärmar bullret i
kombination med exempelvis en lokal bullerskyddsskärm på balkong samt ljudabsorbenter i balkongtaken.
Det kan vara möjligt att bygga bostäder som bullerskydd eller en del av bullerskyddet längs järnvägen. Bostäder som då placeras innanför denna avskärmning måste vara minst 5 m lägre än de avskärmande byggnaderna för att innehålla kommunens mål, högst 50 dB(A) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet.
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 14 av 15
Uteplatser med högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå kan ordnas på gårdssidan. Det är även möjligt att erhålla dessa nivåer på balkonger i lämpliga lägen.
Med lämpligt val av fönster, uteluftdon och ytterväggar kan god ljudmiljö inomhus erhållas med stängda fönster. Ljudkraven varierar med fönster- storleken.
Inga krav på buller utomhus vid kontor föreligger. Med lämpligt val av fönster och yttervägg kan målen inomhus innehållas. Lämpligt mål högst 35 dB(A) ekvivalent respektive högst 50 dB(A) maximalnivå.
Vibrationer
Utredningen visar att stomljud och vibrationer har uppmätts i befintlig betongplatta på mark i angränsande område. I betongplattan uppmättes stomljudsnivåer om 15-20 dB(A). Omräknat till luftljudsnivå i ett rum på planet ovan källaren fås därvid upp mot 30 dB(A). Inga vibrationsnivåer över 0,1 mm/s uppmättes i betongplattan.
Riktvärdet för vibrationer ligger på <0,5 mm/s. För att vibrationerna ska ge upphov till skador på hus krävs mycket högre värden. Vibrationsnivån i nya byggnader orsakade av järnvägstrafiken kommer att vara så pass låg att de inte upplevs som störande. Inga speciella åtgärder föreslås med avseende på vibrationer men frågan bör bevakas i den fortsatta projekteringen. Mycket slanka konstruktioner bör kontrollberäknas speciellt med avseende på vibrationskänsligheten.
Förorenad mark
Inom planområdet har det tidigare funnits industriverksamheter som kan ha orsakat markföroreningar. Det kan också finnas förorenade fyllnadsmassor inom området. Den översiktliga geotekniska utredningen som har gjorts av Ulf Johnson Geo AB 2005-01-24, reviderad 2005-02-18 visar att halterna av metaller är ”normala” med endast ett värde som visar höga halter
(kadmium). När det gäller kolväten är värdena förhöjda för cancerogena PAH (polycykliska aromatiska kolväten).
Vid en jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för mark- och grundvattenföroreningar kan man konstatera att uppmätta halter av metaller ligger under riktvärdena för känslig markanvändning förutom i ett fall (kadmium). Halterna av cancerogena PAH överskrider däremot rikt- värdena för känslig markanvändning i alla fyra prover. Eftersom området ska bebyggas med bostäder ska särskilda åtgärder som redovisas i genom- förandebeskrivningen vidtas.
Magnetfält
Det finns en elnätstation i Malmparkens södra respektive norra del. Den nya bebyggelsen kommer att byggas på behörigt avstånd från dessa. Ytterligare en elnätstation kommer att krävas inom kvarteret.
Planbeskrivning
2005-10-27 Dnr 2004/333 KS.203
Sida 15 av 15
I avsaknad av rikt- eller gränsvärden för magnetfält från kraftledningar har kommunen etablerat en försiktighetsprincip, att dygnsvärdet på magnetfält från kraftledningar inte ska överstiga 0,2 mikrotesla (µT) vid detaljplanering för bostäder och institutioner för barn och ungdom. Värdet ska gälla
vid/utanför byggnadens mest utsatta fasad och lekplats.
En mätning av magnetfält från järnvägen har utförts av EMF-konsult 2000-09-22. Den visar förhöjda dagsmedelvärden av magnetfält från järnvägen. Förhöjningar (toppvärden) av magnetfältet från järnvägen kan räknas om till medelvärden under en viss tid. Den magnetfältsnivå på 0,3 (μT ) som uppmättes vid skolbyggnaden avsåg dagsmedelvärdet.
Under utställningstiden har en kompletterande mätning utförts av EMF- konsult 2005-09-22--23 i Församlingshuset i Sollentuna Centrum. Denna mätning kan enligt utredaren användas för att uppskatta magnetfälten på platsen för Turebergsskolan eftersom förhållandena är likvärdiga på båda sidor av järnvägen. Utredningens slutsats är att magnetfältens dygns- medelvärde 25 m från järnvägen är 0,2 μT och därmed överskrids inte Kommunplanens försiktighetsprincip.
Dag- och grundvatten
Dagvattnet ska omhändertas lokalt, där det är tekniskt möjligt. Leran och silten som förekommer i de översta ca 10 m av jordlagren är täta jordar som starkt begränsar möjligheten till infiltration och perkolation.
Dagvattensystemet kan utformas så att ej förorenat dagvatten kan om- händertas genom en kombination av perkolation i jordlagren och med breddning till ledningar vid höga flöden. För förorenat dagvatten ska så mycket som möjligt av föroreningar avskiljas före utsläpp i recepienten.
Dagvatten ska om möjligt lyftas upp och synliggöras, dels som en del i fördröjningen och reningen, dels i gestaltningssyfte.
Uppförandet av byggnader och underjordiska konstruktioner får ej negativt påverka grundvattennivån.
Administrativa frågor
Genomförandetiden är 5 år räknat från det datum planen vinner laga kraft.
Medverkande tjänstemän
Detaljplanen har upprättats av Sundell Arkitekter AB genom Monica Lloyd och Kristina Källqvist. Kommunens representant har varit Annika Eriksson.
Monica Lloyd Kristina Källqvist Arkitekt SAR Fysisk planerare
