38.10. Bilaga - Risk- och sårbarhetsanalys KLK

(1)

2014-04-24

Risk- och sårbarhetsanalys för

Kommunledningskontoret, Sollentuna

kommun2014

(2)

Sid 2 av 17

Upphovsrätten till detta material ägs av BRM Europe AB. Dokumentet får ej kopieras eller spridas utanför Sollentuna kommun utan skriftligt medgivande från BRM Europe AB.

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Bakgrund och lagkrav... 3

Syfte och mål ... 3

Metod ... 4

Nämndens prioriterade åtaganden ... 4

Nämndens kritiska beroenden... 5

Riskanalys ... 6

Riskmatris... 13

Åtgärder för riskerna ... 13

Sårbarhetsanalys genom förmågebedömning ... 14

Åtgärder för sårbarheterna ... 17

Resultat och slutsatser ... 17

(3)

Sid 3 av 17

Inledning

Detta dokument utgör ett arbetsmaterial för nämnder i Sollentuna kommun att ta fram nämndspecifika risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) 2014.

Bakgrund och lagkrav

Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (2010:6) ska alla kommuner identifiera och analysera de risker som finns inom kommunen och som kan leda till en extraordinär händelse. En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun.

Denna rapport kommer att utgöra underlag för kommunens aggregerade RSA som ska rapporteras till länsstyrelsen under mandatperiodens första år, d.v.s. den 30 september 2015. Övriga år, den 15 september, ska kommunen rapportera uppföljningar av sin RSA till länsstyrelsen.

Syfte och mål

Syftet med RSA är att öka riskmedvetenheten och minska sårbarheter inom Sollentuna kommuns verksamheter och inom kommunens interna och externa kritiska beroenden, samt öka förmågan att klara sina prioriterade åtaganden.

Målet med genomförd RSA är att Sollentuna kommun ska få utökad kunskap om de risker och sårbarheter som är aktuella inom kommunen och på så sätt kunna skapa system som är robusta.

RSA ska även ligga till grund för den plan som ska finnas för att hantera extraordinära händelser.

Beskrivning av rapporterande nämnd och nämndens tidigare RSA-arbete:

Kommunledningskontoret ansvarar för:

• Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens styrnings-, lednings- och uppföljningskontor.

Kontoret ska se till att nämnder och styrelser genomför de beslut som kommunfullmäktige fattat. Arbetet är också inriktat på att stödja och hjälpa övriga kontor i deras arbete.

Kommunledningskontoret leds av kommundirektören. Inom kontoret finns åtta avdelningar som var och en leds av en avdelningschef

Risk- och sårbarhetsanalys har tidigare genomförts centralt med representation från Kommunledningskontoret. Dessa har gjorts i ett system som heter IBERO.

Kommunledningskontorets verksamheter är mycket känsliga för störningar inom el, vatten, värmeförsörjning, olika former av smitta samt för omfattande IT-avbrott. En hög driftsäkerhet är därför viktig.

Hot och våldssituationer måste förebyggas genom ett förebyggande arbete

(4)

Sid 4 av 17

Metod

För att svara mot syftet med denna analys har arbetet genomförts i följande steg.

Källa: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (MSB 2011) Figur: 1

RSA består av, som benämningen antyder, en riskanalys och en sårbarhetsanalys. Nämnderna i Sollentuna kommun ska i detta arbete genomföra två workshopar: en riskanalysworkshop och en sårbarhetsanalysworkshop. Efter riskanalysworkshopen kan ett eller flera scenarion tas fram som ska förmågebedömas under sårbarhetsanalysworkshopen.

Nämndens prioriterade åtaganden

För att kunna analysera vilken påverkan olika händelser har på nämndens förmåga att utföra sitt uppdrag ska nämndens prioriterade åtaganden skrivas in i rutan nedan. Ett prioriterat åtagande är uppgifter som nämnden måste utföra även under påfrestning för att undvika oacceptabla

konsekvenser.

Beskrivning av Kommunledningskontorets prioriterade åtaganden är följande:

• Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens styrnings-, lednings- och uppföljningskontor.

• Kontoret ska se till att nämnder och styrelser genomför de beslut som

kommunfullmäktige fattat. Arbetet är också inriktat på att stödja och hjälpa övriga kontor i deras arbete. Kommunledningskontoret leds av kommundirektören. Inom kontoret finns åtta avdelningar som var och en leds av en avdelningschef

(5)

Sid 5 av 17

Nämndens kritiska beroenden

Kritiska beroenden är resurser som nämnden är beroende av för att kunna uppfylla sina

prioriterade åtaganden. Ett beroende definieras som kritiskt om det är svårt att ersätta den aktuella resursen med en annan. Kritiska beroenden kan vara interna eller externa.

Kritiska beroenden

Interna Externa

IT IT, tele

Telefoni Andra myndigheter såsom Polis,

Räddningstjänst, Försvarsorganisationer, Länsstyrelser mm

Material beroende på krissituation Värmeförsörjning

Mat och dryck, filtar Vatten

Personal El

Andra nämnder Transporter

Kommunikationer

Tabell 1

(6)

Sid 6 av 17

Riskanalys

Identifiera de risker som kan inträffa i organisationen och som kan medföra konsekvenser för människors hälsa, miljö, egendom eller nämndens prioriterade åtaganden. Riskidentifieringen genomförs förslagsvis genom en workshop där alla enskilt, eller gruppvis, noterar risker på post-itlappar. Posti-itlapparna med respektive risk värderas därefter utifrån sannolikhet och konsekvens, enligt bedömningsgrunderna nedan, och placeras sedan i en riskmatris (sid 8) som projiceras på en projektorduk. Efter vidare analys i tabell 2 ska sedan de tio högsta riskerna placeras i riskmatrisen (sid 8) i denna mall.

Bedömningsgrunder för sannolikhet och konsekvens.

Sannolikhet 1

Mycket låg

2 Låg

3 Medelhög

4 Hög

5 Mycket hög Inträffar var 30:e år Inträffar var 10:e år Inträffar 1 gång/år Inträffar 6 gånger/år Inträffar varje vecka

Konsekvens 1

Mycket begränsade

2 Begränsade

3

Allvarliga 4

Mycket allvarliga

5 Katastrofala

Små direkta

hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets

funktionalitet,

övergående misstro mot enskild

samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö

Måttliga direkta hälsoeffekter,

begränsade störningar i samhällets

funktionalitet,

övergående misstro mot flera samhälls-

institutioner, begränsade skador på egendom och miljö

Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera

samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö

Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets

funktionalitet, bestående misstro mot flera

samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö

Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter och/eller flera döda, extrema störningar i samhällets funktionalitet,

grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö

Figur 2

(7)

Sid 7 av 17

Välj ut de tio högst värderade riskerna från övningen innan, skriv in dessa i tabellen nedan (R1-R10) och analysera dessa närmare enligt kolumnerna nedan.

Identifierad risk/händelse

Möjliga orsaker till risken/händelsen

Konsekvenser (för hälsa, miljö, egendom och prioriterade åtaganden)

Kommentarer Sanno-

likhet (1-5)

Konse- kvens (1-5)

Riskvärde (Sannolikhet*

konsekvens)

Kan risken accepteras?

(Ja/Nej)

Exem- pel:

Takras på sporthall

• Stora snömängder på taket

• Oklarheter i avtal om entreprenörs ansvar att skotta taket

• Byggfel

• Bristande underhåll

• Omfattande personskador

• Egendomsskador

Flera incidenter som skulle kunnat få värre utgång har rapporterats. Därav hög sannolikhet.

4 4 16 Nej

R1 Långt elavbrott • Terrorattack

• Brand i ställverk

• Stor skogsbrand

• Stormar

• Kärnkraftverk utslaget

• Omflyttning av verksamhet

• Kommunikationsavb rott

• Mat

• Värme

• Belysning

• Vatten, avlopp

Omfattande störningar i hela verksamhetsområdet

2 4 8 Nej

R2 Brand • Sabotage

• Vandalisering

• Elfel

• Slarv

• Personskador

• Egendomsskador

• Avbrott i verksamheten

Beroende på brandens omfattning kan

konsekvenserna variera i omfattning

2 4 8 Nej

(8)

Sid 8 av 17

likhet (1-5)

Konse- kvens (1-5)

konsekvens)

(Ja/Nej)

R3 Hot mot grupp och enskild

• Främlingsfientlig- het

• Organiserad brottslighet

• Missnöje med verksamheten

• Fattade beslut

• Psykiska och fysiska skador kan uppstå

• Skadegörelse

• Verksamhetens renommé

• Omlokalisering av verksamhet

• Tillfällig stängning av verksamhet

• Kan medföra ökade kostnader

Det kan skilja beroende på hotets omfattning vilken konsekvens det får. Ett hot och vålds ärende kan komma att behöva hanteras över lång

tid 4 3 12 Nej

R4 Dödsfall utan våld • Sjukdom

• Olycka

• Suicid

• Psykisk ohälsa för medarbetare och efterlevande

• Oro

• Otrygghet

• Kompetensbortfall

Konsekvensen beror på relationer och funktion på arbetsplatsen

2 3 6 Ja

(9)

Sid 9 av 17

likhet (1-5)

Konse- kvens (1-5)

konsekvens)

(Ja/Nej)

R5 Långt It- och tele avbrott

• Elavbrott

• Sabotage

• Tekniska problem

• Cyberhot

• Slarv

• Kommunikationspro blem

• Stora störningar i verksamheten

• Direkta

konsekvenser för allmänheten beroende på drabbat system

• Kommunens varumärke

Beroende på system som drabbas så kan det vara kort tid innan verksamheten påverkas negativt då det mesta arbetet som sker är beroende av dessa delar Bland annat kontakten med medborgare via exempelvis kontakcenter

3 3 9 Nej

R6 Extrema väder - Klimatförändringa r

• Snökaos

• Stormar

• Skyfall

• Extrem kyla

• Trafikproblem

• IT-

telekommunikation slås ut

• Skador på egendom

• Personskador

• Elnät och annan infrastruktur slås ut

• Tillfälliga

störningar/stängning ar av verksamheter

• Transporter

Kan vara att personal ej kan ta sig till sin arbetsplats

3 3 9 Nej

(10)

Sid 10 av 17

likhet (1-5)

Konse- kvens (1-5)

konsekvens)

(Ja/Nej)

R7 Kommunikationer • Stor olycka på E 4

• Tågolycka

• Flygplansolycka

• Trafikkaos

• Tillfälliga

störningar/stängning ar av verksamheten

• Miljökatastrof

• Personskador

• Skador på egendom

• Personlig anknytning till ev drabbade

• Oro

• Otrygghet

Konsekvens kan variera beroende på

väderförhållanden, omfattning på olyckan och typ av olycka

3 4 12 Nej

R8 Bombhot • Främlingsfientlig- het

• Organiserad brottslighet

• Missnöje med verksamheten

• Psykisk störning

• Fattade beslut

• Extremism

• Personskador

• Psykiska och fysiska skador kan uppstå

• Skadegörelse

• Kommunens varumärke

• Omlokalisering av verksamhet

• Tillfällig stängning av verksamhet

• Oro

• Otrygghet

2 2 4 Nej

(11)

Sid 11 av 17

likhet (1-5)

Konse- kvens (1-5)

konsekvens)

(Ja/Nej)

R9 Matförgiftning • Felaktig

livsmedelshanterin g

• Smitta

• Förorenat dricksvatten

• Sabotage

• Sjukdom

• Dödsfall

• Tillfälliga

störningar/stängning ar av verksamheten

Verksamhet kan drabbas i begränsad form

2 2 4

Ja

R10 Smitta/Pandemi

Smittor i form av influensa, calicivirus och andra smittor bryter ut med jämna tidsintervall. Smittorna kan vara lokala och pandemiska.

Personalbortfall Oro

Otrygghet Omlokalisering av verksamhet

Kan få stor konsekvens vid exempelvis en pandemi

3 3 9 Nej

R11 Organiserad brottslighet

• Kriminella organisation er får för stort fäste i samhället

• Påverka beslut

• Skapa oro

• Misstro mot samhället

• Kommunens

varumärke påverkas negativt

Viktigt att alla samhällsaktörer arbetar tillsammans för att motverka kriminella

organisationers möjlighet att

verka i samhället 4 3 12 Nej

(12)

Sid 12 av 17

likhet (1-5)

Konse- kvens (1-5)

konsekvens)

(Ja/Nej)

Tabell: 2

(13)

Sid 13 av 17

Riskmatris

Ange (R1-R10) i rätt ruta efter sannolikhet och konsekvens.

Figur 3

Åtgärder för riskerna

För risker som inte kan accepteras bör åtgärder vidtas. Åtgärderna kan antingen förbygga orsakerna till risken eller begränsa konsekvenserna om den skulle inträffa.

I tabellen ska anges vilken risk åtgärden berör (R1-R10), beskrivning av risken, vilken åtgärd som ska vidtas, ansvarig för att åtgärden genomförs samt datum när åtgärden är genomförd.

R1- R10

Risk/Händelse Åtgärd Ansvarig Klar

(datum) R1 Långt Elavbrott Plan för trygghetspunkter,

Civilberedskap, skrift till medborgare

Säkerhet November 2014

R2 Brand Automatiskt brandlarm i

kommunens fastigheter

Säkerhet Q4 2015 R3 Hot mot grupp och enskild Ta fram tekniskt stöd Säkerhet Oktober

2014

R5 Långt It/Teleavbrott Kontinuitetsplanering It Q1 2015

R6 Extrem väder Planering vid byggnation,

Översvämningskartering tas fram för att se konsekvenser

Plex Q42014

Mycket hög (5)

Hög (4)

R3 R11

Medelhög (3) R5 R6

R10 R7

Låg (2)

R8 R9 R4 R1 R2

Mycket låg (1)

(1) Mycket begrän-

sade

(2) Begrän-

sade

(3) All- varliga

(4) Mycket

allvarliga

(5) Kata- strofala

Konsekvens Sannolikhet

(14)

Sid 14 av 17

för 10 års regn och 100 års regn

R8 Bombhot Säkerställa att rutiner finns Säkerhet Q4 2014

R10 Smitt/ Pandemi Genomföra övning samt ha

uppdaterad Pandemiplan

Säkerhet Q1 2015 R11 Organiserad brottslighet Säkerställa rutiner för

samverkan mellan olika aktörer i samhället

Säkerhet Q1 2015

8Tabell 3

Sårbarhetsanalys genom förmågebedömning

Sårbarhetsanalysen genomförs genom att bedöma nämndens förmåga att hantera ett specifikt scenario. Länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har bestämt att ett eller två scenario ska förmågebedömas.

För att ytterligare stärka nämndens krishanteringsförmåga kan ytterligare ett scenario utformas utifrån den/de högst värderade riskerna. Ett scenario konstrueras genom att skriva ner händelsen, helst vid en specifik tid, orsaker till händelsen, sammanhang och direkta konsekvenser.

Utifrån respektive scenario, bedöm nämndens förmåga att hantera händelsen.

Förmågebedömningen sker genom MSBFS (2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser indikatorer för krishanteringsförmåga. Skriv in ”S1” för scenario 1 och ”S2” för scenario 2 i bedömd förmåga (1-4) och utveckla vad eventuella brister beror på, d.v.s. vilka sårbarheter som finns.

Beskrivning av scenario 1: Smitta – Flertalet personer insjuknar och är frånvarande från verksamheten. Vilken förmåga har vi att hantera en stor frånvaro.

Beskrivning av scenario 2: Långt it- teleavbrott pga elavbrott, sabotage eller tekniska problem kan orsaka kommunikationsproblem och störningar i verksamheten. Hur snart drabbas verksamheterna av detta

(15)

Sid 15 av 17

Bedömningsnivåer

Följande bedömningsnivåer används vid en samlad bedömning av nämnden förmåga att motstå allvarliga

störningar.

Nivå Beskrivning av förmåga

1 Förmågan är god

2 Förmågan är i huvudsak god, men

har vissa brister

3 Det finns en viss förmåga, men

den är bristfällig

4 Det finns ingen eller mycket

bristfällig förmåga

Figur 4 Indikator Förmåga nivå 1-4 Sårbarhet (bristen i förmåga beror på att…)

1 2 3 4

Ledning, samverkan och information

Det finns en känd krisplan. S1 S2 Det finns en regelbundet utbildad

och övad beredskaps- och ledningsorganisation.

S1 S2 Beredskapsorganisationen

disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat

kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid.

S1 S2

Växelfunktionen måste ses över för att få redundans, reservplats

Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern

information.

S1 S2 Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, nämnder, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att

samverkansövningar genomförs regelbundet.

S1 S2

Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.

S1 S2

Samverkan med näringslivet behöver utvecklas mer

Informationssäkerhet

Det finns redundans och robusthet inom nämndens

kommunikationssystem (IT, tele, radio).

S1 S2

(16)

Sid 16 av 17

Indikator Förmåga nivå 1-4 Sårbarhet (bristen i förmåga beror på att…)

1 2 3 4

Det finns tillräcklig förmåga hos nämnden att upprätthålla

informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.

S1 S2 Larm

Det finns övade larmrutiner. S1 S2

Behöver utvecklas och testas mer, samt

säkerställa larm från och till kommunala bolagen Omvärldsbevakning

Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till

extraordinära händelser.

S1 S2 Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer.

S1 S2

Säkerhet och robusthet i verksamhetens infrastruktur Det finns redundans och robusthet i

nämndens infrastruktur.

S1 S2 Reservkraft

Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka.

S1 S2

Ej varit möjligt att testa reservkraften Möjlighet att flytta verksamheten till annan plats

Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen.

S1 S2

Behöver övas Flytt av verksamheten till alternativ

plats är övad.

S1 S2

Det har ej övats att vara på den alternativa ledningsplatsen

Materiella resurser

Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka.

S1 S2

Bland annat behövs det ses över gällande färskvattenförsörjning

Det finns förmåga att omfördela interna materiella resurser samt förmåga att ta emot

förstärkningsresurser.

S1 S2 Personella resurser

Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka.

S1 S2 Det finns möjlighet att omfördela

personal inom nämnden och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser.

S1 S2 Samverkan

(17)

Sid 17 av 17

Indikator Förmåga nivå 1-4 Sårbarhet (bristen i förmåga beror på att…)

1 2 3 4

Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.

S1 S2

Näringslivet behövs i detta

Praktisk erfarenhet

Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det ovan beskrivna scenariot.

Detta har lösts med en anpassad krisorganisation, som har hanterat de hanterade kriserna

Genomförd övning hade beröringspunkter med det ovan beskrivna scenariot.

Kommande övning kommer att ha fokus på smitta / pandemi

Tabell 4

Åtgärder för sårbarheterna

För att minska ovan beskrivna sårbarheter behöver åtgärder vidtas. I tabellen ska anges vilken sårbarhet åtgärden avser, vilken åtgärd som ska vidtas, ansvarig för att åtgärden genomförs samt datum när åtgärden är genomförd.

Sårbarhet Åtgärd Ansvarig Klar

Krisplan Uppdatering av kontakter Reception Q3 2014

Beredskaps- och ledningsorganisation

Övning och utbildning kommer att genomföras

Säkerhet Q1 2015

Övade scenarier Övning kommer genomföras Säkerhet Q1 2015

Samverkan och nätverk med andra aktörer

Arbete med att utöka samverkan med näringslivet

Kommunikation, säkerhet

2015

Reservkraft Öva reservkraft Säkerhet 2015

Kommunikationsvägar Införa Rakel i krisledning Säkerhet 2015

Tabell 5

Resultat och slutsatser

Vilka är de viktigaste slutsatserna, sammantagna bedömningarna.

• Övning och utbildning skall genomföras

• Att arbetet med trygghetspunkterna går vidare

• Stärka samarbetet med näringslivet

• Arbetet skall leda till en stärkt förmåga att hantera en kris