38.5. Bilaga - Risk- och sårbarhetsanalys MBN

(1)

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och

sårbarhetsanalys 2014

(2)

Sid 2 av 15

Upphovsrätten till detta material ägs av BRM Europe AB. Dokumentet får ej kopieras eller spridas utanför Sollentuna kommun utan skriftligt medgivande från BRM Europe AB.

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Bakgrund och lagkrav... 3

Syfte och mål ... 3

Metod ... 3

Nämndens prioriterade åtaganden ... 4

Nämndens kritiska beroenden... 4

Riskanalys ... 6

Riskmatris... 10

Åtgärder för riskerna ... 10

Sårbarhetsanalys genom förmågebedömning ... 11

Åtgärder för sårbarheterna ... 14

Resultat och slutsatser ... 14

(3)

Sid 3 av 15

Inledning

Detta dokument utgör ett arbetsmaterial för nämnder i Sollentuna kommun att ta fram nämndspecifika risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) 2014.

Bakgrund och lagkrav

Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (2010:6) ska alla kommuner identifiera och analysera de risker som finns inom kommunen och som kan leda till en extraordinär händelse. En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun.

Denna rapport kommer att utgöra underlag för kommunens aggregerade RSA som ska rapporteras till länsstyrelsen under mandatperiodens första år, d.v.s. den 30 september 2015. För övriga år ska kommunen rapportera uppföljningar av sin RSA till länsstyrelsen senast den 15 september.

Syfte och mål

Syftet med RSA är att öka riskmedvetenheten och minska sårbarheter inom Sollentuna kommuns verksamheter och inom kommunens interna och externa kritiska beroenden, samt öka förmågan att klara sina prioriterade åtaganden.

Målet med genomförd RSA är att Sollentuna kommun ska få utökad kunskap om de risker och sårbarheter som är aktuella inom kommunen och på så sätt kunna skapa system som är robusta.

RSA ska även ligga till grund för den plan som ska finnas för att hantera extraordinära händelser.

Metod

För att svara mot syftet med denna analys har arbetet genomförts i följande steg.

Miljö- och byggnadsnämnden utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet enligt miljöbalken och ett antal speciallagar inom området. Det övergripande målet är att medverka till ett samhälle med en god fysisk miljö för nuvarande och kommande generationer. Nämnden ansvarar också för bygglovsverksamheten samt den mät-och karttekniska verksamheten i kommunen.

Nämndens tidigare RSA-arbete har bland annat behandlat brandövningar och

brandskyddsfrågor, krisövningar, processkartläggningar samt risk- och sårbarhetsanalys för 2013.

(4)

Sid 4 av 15

Källa: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (MSB 2011) Figur: 1

RSA består av, som benämningen antyder, en riskanalys och en sårbarhetsanalys. Nämnderna i Sollentuna kommun ska i detta arbete genomföra två workshopar: en riskanalysworkshop och en sårbarhetsanalysworkshop. Efter riskanalysworkshopen kan ett eller flera scenarion tas fram som ska förmågebedömas under sårbarhetsanalysworkshopen.

Nämndens prioriterade åtaganden

För att kunna analysera vilken påverkan olika händelser har på nämndens förmåga att utföra sitt uppdrag ska nämndens prioriterade åtaganden skrivas in i rutan nedan. Ett prioriterat åtagande är uppgifter som nämnden måste utföra även under påfrestning för att undvika oacceptabla

konsekvenser.

Nämndens kritiska beroenden

Kritiska beroenden är resurser som nämnden är beroende av för att kunna uppfylla sina

prioriterade åtaganden. Ett beroende definieras som kritiskt om det är svårt att ersätta den aktuella resursen med en annan. Kritiska beroenden kan vara interna eller externa.

Från miljö- och byggnadsnämnden har följande personer deltagit i analysarbetet (namn, funktion):

• Elisabeth Thelin, förvaltningschef

• Filip Olofsson, bygglovschef

• Christian Haglund, miljö- och hälsoskyddschef

• Patrik Öhrström, mät- och kartchef

• Maria Pålsson, kommunikatör/utredare

• Tillsyn av livsmedelshygien/hantering

• Tillsyn sanitära frågor

• Kartläggning av smitta

• Kontroll av vattenkvalitet

(5)

Sid 5 av 15

Kritiska beroenden

Interna Externa

It-stöd (it, handläggningssystem telefoner, mejl, fax)

Elförsörjning Kollektivtrafik

Transporter och analyser av vattenprover

Tabell 1

(6)

Sid 6 av 15

Riskanalys

Identifiera de risker som kan inträffa i organisationen och som kan medföra konsekvenser för människors hälsa, miljö, egendom eller nämndens prioriterade åtaganden. Riskidentifieringen genomförs förslagsvis genom en workshop där alla enskilt, eller gruppvis, noterar risker på post-itlappar. Post-itlapparna med respektive risk värderas därefter utifrån sannolikhet och konsekvens, enligt bedömningsgrunderna nedan, och placeras sedan i en riskmatris (sid 8) som projiceras på en projektorduk. Efter vidare analys i tabell 2 ska sedan de tio högsta riskerna placeras i riskmatrisen (sid 8) i denna mall.

Bedömningsgrunder för sannolikhet och konsekvens.

Sannolikhet 1

Mycket låg

2 Låg

3 Medelhög

4 Hög

5 Mycket hög Inträffar var 30:e år Inträffar var 10:e år Inträffar 1 gång/år Inträffar 6 gånger/år Inträffar varje vecka

Konsekvens 1

Mycket begränsade

2 Begränsade

3

Allvarliga 4

Mycket allvarliga

5 Katastrofala

Små direkta

hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets

funktionalitet,

övergående misstro mot enskild

samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö

Måttliga direkta hälsoeffekter,

begränsade störningar i samhällets

funktionalitet,

övergående misstro mot flera samhälls-

institutioner, begränsade skador på egendom och miljö

Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera

samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö

Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets

funktionalitet, bestående misstro mot flera

samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö

Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter och/eller flera döda, extrema störningar i samhällets funktionalitet,

grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö

Figur 2

(7)

Sid 7 av 15

Välj ut de tio högst värderade riskerna från övningen innan, skriv in dessa i tabellen nedan (R1-R10) och analysera dessa närmare enligt kolumnerna nedan.

Identifierad risk/händelse

Möjliga orsaker till risken/händelsen

Konsekvenser (för hälsa, miljö, egendom och prioriterade åtaganden)

Kommentarer Sanno-

likhet (1-5)

Konse- kvens (1-5)

Riskvärde (Sannolikhet*

konsekvens)

Kan risken accepteras?

(Ja/Nej)

R1 Brand • levande ljus

• handsprit

• elektronik

• byggfel

• renoveringar

• personskador

• egendomsskador

• informations- och kompetensbortfall

• arbetsavbrott

Brand uppstår ofta av slarv eller olyckshändelser. Det finns dock en medvetenhet hos medarbetarna och därför anses inte sannolikheten vara särskilt hög.

2 3 6 Nej

R2 Olyckor • halka

• krockar

• ouppmärksamhet

• stress

• trötthet

• slumpen

• dålig bil

• personskador

Olyckor är svåra att förutsäga och kan ibland uppstå

slumpmässigt. En ökad

medvetenhet och kunskap kan dock minska risken för

olyckor.

3 3 9 Nej

R3 It-avbrott /störningar (e-post, telefoni, back-up,

handläggnings- system)

• strömavbrott

• serverhaveri

• arbetsavbrott

• sabotage

• förtal

• attentat

• misstro

Kortvarig störning kan hanteras. Vissa konsekvenser kan inte förebyggas, och de tas därför inte med i

beräkningen om vilka följder den identifierade risken kan få.

3 2 6 Ja

(8)

Sid 8 av 15

likhet (1-5)

Konse- kvens (1-5)

konsekvens)

(Ja/Nej)

R4 Elavbrott • störningar i elnät • arbetsavbrott

• inbrott

• sanitära problem

• trasiga hissar

• misstro

• säkerhetssystem ur funktion

Konsekvenserna bedöms som måttliga och därför får risken lov att accepteras.

3 2 6 Ja

R5 Smitta på arbetsplatsen

• matförgiftning

• influensor

• vattenburen smitta

• attentat

• personskador

Rutiner för förebyggande arbete om arbetsmiljön finns, t.ex. vaccin och rutiner vid sjukdom. Sannolikheten för större utbrott av smitta på MBK bedöms som låg.

2 3 6

Ja

R6 Våld/hot mot tjänstepersoner

• tillsyn och/eller beslut som går någon emot

• personskador

• kompetensbortfall

• misstro mot myndigheten

• förtal

Eftersom många medarbetare i MBN:s verksamheter utövar myndighetsutövning genom tillsyn och beslut, finns en reell risk för hot och våld.

Myndighetsutövning är viktig för rättssäkerheten och våld och hot får stor påverkan på myndigheten. Därför bedöms konsekvenserna som höga.

3 4 12 Nej

(9)

Sid 9 av 15

likhet (1-5)

Konse- kvens (1-5)

konsekvens)

(Ja/Nej)

R7 Kompetensbortfal l

• många

uppsägningar på en gång

• pensionsavgångar

• sjukdom

• dödsfall

• dysfunktionalitet

• förändrad arbetsbörda

Stort kompetensbortfall innebär stora konsekvenser för verksamheten.

2 3 6 Nej

R8 Oväder • storm

• stora snömängder

• utslagen kollektivtrafik

• arbetsavbrott

Vissa rutiner finns för att hantera tjänstgöring vid

oväder. 3 2 6 Ja

Tabell 2 Tabell: 2

(10)

Sid 10 av 15

Riskmatris

Ange (R1-R10) i rätt ruta efter sannolikhet och konsekvens.

Figur 3

Åtgärder för riskerna

För risker som inte kan accepteras bör åtgärder vidtas. Åtgärderna kan antingen förbygga orsakerna till risken eller begränsa konsekvenserna om den skulle inträffa.

I tabellen ska anges vilken risk åtgärden berör (R1-R10), beskrivning av risken, vilken åtgärd som ska vidtas, ansvarig för att åtgärden genomförs samt datum när åtgärden är genomförd.

R1- R10

Risk/Händelse Åtgärd Ansvarig Klar (datum)

R1 Brand Regelbundna brandövningar,

uppdaterad

brandskyddsgenomgång, regler för tända ljus,

medvetandegörande om brandrisker, hantering av handsprit

Förvaltningschef och respektive enhetschef

Löpande 2014

R2 Olyckor Halkkörningsutbildning,

förskrifter om hjälm vid cyklande i tjänst, anti-sladd på nya bilar

Respektive enhetschef

Löpande Mycket

hög (5)

Hög (4)

Medelhög (3) ^R3

R4 R8

R2 R6

Låg (2) ^R1

R5 R7

Mycket låg (1)

(1) Mycket begrän-

sade

(2) Begrän-

sade

(3) All- varliga

(4) Mycket

allvarliga

(5) Kata- strofala

Konsekvens Sannolikhet

(11)

Sid 11 av 15

R6 Våld/hot mot tjänsteperson

Utbildning, medvetenhet om hotfulla situationer,

informationsfolder om agerande vid hot och våld

Elisabeth Thelin Juni 2014

R7 Kompetensbortfall Processkartläggning, god samverkan, planering för kompetensöverföring, back-up- funktioner

Respektive enhetschef

Löpande

Tabell 3

Sårbarhetsanalys genom förmågebedömning

Sårbarhetsanalysen genomförs genom att bedöma nämndens förmåga att hantera ett specifikt scenario. Länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har bestämt att ett eller två scenario ska förmågebedömas.

För att ytterligare stärka nämndens krishanteringsförmåga kan ytterligare ett scenario utformas utifrån den/de högst värderade riskerna. Ett scenario konstrueras genom att skriva ner händelsen, helst vid en specifik tid, orsaker till händelsen, sammanhang och direkta konsekvenser.

Utifrån respektive scenario, bedöm nämndens förmåga att hantera händelsen.

Förmågebedömningen sker genom MSBFS (2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser indikatorer för krishanteringsförmåga. Skriv in ”S1” för scenario 1 och ”S2” för scenario 2 i bedömd förmåga (1-4) och utveckla vad eventuella brister beror på, d.v.s. vilka sårbarheter som finns.

Bedömningsnivåer

Följande bedömningsnivåer används vid en samlad bedömning av nämnden förmåga att motstå allvarliga

störningar.

Beskrivning av scenario 1: Våld och hot mot tjänsteperson i samband med inspektion.

Tjänsteperson från miljö- och hälsoskyddsenheten blir knivhuggen i magen när hen utför inspektion på en restaurang. Knivhugget delas ut efter att inspektören påpekat

missförhållanden i restaurangköket.

Konsekvenser:

1. Fara för tjänstepersonens liv.

2. Rädsla hos tjänstepersonen och övriga medarbetare. Risk finns för uppsägningar.

3. Risk finns för korruption och annan påverkan på myndighetsutövningen.

Bedömd förmåga att hantera händelsen: 2

Förmågan är i huvudsak god men det saknas skriftliga dokument för hur den här typen av händelser ska hanteras. Det behövs även förnyad utbildning hos MBK:s medarbetare i att hantera hot och våld.

(12)

Sid 12 av 15

Nivå Beskrivning av förmåga

1 Förmågan är god

2 Förmågan är i huvudsak god, men

har vissa brister

3 Det finns en viss förmåga, men

den är bristfällig

4 Det finns ingen eller mycket

bristfällig förmåga

Figur 4

Indikator Förmåga nivå 1-4 Sårbarhet (bristen i förmåga beror på att…)

1 2 3 4

Ledning, samverkan och information

Det finns en känd krisplan. X Det finns en regelbundet utbildad

och övad beredskaps- och ledningsorganisation.

X Beredskapsorganisationen

disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat

kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid.

X

Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern

information.

X

Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, nämnder, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att

samverkansövningar genomförs regelbundet.

X

Avser samverkan och kriskommunikation med Norrvattenkommunerna och SEAB (behöver uppdateras).

Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.

X

Informationssäkerhet

Det finns redundans och robusthet inom nämndens

kommunikationssystem (IT, tele, radio).

X

Det finns tillräcklig förmåga hos nämnden att upprätthålla

informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.

X

Larm

Det finns övade larmrutiner. X Omvärldsbevakning

(13)

Sid 13 av 15

Indikator Förmåga nivå 1-4 Sårbarhet (bristen i förmåga beror på att…)

1 2 3 4

Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som kan leda till

extraordinära händelser.

X

Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer.

X

Säkerhet och robusthet i verksamhetens infrastruktur Det finns redundans och robusthet i

nämndens infrastruktur. X

Reservkraft

Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka.

Nämnden kan inte ta ställning till detta eftersom nämnden inte har den informationen.

Möjlighet att flytta verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser

på den alternativa platsen. X

Flytt av verksamheten till alternativ

plats är övad. X

Materiella resurser

Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka.

X

Det finns förmåga att omfördela interna materiella resurser samt förmåga att ta emot

förstärkningsresurser.

X

Personella resurser

Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka.

X

Det finns möjlighet att omfördela personal inom nämnden och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser.

X

Samverkan

Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.

X

Praktisk erfarenhet

Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det ovan beskrivna scenariot.

Kommentar:

Nej Genomförd övning hade

beröringspunkter med det ovan beskrivna scenariot.

Kommentar:

Ja

(14)

Sid 14 av 15

Tabell 4

Åtgärder för sårbarheterna

För att minska ovan beskrivna sårbarheter behöver åtgärder vidtas. I tabellen ska anges vilken sårbarhet åtgärden avser, vilken åtgärd som ska vidtas, ansvarig för att åtgärden genomförs samt datum när åtgärden är genomförd.

Sårbarhet Åtgärd Ansvarig Klar (datum)

Extern

kriskommunikation

Uppdatera och utveckla

kriskommunikationsarbetet med Norrvattenkommunerna, Norrvatten och SEAB

Christian Haglund

2014

Tabell 5

Resultat och slutsatser

Förutom övriga planerade åtgärder är de stora fokusområdena våld och hot mot tjänsteperson samt kriskommunikation.

(15)

Sid 15 av 15

Kontaktinformation

Katarina Kämpe, kommundirektör 08-579 210 15

katarina.kampe@sollentuna.se Richard Buske, säkerhetschef 08-579 210 10

richard.buske@sollentuna.se

Nicklas Fagerström, biträdande säkerhetschef 08-579 216 30

nicklas.fagerstrom@sollentuna.se

Oscar Nyströmer, ordförande miljö- och byggnadsnämnden 070-791 39 70

oscar.nystromer@gmail.com

Elisabeth Thelin, förvaltningschef miljö- och byggnadskontoret 08-579 214 85

elisabeth.thelin@sollentuna.se Christian Haglund

08-579 214 81

christian.haglund@sollentuna.se Filip Olofsson, bygglovschef 08-579 217 67

filip.olofsson@sollentuna.se Patrik Öhrström

08-579 215 09

patrik.ohrstrom@sollentuna.se

Maria Pålsson, kommunikatör miljö- och byggnadskontoret 08-579 220 18

maria.palsson@sollentuna.se