PSYKISK HÄLSA. Handlingsplan för Region Kronoberg och länets kommuner

(1)

1

PSYKISK HÄLSA

Handlingsplan för Region Kronoberg och länets kommuner 2016-2020

(2)

2

Inledning

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse ensats om behovet av en långsiktig plan för området med gemensamma strukturer för fortsatt utvecklingsarbete utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Den 14 december 2015 undertecknade Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting/SKL en överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016. Staten och SKL är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete som skapar förutsättningar för huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Inriktningen i denna överenskommelse ska vara utgångspunkten för arbetet de närmaste tre åren.

Målsättning

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en gemensam målsättning om att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser, som medicinsk behandling och sociala insatser. Insatserna bör utformas med beaktande av regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Sådana insatser ska vara jämlika, jämställda och tillgängliga Staten och SKL är eniga om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsan med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete som skapar förutsättningar för huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Inriktningen i denna

överenskommelse ska vara utgångspunkten för de närmaste tre åren. Målsättningen är att överenskommelsen 2016 ska följas av överenskommelser under 2017 och 2018 med en likartad inriktning, förutsatt att det inte bedöms nödvändigt att revidera innehållet, samt under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet.

Syftet

Det övergripande syftet är att öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa. En central utgångspunkt är att förstärka kommunernas och landstingens kapacitet och möjligheter att göra analyser av behov och utmaningar, lokalt och

regionalt, på området psykisk hälsa. Analyserna ska ligga till grund för arbetet med att identifiera lokala och regionala utmaningar på kort och lång sikt.

(3)

3

Den därav följande handlingsplanen skapar förutsättningar för en ändamålsenlig implementering av bästa tillgängliga kunskap för att främja psykisk hälsa och ge rätt insatser, på rätt sätt och i rätt tid.

Mål

 uppmärksamma befolkningens behov inom de fokusområden som överenskommelsen omfattar,

 ange ansvarsfördelning för de behov som finns och vid behov samorganisering där behoven är av komplex karaktär, i syfte att motverka att enskilda inte får de samordnade vård- och stödinsatser som behövs,

 sätta upp mål och planera sin verksamhet, var för sig och gemensamt,

 samverka med varandra, berörda brukar- och intresseföreningar samt andra berörda aktörer på området.

SKL har likaledes tagit fram en långsiktig handlingsplan för psykisk hälsa. Det övergripande målet med handlingsplanen är att skapa en enighet om behovet av en långsiktig plan för området psykisk hälsa med gemensamma strukturer för utvecklingsarbete som skapar förutsättningar för

huvudmännen att erbjuda insatser med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap.

Fokusområden

Här bör framhållas att innehållet i fokusområdena är och kan vara överlappande



Främjande och förebyggande insatser



Tillgängliga och tidiga insatser



Enskildas delaktighet och rättigheter



Utsatta grupper



Ledning, styrning och organisation

(4)

4

Samordning med andra överenskommelser

Definition av fokusområden

– Främjande och förebyggande insatser: Ett hälsofrämjande samhälle för alla åldrar med kunskap och möjlighet till riktad prevention för att minska hälsoklyftorna.

– Tillgängliga och tidiga insatser: Tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa med särskilt fokus på synkronisering av insatser från skolväsendet, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt en utveckling av en bred och lätt tillgänglig första linjes insatser med särskilt stöd till ungdomsmottagningarna. Här berörs elevhälsan, första linjen, ungdomsmottagningar, familjecentraler, BUP och socialtjänst. Här berörs även Primärvårdens möjlighet att effektivt möta psykisk ohälsa och minska sjukskrivningarna för psykisk ohälsa och sjukskrivningsprocessen – hela livet. En hälsofrämjande arbetsplats och tidiga insatser för att minska risken för arbetsrelaterad psykisk ohälsa

– Enskildas delaktighet och rättigheter: Här berörs främst behovet av att minska tvångsåtgärder för alla åldrar, och i alla olika situationer, som regleras enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Delar som även berörs är samordning av insatser till

Området psykisk

hälsa

förstärkt elevhälsa

sociala barn- ungdomshvåoch

rden våld i nära relationen

satsning på kvinnors

hälsa

Nyanländas psykiska

hälsa

nationella suicidföreby ggande arbetet

Kroniska sjukdomar

sjukskrivnin gsmiljarden

profesionsmi ljarden

statligt sommarlovs

stöd

kunskapssat snign inom äldreomsorg en och funktionshin derområdet

ökad bemanning

inom äldreomsorg

en

(5)

5

personer i behov av sammansatt stöd (till exempel samordnad individuell plan) och integrering/samorganisering av vård och stöd till personer med omfattande behov från flera huvudmän

– Utsatta grupper: Här berörs personer som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av psykisk ohälsa och här ska insatser riktas till områden såsom studier, arbete och sysselsättning. Dessutom ligger fokus på att förbättra bemötandet av personer med, eller risk för att utveckla, självskadebeteende samt utveckling av det suicidpreventiva arbetet. Gällande nyanländas psykiska hälsa så berörs helheten från förebyggande och hälsofrämjande insatser till specialiserad traumabehandling.

– Ledning, styrning och organisation: Sociala investeringar som en metod för att skapa långsiktigt effektivt resursutnyttjande, genom att flytta insatserna tidigare i processen, skärpa resultatuppföljning och överbrygga olika aktörers organisation och budgethinder. Effektiv styrning och ledning, utvecklingsfrämjande strukturer, god arbetsmiljö och bemötande som främjar delaktighet för alla. Där grunden ska utgå från

analysstöd, datainsamlingar och kvalitetsregister. SKL kommer här att jämföra hur man styr i länen genom resurser, personal och kompetens, metoder, uppdrag samt vem bestämmer/har ansvar.

Begrepp

I denna handlingsplan används ”psykisk hälsa” som ett övergripande samlingsbegrepp.

Mentalt välbefinnande; där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan bidra till det samhälle hon/han lever i. Psykisk hälsa innefattar mer än frånvaro av psykisk sjukdom. (WHO)

Lätt till medelsvår psykisk ohälsa används ofta som ett samlingsbegrepp för de tillstånd som kan behandlas inom primärvård, första linjen – oftast mildare former av depression, ångest och stressrelaterade tillstånd. Vid allvarligare och mer komplicerade tillstånd ansvarar specialistpsykiatrin för en mer kvalificerad utredning och behandling.

Syfte

Syftet är att åstadkomma förbättringar för målgrupperna inom de områden som omfattas av överenskommelsen samt att stimulera kommuner och landsting att genom analys och handlingsplaner:

– uppmärksamma befolkningens behov inom de fokusområden som överenskommelsen omfattar,

(6)

6

– ange ansvarsfördelning för de behov som finns och vid behov överväga möjligheten till samorganisering där behoven är av komplex karaktär, i syfte att motverka att enskilda inte får de samordnade vård- och stödinsatser som behövs,

– sätta upp mål och planera sin verksamhet, var för sig och gemensamt,

– samverka med varandra, berörda brukar- och intresseföreningar samt andra berörda aktörer på området.

Analys- och handlingsplansarbetet:

Analys- och handlingsplansarbetet förutsätter att man i respektive län konkretiserar överenskommelsens fem fokusområden i olika delområden för vilka man kan

1) ställa upp mål, 2) beskriva aktiviteter

3) bestämma indikatorer som ska användas för att följa upp förändring i arbetssätt och resultat i befolkningen

Övergripande mål för Kronoberg

Barnens bästa i Kronobergs län

1. I Kronobergs län har alla barn- och unga förutsättningar att må bra och att slutföra gymnasiet utifrån sina egna möjligheter.

Trygg och säker vård och omsorg genom ett effektivt resursutnyttjande i Kronobergs län

2. I Kronobergs län får invånarna en trygg, effektiv och säker vård och omsorg utifrån sina behov

Delmål

 att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering/habilitering, vård och omsorg samt olika former av stöd genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess.

 att tillgodose barnets/ungdomens behov av socialt och pedagogiskt stöd

(7)

7

 att genom samverkan och i dialog uppnå en helhetssyn av individens behov och resurser

 att samverkan alltid utgår från ett individperspektiv och att det sker med den enskildes eller dennes företrädares delaktighet och samtycke

 att inkludera brukarorganisationerna i det systematiska kvalitetsarbetet

Förutsättningar för att nå de övergripande målen

 en välutvecklad mödra-, barn-, ungdoms- och elevhälsa med kunskap om riskfaktorer för psykisk ohälsa och metoder för att kunna identifiera riskgrupper samt metoder för att kunna ge riktade, förebyggande och hälsofrämjande insatser till barn, unga och deras närstående

 väl utvecklade verksamheter både i första linjen och på specialiserad nivå som dels kan möta barn och ungdomar som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, dels har kunskap och metoder för att upptäcka, behandla och vårda barn och unga med självskadebeteende, missbruk eller annan svår psykisk ohälsa

 väl utvecklade samverkansmodeller och metoder som gör det möjligt att möta, bedöma och behandla unga vuxna med psykosocial problematik

 kompetens och god kunskap inom primärvården, specialistpsykiatrin och den kommunala hälso- och sjukvården om långvariga psykiska funktionsnedsättningar och dess konsekvenser

 utvecklade, integrerade och teambaserade behandlingsmodeller för personer med komplexa och svåra vårdbehov

 integrerade mottagningar alternativt väl fungerande samverkan inom sjukvården och mellan sjukvården och socialtjänsten kring missbruks- och beroendevård

 att region och kommun har implementerat och arbetar efter aktuella och förekommande nationella riktlinjer

 att skapa förutsättningar för ett självklart och tydligt samarbete med länets brukarorganisationer

Generellt viktiga framgångsfaktorer är att:

 lättillgänglig information finns samt stöd för egenvård och behandling i olika former, anpassad efter olika målgruppers behov

 skriftliga samverkansöverenskommelser finns med en tydlig ansvarsfördelning mellan kommun och region

(8)

8

 vårdprogram, riktlinjer och rutiner finns för att säkerställa att alla vård- och stödinsatser som erbjuds är i överenskommelse med aktuell kunskap och beprövad erfarenhet samt anpassad efter olika gruppers speciella behov

 alla patienter och brukare i behov av insatser från båda huvudmännen ska erbjudas en samordnad individuell plan

 grunddata och kvalitetsindikatorer ska tas fram i syfte att få en regelbunden och systematisk uppföljning av psykiatrins och socialtjänstens verksamheter inom det psykiatriska området

 ändamålsenlig kunskap och kompetens finns inom samtliga vårdnivåer

 ett aktivt rekryteringsarbete sker av olika kompetenser till den specialiserade psykiatrin

 aktivt arbeta med att synliggöra och tillvarata patienternas, brukarnas och anhörigas kunskap, synpunkter och erfarenheter, såväl på individnivå som på verksamhets- och enhetsnivå

 stärka stöd till anhöriga och närstående

 att tidigt inkludera brukarorganisationerna i utvecklings- och förbättringsarbete

Systematiskt förbättringsarbete

För att kunna redovisa vad som gjorts, rätta till brister och visa på förändringar och förbättringar behövs systematik i förbättringsarbetet. Så långt som möjligt ska evidensbaserade metoder användas. Detta innebär att vi ska arbeta med att:

 utveckla gemensamma metoder för systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete

 göra fortlöpande resultatredovisningar

 säkerställa att resultatredovisningar ska vara en stående punkt på dagordningen när ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst träffas tillsammans med skolcheferna i länet.

 säkerställa att resultatredovisningar genomförs fortlöpande på olika nivåer i våra organisationer. Ansvariga för hur resultaten sprids i respektive organisation är ansvariga chefer i länets kommuner och i regionen

 lyfta komplexa avvikelser av principiell karaktär

 synliggöra och underlätta samband mellan olika förbättringsområden

(9)

9

 identifiera, införa och förbättra metoder av system och strukturer i starkt samarbetet – hälso- och sjukvård, socialtjänst samt skolancheferna i länet

 sprida goda exempel

Implementering

Handlingsplanen ska göras känd i hela organisationen. Det åligger var och en i ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst samt skolcheferna att använda befintliga strukturer i sin egen organisation för att säkra implementering av handlingsplanen. Flera små kommuner kan om så bedöms lämpligt gå samman för att hjälpas åt i implementeringsarbetet. Ledningsgruppen tillsammans med skolcheferna i länet avgör när och hur tvärgrupperna samt beredningsgruppen för barn och unga ska engageras i implementeringen.

Nuläge

Under året har utökat samråd och möten skett med brukarorganisationer i länet. Rådande samverkansöverenskommelse och handlingsplan har gåtts igenom och brukarorganisationer har lämnat synpunkter kring förbättringsåtgärder. Såväl representanter från regionen som länets kommuner ser stora möjligheter att utöka samarbetet inför kommande års arbete.

Uppföljning

Tidigare års överenskommelse i länet har visat att det finns utvecklingsbehov för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Den reviderade överenskommelsen och handlingsplanen grundar sig på dessa utvecklingsbehov. Kvalitetsregistren ska användas som ett stöd till förbättringar och förändrat arbetssätt då kvalitetsregistren samlar viktiga data som på olika sätt kan återföras till verksamheten och ledningarna. Vårdens och omsorgens resultat blir mer synliga samtidigt som det ger ett adekvat underlag för uppföljning, ledning och styrning samt förbättringsåtgärder på enhetsnivå. Registren utgör också en struktur och ett stöd för att följa den bästa tillgängliga evidensen och de riktlinjer som finns inom området

– Handlingsplanens mål och aktiviteter följs upp av ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i samarbete med skolcheferna i länet

(10)

10

– Uppföljning av handlingsplanens mål och aktiviteter är en stående punkt på ledningsgruppens möten och där samarbetet med skolcheferna i länet är avgörande för förbättringar

– Brukarorganisationer ska ges möjlighet att vara delaktiga i det pågående arbetet

– Varje nämnd/styrelse informeras fortlöpande om resultaten i delårsbokslut och årsredovisningar

Förkortningar

BKC Barn- och kvinnocentrum BoUH Barn- och ungdomshälsan BUP Barn- och ungdomspsykiatrin HSL Hälso- och sjukvårdslagen SIP Samordnad individuell plan SoL Socialtjänstlagen

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade VPS Vuxenpsykiatrin

IFO Individ- och familjeomsorg

LVU Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga LVM Lag om vård av missbrukare i vissa fall

LPT Lag om psykiatrisk tvångsvård LRV Lag om rättspsykiatrisk vård Skollagen

(11)

11 Handlingsplan för Kronoberg Insatsnivå:

Ledning, styrning och organisation inom fokusområde: Främjande och Förebyggande insatser/Tillgängliga och tidiga insatser/utsatta grupper/enskildas delaktighet och rättigheter

Övergripande mål Delmål Aktiviteter Mätpunkter/indikatorer Ansvarig Tidsmått Fokusområde-

förklaring

1.Främjande och förebyggande insatser

2. Tillgängliga och tidiga insatser 3. Utsatta grupper 4.Enskildas delaktighet och rättigheter 5.Ledning styrning och organisation Riktade insatser i skolan Bryggan, se bifogat

förslag Permanenta

funktionen Andelen barn/ungdomar/familjer som får insatser via funktionen bryggan utgå från 2016 statistik sam enkäter till familjerna kring insatsen utfall, årlig utvärdering.

Funktionen är uppstartade men behöver permanentas

Länets ledningsgrupp

tillsammans med skolcheferna i länet

2017-2018 5 huvudnivå men

de olika

fokusområdena är starkt berörda av besluten – fokusområden - 1.2.3.4.5 Behov av att

implementera fastställd länssamverkans- överenskommelse

Fastställa länsövergripande rutiner för implementering

Utse ansvariga i respektive kommun och Region Kronberg och brukarrepresenta nter som ansvarar för implementering

Andelen verksamheter som implementerat överenskommelsen – nuläge 2017 utvärdering 2019

Beslut tas av länets

ledningsgrupp tillsammans med skolcheferna i länet som sedan gemensamt utser ansvariga för respektive organisation

2017-2018 5 huvudnivå men

de olika

fokusområdena är starkt berörda av besluten – fokusområden - 1.2.3.4.5

(12)

12 Handlingsplan för Kronoberg Insatsnivå:

Ledning, styrning och organisation inom fokusområde: Främjande och Förebyggande insatser/Tillgängliga och tidiga insatser/utsatta grupper/enskildas delaktighet och rättigheter

Övergripande mål Delmål Aktiviteter Mätpunkter/indikatorer Ansvarig Tidsmått Fokusområde-

förklaring

av överens- kommelse Behov av att identifiera

psykisk ohälsa i ett tidigt skede

Utbildning i identifiering av tidiga tecken

Påbörja utbildning kring tidiga tecken för personal som arbetar med barn och unga inom våra verksamheter

Ta fram hur många verksamheter och andel medarbetar där behov föreligger av kompetenshöjning inom området tidiga tecken samt organisera utbildningen för berörda

Beslut av länets ledningsgrupp tillsammans med skolcheferna i länet som sedan utser

ansvarig/a för framtagande av underlag och organisering av länsgemensam utbildning

Underlag och organisation klart 2017- 2018

genomfört 2020

5 huvudnivå men de olika

fokusområdena är starkt berörda av besluten – fokusområden - 1.2.3.4.5 Behov av

länsambulerande team, se bifogad beskrivning

Utreda

länsambulerande team

Påbörja utredning av länsambulerande team

Ta fram underlag gällande andelen placerade barn/unga/vuxna och andelen

barn/ungdomar/vuxna som finns i en komplex kontext, underlaget följs sedan årligen via handlingsplan psykisk hälsa

Beslut på politikernivå verkställs sedan av länets ledningsgrupp tillsammans med skolcheferna i länet som i sin tur utser ansvarig utredare kring förslaget

Påbörja 2017, täta avstämningar med länets ledningsgrupp och skolcheferna i länet

fokusområdena är starkt berörda av besluten – fokusområden - 1.2.3.4.5 Länsgemensamt behov

av att långsiktigt arbeta fram ett arbetssätt kring unga som varken arbetar eller studerar

Utreda kring gruppen unga som varken arbetare eller studerar

Påbörjan

utredning Ta fram underlag gällande andelen unga som varken arbetar eller studerar, underlaget följs sedan av beslut och vilka nyckeltal som ska redovisas i handlingsplanen psykisk hälsa, då årlig redovisning

Beslut på politikernivå verkställs sedan av länets ledningsgrupp tillsammans med skolcheferna i länet som i sin tur utser ansvarig utredare kring förslaget

Påbörja

utredningsuppdraget under 2018 –

utvecklingen redovisas sedan årligen

fokusområdena är starkt berörda av besluten – fokusområden 1.2.3.4.5

(13)

13 Kronobergs Insatsnivå:

Ledning, styrning och organisation för insatser på nivåer inom främjande och förebyggande insatser/tillgängliga tidiga insatser/utsatta grupper/enskildas delaktighet och rättigheter

Övergripande mål Delmål Aktiviteter Mätpunkter/indikatorer Ansvarig Tidsmått Fokusområde

Behov av översyn kring hantering av belastning inom barn- och ungdomspsykiatrin utifrån de ökat behov av utredning

Utred hantering av belastning inom barnverksamheterna – vård-processerna.

Främst väntetider till BUP då dessa ligger klart över rikssnittet

Påbörja utredning av arbetsfördelning inom

barnverksamhete rna. Utred möjligheten till effektivare arbetssätt för utredningar

Utred vilka möjliga uppgifter som kan omfördelas till andra verksamheter Överväg att upprätta andra lösningar tillsammans med kommunerna Utöka samarbetet med elevhälsa och socialtjänst

Undersöka olika digitala lösningar för interaktion och uppföljning. Se över innovativa behandlingsformer och självhjälpsmaterial kring egenvård

Påbörjat 2016, årlig avstämning via handlingsplan psykisk hälsa

(14)

14 Kronobergs insatsnivå:

Inom Ledning, styrning och organisation för insatser på nivåer inom främjande och förebyggande insatser/tillgängliga tidiga insatser och specialist insatser

Behov av att vidareutveckla samverkan mellan verksamheter på operativ nivå

Utöka förståelsen för andra professioners kompetens inom kognitiva

funktionsnedsättnin gar samt ta del av brukarna kompetens och erfarenheter inom våra verksamheter

Öka möjligheterna för enskilda medarbetare att auskultera i andra verksamheter än den egna

Starta upp projekt tillsammans med NSPH och

Gemensam workshop med brukare och personal

Gemensamt arbeta med kunskaps- överföring. Ska förutsättningar för ett bredare och djupare samarbete inom fler områden

Att länsgemensamt beslut om hur dessa gemensamma workshoppar ska genomföras och vems som är ansvarig

Att länsgemensamt beslut om att ge enskilda medarbetare möjligheten att auskultera i andra verksamheter än den egna för att stärka samarbetet och skapa

helhetsperspektiv kring vård/omsorgskedjan kring den enskilde

Länets ledningsgrupp har beslutat att gå vidare med projektet och funktionen regional samordnare är utsedd att samordna arbetet inom länet tillsammans med

tillsammans med skolcheferna i länet utser ansvariga

Länets ledningsgrupp samt skolcheferna i länet ger mandat till verksamheterna att påbörja möjligheten

Styrgrupp är länets ledningsgrupp

Första workshop

genomförs 16/12 och där mäts andelen deltagare, sedan bör även

uppföljande studiecirklar genomföras för att skapa nätverk, enkäter ska även genomföras i de olika verksamheterna

Här mäts andelen medarbetare som genomfört auskultation under perioden 2018 - 2020, årlig redovisning inför handlingsplanens färdigställande. Samt genomför enkäter till medarbetarna kring upplevelsen och

mervärdet av auskultation – enkäten genomförs på länsnivå

Statistik och uppföljning tydliggörs i

projektansökan som medföljer som bilaga

(15)

Utreda möjligheten till sociala investeringar i Kronobergs län. Behov av att öka förståelsen för helheten kring de vi är till för

brukarorganisationer na i Kronobergs län, se bifogad bilaga

Utreda möjligheten till sociala

investeringar

Första steget är att politiker och högre tjänstemän är med på konferensen i Norrköping den 1/12

brukarorganisationerna och kommunerna

Kräver politiskt inriktningsbeslut – uppdrag sedan till länets ledningsgrupp för

utredningsuppdrag

Politiker, länets ledningsgrupp

och skolcheferna i länet Utredning 2017eventuell påbörjan av processen.

Mål att nåbeslut 2018- 2019

Behov av struktur för hur samverkan mellan verksamheter ska gå till gällande SIP för patient/brukare

Skapa en gemensam struktur för länet gällande SIP

Gemensamt arbete att ta fram enkelt och hanterbart informationsmat erial samt implementera de rutiner som finns gällande SIP inom de olika organisationerna.

Utse ansvariga kontaktpersoner inom respektive verksamhet.

Förslag ligger

Att länsgemensamt besluta kring enkelt och hanterbart informationsmaterial på webben.

Se över de gemensamma rutiner som finns och implementera dess i de olika

verksamheterna. Ta fram underlag kring ett obligatoriskt SIP-körkort för alla

medarbetare inom hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst i Kronobergs län samarbete med brukarorganisationerna

tillsammans med skolcheferna i länet utser ansvarig/a

Beslut tas under början av 2017. Implementering och framtagande av SIP- körkort sker under 2017 med uppföljning årligen fram till 2020. I

handlingsplan 2017 anges mätetal för

implementering

Prioriterat område

(16)

även kring obligatoriskt SIP-körkort när du påbörjar en anställning men förslaget gäller även de som tidigare har en anställning inom våra verksamheter Behov av att förbättra

informations-

överlämningen mellan hälso- och

sjukvård/socialtjänst/

skola

Förstärka rutiner mellan olika nivåer och vid övergångar mellan olika insatser, involverar många olika organisationer

Översyn och utredning kring de rutiner som finns och gemensamt med brukarorganisati onerna enas om förbättrings- förslag.

Att länsgemensamt besluta kring att utreda och genomlysa befintliga rutiner samt ta fram förbättringsförslag tillsammans med brukarorganisationerna

tillsammans med skolcheferna i länet utser ansvarig och vilka samarbetspartners som bör tillfrågas för uppdraget

Arbetet påbörjas under 2017 och följs upp årligen och återkopplas i

handlingsplanen psykisk hälsa fram till 2020

(17)

17 Övriga områden som är prioriterade i Kronobergs län 2016-2020

Inom Ledning, styrning och organisation för insatser inom alla berörda fokusområden

ANDT Samarbete i länet

kring ANDT-frågor.

Samarbetet möjliggör att hitta förbättringar för respektive organisation men även för varje enskild verksamhet

Ta fram förbättringsförsl ag som är länsövergripande kring strukturer och processer som i slutänden gagnar den enskilde

Gemensamt ansvar – se bifogat underlag Region Kronberg, länets kommuner och länsstyrelsen – arbetsgrupp ANDT och kopplingen till psykisk hälsa där kontakten är regional

samordnare psykisk hälsa

Pågående - 2020 1.2.3.4.5

Barn med kognitiva funktionsnedsättningar/

Barnens Bästa

Samarbete kring barn/ unga med kognitiva

funktionsnedsättnin gar. Samarbetet möjliggör att hitta förbättringar för att möta behoven hos den enskilde

Workshop,

studiecirklar mm Antal deltagande medarbetare Länets ledningsgrupp

Är i gång sedan 2016 1.2.3.4.5

Årscykel kring insatser kopplat till psykisk hälsa/sexuell hälsa 2017-2020 samt ensamkommande ungdomar – jämlikhet och sexuell hälsa, se bifogat dokument

Införa diplomering av HBTQ samt arbetet kring psykisk hälsa kopplat till sexuell hälsa samt värderingar och normer (samarbete med regional utveckling)

Starta upp diplomering inom länets olika organisationer

Antalet diplomerade medarbetare som utbildats samt antal utbildare friends to friends som genomfört utbildning på boende för ensamkommande flyktingbarn

Påbörja 2017 med årlig

uppföljning 1.2.3.4.5

Regional samordnare har månadsträffar med

Lyfter gemensamma

områden som vi Tar fram

förbättringsförsl Gemensamt ansvar – se bifogat underlag Länets ledningsgrupp

tillsammans med skolcheferna i Start våren 2016- pågår till

2020 1.2.3.4.5

(18)

brukarorganisationerna och

kommunrepresentanter

behöver arbeta med och

förbättringsområden

ag som är

länsövergripande länet

Kartläggning av alla barn och

ungdomsverksamheter

Genomförs av tvärgrupp barn och unga - årligen

Samlat

dokument så alla verksamheter får vetskap om vad varje verksamhet gör

Gemensamt ansvar men tvärgrupp

barn/unga Styrgrupp länets ledningsgrupp

i samarbete med skolcheferna i länet

Upprättad under 2016,

årlig översyn 1.2.3.4.5

Uppstart av iKBT Primärvård/allmänp sykiatrin/Barn- och ungdomshälsan – inledningsvis men sedan införa i fler verksamheter

Gemensam uppstart och bredinförande inom

primärvården

Projektgrupp iKBT ansvariga Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp är styrgrupp men där krävs samarbetet med länets ledningsgrupp och skolcheferna i länet

Uppstartad hösten 2016 Fokus framöver är att ta fram statistik kvartalsvis för att se antal påbörjade moment och avslutade moment samt avbrutna moment

1.2.3.4.5

Suicidpreventionsarbete Omstart kring uppdraget samt översyn av befintligt material samt ge förbättringsförslag involverar många olika organisationer i länet såsom

landsting/kommun och

brukarorganisationer -na

Framtagande av gemensamma rutiner och material - länsuppdrag

Öka andelen preventiva insatser. Stärka samarbetet mellan olika organisationer för att förebygga suicid. Ledningen utser ansvarig/a för uppdraget samt inkludera brukarorganisationerna i uppdraget

Länet ledningsgrupp

tillsammans med skolcheferna i länet samt samhällets övriga aktörer

Uppstart under 2017. Mål att minska andelen suicidförsök i Kronobergs län genom ett preventivt arbetssätt

fokusområdena är starkt berörda av besluten. 1.2.3.4.5 Prioriterat område för

brukarorganisation erna

Närståendeprojekt Vuxenpsykiatrin/anhöri gkonsulent/regional samordnare/ Växjö kommuns PRIO-

Behov av

närståendegrupper/a nhöriggrupper för personer som har vuxna barn som är i

Testgrupp för att se om

möjligheter finns till ett ökat stöd för föräldrar till

Under våren 2017 tillfråga en testgrupp om intresse finns att få ta del av

behandlingsstöd i form av DBT via utbildare för att föräldrarna lättare ska kunna stödja sina vuxna barn och även ta

Länets ledningsgrupp -

styrgrupp Regional samordnare

sammankallande.

Uppstart 2017 utvärdering i handlingsplan 2017

fokusområdena är starkt berörda av besluten. 1.2.3.4.5

(19)

samordnare behov av insatser

från vuxenpsykiatrin vuxna barn med behov av insatser från

vuxenpsykiatrin

hand om sig själva i relation till de vuxna barnen. Samarbete med

brukarorganisationerna

Prioriterat område för

brukarorganisation erna

Föräldrastöd Utbildning i Parenting Young Children (PYC

Inom Kronoberg finns ett nätverk för barn och föräldrar där en eller båda föräldrarna har intellektuella eller andra kognitiva nedsättningar som t ex autismspektrumt illstånd (SUF).

Vid möte inom nätverket i oktober, framkom önskemål om utbildning i PYC från framför allt kommunerna, men det kan även vara aktuellt för någon medarbetare i Region Kronoberg.

Översyn och framtagande av

utbildningsinsats för föräldrar med behov av stöd

Vikariekostnader för t ex boendestödjare Lokaler

Boende och resa för föreläsare, metodstödjare.

Anna Nyhlén, utbildare PYC, har lovat att återkomma med mer detaljerade uppgifter.

Möjligheten att understödja en satsning som denna med stimulans medel inom psykisk hälsa området, vara ett starkt stöd till de barn som berörs, men också medarbetare som stödjer målgruppen. Utbildningen kan relateras till såväl fokusområde 1 som 4 inom överenskommelsen om psykisk hälsa.

Beslut tas gemensamt av länets ledningsgrupp tillsammans med skolcheferna i länet

Förslag om uppstart av utbildning under 2017.

Här följs andelen utbildade samt enkät till de föräldrar som har behov av stöd för att få en bild av och om utbildningen givit resultat i verksamheten. Ansvarig för ovanstående är respektive chef i verksamheten och återkoppling sker inför inskickade av

handlingsplan 2017-2020

fokusområdena är starkt berörda av besluten. 1.2.3.4.5 Prioriterat område