De forma regiminis Sueciæ anno MDCXXXIV. confirmata. Ex actis publicis. Dissertatio academica. Quam venia ampl. facult. philos. Upsal. p. p. mag. Robert. Maur. Bovallius ... et Johannes Jacobus Borelius stip. Helmfeldt. Vestmanno-Dalekarli. In auditorio G

DE FORMA REGIMINIS SUECIA3 ANNO MDCXXXIV. CONFIRMATA,

EX ACTIS PCBLICIS. DISSERTATIO ACADEMICA.

QUAM '

VENIA AMPL. FACULT. PHILOS. ÜPSAL.

p. p.

MAG.

_IDlMS»

_H&TO»

_IDWAILMI'©

STIP, MOLIN. AD REG. ARCHIV. REGNI AMANÜENSIS E. O.

ET

JOHANNB8 JACOBUS BOBBUUS STIP. SEGllFELDT.

_ -yestmanno-»alekakli.

IN AUDITORIO GUOT. ME XII. DHC.MDCCCXLIL

He Å© 2få® Ss

P. III.

i

UPSALIiG

SPEGTATAI FIDEI VIRO IN REGIA _{ACADEMIA UPSALIENSI} JURIS PATRII ET _{ROMANI PROFESSORI}

REGII ORDINIS DE _{STELLA POLARI}

EQUITI

PHILOS. ET JURIS _{UTRIUSQUE DOCTORI} CELERERRIMO ET _{CONSULTISSIMO}

DOMINO

JACOBO EDVAHDO

_BOÉTHIG

/

iL d» cL

§. LDL

Ultima verba emendata

sunt. In Autographo:

nähr han _{mogande warder eller Frohen gifft 46).}

Mullas in hac enarratione parvas verbornm immutationes

sponte praeteriimus. Non tarnen tacenda est laudabilis puri

sermonis _{cura, cujus liaud raro vestigia in illa comparatione}

agnovimus. Etenim ubi in Autographo peregrina verba

usur-pantur, saepe in Forma Regiminis cum vernaculis sunt com-mutata _{47). Quamquam nihilo minus nimis multa}

peregrinita-tis _{vestigia restant!}

Fonnam illam _{Regiminis Axelius Oxenstjerna, inprimis} quum Regina esset pupilla, tarnquam rem maximi momenti existimavitj "quae quidem multum in recessu haberet." Si

prudenter, inquit, et bene res peragilur, certeconservatio Re-gni amplificatioque inde consequetur. Usus dicta ejus mini¬

in e refellit. Profecto non _potest negari, Formam illam

arcen-underholdh efter _{ordningen; och sig niedh sitt deputat benöija lätlia;} och elliest i sitt leffuerne och omkostnadt så förholla _{sig somhans} un-derholdh oeh egen _{förmåge kan tåla, lämpandes sins tiansts reputation} efter som han den kan holla och _draga."

.

46) Mira videtur incuria, qua in Forma Regiminis semperexcepto

hoe _{§.o (in Autographo oinnihus locis) vocahuluni Fröken ita} usurpa-tur, ut denotet _virginem, quae non sui sit juris nec umquam, ni sinupta, hat. Etenim-ita ferme se habent verba: Öfwermagi _{eller ogifFt dotter}

Fröken ; till dess _{Öfwermagi mogande warder eller Fröken gifft warder}

(§. 52); Öfvermagi Konungens eller Frökens (§. 55); hwad heller han

— —

Öfwermagi eller Fröken är (§§. 54, 59, 62, 64). Tarnen fuit Regni heres tenera puella, quae, nullo intercedente, an. 1644 in suam

venit tutelam _{Regnique hahenas eapessivit. Forsitan ob eam causam} hoc incurke vitium _{irrcpserit; quod, quum cOnciperetur Forma Regimi¬} nis, viveret et vigeret Rex Gustavus Adolphus, ideoque etiamtum

mascula _{proles sine dubio speraretur. Id quod e contrario genuinam} Formae _{Regiminis originem quodam modo probare posse videtur.}

4T) E. g. "fritager" pro "exempterer", "wältrade" pi'0

do domesticas turbas vires civitatis minim _{quantum adjuvisse.}

Neque quisquam ignorat, Suecanum nomen numquamaliotem¬

pore plus valuisse. Fuit tamen is rerum status, ut facile in-telligatur, effectuin Formae Regiminis valde fuisse dilficilem.

Quid? quod in quibusdam partibus vix um qua m effecta est 4t").

Difficillima _{procul dubio fuit illa quinquéviralis potestajs.} In-terdum _{igitur, antequam in patriam rédierat Axelius}

Oxen-stjerna, interruptum videmus tenorem illum, quo posteaomnia gerebantur. Nunc segnitiam Collegii cujusdam increpant 49),

nunc _{queruntur acta} rescindi _{50), nunc quéndam Réginae Tu¬}

torum nimiam sibi adsciscere _{potentiam oS). Magna reducis} in _{patriam Cancellarii auctoritas hane difficultatem simul cum} imiltis aliis vicit. Crescebant sine dubio _{patriae vires, ita ut} magni aestimanda esset utilitas Formae Regiminis, incommoda

minoris.

Interim quum quaedam essent in usu observata, quae vel

immutanda vel addenda _{putarentiir, de Förmå llegiminis de¬}

nn o _{inspiciendå agi coeptum est. Prima de eå}

rementio facta est anno _{1644, quum Regina Christina, jam sui juris, impe¬}

rium _{capessivit. In Comiliis quoque, eodem anno liabitis, res}

jactata est: quam sententiam lifteris consignatam Ordo

Eque-stris tum in medium _{protulit, eam etiamnum in Arebivo}

Sie-gni cognoscere licet 52). Nihil fere _{majoris momenti in eå}

48) Geijer, 1. c. p. 500.

49) Prot. Senat, d. 9 _{Maji an. 1653.}

50) "Hr Pär Baner _{klagade och der offner}

att

Råd-Cammaren haffuer mehra varit een träto _{Cammare, än} som een Råd-Cammare och att _hwadh een

gång ähr eenhelleligen resolverattili

Cro-nans _{tienst, thet ähr}

gemeenligen een dagh eller 5 dereffter äff een el¬ ler twå _{omkullslagitt." Prot. Senat, d. 8 Junii}

an. 163o.

51) In quo genere Carolus Caroli _{Gyldenhjelm a collegis} ali-quando graviter increpabatur. Prot. Senat, d. 20 et24 Nov. an. 1653.

52) _{"Riksdags-Acta}' _1644" Data est d. 18 Novembris e. a.

adfértur, nisi. in §:m Formte

XL1II.

53),

itemque in

§. LXV.,

ubi quitm

offcndebant

verba

"ättlägger

åå

sijde",

tion

de

toto

jure, quod dicitur,

successionis

adcuratiorem desiderabant

ex-plicationem. Sed ob

temporis

angustiam

(ea

enim

causa

in-terserebatur) rem integram in

Regina; inaugurationem

differre

placuit 54). Reapse autem

cuncti

Ordines immutationes longe

graviores postulasse videntur,

quibus

quantui.n

viriitm

regia;

potestati detraberetur, tanta

Ordinibtis fieret

roboris

accessio

55),

Xon est _{incredibile, hunc ferrorem eftecisse, ut tota res}

po-stea _{segniter agitaretur ve! prorsus}

_evitaretur.

_In

_Senatu

qui-dem an. 1647 _{aliquoties deliberatum est}

_{de Forma}

Regimi-nis _{56), ut quum Regina}

_{inauguraretur,}

_{ulterius confirmari}

_pos¬

set. Sed re ston ita mullo _post relictå, nihil _est profectum."

Neque, Cliristinå regnante,

amplius de eå

re

mentionein

faetam

invenimus. Rex autem Farolus _Gustavus, id quod mirum

vi-deri _{potest, in}

_jurejurando

_suo

_Formam

_Reginiinis,

_{ne uno}

quidem verbo adtingitj

eå fortasse

mente, ut qua;

in

re pu¬

blica _{optima duceret, ea insliluere}

_{sibi integrum}

_esset.

_Illum

enim multa _{magnaque consilia}

_{reipublicae bene ordinanda;}

esse molitum, satis constat °7), _quamquam matura _{mors, quo}

minus ea perficere _posset,

impedivit.

Neque

tamen

Forma,

de _{quå quaerimus, eo}

_magis

_abrogala

_{estj re certe et usu per}

53) His verbis: "Att sådane mötlien, fuller mage bollas till deli-heration ocb _{Rådkslagb om Rijkssens ährenden. Men att inthet af dem}

må _{slutas, som allas Rijkssens Ständers rettigheet i gemeen angår, och}

på allmennelige Rijkzdagar böre traderas och

afhandlas."

54) Stjernman, 1. c. p. 1064 et 1067. Interea Regina in jureju¬

rando suo _{Formam, qualis tum erat,} promittit _se observaturam. I. _c.

p. J064.

5fS) Vide "Meste delen af Ständernas oeb gode patrioters betän¬

kande om Regeringsformen" citat, aqud Geijer, 1. _{c. p.} 405.

56) Prot. Senat. d. 25 et 20 Januarii et 17 Martii.

5r) C.' Th. Jävla, Äreminne öfver Ronungarne Gustaf 11 Adolph

omnem Caroli X. aetatem permansit, vimque _{suam et} auctori-tatem _{obtinuit, donec an. 1660, adcurate examinata et}

paul-lum _{immutata, per speciem titulumque novae legis 58)}

promul-garetur.

58) Iüscribitur: 4660 års Regeringsform. Vide Stjernman, 1. c. p.

ACTA.

A _*).

"Sampteligke

Presterskapzens

Betenckiande ock

Meeningk

om Regimentzformen._*

Man förnimmer utkaff förtaalet at Regeringzformen är

tkärföre sammanfattat at _{Regimentet må}

_{widli Konungens}

lijff

ock dödk fast _{ståå, ock icke lätteligen}

_{sönderslijtas.}

Så effter _{Religionen ock een tkernäst}

_wäkl

_bestellt

Kyrc-kio _{regering kielper myckit}

_thärtill,

_{så synes}

_{nödigt i begyn¬}

nelsen, at förnyia ock upreepa,

tlie förra

Beslut,

serdeles i

Upsala Consilijs

ock Nykiöpings

försäkring

som

skedde Anno

1611, genom kvilcka Stenderna

kafva

förbundit

sigk

till

Gudz

ordk, Lutkeri Cateckismum, tken

oförandradke

Augzburgiske

Confessionen ock _{Kyrckio Ordningen.}

2) At ock Ministerio

tkärkoos

på nytt

försäkring

sked¬

de, till Religionens ock

tkes Eenigkeetz

erkollande,

uppå

be-meldte wår _{gamble Kyrckio Ordning, äff trenne}

framlidne

kögloflige Konungar,

uthi Upsala

Consilijs,

såsom

ock

utki

Nykiöpings

Försäkringk

anno 1611

är

gillat

ock

ratificerat,

at kon må kafua sin retta krafft, ock bredke widk

Gudz

ordk

pro forma

adminislrationis

Ecclesiasticae måtte

kållen

warda,

till tkes tken af Ministerio öffuersedde ock förbättrade

Kyr-Mo _{Ordningen må publicerat blifua}

_ock

_aff

_Trycket

_utkgåå,

effter S. Kon. M:tts _{tillseijelse, (tket wij nu}

_ock

_alle

eenkel-leligcn ock kögeligen åstunde ock

begärc,

att

medk första

skee _{måtte) kwilcken sedkan alle}

_Ståndz

_kögkre

_ock

_lägre

personer wore

undergiffne, utki

Gudztiensten,

tronnes

beken-nelse, Ceremonier ock kyrkiodisciplin: Altså

kunde

ock Pre

*

dieo-Embetet medk anseende ock fruckt _{göra sitt}

_kall,

poli-tien till een merckeligk styrkie.

5) Effter tket

ock autkoritas Consistorium

myckit

för¬

fallen ock _{förringat är, ock tket}

_uppekälle

_som

_fordom

till _{lagdtwar, borttagit, at tåthen uthi Regimentsformen}

måtte kraffteligen stadfästasO ocli bättras.

'

4) Ocb på thet Riscoperna ocli Capitelssmän ickew

ijdha-re måtte wara uthi _{någhon sospicion, at tlieieke}

troligen

rneh-na och _{redeligen sine Embeter iörest åa wele, Det}

tå itt Ge¬

nerale _{Ecclesiasticum Consistorium eller}

Gollegium, Gudzordh

och Kyrkio _{Ordningerne lijkmätigt, upprättes, som hölles een} gång om åhret i Stochholm, _{tijdt Consistoriales Dioecesani}

casus _{graviores referera, och parterne}

appellera kunde, tliär och alle StilFts _{Capittel kunde göra redhe för theres} Embe-tes administration.

II. Ifrån then 4 artic. in till then 52 _{exclusive, for¬}

males om fem och _{tjugu Rijkzens}

Ilådh, om the fem Colle-gier, medh theres bijsittiare och Underliaffuande5 Om _Rijkz

Marskalcken, _{T^gmestaren, Stallmästaren, Jägermästären5 Item}

fem

_{Öfwer-Landzhöfdingar}

och tiuguLaiidzhöfdingar, och the¬

res Underhalfuande. _Om

tiugusiu Landz ölfuerster. .

1) Elfter nu förbemeldte personer, i högre och nedriga¬

re _{ståndh, måste (så}

frampt rätt lillgåå _{skall) theres tienlige}

uppehelle hafua, Så begära _{Presterskapet} at theWählb. Her¬

rar wille _Underwijsa

them, om the kunne alle af Cronones Intrader och _{åhrlige renter}

tillhörligen underhollas, eller om

the skole aff _{Nyie Pålagor}

försorgde blifua, hwilcket wore

Rijkcna odrägeligit, uthi sådane _{beswärlige tid ber; Öm för}

thenskull icke _{rådeligit wore, at}

man in _{Collegijs &}

Bicaste-rijs personernes taal mioskadhe.

2) Synes och at Jlijket i fridztidh medh mindre folck

kan försäkrat _{warda, elfter thet är}

owanligit och _fahrligit at

hålla i _{fridlige tidher, så}

myckit folck, medh mindre the

skulle _{byggia fasta städher, befesta}

slätten, rödhia och

uth-hugga Landet och skogkar till _{Rijkzens profijt och bästa.} •

III. _Art 23: _{slåar, at}

_{Öfuerhöfding}

en och Landzhöfdin-gen skole i tidli förekomma och _{kungiöra om uproor,}

drächt eller och andra _{olyckor I andeligit eller werdzligit}

ståndh, effter theres special Instruction.

1) Så förmodher Presterskapet, at sådana Instruction

bliffuer _{dirigerat uppå tlie saker, som lenda till 'at styrckia}

allmenneligh fridh, godh politisk ordning ocliregimentz

wähl-ståndh, icke det som _{BIscopernes ocli Presterskapsens}

Embe-te i _{synnerheet ocli egenteligba widhkomjner.}

2) Såsom ocli begäre tienstligen, at tbärutlii måtte

jem-wäbl författat ocli innsatt _{bliffua, at wählbe:te Embetzmän skole}

cbristeligb kyrckio disciplin handhaffua, ocli reekia Ministerio banden, emoot them som _olydige ocli _{orättfärdige finnas$ Och}

I_{lief, till at förhindra straffa ocli affskaffa, thet mykla onda} som allastädes i Landet bedriffues.

I V. Articulus 44: _{förmäler, at Mijkzens EmbetzmänBi¬} sco_{per och någre af Städerne, såsom Uthskåttsmän, skole}

stundom for orsaker skuldh forskriffuas till mötlie.

Thärföre _{frågas i Underdånigheet, om icke alla stender,} tbet _{ringaste medh thet höchste, skole så liädan ååt somhär¬}

till blifua widli tberes uhrminnes _{gamble Bruuk, och komma}

till Möte och _{Herredagar, icke allenast när Cröninger på} fer-de _{äre, utan och när om Nyie Ordninger, pålagor,}

Krigzex-peditioner, forbundh, och andre Rijkzens höghe ärender

de-tibereres _{skall, att wår stat må i inga måtto vara ringare,}

under tbe _{höge wählb. Herrar Ilijkzens Epkoris ocb Förmyn¬}

dare, än ban under högloflige framlidhne Konungar warit

liafuer, till at behålla Rijkzens uhrminnes rätt.

Y. Art. 48. _{ståår, at the som Cronan inerckeligen}

tie-na, skole hafua theres _{ehrlighe deputat, och inthet mehr}

fordra.

1) Härmedh måste icke wara förbudet, thär _bewijslig nödh _{wore, att Fresterne sökia till Höga}

_Öfverheten

_eller

Rijketz Föreståndare, såsom till Församblingens Patroner och

Fosterfädher.

) /

2) At förthenskull Predicoståndet uthi formen måtte

wa-ra försäkrat _{på sine wählfångne ock uthi Gudz Ordh,}

Kyrc-kio-Ordningen, gamble statuter och framfarne konungers Do¬ nationer _{grundadhe Privilegia, sampt Underhold, wederlagh,} Prestekordh och _{Stompner, på thet at såsom werldzlige} Em-betzmän äre medh _{gode stipendijs förseedde, icke mindre} Gudz Ordz _{Tienare, som befordra Rijkzeus timmelige, ande¬}

lige och ewige wählferdh, måtte medh ähran och

nödtorlfte-ligen försorgde warda, såsom uthi alle Löflige Republiker, så hedhne som _{Christnc, then provisionen skeer.}

YL Finnes och uthi _{somblige artickler, at Adelsperso¬}

ner skole _{isynnerheet brukadhe bliffua, thet}

man gerna seer:

Dock _{begäres tjenstligen: i,) at och andra ehrlige,}

skic-kelige Personer af wår Suenske Nation, som genom studier

eller _{Mannelige bedriffter sigh berömmeligeii bewijsa,}

icke

måtte warda _{utskuttne, uthan tillijka brukade i}

förnemblige

kall_{5 Förty elfter wåre Fädher och Förfädher hafueifrån}

He-denköss _{dragit all Rijkzens tunga,}

synes billigt att the måtte

såsom itt _{frijdt folck och upkomma och niuta thet till}

godhe,

liwilcket alle _{Loflige Nationer gemeenligen i acht taga.}

Be-synnerligen at wäkiförtiente män, som lenge hafua _trooiigen

arbetat i Gudz _{försambling och respectiue tient}

Fadhernes-landet, måtte theres _{Lärdom, skickeligheet, Grad ochförtienst}

uthi _{ehrlige samquembder och}

Möthe, niuta till _{gode, och}

icke blifva af hwar och een ncdervräkne. .

2) At Biscoperna och Presterna, som ehrligen _{för sigh}

wandra, må eliter gammalt bruuk, blifua i theres _wyrdning,

och Embetes _{Myndigheet, så}

wijdt Gudz Ord thet medgilfuer.

VII. _{Thet synes gått}

at

_{Regerings-Ordningen}

försöck-tes _{på itt åhr eller tu,}

huru alt wille _{falla, och then loflige}

Regeringen fordhe _{Regimentet, såsom härtill skeedt}

är, be¬

ståndh i _Rijket

_{offuanberörde}

_{kyrckieräitigheet}

_{och alle Gudz}

och framledhne Konungers wählfångne Privilegier måtteförst

confirmeradhe foliffua, at the under the Edle

Wählb.

Herrar,

Illustribus _{Ephorss icke må wara}

_Undergifuit

_någon

_otidigh

förändring, och bliffua

trengde ifrån sine

gamble

Frijheeter

ocjb Rettigheeter, eller godhe

gamble

sedhwaner,

så

och

at

theres N. och H. _{*) medh Episeopis}

_{och Consistorijs,}

_gunstig

åhogha draghe, at

Academier,

Collegier,

Gymnasier,

Schoier,

Kyrekier,

domkyrckiohuuss

och Byggninger,

■

Hospitäler

sampt

Allmogens Laga Byggninger

i

Prestegårderne,

måge

hållas

widh macht och icke förfalla.

VIII. Ad Art. nit. På fall, det doch Gudh nådeligen

afwende, Konungens familiä skulle så

uthgåå,

at

framfaren

Konung eller Dråttning,

Myndig eller Omyndig, ingen

ä[leg¬

ge r till Regimentet

skickeligh elfter

sigh

lefnade,

at

tå

the

fem _{Höge Embetzmän måtte innan kort}

_förelagdan

_tidh

Sten-derne _{sammankalla, nyian Konung till at}

_wällia,

_på

_{thet icke}

genom alt för långt drögzmålil

Monarchien

förwandlades

i

een

annan _{stat, och elliest tages} i acht,

hwadli

_om

wälliånde Ko¬

nungs qualitet stadgat är i

ArlFöreningen

uthi

Norkiöping An¬

no 1604.

IX. At och uthi _{Regimentzformen}

_{worde limites}

_giorde,

at Gronones fasta _{godz och}

_{skattegårdar,}

_emoot

_{Lagh, icke}

försåldes Under Freiset och andra Frijheeter,

ulliaii the

som

wähl meritera måtte medh thes bättre _stipendijs

_försedde

war-da af Cronones ränta. Elliest seer man icke huru Konungen

sijn stat hålla

skall, ullian

Stendernes

ovanliga

beskattningar

och _pålagor.

Thetta är _{Presterskapsens wählmeente}

betenckiande

₀₁₁₁

Regimentzformen, medh

Underdånig

begäran

at

thet

måtte

i

bäste måtton _uptagit

_{warda oeli theres N.}

_{och IL wille}

al-tidli bliffua wåre _{günstige Herrar oeli befordrare '*).}

H. M:tz och T. N. oeli II.

Underdånighe tienare

Riscoparna och Prästerskapet till thena loflliglia Riksdagh församlade.

B. _#»).

&■

Ministerij Högelige åslund han at thenne artikel i

begynnelsen på Regimentsformen må införd wardha.

I. Medhan _{Eenigheet uthi then retta Religionen och} Gudztiensten är then _{krafftigaste grundwaleii till itt Lolligit} wählbestelt och _{samdrächtigt regimente, Så skall thet och} al-delos medh _{religionen, Kyrckie Ceremonier och Regeringen}

jemwähl häreffter som härtill hållas, såsom wij oss

tillfören-ne uthi twenne Ubsala _{Concilijs, föregångne åtskillelige}

Rijk-zens beslwtt och _{försäkringar förplichtat, lofuat och}

tillsagdt hafuom, nembligen at blilfwa widh Gudz recnaoch klara _Ord, såsom thet uthi _{Propheternes och Apostlarnes skriffter för¬} fattad!, och uthi Christelige allmännelige Symbolis, Lutheri

Cathechismo, then oförändrade _{Augsburgiske Confession, och}

wår _{Christeliga Kyrckicordning förklarat är.}

II. At uthi _{Rijkzenss Förmyndares Eedh art. 3. worde}

infördt, eliter Gudz ordh, Swerigis Lag &c.

*) Quac sequuntur verba aliam produnt manum, quam cetera scri-ptura.

III. Man hädhe _{hoppas, at uthi}

_{Beslutit skulle}

_wara

giordt een

assecuration

på

Religionen,

såsom

tillforenne uthi

Regimentz-förandringer

och

stadgar

skee pläger,

eller

ååt

minsto therom refererade _{sigh på förre}

_beslut.

IV. Att Orden widh enden på then II. puncten i

beslu¬

tet således infördes: Och i medier tidh bliffuer altwidh thet,

som öffuer thenna puncten, _om Religionen,

Kyrckieordningen

och _{Kyrckieregeringen}

_stadgat

_är

_och

_{försäkrat i Nykiöping}

■" X _

'

N