Umeå universitet Ämneslärarprogrammet Självständigt arbete Samhällskunskap 3 VT 2018
Att göra skillnad
En kvalitativ textanalys av de andras framställning i två läroböcker för samhällskunskap
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 2
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Det mångkulturella Sverige ... 2
2.2 Läromedel ... 2 2.3 Tidigare forskning ... 3 2.4 Postkolonialism ... 5 2.5 Läromedelsteori ... 7 2.6 Teoriernas användning ... 9 3. Metod ... 9 3.1 Metoddiskussion ... 11
4. Urval och avgränsning ... 11
5. Analys ... 13
5.1 Tema 1 demokrati och diktatur ... 14
5.1.1 Demokrati och diktatur i Vårt samhälle 1,2 och 3 ... 14
5.1.2 Demokrati och diktatur i Arena 123 ... 15
5.2 Konflikter i världen & internationell politik ... 16
5.2.1 Konflikter i världen & internationell politik i Vårt samhälle ... 16
5.2.2 Konflikter i världen & internationell politik i Arena ... 20
5.3 Migration och integration & Leva och bo i Sverige ... 21
5.3.1 Migration och integration & Leva och bo i Sverige i Vårt samhälle ... 21
5.3.2. Migration och integration & Leva och bo i Sverige i Arena ... 23
5.4 Jordens befolkning & Fattigdom ... 25
5.4.1 Jordens befolkning & Fattigdom i Vårt samhälle ... 25
5.4.2 Jordens befolkning & Fattigdom i Arena ... 26
5.5 Kriminalitet & Brottslighet ... 29
5.5.1 Kriminalitet & Brottslighet i Vårt samhälle ... 29
5.5.2 Kriminalitet & Brottslighet i Arena ... 30
5.6 ... 31
Sammanfattning analys ... 31
6 Diskussion ... 31
7 Sammanfattning ... 34
1. Inledning
I en globaliserad värld så möts olika kulturer och människor till vardags på flera olika sätt. Det kan vara ett direkt möte när vi kommunicerar och arbetar med människor från andra sidan jorden. Det kan också vara ett indirekt möte som när vi ser på filmer, läser böcker, äter mat, lyssnar på musik eller utövar idrott som härstammar från eller skildrar andra länder. Alla dessa möten kan sägas bidra till att skapa en bild av den specifika kulturen och landet, en bild som kan vara rättvis men också orättvis. Även i skolans värld så möter vi människor och kulturer från andra bakgrunder både direkt och indirekt. Ett sådant indirekt möte är
undervisning via läroböcker. Läroböcker innehåller ofta flertalet beskrivningar av världens olika människor, kulturer och samhällen. Läroböckerna är alltså en del av de möten av vilka vi bildar en uppfattning om världen. Det är således viktigt att den bild som läroböckerna förmedlar är en bild som också stämmer överens med verkligheten och inte är en alltför förenklad eller till och med felaktig bild. Samhällskunskapsämnet är väldigt brett ämne som strävar efter att både förklara det svenska samhälle och det globala samhället. Ett väldigt viktigt uppdrag vilket också medför stora krav.
Vi lever inte bara i en globaliserad värld, även det svenska samhället genomgått en förändring från ett kulturellt relativt homogent samhälle till det mångkulturella samhälle som vi har idag.1 I ett mångkulturellt samhälle så tillfaller det ytterligare krav på läroböcker, nämligen att de är anpassade så att de elever som läser böckerna kan känna igen sig i det samhälle som beskrivs. Forskning har visat att läroböcker är en del av elevers socialisationsprocess och därmed en del av hur identiteter och maktpositioner skapas och återskapas.2 Det är med andra ord viktigt att läroböckerna i samhällskunskap inte bara är skrivna för att kunna läsas av elever med en speciell socioekonomisk eller kulturell bakgrund vilket för oss in på syftet med denna uppsats.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida svenska läromedel i samhällskunskap är anpassade efter ett mångkulturellt samhälle och en globaliserad värld i meningen att de inte är
1 Se bakgrundskapitlet
2 Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur,
exkluderande, exotifierande eller på annat sätt problematiska utifrån faktorer såsom kultur och etnicitet. För att uppfylla detta syfte så kommer jag använda mig av följande frågeställningar:
- Hur och i vilka sammanhang framställs icke-europeiska/icke-västerländska kulturer och samhällen?
- Hur och i vilka sammanhang framställs människor med icke-europeisk/icke-västerländsk bakgrund?
- Hur kan skillnader avseende punkterna ovan förklaras utifrån teorier om läromedels utformning?
2. Bakgrund
2.1 Det mångkulturella Sverige
Den svenska invandringen har sedan andra världskriget skett i vågor. Under och efter andra världskriget var det främst krigsflyktingar som flydde till Sverige, detta följdes av en omfattande arbetskraftsinvandring på 50- och 60-talet från Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien, Turkiet med flera. På 70-talet så reglerades arbetskraftsinvandringen vilket innebar att invandringen till stor del kom att bestå av nordisk invandring samt flyktingar, ett känt exempel är chilenska flyktingar. 80-talets invandring präglades till stor del av
asylsökande kommande från Iran, Irak, Libanon, Turkiet och Eritrea. Under slutet av 80-talet så ökade även antalet asylsökande från Somalia, Kosovo och de forna öststaterna i Europa. På 90-talet så avslutades flera långa krig vilket innebar en minskning i antalet asylsökande. Balkankriget och den etniska rensning som förekom i det forna Jugoslavien innebar att en stor mängd flyktingar kom till Sverige. 2000-talet präglades av att EU-samarbetet och den fria rörligheten slog igenom. Under flyktingkrisen 2015 så kom det stora mängder flyktingar från framförallt Syrien. Efter detta har Sverige infört en mer restriktiv migrationspolitik.3 Sverige har med andra ord haft en omfattande invandring av människor från olika bakgrund under perioden sedan andra världskriget. Denna invandring är en del av det mångkulturella Sverige.
2.2 Läromedel
Enligt en undersökning gjord av Skolverket från 2006 så anser en majoritet av lärarna i engelska och samhällskunskap i grundskolan att läroböcker stämmer bra överens med
läroplan och kursplan och att deras undervisning ofta är styrd av läroboken. Lärarna använder
alltså läroböckerna som hjälpmedel för att konkretisera styrdokumenten, vilket innebär att läroboksproducenterna får en viktig roll i skolan.4
En enkät gjord 2003 av Föreningen Svenska Läromedel visar att det bara är knappt två procent av lärarna på grundskolan som aldrig använder sig av läroböcker, 16 % anger att de sällan använder sig av dem, 60 % använder sig av tryckta läromedel regelbundet, medan nästan 20 % av lärarna använder sig av dem så gott som varje lektion.5
Fram till 1991 så styrdes de svenska läromedlen av bland annat Statens Institut för
Läromedel, men efter att detta avvecklades så har det inte funnits någon statlig kontroll och styrning av svenska läromedel. Läromedel kan anses vara en förlängning av läroplanen. Eftersom läromedel ofta har varit den styrfaktor vilken staten använt för att garantera en likvärdig och enhetlig skola så uppstår då frågan hur detta garanteras idag?6 Mycket av det ansvaret har överförts till lärarnas profession vilket ställer högre krav på att lärare tolkar och använder sig av läroplanen och läromedel på ett likvärdigt sätt. Men enligt en undersökning gjord 2014 av tidningen Skolvärlden omfattande 1500 lärare, hinner åtta av tio lärare i grundskolan inte granska de läromedel som de använder sig av.7 Som tidigare nämnts så använder sig en majoritet av lärarna i grundskolan regelbundet av läromedel och deras undervisning styrs ofta av läromedlen. Då läromedlen otvivelaktigt innehar en stark roll i skolans värld så får det anses att vidare granskning av dessa läromedel minst sagt är nödvändig. Då staten inte granskar läromedlen i nån större utsträckning och lärarna inte hinner så sker en stor del av läromedelsgranskning i den akademiska världen.
2.3 Tidigare forskning
Det har gjorts en hel del läromedelsanalyser utifrån liknande problemformulering som den jag har. De flesta sådana analyser har dock gjorts på ämnen som historia, religion och svenska och det är få som undersökt läroböcker i samhällskunskap och särskilt inte läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Det tycks också vara så att just läromedelsanalyser är ett forskningsområde som ökat i popularitet och jag har stött på flertalet uppsatser och examensarbeten som också behandlat liknande forskningsfrågor som min egen.
4 Skolverket, Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning av
läromedel i bild, engelska och samhällskunskap, Stockholm: Skolverket 2006. S11.
5 Ibid. S.20. 6 Ibid. S.13.
7 Stridsman, Sofia, Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel, Skolvärlden, 2014-11-19.
Kjell Härenstams avhandling Skolboks-Islam från 1993 får anses som ett standardverk. Härenstam analyserar där bilden av Islam i läroböcker för religionskunskap och hans resultat visar på att den bild av Islam som framställs i läroböckerna inte alltid är en rättvis bild. Islam och muslimer tenderar att kopplas samman med extremism, fanatism och konflikter. Han lyfter vidare att det är när läroböckerna saknar ett problematiserande avsnitt som bilden av Islam blir felaktig och han anser att det är viktigt att skilja mellan Islam som religion och de samhällen där Islam utövas.8
Även Vanja Lozics avhandling I historiekanons skugga – Historieämne och
identifikationsformering i 2000-talet mångkulturella samhälle får anses som viktigt verk i forskningsfältet. Han beskriver själv avhandlingen så här: ”Avhandling kan betraktas som en kritisk granskning av historieämnets innehåll och syfte, av dess påverkan på etniska
identifikationer samt av mångkulturalismens betydelse för historieämnets innehåll.”9
I SOU – Utbildningen dilemma – demokratiska ideal och andrafierande praxis så skriver Masoud Kamali skriver i sitt kapitel att den moderna utbildningen ofta har spelat en viktig roll i skapandet av en vikänsla och känslan av tillhörighet till en nation. Han lyfter fram att det inom samhällsvetenskapen diskuterats flitigt hur människors uppfattningar om världen och verkligheten lägger en grund för deras handlingar. Vidare så har denna kunskap och
uppfattning om verkligheten en egen historia och är del av produktionen och reproduktionen av stereotypiska framställningar. Med andra ord så är allt vi vet om världen baserat på
antaganden om vissa ”sanningar”. Dessa ”sanningar” hjälper till att dela in världen i ”vi” och ”de andra” utifrån stereotypiska antaganden där olika grupper tilldelas olika egenskaper. Kamali skriver att utbildningssystemet är en del av denna process som skapar och återskapar stereotyper. Denna process förstärks enligt Kamali av läroböckers framställning av ”vi” och ”de andra”. Kamali har i denna utredning undersökt läromedel i historia och religionskunskap för gymnasiet. Hans resultat visar på att dessa skolböcker ”framställer ”de andra” som
8 Härenstam, Kjell, Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap, Acta Universitatis
Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993.
9 Lozic, Vanja, I historiekanons skugga: historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella
underlägsna ”oss” och på ett systematiskt sätt reproducerar den destruktiva tudelningen av människor i ett ”vi” och ett ”dem”.10
Jörgen Mattlar har skrivit en avhandling i didaktik där han analyserar läroböcker i svenska som andraspråk. Han visar i sin undersökning av läromedel hur läroböcker beskriver ett monokulturellt samhälle där det som anses som etniskt svenskt homogent ges en fördelaktig ställning och därmed så utesluts andra etniciteter.11
Angerd Eilards avhandling Modern, svensk och jämställd – Om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962 – 2007 lyfter hur framställningen av etnicitet och genus förändras i läseböcker för grundskolan. Hon beskriver bland annat hur den öppna rasismen försvunnit från läseböckerna men att den istället ersatts med en vardagsrasism i böckerna och att olika etniciteter framställs utifrån en kolonial diskurs. Att det ”icke-svenska” ställs mot normen och därmed tilldelas ett begränsat handlingsutrymme.12
2.4 Postkolonialism
Postkolonialism är både ett historiskt tillstånd och ett perspektiv kring hur makt verkar i samhället.13 Postkolonialism syftar alltså, som namnet antyder, till en period efter
kolonialism. Kolonialism definieras av Ania Loomba som ”erövringen av kontrollen över andra människors land och tillgångar.”14 Loomba poängterar att med denna definition så är kolonialism ett fenomen som är ständigt återkommande genom historien. Skillnaden mellan den europeiska kolonialismen och tidigare koloniseringar genom historien anser Loomba vara närheten till kapitalismen. Den europeiska kolonialismen omstrukturerade sina koloniers ekonomier så att kolonier och kolonisatörer existerade i ett komplext beroendeförhållande. Kapitalismens framväxt i Europa hade varit omöjlig utan kolonialismen.15 Edward W. Saids bok ”Orientalismen” är ett av postkolonialismens viktigaste verk. Said argumenterar för att bilden av Orienten bidrar till definitionen av västvärlden genom att Orienten framställs som
10 Sverige. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Utbildningens dilemma:
demokratiska ideal och andrafierande praxis : rapport, Fritze, Stockholm, 2006
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2006/04/sou-200640/.S.47-50. & S.93.
11Mattlar, Jörgen, Skolbokspropaganda? en ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995– 2005), Acta Universitatis Upsaliensis (AUU), Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2008, Uppsala, 2008
12Eilard, Angerd, Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962– 2007, Lärarutbildningen, Malmö högskola, Diss. Lund: Lunds universitet, 2008, Malmö, 2008
13 Etnicitet. S.61.
14 Loomba, Ania, Kolonialism/Postkolonialism: en introduktion till ett forskningsfält, Tankekraft, Stockholm,
2006. S.24.
västvärldens motsats där Väst framställs som utvecklat, rationellt och överlägset. Vidare beskrivs hur Orienten ofta beskrivits som antingen något som västvärlden bör frukta eller sträva efter att kontrollera.16 Wikström beskriver hur den koloniala strukturen började brytas upp på 1960-talet men att vi fortfarande idag lever i det koloniala arvet. Hon lyfter fram hur det koloniala tänkandet har legitimerat och förstärkt förtryck, rasism, diskriminering och schablonisering av människor som beskrivs som de Andra.17 Wikström skriver att det inte finns någon tydlig gräns för det postkoloniala fältet utan att det snarare handlar om att man delar vissa perspektiv. Den postkoloniala teorin kan användas för att undersöka hur
föreställningar om de andra skapas, upprätthålls och reproduceras och för att ta reda på vad grunderna för detta tankesätt är.18
Slutligen så är den poststrukturalistiska användningen av binära motsatspar en viktig del av det postkoloniala fältet. Binära motsatspar kan vara till exempel man-kvinna eller kristen-muslim. Dessa binära motsatspar är vidare kopplade till makt och överordning. Inte på det viset att män de facto är överordnade kvinnor eller kristna muslimer utan att ”sociala och kulturella föreställningar historiskt tenderar att framställa och betrakta dem som så”.19 Postkolonialism vill bryta dessa föreställningar om makt och överordning genom att visa på att exempelvis kvinna och man inte är fasta fenomen utan begrepp som skapas och
omkonstrueras hela tiden.20 Med andra ord så skapar vi genom språket hierarkiska ordningar och dessa kan spåras genom att analysera användandet av binära motsatspar. Nedan så kommer jag nu att förklara olika begrepp som är kopplade till den postkoloniala teorin.
Etnicitet
Etnicitet är ett svårdefinierat begrepp, mycket på grund av att det används på olika sätt i olika perspektiv. Hanna Wikström redogör i sin bok Etnicitet för tre stycken perspektiv. Dessa tre är essentialism, socialkonstruktionism och postkolonialism. Kortfattat går det att beskriva dessa tre så här: Essentialism utgår från att etnicitet är någonting fast och som man föds in i. Etnicitet är på ett sätt en egenskap man har och som är nära sammankopplat till var man är född.21 Det socialkonstruktionistiska perspektivet betonar istället att etnisk tillhörighet skapas
16 Said, Edward W., Orientalism, Nyutg., Ordfront, Stockholm, 2016. S.64&445. 17 Wikström, Hanna, Etnicitet, 1. uppl., Liber, Malmö, 2009. S61.
18 Ibid. S.62 19 Ibid. S.72–73. 20 Ibid. S.73 21 Ibid. S.12.
genom sociala processer. Detta perspektiv menar på att det är i jämförelse mellan olika etniska grupper som det blir intressant och relevant att prata om etnicitet. ”Etnicitet blir en produkt av både egna och andras uppfattning om någons tillhörighet och ursprung.”22 Det tredje perspektivet är det postkoloniala vilket menar på att tillhörighet och ursprung är socialt och språkligt konstruerat. Det är genom våra handlingar och sättet vi talar om detta som vi också skapar till exempel en svenskhet. I det postkoloniala perspektivet så ligger fokus på skillnadskapande och hur detta skapas och återskapas. Dessutom tillkommer en diskussion om makt i relation till vem som har rätten att kategorisera och definiera andra och vilka
konsekvenser detta kan få.23 Så här skriver Wikström: ” Det är också dessa globala rörelser, inte minst genom migration från Öst till Väst, som gjort att frågor om etnicitet, kultur, och tillhörighet blivit alltmer politiskt laddade. I mötet mellan olika grupper av människor, sådana som ofta ses som ett Vi (ofta majoriteter av något slag) och sådana som ofta ses som De (ofta minoriteter av något slag), kommer frågor om tillhörighet och inte tillhörighet (inkludering och exkludering), likhet/olikhet och jämlikhet/ojämlikhet i omlopp.”24
Etnocentrism
Etnocentrism innebär att den egna kulturen sätts i centrum och att resten av världen betraktas utifrån ens egna kultur och sätts i relation till den kulturen. Exempel på detta är att en kultur kan anses vara utvecklad och en annan outvecklad. Ett annat exempel är att personer med icke-västerländskt utseende eller bakgrund tilldelas etnicitet medan personer med
västerländsk utseende och bakgrund anses som ”normala” och utan etnicitet.25 Att se på världen utifrån ett europeiskt perspektiv kallas därför för eurocentrism.26
2.5 Läromedelsteori
I antologin att spegla världen – Läromedelsstudier i teori och praktik av Niklas Ammert så lyfter Ammert fram att enligt tidigare forskning så är läroboken en central aktör i skolan och innehar en viktig roll i undervisningen.27 Vidare så skriver Ammert att alla klasser, elever och lärare är olika och således blir även alla lärotillfällen påverkade av den sociala miljön. Oavsett vilken social miljö som det finns i en klass så är läroboken viktig i lärandet. Läroboken
22 Ibid. S.12. 23 Ibid. S.13 24 Ibid. S.17 25 Ibid. S.26. 26 Ibid. S.69.
27 Om läroböcker och studiet av dem. Ammert Niklas, i (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik, Ammert, Niklas, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 s.26
kanske används olika mycket och till olika moment i skolan men den är ändå central. Om en lärare väljer att inte använda sig av läroboken så är också det ett ställningstagande och påverkar då även undervisningen.28
Läroboken spelar en viktig roll i skolan i och med att den kan anses vara en brygga mellan styrdokumentens krav och lärare och elevers behov. Förutom att läroboken spelar en viktig roll i undervisningen så kan läroboken anses vara en spegling av den kontext som den uppkommit och verkat inom.29 Ammert benämner detta som en didaktisk
kommunikationskedja och beskriva vidare att en sådan kedja kan analyseras utifrån tre olika perspektiv.30
Det första perspektivet är ett processuellt perspektiv. Processen kan analysera i olika steg. Det första steget innebär att läroboken studeras utifrån den samhälleliga kontext från vilken den sprungit ur. Alltså vägen från läroboksförfattare till färdig produkt. Det andra steget är processen från färdig produkt till mottagande hos eleven. Slutligen så kan läroboken studeras som en konsumerad produkt i det samhälle som eleverna skapar, bidrar till och lever i. Det processuella perspektivet fungerar som en övergripande ram av de övriga två perspektiven.31
Det andra perspektivet är det strukturella perspektivet. I ett sånt perspektiv så tolkas läroboken utifrån den struktur som läroboken tillkommit i. Strukturer som påverkar läroboksskapandet kan vara till exempel: styrdokument, politiskt klimat, marknadskrav, paradigm etc. Dessutom skriver läroboksförfattare utifrån vissa traditioner och har givetvis också med sig sina egna erfarenheter och uppfattningar i sitt författarskap. Ett strukturellt perspektiv innebär alltså att man försöker frysa tiden vid det aktuella ögonblicket som läroboken skrevs och utifrån då rådande strukturer analysera läroboken.32
Slutligen det funktionella perspektivet innebär att man tolkar vad läroboken förmedlar. Det kan handla både om att tolka vilka kunskaper och färdigheter som läroboken förmedlar men
28Ibid. S.26 29Ibid. S.28. 30 Ibid S.28. 31 Ibid. S.29. 32 Ibid. S.29–31.
även hur läroboken är en del av elevers socialisationsprocess. Läroboken kan alltså vara en del av hur maktpositioner och identiteter skapas, befästs och struktureras.33
Läromedelsforskning kan grovt delas in i tre kategorier, produktorienterad,
användarorienterad och processorienterad. Produktorienterad kartlägger och analyserar de värderingar som läromedel explicit eller implicit ger uttryck för. Användarorienterad forskning intresserar sig för perspektiv på hur läromedel används av lärare och elever.
Processinriktade undersökningar inriktar sig mot på läromedlets marknadsföring, distribution och utvecklingsprocessen från idé till produkt.34
2.6 Teoriernas användning
Läromedelsteorin visar på att det går att analysera läromedel både på ett strukturellt och på ett funktionellt plan. Den ger oss däremot inte så mycket hjälp när det gäller vilka strukturer som är lämpliga att förhålla sig till eller ur vilket perspektiv värderingar i texter bör analyseras. Därför så kommer här uppsatsen att använda sig av den postkoloniala teorin som referensram och analysverktyg när läsningen av materialet görs. Den postkoloniala teorin ger oss det analysverktyg vi behöver för att förstå varför grupper av människor framställs på det sätt de görs. Utgångspunkten är alltså att konstruerandet och kategoriseringen av de andra görs utifrån kontexten att vi lever i en postkolonial värld med allt vad det innebär.
Läromedelsteorin ger oss vidare en koppling till skolans värld där det måste förstås att läroböcker kanske är skrivna utifrån andra aspekter än det som det postkoloniala kan fånga. Som tidigare nämnts så använder sig den användarorienterade läromedelsforskningen av perspektiv om hur läroboken används av lärare och elever. Även om denna uppsats inte strävar efter att undersöka just detta så kan det vara användbart i analysen att reflektera över hur boken var tänkt att användas när den skrev. Exempelvis om den är mer lämplig för eleverna att läsa själva eller behövs det en lärare att vägleda eleverna genom texten.
3. Metod
I den här uppsatsen så kommer jag att utgå från en induktiv ansats. En induktiv ansats innebär att en forskare drar slutsatser utifrån en mängd enskilda fall. Utifrån sina observationer så försöker forskaren utforma generella påståenden som kan vara kopplade till exempelvis ett teoretiskt ramverk. Fejes & Thornberg skriver att induktiva sanningar kan vara riskfyllda
33 Ibid. S.33.
eftersom det är möjligt att framtida observationer kan uppvisa andra resultat.44 Bryman beskriver ett induktivt angreppsätt som att forskaren låter sina observationer forma teorin. Resultatet skapar med andra ord teorin. Bryman tillägger dock att forskaren bör vara försiktig i användandet av teoribegreppet och att den mesta forskning inte är teoribildande utan snarare bara empiriska generaliseringar.45 I fallet med den här uppsatsen så kommer jag göra en första genomläsning av mitt material för att bilda en generell bild av hur böckerna är uppbyggda, både strukturellt och språkligt. Därefter kommer jag att koppla detta tidiga resultat till ett teoretiskt ramverk. Vid nästa genomläsning som är mer grundlig så kommer det ske en växelverkan mellan teori och empiri. Det teoretiska ramverket kommer jag att använda som ett par glasögon vid analysen av materialet. Även om teorin på så vis påverkar mitt synsätt så kommer jag gå in i studien med ett öppet synsätt och vid behov formulera om eller skapa ny teori. Bryman beskriver detta arbetssätt som iterativt, alltså upprepande.46
I den här uppsatsen så kommer två olika teorier användas, en läromedelteori och postkolonial teori. Båda dessa beskrivs mer ingående i teorikapitlet. Kortfattat kan jag säga att
läromedelsteorin kommer att ge en koppling till skolans värld, hur läromedel används, påverkar och påverkas. Eftersom skolan inte existerar i ett vakuum utan också är en del av den samhälleliga strukturen så kommer resultaten också kopplas vidare till ett större strukturellt perspektiv. För att ge en tydligare bild av vilka strukturer som påverkar läroböckerna kommer jag använda mig av den postkoloniala teorin.
Jag kommer vidare att använda mig av en kvalitativ analys av mitt material, det vill säga läroböckerna. I en kvalitativ analys så arbetar forskaren aktivt med sina data och kodar, bearbetar, organiserar, tolkar och söker efter mönster i dessa.47 Mer specifikt så är det en kvalitativ textanalys som jag kommer att använda. Pär Widén delar in den kvalitativa textanalysen i tre dimensioner av vilka jag kommer att använda mig av den andra och den tredje dimensionen. Den andra dimensionen fokuserar på textens innehåll och form. Det kan exempelvis handla om att analysera ordval och innehåll och vilken innebörd dessa kan tillskrivas. Det kan även handla om vad som utelämnas i texten.48 Eftersom det är i huvudsak
44 Kvalitativ forskning och kvalitativa analys. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert i (red.), Handbok i kvalitativ
analys, Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), 2., utök. uppl., Liber, Stockholm, 2015. S.24
45Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 201.S.28. 46 Ibid. S.28
47 Kvalitativ forskning och kvalitativa analys. Fejes & Thornberg. 2015. S.35.
48 Kvalitativ textanalys, Pär Widén i, Handbok i kvalitativ analys, 2, Fejes Andreas & Thornberg, Robert (red.),
texternas språkval och innebörd som jag vill analysera så anser jag att denna analysmetod passar min uppsats väl. Den tredje dimensionen syftar till att utifrån texten dra slutsatser om samhället och dess kultur, normer, institutioner och maktstrukturer.49 Den tredje dimensionen kommer således användas för att koppla texternas innehåll till en mer övergripande
samhällsnivå.
3.1 Metoddiskussion
Denna metod anser jag vara den bästa för att uppnå mitt syfte. Det skulle kunna argumenteras för att en diskursanalys också skulle vara en bra metod för den här uppsatsen vilket är möjligt. Jag anser dock att den induktiva ansatsen tillsammans med den kvalitativa textanalysen ger mig möjlighet att precisera hur mitt empiriska material förhåller sig till det teoretiska ramverket. Med andra ord så hjälper denna metod mig att göra kopplingen från empiri till teori mer konkret och stringent.
En av de viktigaste frågorna som man bör ställa sig själv när man genomför en kvalitativ studie som handlar om tolkning är i vilken utsträckning den tolkning som jag gör är påverkad av mina tidigare erfarenheter, förutfattade meningar, antaganden etc.? Jag anser att det som forskare är omöjligt att helt distansera sig från sin egen person men att det är otroligt viktigt att vara medveten om sin egen person och huruvida ens egen tolkning av materialet är färgat. Denna självreflektion är en del av uppsatsarbetet som inte blir så tydlig i själva texten men som för mig är en stor del av processen. Samtidigt som jag strävar efter att kunna genomföra en analys som är så objektiv som möjligt så ska det poängteras av uppsatsens mål och syfte inte är att presentera en absolut sanning. Det är en tolkning av texter och en tolkning är alltid beroende av den kontext som den görs i. Det är alltså möjligt att en annan forskare som tolkar samma texter men i en annan kontext kommer fram till ett annat resultat. Ett sätt att stärka tillförlitligheten i uppsatsen är att använda sig av citat och tydliga referenser så att läsaren själv enkelt kan granska den text som analyseras och ta ställning till om tolkningen är rimlig eller inte.
4. Urval och avgränsning
Urvalet har skett utifrån att läroböckerna ska vara utgivna efter 2011 och inriktade mot samhällskunskap för gymnasiet. och därmed följa GY11. Jag har också valt böcker som är
riktade mot både samhällskunskap 1,2 och 3. Detta för att dessa böcker bör vara mer djupgående samtidigt som de ska vara tänkta att kunna läsas och studeras av alla elever på gymnasiet och därmed också relativt övergripliga. Jag har valt ut en bok från två förlag som stämmer in på detta kriterium. De förlag jag har valt är två av Sveriges största. Liber, som har givit ut Vårt samhälle – samhällskunskap 1,2 och 3, är Sveriges största läromedelsförlag och grundades 1897.50 Gleerups, som har givit ut Arena 123, grundades 1823 och införlivades i Liber 1973 är också ett välkänt förlag inom läroboksvärlden.51 Eftersom många förlag inte vill dela med sig av hur många böcker de säljer av varje utgåva så går det inte att säga hur mycket de används runt om i skolorna. På grund av uppsatsens omfång och upplägg så går det heller inte att säga att undersöka fler än två böcker eftersom analysen är väldigt grundlig och noggrann. Nackdelen med detta är att generaliserbarheten är relativt låg. Fördelen är att analysen istället blir väldigt noggrann och därmed ökar validiteten och reliabiliteten. Båda böckerna är också utgivna samma år vilket kan ses som en styrka. Samhällskunskap är ett ämne som förändras väldigt snabbt och strukturer och kontexter förändras med ämnet. Att de är utgivna samma år innebär därmed att de har haft liknande förutsättningar att återge
händelser och liknande.
Arena 123
Arena är en läromedelserie och det finns böcker som är inriktade till olika
samhällskunskapskurser, men den valda läroboken är Arena 123, som inriktar sig till
samhällskurserna 1,2 och 3. Boken har givits ut i två upplagor och jag har studerat den andra upplagan. Arena strävar efter ett tydligt och strukturerat innehåll med spännande
fördjupningar och omsorgsfullt bildval.52 Arena är skriven av Lars-Olof Karlsson och är 458 sidor lång exklusive register och bildförteckning. Den är uppdelad i 18 kapitel.53
Vårt samhälle – Samhällskunskap 1,2 och 3.
Vårt samhälle är utgiven av förlaget Liber år 2014. Det är den första upplagan och skriven av Leif Berg och Gunilla Rundblom. Författarna har även skrivit flera andra läroböcker. Boken
50 https://www.liber.se/GlobalNavigation/Om-Liber/. Hämtad 21/05/18 51 https://www.gleerups.se/om-gleerups Hämtad 21/05/18
52 https://www.gleerups.se/laromedel/gymnasium-och-vuxenutbildning/samhallskunskap/arena. Hämtad
21/05/18
är 459 sidor lång exklusive register. Boken är uppdelad i sju kapitel. Varje kapitel har dessutom ett varierande antal delkapitel som i sin tur delas upp i olika underrubriker. Även det här är en del av en läroboksserie och det finns därmed andra böcker i samma serie som riktar sig mot enskilda kurser i samhällskunskap. Precis som med Arena 123 så är denna tänkt att användas för alla kurser i samhällskunskap. Serien är helt ny och detta är därmed den första upplagan. Boken strävar efter att väcka engagemang och debatt i klassrummet med sitt raka språk och färgstarka bilder.54
Eftersom alla valda läroböcker inte har en exakt likadan kapitelindelning eller benämning på dessa kapitel så har jag tagit mig friheten att själv kategorisera dessa utifrån innehåll.
Därmed kommer vissa delar i läroböckerna inte lyftas trots att de innehåller beskrivningar och gestaltningar av icke-europeiska/västerländska kulturer, samhällen och etniciteter. Detta motiveras med dels tidsaspekten och brist på utrymme men också att fokus i dessa kapitel inte är på det som den här uppsatsen vill undersöka. Vissa kapitel är exempelvis mer inriktade på att beskriva större samhälleliga instanser såsom riksdag och regering, EU samt ekonomiska instanser. Kapitel som överlag ofta inte benämner kulturer eller individer av något ursprung alls i någon större utsträckning. I vissa fall kommer bara kortare delar av kapitel behandlas. Den här uppsatsen kommer heller inte att använda sig av bildanalys om det inte finns en bildtext som är intressant för uppsatsens syfte. Däremot kan det återges en beskrivning av en bild för att läsaren ska få en tydlig uppfattning av hur läroboken är strukturerad.
Fokus kommer att ligga på de områden som i böckerna beskrivs som: - Kapitel som handlar om demokrati
- Kapitel som handlar om Konflikter i världen & internationell politik - Kapitel som handlar om att leva och bo i Sverige
- Kapitel som handlar om integration/befolkning - Kapitel som handlar om kriminalitet
- Fattigdom och utveckling i världen
5. Analys
I denna del så kommer jag att analysera läroböckerna tematiskt. Det innebär att varje tema analyseras och diskuteras bok för bok. Till hjälp för att analysera läroböckerna har jag använt mig av dessa delfrågor:
54
- Finns det spår av etnocentrism i texten och hur kommer de till uttryck i så fall? - I vilket sammanhang lyfts dessa frågor, vad kommer innan och vad kommer efter? - Finns det skillnader i läroböckernas upplägg och framställning?
5.1 Tema 1 demokrati och diktatur
I det här första temat kommer vi att fördjupa oss i hur läroböckerna skildrar demokrati och diktatur.
5.1.1 Demokrati och diktatur i Vårt samhälle 1,2 och 3
Under kapitlet makt och politik så är det först på sidan 99 i delkapitlet ”Hur styrs andra länder?” som andra länders styrelseform får något större utrymme. Delkapitlet börjar med en kortfattad historisk beskrivning av demokratins utveckling under 2500 år från antikens Grekland, vidare till 1600-talets England, amerikanska och franska revolutionen, andra världskriget och slutligen Sovjetunionen och kommunismens fall i Europa. Beskrivningen skildrar alltså uteslutande demokratins utveckling som ett europeiskt eller västerländskt fenomen. Inga sydamerikanska, afrikanska eller asiatiska länder beskrivs i demokratins utveckling. Exempelvis så nämns inte alls Indien som är den folkmässigt största demokratin i världen och som demokratiserades innan det forna östblocket demokratiserades.55
Vidare följer en underrubrik där olika former av demokrati behandlas kortfattat och därpå följer en underrubrik som lyder ”diktaturer lever kvar. Texten inleds med en beskrivning av vad en diktatur är och hur dessa fungerar. Därefter följer flertalet exempel av olika diktaturer i världen. Först nämns Kina som en kommunistisk diktatur som dock på senare tid öppnat upp för företagsamhet och turism. Nästa land som nämns är Nordkorea som beskrivs som stenhårt styrt och helt slutet mot omvärlden. Vidare beskrivs hur flertalet afrikanska länder
misslyckats med sina demokratiprocesser efter avkolonisering på 1900-talet. Utvecklingen beskrivs som att starka ledare ofta har tagit makten och förbjudit oppositionen. Zimbabwe ges som exempel. Kopplingen förs vidare till hur militären tagit makten i olika länder. Indonesien och Pakistan anges som exempel samt att flertalet länder i Latinamerika under kortare och längre perioder styrts av militärdiktaturer. Slutligen tar texten upp religiösa diktaturer och
55 Rundblom, Gunilla & Berg, Leif, Vårt samhälle. Samhällskunskap. 1, 2 och 3, 1. uppl., Liber, Stockholm,
nämner att detta är framförallt vanligt i muslimska länder och exempel här är Saudiarabien och Iran.56
I slutet av delkapitlet tas det upp ett antal diskussionsfrågor. En fråga som ställs lyder så här: ”Är det självklart att vårt västerländska, demokratiska styresskick är bäst? Ska vi försöka övertyga resten av världen att göra som vi, eller kan det finnas andra sätt att styra ett land som är lika bra”57 Även här benämns demokrati som något som vi i västvärlden har och som de i övriga världen inte har. Något som vi kanske ska exportera till övriga världen? Här ska dock poängteras att det är en diskussionsfråga och därmed uppmanar till eftertanke och kritiskt tänkande exempelvis genom att diskutera huruvida det västerländska synsättet på världen är det enda rätta. Nästföljande sida består av olika fördjupningsuppgifter där två stycken får anses vara relevanta för den här uppsatsens undersökning. Den ena handlar om att undersöka hur forna koloniers statsskick ser ut idag och den andra handlar om att undersöka den arabiska våren och ”Hur har det gått med arabländerna sedan dess?”58
Nästa sida är också den sista i både delkapitlet ”Hur styrs världen” och huvudkapitlet ”Makt och politik”. Den består av en liknande beskrivning som tidigare om var världens diktaturer finns. ”I Afrika, Asien och i den muslimska världen finns en rad olika former av diktatur. Nordkorea och Saudiarabien är två exempel.”59 Vidare följer en text som uppmanar till reflektion huruvida Kuba bör räknas som en ”bra” diktatur. Resonemanget följer linjen att å ena sidan så är Kuba en diktatur och ingen opposition eller yttrandefrihet tillåts men å andra sidan så är levnadsstandarden bättre i Kuba än i många andra länder i Latinamerika.
Framställningen är saklig och objektiv och det är tydligt att författarna syftar till att problematisera huruvida alla diktaturer är dåliga.60
5.1.2 Demokrati och diktatur i Arena 123
I delkapitlet ”Diktatur” så ges tre exempel på diktaturer i världen, Kina, Iran och Nigeria och dessa beskrivs relativt grundligt. Syftet med texten är att belysa att diktaturer kan se väldigt olika ut. Överlag så är kapitlet om demokrati och diktatur väldigt objektivt skrivet och
56 Ibid. S.100–101. 57 Ibid. S.109. 58 Ibid S.110. 59 Ibid. S.111. 60 Ibid. S.111.
sakligt. Det ges vissa exempel på diktaturer och demokratier men inget som kan betecknas som problematiskt eller ensidigt. 61
Vi kan alltså sammanfattningsvis konstatera att demokrati återges som ett i huvudsak europeiskt och västerländskt fenomen och att diktaturer är mer vanligt i andra delar av världen. Detta är framförallt tydligt i Vårt samhälle. Det ges inga exempel på europeiska nutida diktaturer eller på demokratier utanför västvärlden.
5.2 Konflikter i världen & internationell politik
I detta tema så vänder vi blicken mot de kapitel och delar i läroböckerna som presenterar olika konflikter i världen och den internationella politiken.
5.2.1 Konflikter i världen & internationell politik i Vårt samhälle
Delkapitlet ”Konflikter i världen” är intressant för den här uppsatsen. Det sträcker sig från sida 128 till sida 138. Delkapitlet tar upp fyra huvudteman: USA och kriget mot terrorismen med fokus på krigen i Afghanistan och Irak, arabiska våren, Israel-Palestinakonflikten samt internationella fredssamarbeten.66
Delkapitlet inleds med en beskrivning av terrorattackerna den 11 september år 2001 och USA:s efterföljande krigsförklaring mot terrorismen. Under rubriken ”Sårad supermakt” så beskrivs attacken som mer eller mindre oprovocerad och fienden som genomfört attacken är al-Qaida under ledning av Usama bin Ladin. Bin Ladin beskrivs av läroboken som spindeln i det onda nätet som gömd i bergen sprider sitt våldsamma budskap. Vidare beskrivs George Bushs krigsförklaring mot terrorismen och ondskan.67 Detta skulle kunna tolkas som att konflikten består av två diktoma motsatspoler där den ena är ond och den andra följaktligen god. Det görs inget försök att förklara terrorhandlingarnas motiv eller förklara bakgrunden till konflikten. I brist på detta så får läsaren av läroboken nöja sig med att al-Qaida är onda och därför gör de onda saker.
Under underrubriken ”Först Afghanistan sedan Irak” så beskriver författarna hur USA invaderade Afghanistan med stöd av FN med målet att förgöra al-Qaida som i Afghanistan hade stöd av talibanregimen. Själva krigsförloppet beskrivs i stort sett inte alls och det
61 Karlsson, 2014. S.37-65.
66 Rundblom & Berg, 2014. S.128–138. 67 Ibid. S.129.
problematiseras inte heller huruvida krig är ett legitimt sätt att stoppa terrorism..68 I kontexten av att al-Qaida är ”onda” så skulle frånvaron av en sådan problematisering kunna tolkas som att det våld som USA använder sig av är legitimerat, medan det våld som terrorister använder sig av är sprunget ur ondska.
Författarna fortsätter efter beskrivningen av kriget i Afghanistan med en kortare historik kring Irak. De tar ett kortare kliv bak i historien och redogör för Iraks krig mot Kuwait och det efterföljande Gulf-kriget där Irak besegrades samt hur FN utfärdade en bojkott mot Irak samtidigt som Saddam Hussein stödde terrorister som angrep Israel. De lyfter också de misstankar som fanns mot att Irak hade massförstörelsevapen som kunde användas av
terrorister men att FN:s vapeninspektörer knappt hittade något.69 Detta följs av en beskrivning av hur USA tillsammans med Storbritannien angrep Irak år 2003 utan stöd av FN men med stöd av en rad andra länder. Efter det så motiveras kriget med att Irak vägrat låta FN:s
vapeninspektörer fortsätta sitt arbete i Irak och att USA:s underrättelsetjänst rapporterat att det fanns ett program för massförstörelsevapen. Även här beskrivs krigsförloppet kortfattat och som snabbt över. Mottagandet av den irakiska civilbefolkningen beskrivs som tudelat: ”Många irakier hälsade amerikanerna och britterna som befriare. Men andra bekämpade dem och utsatte dem för attentat.”70 Från andra arabländer ska också andra al-Qaida-inspirerade unga män anlänt och offrat sig som självmordsbombare. Stycket avslutas med att säga att kriget vanns oväntat enkelt men att vinna freden inte var lika lätt.71 Tillägas bör att det på sida 130 också finns en bild av en amerikansk soldat som vaktar FN:s högkvarter i Bagdad år 2003.72
Nästa underrubrik lyder: ”Vi goda mot de onda?”73 Texten inleds med att redogöra för att det uppkommit viss kritik mot det sätt som USA blandar sig in i andra länder på detta sätt och att USA försvarar sitt agerande med att de bekämpar terrorismen. De lyfter också att USA förnekat alla försök till argumenterande för att USA:s motiv snarare skulle kunna vara ekonomiska för att kunna kontrollera de oljerika länderna i mellanöstern. I nästa stycke beskriver författarna först hur de muslimska terrorister som utförde attentaten den 11
68 Ibid. S.129. 69 Ibid. S.130 70 Ibid. S.131. 71 Ibid. S.131. 72 Ibid. S.130–131 73 Ibid. S.131
september ansåg att de hade Gud och rätten på sin sida och vidare att ”I den muslimska världen har allt fler frustrerade människor börjat se USA som ondskan själv, som gör livet svårt för människor i islams länder.”.74 I ett sista stycke beskrivs den utveckling som skett i många länder där militanta muslimska grupper som hatar USA och allt de står för och vill återinföra ett strikt muslimskt samhälle. Dessa grupper ser sig själva som frihetskämpar Guds redskap men i USA så ses de som onda terrorister. Författarna räknar upp ett antal länder där det finns sådana grupper och att det även finns i andra delar av världen. Delkapitlet avslutas med att poängtera att de allra flesta i arabvärlden också avskyr terroraktionerna och de vill leva i fred och samarbete med USA och andra länder.75
Det finns en del intressanta punkter att lyfta från den här texten. Först och främst så har vi precis som tidigare under beskrivningen av kriget i Afghanistan här två diktoma motsatspoler. Vi har Saddam Hussein, förtryckaren, diktatorn och terroriststödjaren på ena sidan och andra sidan USA som försvaren och befriaren. Även om det nämns i texten att kriget startades utan stöd hos FN så problematiseras det inte vidare, snarare förminskas det genom att det istället lyfts fram att det fanns stöd hos många andra länder. Formuleringen ”…som gör livet svårt för människor i islams länder” är också värd att nämnas med betoning på ”islams länder”.
Möjligen kan det vara ett grammatiskt fel men det som står kan tolkas som att islam ”äger” länder. Det skulle kunna sägas att religionen därmed ges en stark aktörsroll i muslimska länder som inte religion i västerländska länder, i det här fallet USA, tillskrivs.
I stycket under rubriken ”vi goda mot de onda?” så dyker den första kritiken mot USA:s agerande upp även om den är kortfattad. Det nämns att USA skulle kunna agerat utifrån ekonomiska intressen men att USA förnekar detta. Texten är på det sättet i viss mån
problematiserande. Det saknas dock fortfarande en bredare bakgrund och motiv till varför det finns motsättningar mellan militanta muslimska grupperingar och USA utöver det faktum att USA styrt händelseutvecklingen i och attackerat andra länder vilket skulle kunna anses som en förenklad och till viss del missvisande bild. Vidare i stycket så betonas flertalet gånger att det handlar om militanta muslimska grupper som hyser stort hat mot västvärlden. De nämns i samma mening som ord som ”militanta”, ”frustrerade”, ”aggressiva”, ”hat”, ”avsky” ”onda terrorister”. Delkapitlet avslutas som nämnt med att de flesta människor i arabvärlden också avskyr dessa terrorister. Att författarna väljer den geografiska beteckningen ”arabvärlden” är
74 Ibid. S.131 75 Ibid. S.131
också värt att poängtera. Tidigare i stycket nämns nämligen att det finns militanta muslimska grupper på flertalet ställen runt om i världen, inte uteslutande i arabvärlden alltså. Här skulle det kunna argumenteras för att framställningen bidrar till en stereotypisk och schabloniserad bild av islam och muslimer som den aggressiva, militanta araben. Visserligen lägger
författarna in en brasklapp om att de flesta i arabvärlden inte står bakom dessa militanta grupper men det är väldigt kort och huvuddelen av texten är som vi har sett fokuserad kring ett annat tema vad gäller islam. Med så lämnar vi kriget mot terrorismen och går vidare till den arabiska våren.
Rubriken för området är ”Revolution i arabländer”. Detta avsnitt är betydligt kortare och sträcker sig ungefär en sida plus en bild som motsvarar knappt en halv sida. Bilden består av demonstranter i Kairo som protesterar mot president Mubarak. Beskrivningen av händelserna är objektiva och sakliga och relativt kortfattade. Författarna beskriver händelserna ur en kronologisk ordning med början i Tunisien, vidare till Egypten som tillsammans med Libyen är de enda länder som nämns vid namn. Övriga länder som också varit delaktiga beskrivs som grannländer. De olika revolutionerna beskrivs kortfattat hur de skiljer sig på vissa punkter, främsta skillnaderna är graden av våld. Revolutionen i Egypten får också en notis om hur användandet av sociala medier såsom Facebook och Twitter spelade en stor roll.
Gemensamma nämnare som anges för de olika revolutionerna är att de leddes av unga män som ville ha demokrati och frihet. 76 I övrigt finns det inte så mycket att kommentera kring framställningen av dessa händelser förutom att händelserna ges relativt lite utrymme och att konflikten i Syrien inte nämns alls. En förklaring till detta kan givetvis vara att läroboken är skriven bara några år efter revolutionerna samt att en ingen lärobok kan täcka allting
fullständigt.
Nästa del i delkapitlet är beskrivningen av Israel-Palestinakonflikten. Rubriken är ”Israel och Palestina. Avsnittet är ungefär två sidor långt och tre bilder, två bilder är kartor över det berörda området och en lite större bild består av en israel som förlorat sina båda ben i konflikten. Även här är konflikten beskriven på ett objektivt sätt och författaren tar inte ställning för någon part. Texten ger en viss historisk bakgrund och identifierar vilka de största problemområdena i konflikten är.77
76 Ibid. S.131–132.
Sista och avslutande delen i delkapitlet går under rubriken ”Samarbete för fred”. Här lyfts det upp olika sorters samarbeten och deras bidrag till freden. De exempel som tas upp är EU och FN. Det nämns alltså inga andra organisationer eller förbund som arbetar för fred78
Det ska nämnas att kapitlet avslutas med ett antal undersökningsfrågor varav både frågan om USA:s inblandning motiv i olika krig lyfts samt vilka övriga organisationer som arbetar för fred som det finns.79 Detta kan ses som att författarna lämnar över ansvaret till djupare undersökning och problematisering åt eleverna.
5.2.2 Konflikter i världen & internationell politik i Arena
Detta kapitel är relativt omfattande i text och omnämnanden vilket innebär att det blir för långt att återge samtliga. Jag kommer därför att sammanfatta kapitlet och genomföra vissa djupdykningar. Inledningsvis så redogör författaren för grunderna för internationell politik, vilka de stora aktörerna är, framgångar inom den internationella politiken, samt svårigheter för densamma. En stor internationell aktör som nämns är etniska grupper. Det ges en historisk förförståelse för hur problematiken kring etniska motsättningar har vuxit och vad detta i vissa fall inneburit. De flesta exempel som ges är europeiska, såsom kriget i Jugoslavien, och konflikterna i Baskien och Nordirland. De lyfts fram att EU har bidragit till att minska etniska motsättningar inom Europa. I Afrika så är de etniska motsättningar stora i vissa länder, något som författaren menar har sin grund i kolonialismen och uppdelningen av stater i Afrika. Utöver etniska grupper så beskrivs andra internationella aktörer, bland annat stater, internationella organisationer och företag och civilsamhället. 80
Vidare i kapitlet så beskriver författaren det internationella systemet med fokus FN,
folkrätten, internationella organisationer samt olika perspektiv för att analysera internationell politik.81
I delkapitlet ”dagens konflikter” så beskrivs hur dagens konflikter oftast sker inom länder istället för mellan länder. Konflikterna har oftast en politisk ideologisk bakgrund eller så handlar det om etniska motsättningar inom landet. Det ges ett antal exempel på olika
78 Ibid. S.135–139
79 Ibid. S.148.
80 Karlsson, 2014. S.408–411. 81 Ibid. S.412–428.
konflikter. Revolutionen på Kuba ges som ett exempel på en ideologisk konflikt och baskernas krigsföring mot den spanska staten som en konflikt baserad på etniska
motsättningar. Det beskrivs också det som författaren kallar för ”nya krig” där krigsherrar använder krig som ett medel för att roffa åt sig rikedomar och att dessa konflikter är speciellt vanliga i Afrika. De flesta av dagens konflikter som nämns är icke-europeiska. Undantaget är kriget i Irak.82 På nästföljande två sidor så finns det tre olika beskrivningar av Irakkriget, skrivna utifrån tre olika perspektiv och sätt att tolka internationell politik.83 Detta följs av en beskrivning om terrorism och vidare olika statsvetares syn på och teorier om världens utveckling efter kalla kriget och vad vi har att vänta oss i framtiden.84
Sammanfattningsvis så utgör de delar och kapitel i läroböckerna som berör konflikter i världen och internationell politik en stor del av utrymmet som tilldelas icke-europeiska/icke-västerländska samhällen, kulturer och personer. Vi kan också observera att de båda böckerna skiljer sig åt i vissa hänseenden. I Vårt samhälle så är det framförallt konflikter i mellanöstern som tas upp och diskuteras medan Arena använder sig av exempel från fler delar av världen. Arena tycks också sträva efter att beskriva internationella konflikter på ett mer övergripande sätt med fler konflikter som exemplifierar och Vårt samhälle beskriver de enskilda
konflikterna mer ingående.
5.3 Migration och integration & Leva och bo i Sverige
I det här temat så kommer analysen röra sig kring de kapitel som berör migration och integration samt kapitel som berör individens situation och position i samhället
5.3.1 Migration och integration & Leva och bo i Sverige i Vårt samhälle
I delkapitlet Sveriges befolkning så finns en intressant rubrik nämligen ”Vad gör en människa till svensk?”. Texten börjar med en ren faktabeskrivning om vad som gör en person till svensk medborgare. Författarna fortsätter sedan med att problematisera vad som gör att man
uppfattas och uppfattar sig som svensk. Sammanfattningsvis kan man säga att det är språket och kulturen som författarna anser vara viktigast. Det som anges som exempel på svensk kultur är: heja på Sverige i ishockey-VM och melodifestivalen. Uppskatta den svenska naturen, vilja äta sill och potatis vid midsommar och fira valborg med brasa och
82 Ibid. S.429&432.
83 Ibid. S.430–431. 84 Ibid. S.432–440.
fyrverkerier.85 Nästa stycke så lyfter författarna att alla barn som föds i Sverige inte har svenska föräldrar. Dessa får mest troligt ett annat modersmål samt andra vanor och
värderingar än sina jag citerar ”helsvenska kamrater”.86 Detta sätt att leva i två världar kan antingen vara en tillgång om de kan förenas eller ett problem eftersom det kan innebära att personen inte känner sig hemma någonstans menar författarna. Kapitlet avslutas med en redogörelse för den demografiska utvecklingen i Sverige.87
Här konstruerar författarna en bild av vad det innebär att vara ”svensk”. Det problematiseras inte att bilden av svenskhet kan variera utan svenskhet är istället något statiskt. Barn som inte har svenska föräldrar blir inte helsvenska. Det finns alltså ingen möjlighet för ett barn med utländska föräldrar att bli ”helsvenskt” oavsett hur mycket ”svensk” kultur hen utövar. Att vara svensk är alltså kopplat till kultur och kulturen är kopplad till att vara född i Sverige. Genom att konstruera vad svenskhet är så konstrueras också vad som inte är det. Därigenom kan det sägas att det skapas ett vi och ett de.
Delkapitlet ”Att invandra till Sverige” börjar med en historisk redogörelse för Sveriges migrationshistoria, från ett utvandrarland till flyktingar och arbetskraftsinvandring under och efter andra världskriget. Arbetskraftsinvandringen avtog på 70-talet och invandringen har sen dess bestått av mest flyktinginvandring. Vidare förklaras vem som får asyl och vilka skäl som krävs för att få stanna i Sverige. Texten fortsätter med en underrubrik som lyder: ”Svårt att få arbete” Där beskrivs svårigheten för vissa invandrargrupper att få jobb. Den grupp som ges som exempel är afrikaner och det tilläggs att så är fallet, trots att många är välutbildade. Författarna problematiserar varför dessa grupper inte får jobb och ger två exempel som brukar användas som argument. Dessa argument är för dåliga språkkunskaper, samt fel utbildning. Författarna menar på att dessa förklaringar inte räcker och lägger till att det i många fall kan bero på främlingsrädsla, att invandrare ofta inte ens får en intervju för att det har ett
främmande namn. Vidare beskrivs hur Sverige på grund av arbetslösa invandrare går miste om kunniga människors erfarenheter och att dessa människor dessutom riskerar att hamna utanför samhället.88 Nästa underrubrik är ”Vem är invandrare?” Här får vi återigen en historisk redogörelse för hur invandringen sett ut i Sverige men här med mer fokus på från
85 Rundblom & Berg, 2014. S.423–424. 86 Ibid. S.424.
87 Ibid. S.424–430. 88 Ibid. S.183–187.
vilka länder som invandrarna har kommit ifrån. Kontentan kan sägas vara att integrationen och accepterandet av dessa invandrare har varit beroende av likheten med den svenska majoritetsbefolkningen. De flesta invandrargrupper har till en början ofta mötts av skepsis som sedan gått över. Svårigheterna med integrationen av flyktingar från 80-talet och framåt förklaras med att de kulturella skillnaderna mellan dessa grupper och den svenska
majoritetsbefolkningen varit större. Länder som nämns är Libanon, Irak, Iran, Etiopien och Somalia. Författarna skriver att dessa människor ofta har känt sig diskriminerade i Sverige.89
5.3.2. Migration och integration & Leva och bo i Sverige i Arena
På sidan 18 i delakapitlet ”Makt och maktresurser” så finner vi det första omnämnandet av ett icke-europeiskt land. Det är i kontexten av hur propaganda kan påverka människors
handlingar och tankegångar. Det är alltså makten över tanken som syftas till. Det exempel som ges är hur folkmordet i Rwanda 1994 och hur propaganda eldade på ett redan
konfliktfyllt förhållande mellan två etniska grupper i landet. Det beskrivs också hur den nuvarande presidenten i Rwanda försöker minska de etniska motsättningarna inom landet.90
På nästa sida börjar nästa delkapitel ”Det mångkulturella samhället”. Här ges en beskrivning av vad kultur är och att de flesta samhällen har etniska minoritetskulturer vilket exemplifieras med samernas minoritetskultur samt olika invandrade minoritetskulturer. Sådana stater kallas för mångkulturella. Författaren fortsätter med att beskriva hur dessa etniska minoritetskulturer kan smälta samman med majoritetskulturen och på så vis påverka den.91
I delkapitlet ”Norm och kategori” under rubriken ”klass” så görs en jämförelse mellan klass och det indiska kastsystemet. Det beskrivs som en förstelnad form av gammal klassindelning och att det fortfarande har stor betydelse i Indien.92
I samma delkapitel men under rubriken ”etnicitet” så beskrivs det vad etnicitet är och
problematiseras kring. Det poängteras att etnicitet och ras inte är samma sak och att ras är ett tveksamt begrepp att använda sig av. Etnicitet definieras i läroboken som ”grupper som upplever sig som annorlunda än andra i något avseende, t.ex. beträffande språk, kultur,
89 Ibid. S.188.
90 Karlsson, 2014. S.18. 91 Ibid. S19
religion eller utseende.”.93 Etnicitet kopplas också samman med nån form av gemensam historia och geografiskt ursprung samt att det ofta innebär att etniska grupper ofta bildar familj inom sin egna grupp. Det problematiseras att det kan vara svårt att skilja mellan olika etniska grupper och tre exempel på etnicitetskategorier ges: Urfolk, exempelvis samer i Sverige. Invandrargrupper, exempelvis somalier i Malmö och protonationer, exempelvis kurder i Irak.94 Texten fortsätter med att beskriva hur den etniska normen kan förändras och har förändrats i Sverige och förutspår att i framtiden kommer etnicitet vara mindre kopplat till namn och utseende i Sverige. Författaren lyfter också att etnicitet kan vara något som man själva identifierar sig själv med men också som något som man kan bli tilldelad av andra och att detta kan vara problematiskt.95
I delkapitlet ”Maktordning, diskriminering och segregering under rubriken ”Segregering” så beskrivs hur segregerade bostadsområden ofta är kopplade till etnicitet och klass och hur segregeringen förstärker underordningen.96
Under rubriken ”svensk invandringspolitik” så beskrivs den svenska invandringspolitiken och vilka som har skäl att bo och arbeta i Sverige. Det redogörs också för att under de senaste 25 åren har de flesta asylsökande i Sverige kommit från forna Jugoslavien, Irak, Iran och Somalia samt en stor grupp statslösa där de flesta varit palestinier.97
Under rubriken ”Invandrare och arbetsmarknaden” så beskriver författaren hur invandrare generellt har lägre lön än genomsnittet vilket förklaras med att de i större utsträckning arbetar i låglöneyrken. Orsaken till detta är inte utbildning, enligt författaren, utan att de har sämre språkkunskaper, arbetsgivare har svårighet att bedöma invandrares utbildning och erfarenhet samt att de inte har tillgång till de informella kontaktnät där många arbetsgivare hittar arbetstagare.98 Att arbetslösheten och långtidsarbetslösheten är större bland invandrare beskrivs som ett fenomen som uppkommit framförallt med senare decenniers
flyktinginvandring. Anledningen till detta presenteras i tre huvudpunkter: större kulturella
93 Ibid. S.28 94 Ibid. S.28–29. 95 Ibid. S.29&31. 96 Ibid. S.34. 97 Ibid. S.370. 98 Ibid. S.285.
skillnader, färre enklare industrijobb som inte kräver så höga språkkunskaper och slutligen att invandrare diskrimineras vid rekrytering.99
Den här texten väcker en del tankar, först och främst vilka är invandrare och är de en homogen grupp? Vi får en ledtråd om att det främst är flyktingar som det syftas på i det här fallet. I vilket fall som helst så framställs invandrare här som en homogen grupp med mycket gemensamt. Invandrare kan sägas göras synonymt med flyktingar. Texten är i övrigt
problematiserande och det ges flera olika alternativa förklaringar till varför invandrares situation på arbetsmarknaden är som den är.
Vi kan här se att båda böckerna tenderar att diskutera invandring och personer med utländsk bakgrund utifrån deras position på arbetsmarknaden. Vi kan också se att böckerna diskuterar etnicitet och svenskhet utifrån lite olika utgångspunkt. Arena diskuterar etnicitet och
mångkultur mer generellt medan Vårt samhälle diskuterar mer specifikt det svenska samhället och svenskhet.
5.4 Jordens befolkning & Fattigdom
Detta tema kommer behandla de kapitel i boken som kretsar kring jordens befolkning och fattigdom.
5.4.1 Jordens befolkning & Fattigdom i Vårt samhälle
Delkapitlet ”Jordens befolkning” handlar om befolkningsutvecklingen i världen. Under rubriken ”Befolkningsexplosion?” problematiseras det hur en snabbt ökande befolkning kan vara ett hinder för utveckling. Detta exemplifieras med hur Afrika är den världsdel som har den snabbaste befolkningsökningen men att utvecklingen i många länder inte hinner med. Det poängteras att korruption och politikernas misskötsel av länderna är ett större problem. Som kontrast till Afrika presenteras det hur många länder i Europa har en minskande befolkning.100
På nästa sida under rubriker ”Utvecklas u-länderna?” så redogör författarna för hur strukturella förhållanden försvårar u-länders utveckling. Situationen jämförs med den i
Europa när miljontals emigrerade till USA. Idag finns inget sådant ”tomt” land och u-länderna är istället präglade av stor urbanisering där stora slumområden växer fort. Detta behandlas också vidare på sidorna 419–420. Där skriver författarna hur den stora urbaniseringen i fattiga
99 Ibid. S.285.
