Bilaga 1 Ordlista

Bilaga 1 Ordlista

Doppler-undersökning: metod för att lyssna på artärblodflödet och mäta

blodtrycket i distala artärer, framförallt på ankelnivå.

HbA1c: så kallat långtidssockerprov, är ett blodprov som ger ett mått på hur

blodsockerhalten har legat två till tre månader innan provtagning.

Mg/dl: Blodglukos mätt i mg/dl, 18 mg motsvarar 1 mmol.

Retinal fotokoagulation: metod att med koncentrerat ljus bränna i

ögonbotten för att förhindra fortsatt närhinneavlossning.

Self-efficacy: självkänsla eller en tro på sig själv. Till exempel tron på att

man kan uppnå ett visst mål.

UKPDS: The UK prospective diabetes study. En studie som genomfördes år

1977 till 1997 och som visade att komplikationer orsakade av diabetes typ 2

kunde reduceras genom att förbättra blodglukoskontroll och genom

Bilaga 2 Sökmatris

Datum/databas

/tid

Sökord

Begränsningar

Resultat Urval

1

Urval

2

Urval 3

2011-01-25

Cinahl 14.00

1.Diabetes mellitus

2.Nursing care plans

or Nursing

interventions or

Nursing outcomes

Peer reviewed

1995-2010

19-80+ år

62

12

7

0

2011-01-26

Cinahl 09.37

1.Diet

2.Diabetes mellitus

3.Glycemic control

Peer reviewed,

1995-2010

19+ år

27

6

1

0

2011-01-26

PubMed 11.30

Manuell sökning från

referens ur artikel från

sökning 2011-01-26

kl:10.58 ( Kirk,

MacIntyre, Mutrie &

Fisher, 2003).

-

-

-

-

1

2011-01-26

PubMed 11.45

1. Diabetes mellitus

2. Diabetic diet

3. Blood glucose

Språk: svenska

engelska

19+ år

531

3

1

0

2011-01-26

PubMed 13.02

1. Diabetes mellitus

2.Diabetic diet

3. Patient education as

topic

Språk: svenska

engelska

19+ år

169

20

2

0

2011-01-26

PubMed 13.10

1.Diabetes mellitus

2. Diabetic diet

3. Nurses role

Språk: svenska

engelska

19+ år

5

5

1

0

2011-01-26

PubMed 13.20

1.Diabetes mellitus

2. Nurses role

Språk: svenska

engelska

19+ år

93

3

1

0

2011-01-27

Cinahl 12.29

1.Diabetes mellitus

2.UKPDS

Peer reviewed,

1996-2010,

19+år

34

10

4

0

2011-01-27

Cinahl 14.07

1.Cardiovascular

diseases

2. Diabetes education

Peer reviewed,

1995-2010.

19-80+

59

5

1

0

2011-02-01

Cinahl 13.00

1. Health promotion

2. Diabetes mellitus

Peer reviewed

1995-2010.

19-80+ år

284

36

10

2

2011-02-01

PubMed 13.08

1.Diabetes mellitus

2.Nurses

Språk: svenska

engelska

19-80+ år

216

10

3

0

2011-02-01

PubMed 13.55

1.Secondary

prevention

2.Diabetes mellitus

Språk: svenska

engelska

19-80+ år

24

24

1

0

2011-02-01

PubMed 14.10

1.Diabetes Mellitus

2.Health promotion

Språk: svenska

engelska

19-80+ år

332

3

1

1

Cinahl 14.50

Diabetes mellitus,

health promotion,

Nurse

1995-2010

13-65+ år

2011-02-01

Cinahl 14.55

Fritextsökning:

Diabetes mellitus,

prevention, nurse

Peer reviewed

1995-2010

13-65+ år

83

7

6

2

2011-02-17

PubMed

15.00

Manuell sökning från

referens ur artikel från

sökning 2011-02-01

kl:13.00(Vadheim et al

2010)

-

-

-

-

1

Bilaga 3 artikelmatris 1(9)

artikelns titel,

tidskrift, land

Chan., M., Yee, A., Leung, E., Day, M. (2006) The effectiveness of a diabetes nurse clinic in treating older patients with type 2 diabetes for their glycaemic control.

Journal of clinical nursing, 15,

770-781. Kina

Att avgöra effektiviteten av en diabetessköterske-intervention som syftar till att kontrollera blodsockret hos äldre personer med diabetes typ 2.

Kvantitativ.

Kvasi-experimentell studie med pre- och posttest.

Urval: 150 personer totalt,

75 i varje grupp.

Inklusionskriterier: över 65

år, diabetes typ 2, HbA1c värde över 8.5 %, inga infektioner, kan förstå kantonesiska.

Exklusionskriterier:

okontrollerad hypertoni, ostabil angina, hjärtinfarkt de senaste tre månaderna, diabeteskomplikationer i ett sent skede och kroniska tillstånd. Könsfördelning ej redovisad. Styrkor: Mycket väl beskriven intervention, har både interventions- och kontrollgrupp så att skillnader mellan dem kan påvisas. Svagheter: begränsad tidsram för intervention och uppföljning. En randomiserad kontrollerad studie kunde givit ett mer

tillförlitligt resultat då man då kunde jämfört interventionen med den vanliga vården.

Interventionsgruppen och kontrollgruppen fick över tid bättre HbA1c och blodtrycksvärden. Minskning av HbA1c associerades med mindre risk för utveckling av komplikationer.

Författare,

artikelns titel,

tidskrift, land

Syfte

Design

Värdering

Resultat

Faulkner, M.S., Michalizyn, S., Hepworth, J. (2010) A personalized approach to exercise promotion an adolescents with typ 1 diabetes. Pediatric diabetes, 11, 166-174. USA Att testa genomförbarheten av ett nytt, individuellt utformat träningsprogram som är baserat på konditionsförmågan hos ungdomar med typ 1-diabetes.

Kvantitativ.

Inklusionskriterier:

Personer mellan 12-19 år, diagnostiserade med typ 1 diabetes samt tidigare inaktiv gällande sport eller träning. En förälder eller vårdnadshavare villig att vara med i studien.

Exklusionskriterier:

Diabetes som sekundär åkomma, känd hjärtdefekt, graviditet vid

screeningstillfället.

Bortfall: 51 personer var

tillfrågade och tolv fullföljde studien, bortfall på 39 personer.

Slutgiltig studiegrupp: 12 personer, varav nio killar och tre tjejer.

Datainsamlingsmetod: Pre-

och posttester av self-efficacy vid träning, fördelar och hinder vid träning, familjestöd och livskvalitet vid diabetes. Längd, vikt, BMI och HbA1c samt

konditionsförmågan mättes. Stegräknare användes för att erhålla mätningen av den fysiska aktiviteten. ”Diabetes social support Questionnaire - Family version” användes för att mäta ungdomarnas perception av familjestöd vid egenvård. Intervjuer analyserades med ” The 7-d physical activity recall”. Pre- och posttester av längd, vikt, BMI, HbA1c och kondition utfördes. Statistisk analys. Styrkor: Tydlig beskrivning av tillvägagångssätt. Svagheter: liten studiegrupp, liten etnisk mångfald.

De ungdomar som utövade fysisk aktivitet minst 60 minuter om dagen visade på bättre kondition och kardiovaskulär förmåga.

Författare,

artikelns titel,

tidskrift, land

Syfte

Design

Värdering

Resultat

Kirk, A., Mutrie, N., Macintyre, P., Fisher, M. (2003) Increasing physical activity in people with type 2 diabetes. Diabetes care, 26, 1186-1192.

Skottland

Att utvärdera effekten av tränings konsultation på fysisk aktivitet och resulterande psykologiska och biokemiska variabler vid sex månader hos personer med typ 2 diabetes.

Kvantitativ.

Randomiserad kontrollerad studie.

Inklusionskriterier: Typ 2

diabetes, deltagarna mötte inte de fysiska aktivitets riktlinjer men avsåg att göra det.

Exklusionskriterier:

Patienter med nuvarande medicinska tillstånd som hindrade dem från att motionera.

Urvalsförfarande: Alla

deltagarna fick en standard motions information och blev randomiserade att få en motions konsultation.

Urval: fyra personer föll

bort från randomiseringen.

Beskrivning av slutgiltig studiegrupp: 70 personer

med typ 2 diabetes, 35 kvinnor och 35 män. Datainsamlingsmetod: Monitorer som mätte hur mycket deltagarna gick under alla timmar de gick. Blodprov, frågeformulär. Analysmetod: Statistisk analys.

Styrka: Det fanns inga skillnader mellan grupperna vid början av

interventionen. Svaghet: Litet stickprov.

Det var en signifikant skillnad mellan grupperna gällande förändring av antal aktiviteter per vecka. Interventionsgruppen rapporterade en signifikant median ökning av 128 minuter av måttlig och 153 minuter total aktivitet. Kontrollgruppen rapporterade inga signifikanta skillnader. Vid uppföljningen rapporterade interventionsgruppen att de deltog i mer

självrapporterad måttlig till total aktiviteter per vecka. Vid uppföljningen var det signifikant större antal i interventionsgruppen jämfört med

kontrollgruppen som mötte fysisk aktivitets riktlinjer. En signifikant skillnad mellan grupperna gällande förändring i HbA1c framkom.

Författare,

artikelns titel,

tidskrift, land

Syfte

Design

Värdering

Resultat

Mcbride, P.E., Einerson, J.A., Grant, H., Sargent, C., Underbakke,G., Vitcenda, M., Zellner,L., Stein, J.H. (2008). Putting the diabetes prevention program into practice: a program for weight loss and cardiovascular risk reduction for patients with metabolic syndrome or type 2 diabetes mellitus. The

journal of nutrition,health and aging, 12:10, 745-750.

USA

Att se hur ett viktminskings och kardiovaskulärt riskreduktionsprogram för patienter med metabolt syndrom eller diabetes mellitus typ 2 kan fungera i praktiken

Kvantitativ.

Inklusionskriterier: minst tre av följande kriterier: Ett faste blodglukos värde på över 100 mg/dL. faste triglycerider på över 150 mg/dL, HDL-kolesterol över 40 mg/dL för män och över 50 för kvinnor, förhöjt blodtryck eller använda blodtryckssänkande medicin eller ha ett midjemått på höftbenskammaren över 88,9 cm för kvinnor och 101,6cm för män. Ålder 25 till 75 år. Exklusionskriterier: Insulin eller tablett diabetes medicinering på recept. Genomgått en organ transplantation, steroid medicinering på recept, diagnostiserad diabetes mellitus längre än sex månader eller aktiva psykiska problem som inte kontrolleras.

Urvalsförfarande: Lämpliga patienterna blev rekryterade från tre olika hälsofrämjande

organisationer i Wisconsin. Urval: 0-2 avhopp per grupp. Totalt tre avhopp i de tre första grupperna Slutgiltig studiegrupp: Den genomsnittliga patienten var 52 år, kvinnor representerade 60% av deltagarna, för de tre första grupperna, 37 deltagare har fullföljt programmet. Bara fyra personer i de tre första grupperna hade diabetes mellitus diagnostiserat. Datainsamlingsmetod : Deltagarna skrev mat och träningsdagböcker som granskades varje vecka. Analysmetod: Beskrivande statistik

Svagheter: Få deltagare i studien, det fanns ingen kontrollgrupp, brist på etniskt mångfald. Styrka: Baserad på en tidigare studie som givit gynnsamma resultat.

Det genomsnittliga kaloriintaget hade minskat med över 600 kalorier per dag. Alla metabola mätvärden hos deltagarna hade förbättrats signifikant efter 12 veckor. Detta inkluderade signifikant minskning av BMI, vikt,midjemått, procent kroppsfett och systoliskt och diastoliskt blodtryck. De signifikanta förbättringarna som noterades vid tolv veckor höll i sig för de flesta deltagarna i över ett år.

Författare,

artikelns titel,

tidskrift, land

Syfte

Design

Värdering

Resultat

Skelly, A., Carlson, John., Leeman, J., Holditch-Davis, D., Soward, A. (2005) Symptom-focused management for African American women with type 2 diabetes: a pilot study. Applied

nursing research,

18, 213-220. USA

Att testa effektiviteten av en symtomfokuserad undervisande/rådgivande insats utförd av sjuksköterskor och som ges i hemmet hos afroamerikanska kvinnor med typ 2 diabetes.

Kvantitativ.

Design: Tvågrupps

experimentell design med slumpvis fördelning av deltagare.

Inklusionskriterier:

mellan 50-85 år, diabetes, inga kognitiva, affektiva eller funktionella problem som skulle förhindra medverkan.

Exklusionskriterier: lida

av depression, svår depression eller ha svåra intellektuella problem.

Urval/bortfall:

52 kvinnor tillfrågades om medverkan, 47 uppfyllde kriterierna och 43 fullföljde studien. I slutgiltiga analysen inkluderades 41 kvinnor, 23 i interventionsgruppen och 18 i kontrollgruppen.

Datainsamling: Vid första

besöket var ålder, hur många år kvinnan haft diabetes, boende, civilstånd, inkomst och utbildning. Påfrestningar som kommer av symtomen mättes med ”The diabetes symtom distress scale”, vilken mäter frekvensen av symtom, egenvårdens effekter och livskvalité. Kunskap om diabetes mättes med ”New leaf diabetes knowledge instrument” Analysmetod: Statistiska beräkningar av skillnader mellan grupperna. Styrkor: Väl beskriven intervention, studien kan generaliseras till andra afroamerikanska kvinnor med liknande bakgrund.

Svagheter:

Interventionen utförd endast totalt sex timmar per person, en och samma

sjuksköterska som gav interventionen och utvärderade data. Osäkerhet att de uppnådda målen kvarstår hos deltagarna. Interventionsgruppen visade på framsteg i symtom-distress, egenvård vid diabetes och livskvalité. Skillnaderna mellan grupperna

gällandelivskvalité och egenvård var signifikant. Kunskapen om diabetes ökade i större utsträckning hos interventionsgruppen och det var en signifikant skillnad mellan grupperna. 86 % av deltagarna i interventionsgruppen visade på minskningar i HbA1c värdet från första till sista mätningen. De visade även på förbättringar gällande kost, medicinering, fotvård och blodsockermätning.

Bilaga 3 artikelmatris 6(9)

Författare,

artikelns titel,

tidskrift, land

Syfte

Design

Värdering

Resultat

Speer, E., Reddy, S., Lommel Sellers, T., Fischer, J., Stephens, H., Park, S., Johnson, M. (2008) Diabetes Self-management behaviors and A1c improved following a community-based intervention in older adults in Georgia senior centers.

Journal of nutrition in gerontology and geriatrics,27:1,179-200.

USA

En samhällsbaserad intervention för att förbättra egenvård vid diabetes och sänka HbA1c hos äldre människor med diabetes från Georgia senior centers.

Kvantitativ.

Design: Pre- och posttests

intervention. Exlutionskriterier: Hemmabundna äldre, oförmåga att förstå informerat samtycke, svara på före och efter

interventions frågor eller att delta i

undervisningsinterventione n.

Urvalsförfarande : bekvämlighets urval, med mins 70 personer från varje”area agency on aging” med minst 20 personer deltagare med diagnostiserad diabetes. Studiegruppen som gjorde både före och efter tester, interventionen och HbA1c mätningar bestod av: 144 personer, medelålder 74 år, 84% kvinnor, 42% vita och 57% svarta.

Datainsamlingsmetod: Frågeformulär. Analys metod: Statistisk analys.

Styrkor: experter inom nutrition, fysisk aktivitet och diabetes (två lärare och tre dietister inom avdelningen av mat och nutrition, universitetet av Georgia, och Georgias delning av åldrande tjänster) granskade och redigerade samtyckes formerna och pre och post test formulären för att säkerställa innehållsvaliditet och den kulturella lämpligheten baserad på deras kollektiva erfarenhet av att arbeta med målpopulationen. Svaghet: Studien hade ingen kontrollgrupp.

Efter interventionenhade medelvärdet för HbA1c signifikant minskat jämfört med pre tests värden i det totala stickprovet och de med initial högt HbA1c. Av de tolv diabetes egenvårds beteenden var det tio som förbättrades signifikant, en som visade en trend till förbättring och en förbättrades inte. De egenvårds beteenden som förbättrades signifikant genom en eller flera dagar per vecka var: följa en hälsosam måltidsplan, följa en måltidplan skriven av deras doktor, äta fem eller fler portioner av frukt och grönsaker, sprida ut kolhydrater jämnt över dagenoch inspektera insidan av skorna.

Bilaga 3 artikelmatris 7(9)

Författare,

artikelns titel,

tidskrift, land

Syfte

Design

Värdering

Resultat

UK prospective diabetes study group. (1998) Tight blood pressure control and risk of macrovascular and microvacular complications in type 2 diabetes: UKPDS 38. BMJ, 317, 703-713. Storbritannien

Att avgöra om täta kontroller av blodtryck förhindrar

makrovaskulära och mikrovaskulära komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes.

Kvantitativ.

Randomiserad kontrollerad studie.

Inklusionskriterier: personer

mellan 25-65 år med nyligen diagnostiserad diabetes.

Exklusionskriterier:

ketonuri, hjärttack inom det senaste året innan studien, angina, hjärtsvikt, retinopati som kräver laserbehandling, livshotande sjukdom, malign hypertoni, mer än en större vaskulär episod och otillräcklig förståelse eller ovilja att delta i studien.

Urval/bortfall:

5102 personer rekryterades då de uppfyllde studiens kriterier från början. 4297 personer av rekryterades vidare. 243 av dessa dog eller förlorades innan studiens start. Av de kvarvarande 4054 hade 1544 hypertoni, av dessa exkluderades 252 personer och 144 personer hoppade av studien. Av de 1148 personer som blev kvar var 637 män och 511 var kvinnor. Medelåldern var 56,4 år. 758 personer i interventionsgruppen och 398 personer i kontrollgruppen. Datainsamlingsmetod: Blodtryckskontrollerna utfördes av en erfaren sjuksköterska hjälp av elektroniska blodtrycksmätare.

Plasmaglukos, blodtryck och kroppsvikt mättes vid varje tillfälle. Analysmetod: statistisk analys Styrkor: Många deltagare, 1148 stycken, studien pågått under en längre tid (1977-1997), 20 olika center för undersökning

Interventionsgruppen som fick täta

blodtryckskontroller hade lägre blodtryck. HbA1c-värdena låg likadant i båda grupperna.

Interventionsgruppen uppnådde en signifikant riskreduktion för att dö i diabetes med 32 %, stroke med 44 % och 37 % för mikrovaskulär sjukdom.

Författare,

artikelns titel,

tidskrift, land

Syfte

Design

Värdering

Resultat

Wallace, A., Seligman, H., Davis, T., Schillinger, D., Arnold, C., Bryant-Shilliday, B., Freburger, J., DeWalt, D. (2009) Literacy appropriate educational materials and brief counseling improve diabetes self-management. Patient education and counseling, 75, 328-333. USA

Att utvärdera påverkan av att förse patienter med en lättförståelig diabetes-informationssguide och att ge en kortfattad rådgivning. Kvantitativ. Randomiserad kontrollerad studie Inklusionskriterier: engelsk och spansktalande personer över 18 år som har diagnosen diabetes typ 2 och som är tillgängliga via telefon.

Exklusionskriterier:

Personer som inte var ansvariga för eller fömögna till att sköta sin sjukdom.

Urval:250 personer

ingick i studien. 92 % av dessa fullföljde studien.

Analysmetod: Deskriptiv statistik. Styrkor: Många deltagare, 250 stycken. Svagheter: urvalet är inte väl beskrivet. Deltagarna fick en inroduktion till guiden innehållande kostråd, fysisk aktivitet, blodsockermätning, insulinanvändning samt följsamhet till medicinering. Deltagarna fick en personlig rådgivning och två telefonrådgivningar. Deltagarna utvecklade en bättre egenvård.

Bilaga 3 artikelmatris 9(9)

Författare,

artikelns titel,

tidskrift, land

Syfte

Design

Värdering

Resultat

Wang, C-Y., Abbott, L.J. (2001) Development of a community-based diabetes and

hypertension preventive program. Public health

nursing, 15, 406-414.

USA

Att utveckla kontakt med en kinesisk samhällsförening för att sedan utföra ett preventivt diabetes och hypertoni program med kineserna i Chinatown i Hawaii.

Kvantitativ. Design: Pre- och posttest deskriptiv studie

Population: Tvåhundra

kineser rekryterades, efter screening bjöds de med hypertoni och diabetes in till att delta i programmet. 75 individer hade antingen typ 2 diabetes, hypertoni eller båda. 36 av personerna var män, 39 kvinnor. Åldern låg mellan 51-96 år.

Datainsamlingsmetod:

Frågeformulär angående familjestöd och hälsa fick deltagarna svara på. Blodglukos mättes tre timmar efter måltid. Systoliskt och diastoliskt blodtryck mättes varannan vecka. Deltagarnas mediciner dokumenterades, deras matloggar och träningsdagböcker granskades. ”Family behavior checklist” användes för att beskriva kvantitativa mått och kvalitativa erfarenheter beskrevs med ”case studies”. I ”case studies” gavs åtgärder individuellt till vissa deltagare.

Analysmetod:Poäng från

”Family behavior checklist” räknades ihop för att få fram resultat. Serumblodglukos- och blodtrycksvärden jämfördes med hjälp av t-test.

Styrkor: Studien utfördes under ett helt år så att resultat kan påvisas, många deltagare, 75 stycken. Svagheter:Ingen kontrollgrupp

Deltagarnas blodtryck och serumglukos hade sänkts ett år efter interventionen.