• No results found

TNA001 – Ämnesdag 6 Torsdag v 38

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "TNA001 – Ämnesdag 6 Torsdag v 38"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

TNA001 – Ämnesdag 6 Torsdag v 38

8-10 Kontrollskrivning 3 10-12 Föreläsning (FÖ 12)

13-14 Frågeställningar att arbeta med i grupp.

1) Linjära ekvationssystem

o Vilka olika typer av lösningar kan ett linjärt ekvationssystem ha? I vissa fall kan vi tolka lösningarna geometriskt. Kan ni komma på hur?

o Gör uppgift K: 1.2, 1.3, 1.5. Kontrollera lösningarna! Reflektera över lösningsmängderna!

o Gör uppgift K: 1.9, 1.10

2) Algebraiska operationer på vektorer

o Var noga med att ni har förstått hur de olika begreppens definieras (Kap 2.1) och att ni har koll på deras beteckningar (riktad sträcka, startpunkt, slutpunkt, vektor, representant för vektor, ortsvektor, etc.) o Studera algebraiska operationer på vektorer (Kap 2.2) (inklusive

geometriska tolkningar).

o Studera Ex 2.13 sid. 17 i K.

3) Bearbeta övriga uppgifter på planeringen (se utdraget nedan).

Anm: Till uppgift K: 1.8 finns lösningsförslag bifogat nedan.

14-16 Lärarledd lektion

39 Torsdag 8-10: KS3

10-12: Fö 12 13-14: GU 14-16: Le

KS 3 – Kontrollskrivning 3 Omfattning: FN kap. 2.3 och 2.4 K: Vektorer, linjer och plan: Kap 1, 2.1, 2.2

K1: 1,2,3,5,6,8 K1: 9,10

(2)

TNA001 – Uppgift 1.8 i kompendiet ”Vektorer, linjer och plan”.

Lösning:

Vi flyttar först om ekvationerna (byt plats på ekvation 1 och 2) så får vi enklare beräkningar. Vi gör sedan Gausselimination.

1 1 1 1 2

1 2

1 4 0

⇔ multiplicera ekv 1 med − och addera med ekv 2 multiplicera ekv 1 med − 1 och addera med ekv 3

1 1 1

0 1 − 2 −

0 − 1 1

1 4 −

−1

⇔ [addera ekv 2 med ekv 3] ⇔

1 1 1

0 1 − 2 −

0 0 3 −

1 4 − 3 − Des sista ekvationen i det sista systemet innebär att vi har villkoret

(3 − ) = 3 − ⇔ [om ≠ 3] ⇔ = 1 Då får vi (för ≠ 3) via den andra ekvationen i sista systemet:

(1 − ) + (2 − ) ∙ 1 = 4 − ⇔ (1 − ) = 2 ⇔ [om ≠ 1] ⇔ = 2 1 − Första ekvationen i sista systemet ger (för ≠ 3, ≠ 1) villkoret

+ 2

1 − + 1 = 1 ⇔ = − 2 1 − Alltså: För alla med ≠ 3, ≠ 1 har systemet den entydiga lösningen

= − 2

1 − , = 2

1 − , = 1.

Detta kan skrivas

= 1

− 1 2

−2

− 1

För = 1 skall vi undersöka systemet

1 1 1 1 1 2 1 1 2

1 4 0

, vilket uppenbarligen saknar lösning (se ekvationerna 2 och 3).

För = 3 skall vi undersöka (görs dock inte här) systemet

1 1 1 3 1 2 1 3 2

1 4 0

, vilket visar sig ha oändligt många lösningar som kan skrivas

= 2 0

−1 +

1 1

−2

, ∈ ℝ

Svar (sammanfattning):

För ≠ 3, ≠ 1 har systemet den entydiga lösningen =

2

−2

− 1 För = 1 saknar systemet lösning.

För = 3 har systemet oändligt många lösningar: = 2 0

−1 +

1 1

−2

, ∈ ℝ.

References

Related documents

c) Hur bildar de olika typerna av reella tal (naturliga talen, heltalen, rationella talen) delmängder av varandra1. Vad menas med

Studera räknereglerna för exponentialfunktioner (2.18 – 2.21 sid. För att bestämma en ev. Om det går att göra det på ett entydigt sätt, d.v.s. Se till att du/ni kan

Hur definieras cos v , sin via koordinaterna för en punkt på v enhetscirkeln (se t.ex.. och motsvarande för

o Vilka definitions- och värdemängder har de fyra funktionerna? Hur ser graferna ut? Vilken är resp. funktions period?.. 4) Gör resterande uppgifter

2.39 och 2.40 och fundera över definitions- samt värdemängderna för arcus-funktionerna arcsin(x och ) arccos(x. Var noga med att studera ekvationens definitions- område!).. o

A (och vi på jorden) kommer att emot en ljuspuls var 32:e timme ( efter korrektion för ljusets gångtid).. Och om A och vi på jorden skickar ut en ljuspuls var 24:e timme så kommer F

Denna summa utgör hvad i en mängd fall en ung flicka, anställd å kontor, affärsbyrå, telegraf, post eller dylikt, kan anslå till sina kläder, äfvensom det en fru, tillhörande

λ= 0 är ett egenvärde till A om och endast om det(A) = 0. Från a) och b) följer att en linjär kombination av egenvektorer som hör till egenvärdet λ är också en egenvektor som