11
K V I N N O R OCH FORSKNING
D e n s e n a s t e t i d e n h a r i n t r e s s e t f ö r f o r s k n i n g o c h f o r s k a r u t b i l d n i n g i S v e r i g e ö k a t . I n t r e s - set k o m m e r i n t e bara f r å n d e k v i n n l i g a f o r s k a r n a själva u t a n o c k s å f r å n d e olika k v i n n o o r g a n i s a t i o n e r n a . D e t är h o s kvin- n o r n a f o r s k a r e n s villkor ställs på sin spets.
D e t är svårt att k o m b i n e r a e n t r a d i t i o n e l l f o r s k n i n g o c h e n m o d e r n s y n på j ä m l i k h e t . F o r s k n i n g e n k r ä v e r m e r ä n h e l t i d s s y s s e l s ä t t - n i n g ; s a m t i d i g t s o m h e m o c h f a m i l j k r ä v e r sin d e l . C e n t r a l a d o k t o r a n d r å d e t v i d L u n d s u n i v e r s i t e t h a r i e n n y l i g e n g e n o m f ö r d e n k ä t f ö r s ö k t b e l y s a s i t u a t i o n e n f ö r d e f o r s - k a r s t u d e r a n d e . E n k ä t e n f i n n s r e d o v i s a d i sin h e l h e t i e n särskild s k r i f t ' D o k t o r a n d - e n k ä t e n 1 9 8 0 ' m e d u n d e r t e c k n a d , B e n g t L u n d e l l o c h Ö r j a n B j ö r k h e m s o m a n s v a - riga.1
I d e t f ö l j a n d e r e d o v i s a s n å g r a i a k t t a g e l s e r f r å n d e n n a e n k ä t , s p e c i e l l t v a d g ä l l e r d e k v i n n l i g a f o r s k a r n a s s i t u a t i o n .
Ett av p r o b l e m e n v i d u t f ö r a n d e t av e n k ä - t e n , är d e n d å l i g a o c h bristfälliga u p p f ö l j - n i n g e n av f o r s k a r u t b i l d n i n g e n . D e t p r o d u - c e r a s v i s s e r l i g e n e n h e l d e l statistik, m e n n ä r d e n p u b l i c e r a s är d e n h o p p l ö s t f ö r å l d r a d . V i ville d e s s u t o m m e d e n k ä t e n ta ett f ö r s t a s t e g f ö r att b e l y s a d o m f a k t i s k a v i l l k o r e n s o m f o r s k n i n g e n b e d r i v s u n d e r .
E n k ä t e n visar p å tre p r o b l e m o m r å d e n : d e n e k o n o m i s k a - s o c i a l a s i t u a t i o n e n , u n d e r - v i s n i n g - h a n d l e d n i n g s a m t a r b e t s m i l j ö .
Den ekonomiska-sociala situationen D e t är värt att k o m m e n t e r a att p r o b l e m e t i n t e enbart är av k v i n n o k a r a k t ä r . V a d g ä l l e r e k o n o m i n visar e n k ä t e n att ca 4 0 % av alla k v i n n l i g a f o r s k a r e a r b e t a r u t a n f ö r u n i v e r s i - tetet. 9 % h a r s t u d i e l å n o c h 1 8 % av d e s o m b e s v a r a t e n k ä t e n h a r u t b i l d n i n g s b i d r a g . D e t - ta i n n e b ä r att k v i n n o r n a h a r e n l ä g r e m e - d i a n i n k o m s t ä n m ä n n e n . V i f r å g a d e o c k s å o m s a m m a n b o e n d e s f ö r s ö r j n i n g s k ä l l a o c h i n t e h e l l e r h ä r är d e t n å g r a s t ö r r e s k i l l n a d e r m e l l a n k ö n e n , m e n m a n k a n n o t e r a att k v i n n o r s o m s a m m a n b o r m e d e n m a n s o m d o k t o r e r a r i s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g h a r s t u d i e - m e d e l ä n m o t s v a r a n d e m ä n . E n t o l k n i n g av d e t t a är att f l e r k v i n n o r s t a n n a r i L u n d f ö r att e n s s a m m a n b o e n d e d o k t o r e r a r h ä r o c h istället f ö r att ta a r b e t e s o m är svårt i d a g e n s l ä g e , tar m a n s t u d i e l å n .
K v i n n o r g ö r o f t a u p p e h å l l i s i n a s t u d i e r p g a b a r n a f ö d a n d e o c h b a r n p a s s n i n g . D e s s a u p p e h å l l v a r a r l ä n g r e ä n m ä n n e n s . D e t är f ö g a f ö r v å n a n d e att k v i n n l i g a d o k t o r a n d e r s k ö t e r d e n s t ö r r e d e l e n av h u s h å l l s a r b e t e t . D e n t r a d i t i o n e l l a s y n e n på k v i n n a n visar att o m g i v n i n g e n f ö r v ä n t a r sig att k v i n n a n ska ta på sig a r b e t e t m e d h e m o c h familj. D e s s a e x t r a a r b e t e n o c h u p p e h å l l g ö r att f o r s k a r - s t u d i e r n a f ö r s e n a s o c h k o n s e k v e n s e n blir att k v i n n a n t v i n g a s g ö r a l ä n g r e a v b r o t t d ä r f o r s k n i n g e n h e l t l ä g g s åt s i d a n s a m t att h e m a r b e t e t stjäl f l e r a t i m m a r f r å n f o r s k a r - u t b i l d n i n g e n varje d a g .
F l e r a k v i n n o r ä n m ä n h a r f u n d e r a t på att a v b r y t a sina s t u d i e r p g a p s y k i s k a e l l e r a n d r a skäl. K a n s k e b e r o r d e t t a p å d e t d u b b e l - a r b e t e k v i n n o r n a t v i n g a s g ö r a , d å l i g k o n t a k t m e d h a n d l e d a r e n o c h m e d i n s t i t u t i o n e n ' m a n k ä n n e r sig alltid e f t e r ' eller på svårig- h e t e n att få a r b e t e e f t e r d i s p u t a t i o n e n . D e t t a är p r o b l e m s o m givetvis o c k s å g ä l l e r m ä n - n e n , m e n s o m i h ö g r e u t s t r ä c k n i n g d r a b b a r k v i n n o r n a . D r a b b a s m a n av p r o b l e m u n d e r u t b i l d n i n g s t i d e n v ä n d e r sig 4 0 % av m ä n n e n till sin h a n d l e d a r e , m e d a n b a r a 2 9 % av k v i n n o r n a väljer h a n d l e d a r e n i s a m m a situa- tion.
Handledning-undervisning
E n av a v s i k t e r n a m e d 1 9 6 9 års f o r s k n i n g s - r e f o r m v a r ö k a d h a n d l e d n i n g o c h f l e r f o r s -
karkurser. Detta förutsatte bl a att hand- ledaren mera aktivt tog del i doktorandens arbete. Utfallet av r e f o r m e n blev inte riktigt detta. Det är doktoranden som får stå för aktiviteten. Vill man ha kontakt med sin handledare får man själv ofta ta initiativet via tidsbeställning. Problemet är särskilt stort inom humanistiska och samhällsveten- skapliga fakulteterna där också andelen kvinnor är störst.
95 % av handledarna vid Lunds universi- tet är män, enbart 5% är kvinnor. Ett mindre antal kvinnor känner sig diskrimi- nerade av handledaren pga sitt kön. H a n visar inget intresse för deras forskning 'Jag har j u hem och barn och blir j u ändå aldrig färdig'.
Även om antalet diskriminerade kvinnor inte är så stort är det allvarligt att det överhuvudtaget förekommer.
Kvinnor deltar mindre i seminarier och kursverksamhet än männen. Materialet i enkäten antyder att en del kvinnor har forskning som en slags hobbyverksamhet vid sidan om. Detta gäller framförallt äldre kvinnor som på gamla dar har börjat forska.
Motsvarande g r u p p finns också bland männen.
I övrigt vad gäller undervisning och hand- ledning är inte problemen könsbundna, utan detta är stora och allvarliga problem som vi, utifrån våra utgångspunkter måste lösa snarast.
Arbetsmiljö
Flertalet doktorander sitter h e m m a vid köks- bordet och forskar idag. Antalet doktoran- der är så stort att platser på institutioner, bibliotek etc inte räcker till. Detta m e d f ö r svårigheter att hålla sig a j o u r med forsk- ningsämnet, i brist på tidskrifter, böcker och tillgång till diskussion med övriga doktoran- der och institutionspersonal. Det m e d f ö r också att det tar mer tid att renskriva uppsatser, kopiera, ringa samtal m m. Fram- förallt så m e d f ö r köksbordsforskningen en mindre kontakt mellan forskare. Detta inne- bär i sin tur - och det är det allvarligaste - en stor distans till forskningen och aktuella strömningar inom ämnet. Denna risk är större för kvinnorna.
V å r e n k ä t p e k a r på n å g r a p r o b l e m o m r å - d e n . E n f ö r u t s ä t t n i n g f ö r d r ä g l i g a r e villkor är att d e n sociala o c h e k o n o m i s k a situatio- n e n f ö r b ä t t r a s . D e t g ä l l e r f ö r s ö r j n i n g e n u n - d e r u t b i l d n i n g s t i d e n , l i k s o m a v g r ä n s n i n g e n m e l l a n e g e n f o r s k n i n g o c h i n s t i t u t i o n s a r b e - te.
D e t är h e l t o r i m l i g t att d o k t o r a n d e r i n t e h a r s a m m a sociala f ö r m å n e r s o m ö v r i g a s a m h ä l l s m e d b o r g a r e . H ä r d r a b b a s k v i n n o r s o m f ö d e r b a r n hårt. E n k v i n n a s o m h a r u t b i l d n i n g s b i d r a g o c h f ö d e r ett b a r n får vis- s e r l i g e n b e h å l l a sitt u t b i l d n i n g s b i d r a g , m e n s k u l l e d e t h ä n d a att h o n s k a f f a r ett till, blir d e t b e s v ä r l i g t . H o n k a n n ä m l i g e n b a r a få ett års f ö r l ä n g n i n g av sitt b i d r a g . S v å r i g h e t e n att få d a g h e m s p l a t s k a n o c k s å m e d f ö r a att k v i n n a n blir t v u n g e n att v a r a h e m m a o c h ta h a n d o m sitt b a r n .
A t t i d a g e n s s a m h ä l l e a v l ä g g a e n d o k t o r s - e x a m e n i n o m s t i p u l e r a d e f y r a år är i d e t n ä r m a s t e o m ö j l i g t . M e d d e u p p e h å l l s o m d e t h a r visat sig att k v i n n o r t v i n g a s g ö r a i k o m b i n a t i o n m e d e k o n o m i s k a s v å r i g h e t e r o c h h a n d l e d a r p r o b l e m blir d o k t o r s e x a m e n o f t a e n t i o å r s p l a n u n d e r m a g r a f ö r h å l l a n - d e n .
M e d t a n k e på att e n f j ä r d e d e l av d o k t o - r a n d e r n a v i d L u n d s u n i v e r s i t e t är k v i n n o r är f o r s k a r u t b i l d n i n g e n n å g o n t i n g s o m v e r k - l i g e n m å s t e ses ö v e r .
R e k r y t e r i n g o c h a r b e t s m a r k n a d h a r i n t e d i s k u t e r a t s h ä r m e n är i n t e d e s t o m i n d r e viktiga u r j ä m s t ä l l d h e t s s y n p u n k t .
N O T
1. En sammanställning av enkätens resultat kan rekvi- reras från Lunds studentkår. Priset är 10 kronor.
Rigmor Sylvén Lunds studentkår B o x 799
2 2 0 07 Lund
