Interventioner mot ångest och depression för vuxna med cancer: En litteraturstudie

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Interventioner mot ångest och depression för vuxna med cancer

En litteraturstudie

Författare:        Handledare:

Pegah Ghassemi Maria Carlsson

Hashan Sulaiman

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Examinator:

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Mona Pettersson 2020

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Cancer är en vanlig folksjukdom i Sverige som idag drabbar minst en av tre personer under deras livstid. Behandlingen medför många svåra biverkningar som ibland kan upplevas värre än sjukdomen, vilket påverkar individens psykiska, existentiella samt sociala välbefinnande. Interventioner för att motverka ångest och depression i samband med

cancersjukdomen har testats inom detta område.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka interventioner som testats för att lindra ångest och/eller depression, vilka diagnosgrupper som studier har genomförts på samt vilken effekt de olika interventionerna gav.

Metod: Studien var en kvantitativ litteraturstudie där data insamlades via databasen Pubmed.

Till studien användes totalt 11 artiklar med hög eller medelhög kvalitet som ansågs uppfylla kriterierna för att inkluderas i denna studie.

Resultat: I analysen framkom fem olika interventionstyper: fysisk aktivitet, musikterapi, information & undervisning, psykologiska metoder och kroppsterapi. Diagnosgrupperna var patienter med bröstcancer, Hodgkins lymfom, lungcancer, leukemi, ändtarmscancer,

gynekologisk cancer, prostatacancer, hjärntumör och hudcancer. Flera av interventionerna gav god effekt på ångest/depression, däribland kognitiv beteendeterapi, yoga, livemusik, ljusterapi, ett psykologiskt interventionsprogram samt zonterapi.

Slutsats: Många vuxna patienter med en cancerdiagnos kan vara i stor risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan kan medverka i interventioner för att systematiskt lindra och förebygga psykisk ohälsa hos individen i förhållande till sjukdomen. Det finns goda

interventioner som kan hjälpa patienten, med hänsyn till ålder och förmåga och bör kunna användas inom vården som praxis för att lindra ångest och/eller depression hos patienter med en cancerdiagnos. Mer forskning behövs inom området.

Nyckelord: Psykisk ohälsa, cancer, depression, ångest, intervention.

(3)

ABSTRACT

Background: Cancer is one common folk illness in Sweden that today affects at least one in three people during their lifetime. Treatment causes many serious side effects that sometimes can be perceived as worse than the disease itself and it affects the mental, existential and social well-being of the individual. Interventions to combat anxiety and depression have been tested in this area.

Aim: The purpose of the literature study was to examine which interventions that has been tested too relieve anxiety and/or depression, which diagnostic groups that studies have been conducted on and which effect of the various interventions that were given.

Method: The study was a quantitative literature study where data was collected via the Pubmed database. The study used a total of 11 articles of high or medium quality that were considered to meet the criteria to be included in this study.

Results: The analysis revealed five different types of intervention; physical activity, music therapy, information & teaching, psychological methods and body therapy. The diagnosis groups were patients with breast cancer, Hodgkin's lymphoma, lung cancer, leukemia, rectal cancer, gynecological cancer, prostate cancer, brain tumor and skin cancer. Several of the interventions had a good effect on anxiety/depression, including cognitive behavioral therapy, yoga, live music, light therapy, a psychological intervention program and reflexology.

Conclusion: Many adult patients with a cancer diagnosis can be at high risk of suffering from mental illness. The nurse can participate in interventions to systematically alleviate and prevent mental illness in the individual in relation to the disease. There are good interventions that can help the patient by taking their age and ability into account, which could be used in health care as a usage to relieve anxiety and/or depression in patients with a cancer diagnosis.

More research is needed in this area.

Key words: Distress, cancer, depression, anxiety, intervention.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING...

ABSTRACT...

INTRODUKTION...5

CANCER...5

BEHANDLING...5

PSYKOSOCIAL PÅVERKAN PÅ INDIVIDEN...6

TEORETISK REFERENSRAM...7

PROBLEMFORMULERING...8

SYFTE...8

Frågeställningar...8

METOD...8

DESIGN...8

DATAINSAMLINGSMETOD...9

Sökstrategi...9

Inklusionskriterier...9

Exklusionskriterier...9

Tabell 1...10

BEARBETNING/ANALYS...10

Kvalitetsanalys...10

Resultatanalys...11

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN...11

RESULTAT...11

DIAGNOSGRUPPER...11

OLIKA INTERVENTIONER OCH DESS EFFEKT...12

Tabell 3...12

Fysisk aktivitet...13

Musikterapi...13

Information & undervisning...13

Psykologiska metoder...14

Kroppsterapi...14

DISKUSSION...14

RESULTATDISKUSSION...15

Fysisk aktivitet...15

Musikterapi...15

Information & undervisning...15

Psykologiska metoder...16

(5)

Kroppsterapi...16

METODDISKUSSION...17

Styrkor och svagheter...17

Mätinstrument samt intern och extern validitet...17

Klinisk relevans...17

Projektets betydelse...18

SLUTSATS...18

SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION...18

REFERENSER...19

BILAGOR...25

Bilaga 1. Sammanfattning av artiklarnas resultat samt kvalitet...25

Bilaga 2. Checklista för kvantitativa artiklar – RCT (randomiserade kontrollerade studier)...31

(6)

5

INTRODUKTION

Cancer

Cancer är en utav de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och är något som idag drabbar minst en av tre personer under deras livstid (Socialstyrelsen, 2018). Prevalensen av människor med cancerdiagnos runtom i världen år 2018 var 18,1 miljoner (WHO, 2018a). Enligt

världshälsoorganisationen WHO är detta en siffra som kommer öka markant de kommande 20 åren. År 2020 förväntas antalet individer med cancer att vara uppemot 29,5 miljoner världen över (WHO, 2018b). 

Kroppen innehåller miljarder celler som förökar sig genom delning. För att en vanlig cell ska kunna omvandlas till en cancercell så krävs ett flertal mutationer i generna som reglerar celltillväxten och cellens överlevnad. Detta innebär att ett fel har uppstått vilket gör att cellerna okontrollerat delar på sig och inte uppträder som friska celler (Linder, 2008).

Förändringarna i generna samt den okontrollerade tillväxten av cellerna kommer så småningom göra så att dessa celler invaderar omgivande vävnad och sprider sig till andra organ i kroppen. På detta sätt sker utvecklingen av en cancertumör i kroppen.

Trots den förlorade cellulära tillväxtkontrollen kan det ta upp till ca 20 år från inträffandet av den första patologiska celldelningen, fram till att tumören är så pass stor att den kan upptäckas (Grov & Lorentsen, 2011).

Behandling

Cancer kan behandlas på många olika sätt.

Kirurgisk behandling är den äldsta och mest beprövade metoden och även den mest framgångsrika när det kommer till att behandla cancer då det har förbättrat

framförallt resultaten när det kommer till överlevnad. Dock gäller detta inte alla cancerformer, men det har gett goda resultat vid behandling av patienter med exempelvis bröstcancer

och kolorektal cancer(Chen et al., 2018). Att bedöma huruvida en patient ska

genomgå kirurgisk behandling sker genom en basal medicinsk bedömning där man har bland annat patientens allmäntillstånd i fokus (Sjödahl, 2008). Strålbehandling är en av

primärbehandlingarna vid cancer och behandlingen innebär att den skadar cellernas arvsmassa, hämmar celldelningen och orsakar celldöd med hjälp av joniserande strålning.

Även denna behandling, likt cytostatikabehandlingen, finns i olika former.

(7)

6

Den mest vanliga är den externa strålbehandlingen då strålkärnan befinner sig utanför patientens kropp. Trots att själva behandlingen är smärtfri så kan biverkningarna som exempelvis illamående, fatigue, sår eller hudreaktioner vara jobbiga och smärtfyllda för patienten. Detta varierar dock från patient till patient (Grov & Lorentsen, 2011).

Cytostatikabehandling eller kemoterapi är en behandling som har använts sedan 60- talet och botar ca 10% av de som drabbas av cancer och är en välkänd behandlingsform.

Denna behandling ges både intravenöst och i tablettform och kan även kombineras med strålbehandling och/eller kirurgi. Cytostatika hämmar celldelningen och dödar celler, dock med tanke på att de normala cellerna i kroppen har samma känslighet för cytostatika som cancercellerna så resulterar det i att de också dör i samband med behandlingen (Grov

& Lorentsen, 2011). Cytostatika finns i olika typer som anpassas efter varje patient och det är viktigt att behandlingen inte får upplevas att vara värre än sjukdomen. Detta kan vara svårt då denna behandling medför många biverkningar som exempelvis illamående, kräkningar, hudproblem, påverkan på muskler och never samt håravfall, som bland många cancerpatienter innebär stor rädsla (Hansson, Henriksson & Peterson, 2008).

Psykosocial påverkan på individen

Att diagnostiseras med en cancersjukdom kan innebära stora förändringar i livet (Grov

& Lorentsen, 2011). Förutom förändringar i individens fysiska mående så har detta en tydlig inverkan på det psykiska, existentiella samt det sociala välbefinnandet, detta då patienten löper hög risk för att utsättas för förhöjda nivåer av psykisk ohälsa i form av ångest och depression (Aslanzadeh et al., 2019). Patienten befinner sig i en sårbar och stressande

situation och det är inte bara den medicinska behandlingen som påverkar patienten, utan även mötet med olika yrkesprofessioner inom vården, samt den vård som patienten mottar.

Funk-Lawler & Mundey (2020) visade i sin studie att ungefär av en tredjedel av patienter med cancerdiagnos upplever ouppfyllda behov i sin vård. Detta gäller i synnerhet känslomässiga problem bland patienterna som bland annat oro och ångest. Även i studien utformad av Ariad och medarbetare (2019) studeras de hinder som sjuksköterskan stöter på för att kunna

identifiera patienter med psykisk ohälsa som är i behov av stöd, samt tidsbegränsning och även brist på utbildning. Att effektiv kunna hantera och behandla ångest och depression kräver i första hand att patienternas symtom ska identifieras. Dock kan det förekomma förhinder som exempelvis brist på läkartid för att bedöma patientens symtom, normalisering av ångest och depressionssymtom, samt patientens egen motvillighet att diskutera det mentala

(8)

7

hälsobehovet, detta kan i vissa fall förekomma om patienten uppfattar brist på tillräckligt effektiva behandlingsalternativ (Katikireddi, Knifton, Niedzwiedz, Robb & Smith, 2019).

Grassi (2019) menar att det finns studier som visar att 30% av patienter med cancer har uppvisat någon typ av psykisk ohälsa som en följd av sin cancerdiagnos, någon gång under sjukdomsförloppet. Bland patienter med avancerad cancer samt patienter som genomgår palliativ vård är dessa siffror kring psykisk ohälsa något högre. Även en tredjedel av de patienter som friskförklarats från cancer uppges att lida av fortsatt psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa inkluderar många olika typer av tillstånd. Detta inkluderar ångest och depression (Breitbart & Caruso, 2019). Enligt Regino och medarbetare (2018) kan en bidragande faktor till utvecklandet av psykisk ohälsa, förutom cancerdiagnosen i sig, vara rädslan inför

cytostatikabehandling och dess somatiska påverkan på individen.

I och med det stora antalet patienter som drabbas av psykisk ohälsa under sjukdomstiden så har flera olika länder i världen under senare år infört riktlinjer som riktar sig in på

psykosocialt stöd till patienter som lider av psykisk ohälsa. Screening, bedömning samt stöd kring psykisk ohälsa i samband med cancersjukdom bör vara obligatoriskt vid varje sjukhus eller cancercentrum för att patienten i fråga ska kunna få sådan optimal vård som möjligt.

Dock är detta inte något som är aktuellt världen över. Detta på grund av bristande resurser, ekonomiska begränsningar samt sociala ojämlikheter (Grassi, 2019).

Teoretisk referensram

Aaron Antonovsky grundade teorin känsla av sammanhang (KASAM) samt begreppet salutogenes som kortfattat betyder hälsans ursprung (Antonovsky, 2005). Teorin utgår från vad det är som gör att människan bibehåller hälsan eller förbättrar den. Personens KASAM byggs upp av tre centrala begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Begripligheten syftar på att personen i fråga förstår olika händelser på ett reflekterande sätt.

Hanterbarheten syftar på personens resurser och strategier att möta olika situationer och händelser på ett konstruktivt sätt. Meningsfullheten syftar till personens möjlighet att kunna värdera frågan/situationen i ett större sammanhang, men också hur viktig den är för personen i sig. Interventionerna som undersöks i denna studie ämnar till att stödja patienten i en eller flera av delkomponenter i KASAM. Antonovskys teori innehåller även begreppet generella motståndsresurser (GMR) som har en viktig del i individens KASAM. Generella

motståndsresurser är de olika resurser som en individ besitter för att på bästa sätt kunna hantera olika typer av motgångar. Exempel på GMR är pengar, intelligens, jag-styrka,

(9)

8

socialt stöd samt stabilitet. Resurserna kan ha betydelse för vilka olika faktorer en individ tycker är viktiga för att ha ett så gott liv som möjligt och må bra psykiskt. Dessa faktorer kan bidra till en hög KASAM. Generella motståndsbrister (GMB) är avsaknaden av dessa

resurser.

Problemformulering

Vid en cancerdiagnos kan individen drabbas av psykisk ohälsa, vilket i många fall kan bero på behandlingen som denne genomgår. Detta påverkar individen somatiskt men även psykiskt, till exempel i form av ångest och depression, vilket kan försummas av sjukvården och leder till att otillräckligt med insatser blir insatta för att tillfredsställa individens psykosociala behov. Olika typer av interventioner kan då tillämpas för att lindra och främja individens psykiska mående. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta vilka typer av interventioner som ger god effekt och kan vara behjälplig för individen

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka interventioner som testats för att lindra ångest och/eller depression, vilka diagnosgrupper som studier har genomförts på samt vilken effekt de olika interventionerna gav.

Frågeställningar

1. Vilka interventioner har genomförts för att lindra ångest/depression vid en cancersjukdom?

2. Vilka diagnosgrupper har inkluderats i interventionerna?

3. Vilken är effekten av de olika interventionerna?

METOD

Design 

Litteraturstudie med sammanställning av vetenskapliga studier med randomiserade kontrollerade studier.

(10)

9 Datainsamlingsmetod

Sökstrategi

Via databasen PubMed som finns tillgängligt för studenter vid Uppsala Universitets e- bibliotek söktes studier tillsammans med en bibliotekarie. Tjänsten MeSH användes för att specificera sökorden. Följande sökord användes i sökningen: anxiety, neoplasms, randomized controlled trials, depression, intervention, distress, mental health, patient, adult.

Vid artikelsökningen valdes artiklar vars rubriker överensstämde med studiens område samt belyste ångest/depression och interventioner för dessa. Artiklarnas abstrakt lästes igenom och om det var förenligt med studiens syfte så lästes hela artikeln igenom. Litteratursökningen redovisas i tabell 1. Det fanns många artiklar som var aktuella för det valda ämnet och de som valdes ut kunde ge studien en bredare spridning av olika interventioner. De artiklar som inkluderades var för att undersöka vilka olika typer av interventioner som blivit beprövade samt att undersöka dess effekt. Resultatet i artiklarna låg inte till grund för att inkluderas i studien då författarna önskade att ha en bredare bild, därav inkluderas artiklar med både bra och mindre bra resultat. De interventioner som redovisades i studien är de som har varit med i urvalet. Bortfallet av artiklar i databassökningen berodde på att dessa inte var randomiserade kontrollerade studier, de inkluderade även en yngre patientgrupp samt att artiklarnas innehåll samt syfte inte överensstämde med studiens frågeställningar.

Inklusionskriterier

Inklusionskriterier för valet av artiklar var att de skulle vara skrivna på svenska eller engelska.

Artiklarna skulle vara kvantitativa, vara publicerade mellan åren 2005-2020, inkludera vuxna patienter över 18 år, samt att studierna skulle innehålla interventioner mot ångest och/eller depression.

Exklusionskriterier

Exkluderade artiklar var review artiklar, kvalitativa artiklar, samt artiklar utan etiskt godkännande.

(11)

10 Tabell 1. Databassökning

Databas och sökdatum

Sökord Antal

träffar

Antal lästa abstract

Antal lästa artiklar

Antal granskade artiklar

Antal utvalda artiklar Pubmed

2020-01-29

Cancer AND RCT AND intervention AND distress AND anxiety

32 3 1 1 1

Pubmed 2020-02-09

RCT AND neoplasms AND anxiety AND depression AND distress

233 8 3 3 3

Pubmed 2020-02-10

RCT AND cancer AND depression AND anxiety

71 7 2 2 2

Pubmed 2020-02-11

RCT AND cancer AND depression AND mental health

14 4 1 1 1

Pubmed 2020-02-12

RCT AND cancer AND anxiety

107 13 3 3 3

Pubmed 2020-02-12

Adult AND RCT AND anxiety AND depression

304 10 1 1 1

Bearbetning/analys

Kvalitetsanalys

De utvalda studierna kvalitetsgranskades utifrån en specifik granskningsmall av Forsberg

& Wengström (2016), se bilaga 1. Frågeformuläret innehöll frågor som besvarades med ja eller nej, samt frågor som besvarades i fritext. Av dessa frågor var det 14 stycken som valdes ut vilket motsvarar 1 poäng för vardera. Studierna som uppnådde hög kvalitet krävde >80%, medel kvalitet krävde 70-80% och låg kvalitet var < 70%.

(12)

11 Resultatanalys

Resultatanalysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017).

Det första steget var att läsa igenom utvalda artiklar noggrant, främst med fokus på resultatet för att försöka skapa en förståelse för varje studie. Det andra steget gick ut på att identifiera nyckelfynd i resultatet i varje enskild artikel och resultatet av interventionerna i samtliga artiklar urskildes. I det tredje steget sammanfattades respektive artiklarnas syfte,

interventioner, metod, resultat etc. i tabellform (se tabell 2). I steg fyra och fem skapades huvud-och subkategorier och en analys genomfördes där en översikt av resultaten i de utvalda studierna presenterades som svarade på studiens tre frågeställningar samt att nyckelfynden beskrevs i en tabell.

Forskningsetiska överväganden

De artiklar som valdes ut i studien följde etiska riktlinjer och var etiskt granskade. De deltagarna som medverkade i studien har lämnat samtycke till att delta. Deltagarna hade rätt att när som helst avbryta studien samt rätten till att ta del av all tillgänglig information gällande studien. Deltagarnas uppgifter hanterades konfidentiellt (Polit & Beck, 2013).

I urvalet av artiklar och sammanställning av resultat har vi varit objektiva.

RESULTAT

Litteraturstudien baseras på 11 kvantitativa originalartiklar genomförda i Canada, USA, Kina, Taiwan, Australien, Danmark, Tyskland, England samt Sydkorea. Studierna fokuserade på vuxna patienter som genomgått interventioner under sin cancerbehandling för att lindra ångest och depression. Analysen av studierna visade på 14 olika interventioner som besvarade denna studies syfte. Se bilaga 1 för analys av artiklarnas resultat samt dess kvalitetsnivå i alfabetisk ordning.

Diagnosgrupper

Majoriteten av deltagarna i de utvalda artiklarna till denna studie var kvinnor med bröstcancer (Bateman, Braid, Chaturvedi, Ellwood, Hamid, Hebblewhite,...Walker, 2010; Bautista, Canin, Cho, Conlin, Culakova, Dunne,…Peppone, 2019; Caplette-Gingras, Desautels, Ivers, Savard, J. & Savard, MH, 2018; Chan, Fong, Ho, SM., Ho, RT, Lee, Leung, & Spiegel, 2016; Choi, Han, Kim, & Kim, 2018; Dang, Li, J., Li, X., Wang, Xin & Zhou, 2015; Geng, Li, Yin &

Zhang, 2018). Andra inkluderade deltagare med övriga diagnosgrupper var Hodgkins lymfom

(13)

12

(Abildgaard, Andersen, Bro, Brown, d'Amore, Enggaard,...Vuust, 2019), lungcancer (Chen, Lin, Tsai & Wu, 2015), leukemi (Brown, Bryant, D’Este, Enjeti, Guest, Henkens…Watson, 2019), samt deltagare med olika typer av cancerdiagnoser (ändtarmscancer, gynekologisk cancer, prostatacancer, hjärntumör, hudcancer, bröstcancer och leukemi) (Hardoerfer &

Jentschke, 2018).

Olika interventioner och dess effekter

Samtliga studier påvisade olika resultat beroende på interventionstyp. Syftet med dessa olika studier var att utvärdera/analysera effekten av en interventionstyp på ångest och/eller

depression. Utifrån resultatet från de olika studierna framgick det att vissa interventioner exempelvis kunde ha bättre effekt på ångest än depression. Dessa redovisas i tabell 3.

Tabell 3. Översikt av interventioner och dess påverkan på ångest och depression

Författare Intervention* Deltagare Påverkan på

ångest

Påverkan på depression Abildgaard et al.,

2019

Livemusik 143 deltagare

Män och kvinnor med Hodgkins lymfom

Signifikant skillnad

Studien mäter ej detta

Bateman et al., 2010 Zonterapi & massage 121 deltagare Kvinnor med bröstcancer

Statistisk signifikant skillnad

Bautista et al., 2019 Hembaserat träningsprogram

252 deltagare Kvinnor med bröstcancer

Statistisk signifikant skillnad

Brown et al., 2019 Webbaserat

informationsverktyg

77 deltagare Män och kvinnor med leukemi

Ingen signifikant skillnad

Caplette-Gingras et al., 2018

Kognitiv beteendeterapi (KBT) och ljusterapi

Ljusterapi gav ingen signifikant skillnad. KBT gav signifikant minskning av depressiva symtom.

Chan et al., 2016 Gruppterapi samt

”body-mind-spirit”

157 deltagare Kvinnor med icke- metastaserad bröstcancer

(14)

13 Chen et al., 2015 Hembaserat gå-

träningsprogram

116 deltagare Män och kvinnor med lungcancer

Choi et al., 2018 Psykologiskt

interventionsprogram

Dang et al., 2015 Musikterapi och muskelavslappnings- övningar

Geng et al., 2018 Utbildningskurs 281 deltagare Kvinnor med bröstcancer

Hardoerfer et al., 2018

Yoga 33 deltagare

Män och kvinnor med olika cancerdiagnoser

*Se bilaga 1 för utförligare beskrivning av respektive intervention

Fysisk aktivitet

Yoga (Hardoerfer & Jentschke, 2018) tillsammans med hembaserad träning (Bautista et al., 2019) och hembaserad gåträning (Chen et al., 2015) visade signifikant skillnad på ångest, men däremot gav gåträningen även signifikant skillnad på nivå på depression bland deltagarna.

Gemensamt för dessa interventioner var att nivån av ångest påverkades och minskade signifikant. Det som skiljer interventionerna ifrån varandra är att yoga samt hembaserad träning inte gav någon signifikant skillnad på depression. Interventionen med hembaserad träning mätte inte nivåer av minskad depression bland deltagarna.

Musikterapi

Interventionen med livemusik samt interventionen med musikterapi och

muskelavslappningsövningar visade på signifikant skillnad på nivån av ångest. Skillnaden mellan dessa interventioner var att nivån av depression bland deltagarna inte mättes med interventionen som inkluderade livemusik (Abildgaard et al., 2019). Däremot gav interventionen som kombinerade både musikterapi och muskelavslappningsövningar en signifikant skillnad på nivån av depression (Dang et al., 2015).

(15)

14 Information & undervisning

Ett webbaserat internetverktyg (Brown et al., 2019) samt en utbildningskurs med inriktning psykologisk stress (Geng et al., 2018) som interventioner visade ingen signifikant skillnad på varken ångest eller depression på deltagarna. En skillnad mellan dessa två interventioner var att utbildningskursen utfördes fysiskt av deltagarna, till skillnad från det webbaserade internetverktyget som även inkluderade sjuksköterskerådgivning via telefon.

Psykologiska metoder

Det psykologiska interventionsprogrammet samt den interventionen med kombination av kognitiv beteendeterapi (KBT) tillsammans med ljusterapi visade på en signifikant skillnad på nivån av depression. Ångest mättes inte i interventionen med KBT (Caplette-Gingras et al., 2017) men däremot gav det psykologiska interventionsprogrammet (Choi et al., 2018) en signifikant skillnad på nivån av ångest. Ljusterapi som testades i samma studie som KBT visade inte på någon signifikant skillnad på nivån av depression bland deltagarna.

Kroppsterapi

Kroppsterapi som interventioner inkluderar zonterapi i samband med hårbottensmassage samt en intervention med fokus på ”body-mind-spirit”. Zonterapi och hårbottenmassage (Bateman et al., 2010) visade på en signifikant skillnad på nivån av både ångest och depression.

Body-mind-spirit interventionen fokuserade på individens holistiska hälsa och normalisering av traumatiska upplevelser i samband med cancersjukdomen. Detta för att främja

självacceptans och sinnesfrid genom att söka efter livets mening och få tillräckligt med stöd i sjukdomsprocessen (Chan et al., 2016). Interventionen visade inte på någon signifikant skillnad på varken ångest eller depression.

DISKUSSION

Studiens resultat visade på att interventioner i form av livemusik, zonterapi, hembaserat träningsprogram, hembaserat gåträningsprogram, psykologiskt interventionsprogram, musikterapi, livemusik samt yoga gav en signifikant skillnad på nivån av ångest.

Interventionerna zonterapi, KBT, hembaserat gåträningsprogram, psykologiskt

interventionsprogram och musikterapi gav signifikant skillnad på depression bland deltagarna.

Interventionerna med webbaserat informationsverktyg samt utbildningskursen med inriktning på psykologisk stress gav ingen signifikant skillnad på varken ångest eller depression.

(16)

15

Interventionerna testades på män och kvinnor med diagnosen bröstcancer, Hodgkins lymfom, lungcancer, leukemi, ändtarmscancer gynekologisk cancer, prostatacancer, hjärntumör samt hudcancer.

Resultatdiskussion

Fysisk aktivitet

Resultatet av den fysiska aktiviteten visar på att den är av god effekt på nivån av både ångest och depression beroende på vilken typ av intervention som sätts in. Resultatet stämmer överens med en annan studie som stärker det faktum att fysisk aktivitet i form av yoga är av god hjälp för att lindra ångest och depression (Brown et al., 2012). Med KASAM som utgångspunkt så kommer de fysiska aktivitetsinterventionerna att öka patientens hanterbarhet och vidare även meningsfullhet och begriplighet. När personen i fråga aktiveras genom fysisk aktivitet så ökar personens GMR (Antonovsky, 2005) som till exempel ”jag-styrka” och livets utmaningar kan bli lättare att hantera. Fysisk aktivitet är av stor vikt för att minska nivåerna av både ångest och depression. Beroende på patientens egna resurser så kan den fysiska aktiviteten anpassas till en nivå som funkar för den enskilde patienten.

Musikterapi

Resultatet visade på att dessa interventioner ger god effekt på nivån av ångest. Interventionen musikterapi i kombination med muskelavslappning gav även effekt mot depression.

Området musikterapi är dock inte välstuderat, trots detta finns det andra studier som stödjer detta resultat, som visar på signifikant minskad nivå av ångest (Fernando, Jeewandra, Samaranayaka, Vidanagama & Wanigabadu, 2019). Den teoretiska referensramen påverkas mycket av denna intervention (Antonovsky, 2005). Musiken kan ge patienten ett meningsfullt sammanhang och i och med detta resulterar det i det ökad meningsfullhet, vilket ger patienten bättre resurser för att hantera livets utmaningar.

Musik är något som i vården är underskattat samt att effekten av detta kan vara till god hjälp för patienter som lider av ett lågt KASAM samt saknar GMR (Antonovsky, 2005). Effekten av denna typ av interventioner kan bero på hur man väljer att utforma studien. Med tanke på att musik är något högst individuellt så skulle det mest ideala vara att studien är särskilt utformad så att varje deltagare får avnjuta av att lyssna på den typ av musikgenre som denne gillar.

(17)

16 Information & undervisning

Interventionerna med ett internetbaserat webbverktyg samt utbildningskurs visade inte på någon signifikant skillnad på nivån av varken ångest eller depression. Likt liknande studier inom detta ämne så ger denna typ av intervention ingen effekt på individens ångest och depression (Farrelly, Hill, Pitcher & White, 2018). I teorin så bör interventioner såsom information och undervisning ämna för att stärka personens KASAM, i synnerlighet begriplighet (Antonovsky, 2005). Denna teori stämmer dock inte överens med resultatet i denna studie. Även om informationen är betryggande till en viss del så verkar det inte som att det är en sådan insats vuxna personer med cancer behöver för att öka sin KASAM.

Information och undervisning är till väldigt bra hjälp i andra delar inom vården men inte för patienter med cancer. Även om det ger en betryggande effekt så är det dock inte sådana typer av interventioner som lindrar nivån av ångest och depression.

Psykologiska metoder

De två interventioner som undersöktes var ett psykologiskt interventionsprogram samt kognitiv beteendeterapi (KBT) tillsammans med ljusterapi. Det psykologiska

interventionsprogrammet visade på en signifikant skillnad på nivån av depression vilket även KBT-behandlingen visade. Interventionen med KBT mätte dock inte nivån av ångest bland deltagarna. Ljusterapin visade endast effekt på säsongsdepression. Tidigare studier har visat på att KBT behandling ger effekt mot både ångest och depression (Chow & Li, 2012).

KASAM påverkar mycket av de psykologiska interventionerna (Antonovsky, 2005).

Eftersom KBT-behandlingen utgår från en individens kognitiva tolkningsförmåga så blir dennes hanterbarhet positivt påverkad, därmed ökar även individens GMR. De psykologiska metoderna anser författarna vara en grundpelare i att hjälpa de patienter som drabbas av psykisk ohälsa. I och med att behandlingen sätter personens upplevelser och tankar i fokus så kommer interventionen ge god effekt, anpassad till den enskilde individen.

Kroppsterapi

Interventionerna med zonterapi och hårbottensmassage gav i jämförelse med body-mind- spirit-interventionen olika resultat där zonterapi gav resultat mot både ångest och depression, medan body-mind-spirit inte gav någon effekt mot ångest och depression. En annan studie kan man se att massage har effekt mot både ångest och depression (Wilson, 2018).

Interventionen med zonterapi och hårbottensmassage kan öka personens KASAM på flera olika sätt (Antonovsky, 2005). Meningsfullheten ökar när patienten blir omhändertagen och

(18)

17

får uppleva massage. Om patienten upplever sig vara mer lugn efter terapin så kommer personen i fråga öka sin förmåga till att hantera situationer. ”Jag-styrkan” ökar även när individen blir tryggare i sig själv. Effekten av dessa typer av interventioner ansågs av

författarna att vara något svårare att bedöma då interventionerna kan utföras på flera olika sätt som i sin tur kan påverka resultatet.

Metoddiskussion

Valet av metod för att svara studiens frågeställningar valdes då litteraturstudien gav en bred bild av den aktuella forskningen som gjorts på området. I och med att syftet var att undersöka vilka olika intervention som används samt vilken effekt dessa har haft så var en kvantitativ litteraturstudie rimlig. Denna studie strävar efter att inte låta egna värderingar påverka studien vilket i sin tur ökar studien bekräftelsebarhet. De artiklarna som valdes ut lästes enskilt och flera gånger innan de analyserades och valdes ut i studien. Detta ökar resultatets trovärdighet.

Styrkor och svagheter

Studien har flera styrkor varav en var att artiklarna inte var äldre än 10 år. För att hitta artiklar så fick författarna vägledning av en bibliotekarie med artikelsökningen om olika sökstrategier och sökverktyg för att hitta relevanta och bra artiklar. För att kvalitetsgranska artiklarna så användes Forsberg och Wengströms (2016) granskningsmall för randomiserade kontrollerade studier. Endast artiklar med hög eller medel kvalitet valdes ut till studien. Flera av artiklarna hade liknande resultat vilket anses vara en styrka då resultatet blir mer pålitligt och samtidigt stärker varandra. Studierna har också genomförts i olika länder vilket kan vara en styrka där man belyser skillnader/likheter. Det fanns många artiklar som var relevant för att besvara studiens syfte och uppfyllde inklusionskriterierna.

Mätinstrument samt intern och extern validitet

Studiernas validitet är god. Studierna har mätt det som avsågs att mätas och det har gjorts på ett korrekt sätt där beprövade och välkända formulär har använts för att skatta patienternas ångest och depression. Ett exempel på ett sådant mätinstrument är Hospital Anxiety and Depression scale (HADS) som har använts i flera utav de utvalda studierna. Rätt metoder och mätinstrument har valts för att mäta ångest och depression.

(19)

18 Klinisk relevans

Detta ämne är relevant då sjuksköterskor i sin profession kan ha god nytta av att veta vilka interventioner som har testats på vilka olika patientgrupper samt vilken effekt det har haft.

För en sjuksköterska är den centrala roll att leda omvårdnadsarbetet, identifiera, förebygga och linda de symtom som uppstår vid en sjukdom. Etiskt är det motiverat att man inom sjukvården uppmärksammar detta och erbjuder rätt stöd. Den som drabbas av en

cancersjukdom har ett stort behov av stöd gällande tankar som kan vara svårt att hantera, såväl som den förändrade självbilden och mortalitet. Den psykiska ohälsan är inte lika lätt att upptäcka hos en individ och kan därför lättare missas. Med resultaten från denna studie har sjuksköterskan en bättre möjlighet att erbjuda rätt typ av stöd till rätt person, även med hjälp av olika yrkesprofessioner. Ur ett samhällsperspektiv så kan samhället ha god nytta av detta då de som drabbas av cancer inte får bestående men efter sjukdomen. Om patienternas tillstånd förbättras så kan de även snabbare kunna återvända till sina arbeten och övriga sysslor och kan då bidra mer till samhället.

Projektets betydelse

Resultatet av studien har stor betydelse för de som drabbas av ångest och/eller depression i samband med en cancerdiagnos. De interventioner som har givit god effekt kan komma att hjälpa framtida patienter i deras psykiska ohälsa. Vården och sjuksköterskan får i sin roll en ökad medvetenhet kring vad patienterna kan använda sig utav för att lindra den psykiska ohälsan. Resultatet i denna studie kommer därav att resultera i möjligheter för bättre psykologiskt omhändertagande för patienter med cancer i behov.

Slutsats

Litteraturstudien visar på att flera interventioner som är av stor vikt för att lindra patientens ångest och/eller depression. För en patient som genomgår en cancerbehandling så finns det effektiva och goda interventioner som kan hjälpa. Fyra av de fem olika grupper av

interventioner som inkluderades i denna studie kan användas som en specifik åtgärd för en viss typ av cancerdiagnos utifrån patientens ålder och förmåga. Interventioner som KBT, yoga och gåträning är sådant som har gett goda resultat och som bör kunna användas inom vården som praxis för att lindra ångest och/eller depression hos patienter med en cancerdiagnos.

(20)

19 Självständighetsdeklaration

Författare Pegah Ghassemi och Hashan Sulaiman har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.

REFERENSER

❖ = Artiklar inkluderade i resultat

❖ Abildgaard, N., Andersen, EAW., Bro, ML., Brown, P., d'Amore, F., Enggaard, L,...Vuust, P. (2019). Effects of live music during chemotherapy in lymphoma patients: a randomized, controlled, multi-center trial. Support Care Cancer, 27(10), 3887-3896. doi: 10.1007/s00520-019-04666-8

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Ariad, S., Ben-David, M., Granek, L., Nakash, O. & Shapira, S. (2019). Mental health distress: oncology nurses' strategies and barriers in identifying distress in patients with cancer. Clinical Journal of Oncology Nursing, 23(1), 43-51.

doi: 10.1188/19.CJON.43-51

Aslanzadeh, FJ., Boutte, R., Braun, S., Husain, M., Lanoye, A., Loughan, AR. &

Villanueva, AAL. (2019). Fear of cancer recurrence and death anxiety: unaddressed concerns for adult neuro-oncology patients. Journal of Clinical Psychology in Medical Settings. doi: 10.1007/s10880-019-09690-8

❖ Bateman, JS., Braid, F., Chaturvedi, A., Ellwood, K., Hamid, A., Hebblewhite,

C,...Walker, AA. (2010). A randomised, controlled trial of the psychological effects of reflexology in early breast cancer. European Journal of Cancer, 46(2), 312-22. doi:

10.1016/j.ejca.2009.10.006

(21)

20

❖ Bautista, J., Canin, BE., Cho, JK., Conlin, A., Culakova, E., Dunne, RF,…Peppone, LJ. (2019). Effects of a home-based exercise program on anxiety and mood

disturbances in older adults with cancer receiving chemotherapy. Journal of the American Geriatrics Society, 67(5), 1005-1011. doi: 10.1111/jgs.15951

Breitbart, W. & Caruso, L. (2019). Mental health care in oncology. Contemporary perspective on the psychosocial burden of cancer and evidence-based

interventions. Epidemiology and Psychiatric Sciences, 29(e86), 1–4.

doi: 10.1017/S2045796019000866

❖ Brown, C., Bryant, J., D'Este, C., Enjeti, A., Guest, J., Henskens, F,...Watson, R.

(2019). A multi-center randomized controlled trial to reduce unmet needs, depression, and anxiety among hematological cancer patients and their support persons. Journal of Psychosocial Oncology, 13, 1-21. doi: 10.1080/07347332.2019.1692991

Brown, VJ., Brug, J., Buffart, LM., Chinapaw, MJ., Riphagen, II., van Mechelen, W.

& van Uffelen (2012). Physical and psychosocial benefits of yoga in cancer patients and survivors, a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials.

BMC Cancer, 12, 559. doi: 10.1186/1471-2407-12-559.

❖ Caplette-Gingras, A., Desautels, C., Ivers, H., Savard, J. & Savard, MH. (2018).

Treatment of depressive symptoms in patients with breast cancer: a randomized controlled trial comparing cognitive therapy and bright light therapy. Health Psychology Journal, 37(1), 1-13. doi: 10.1037/hea0000539

❖ Chan, CL., Fong, TC., Ho, SM., Ho, RT., Lee, PW., Leung, PP. & Spiegel, D. (2016).

Randomized controlled trial of supportive-expressive group therapy and body-mind- spirit intervention for chinese non-metastatic breast cancer patients. Support Care Cancer, 24(12), 4929-4937. doi: 10.1007/s00520-016-3350-8

❖ Chen, HM., Lin, CC., Lin, KC., Tsai, CM. &Wu, YC. (2015). Randomised controlled trial on the effectiveness of home-based walking exercise on anxiety, depression and cancer-related symptoms in patients with lung cancer. British Journal of Cancer, 112(3), 438-45. doi: 10.1038/bjc.2014.612

(22)

21

Chen, Q., Feng, R., Gao, W., Jiang, T., Pan, Z., Yang, S. & Xu, Q. (2018).

Comparison of treatment efficacy between adjuvant intravenous chemotherapy and intravenous chemotherapy combined with intraperitoneal perfusion chemotherapy to treat postresection colon cancer. Journal of Cancer Research and Therapeutics, 14(7), 1600-1605. doi: 10.4103/jcrt.JCRT_613_17

❖ Choi, KS., Han, K., Kim, HW. & Kim, YH. (2018). A psychological intervention programme for patients with breast cancer under chemotherapy and at a high risk of depression: a randomised clinical trial. Journal of Clinical Nursing, 27(3-4), 572-581.

doi: 10.1111/jocn.13910

Chow, KM. & Li, KM. (2012). Effects of psychoeducational interventions on sexual functioning, quality of life, and psychological outcomes in patients with gynecological cancer: a systematic review. JBI Library of Systematic Reviews, 9(48), 1-29. [Epub ahead of print]

❖ Dang, S., Li, J., Li, X., Wang, D., Xin., X. & Zhou, K. (2015). A clinical randomized controlled trial of music therapy and progressive muscle relaxation training in female breast cancer patients after radical mastectomy: results on depression, anxiety and length of hospital stay. European Journal of Oncology Nursing, 19(1), 54-9.

doi: 10.1016/j.ejon.2014.07.010

Farrelly, A., Hill, D., Pitcher, M. & White, V. (2018). Does access to an information- based, breast cancer specific website help to reduce distress in young women with breast cancer? Results from a randomised trial.European Journal of Cancer Care, 27(6), e12897. doi: 10.1111/ecc.12897

Fernando, GVMC., Jeewandara, JMKC., Samaranayaka, TSP., Vidanagama, B. &

Wanigabadu, LU. (2019). "Adjunctive effects of a short session of music on pain, low- mood and anxiety modulation among cancer patients" - a randomized crossover clinical trial. Indian Journal of Palliative Care, 25(3), 367-373. doi:

10.4103/IJPC.IJPC_22_19

(23)

22

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. utg.) Stockholm:

Natur & Kultur.

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. I K. Segesten (Red.), Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. (3. uppl., s. 119-139). Lund: Studentlitteratur

Funk-Lawler, J. & Mundey, KR. (2020). Understanding distress among patients with cancer receiving specialized, supportive care services. American Journal of Hospice &

Palliative Medicine, 18, 1-7. doi: 10.1177/1049909120905780

❖ Geng, W., Li, Z., Yin, J. & Zhang, J. (2018). Effect of one comprehensive education course to lower anxiety and depression among chinese breast cancer patients during the postoperative radiotherapy period - one randomized clinical trial. Radiation Oncology, 13(1), 111. doi: 10.1186/s13014-018-1054-6

Grassi, L. (2019). Psychiatric and psychosocial implications in cancer care: the agenda of psycho-oncology. Epidemiology and Psychiatric Sciences, 29(e89), 1-3.

doi: 10.1017/S2045796019000829

Grov, E. & Lorentsen, V. (2011). Allmän omvårdnad vid cancersjukdomar. I H. Almås, D. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s. 401- 453). Stockholm: Liber.

Hansson, J., Henriksson, R. & Peterson, C. (2008). Cytostatika och

cytostatikabehandling. I U. Ringborg, R. Henriksson & T. Dalianis (Red.), Onkologi.

(2. uppl., s. 184-218). Stockholm: Liber.

❖ Hardoerfer, K. & Jentschke, E. (2018). Effect of yoga therapy on symptoms of anxiety in cancer patients. Oncology Research and Treatment, 41(9), 526-532.

doi: 10.1159/000488989

(24)

23

Katikireddi, SV., Knifton, L., Niedzwiedz, CL., Robb, KA. & Smith, DJ. (2019).

Depression and anxiety among people living with and beyond cancer: a growing clinical and research priority. BMC Cancer, 19(1), 943. doi: 10.1186/s12885-019- 6181-4.

Linder, S. (2008). Invasion och metastasering. I U. Ringborg, R. Henriksson & T.

Dalianis (Red.), Onkologi. (2. uppl., s. 72-76). Stockholm: Liber.

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2013). Essentials of nursing research: Appraising evidence for nursing practice (8th ed.). Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins.

Regino, P.A., Elias, T.C., Silveira, C.F., Pissetti, C.W., de Araújo Pereira, G., da Silva, S.R. (2018). Anxiety, depression and quality of life of patients with breast or gynecological cancer undergoing chemotherapy. Ciência, Cuidado E Saúde, 17(4).

doi: 10.4025/cienccuidsaude.v17i4.40246

Sjödahl, R. (2008). Principer för kirurgisk behandling. I U. Ringborg, R. Henriksson

& T.Dalianis (Red.), Onkologi. (2. uppl., s. 154-161). Stockholm: Liber.

Socialstyrelsen. (2018). Cancer i siffror 2018. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 27 januari, 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf

Wilson, A. (2018). Massage with or without aromatherapy for symptom relief in people with cancer. Research in Nursing & Health, 41(6), 593-594. doi:

10.1002/nur.21916

World Health Organization [WHO]. (2018a). Cancer. Lyon: World Health

Organization. Hämtad 11 januari, 2020, från https://www.who.int/news-room/fact- sheets/detail/cancer/

(25)

24

World Health Organization [WHO]. (2018b). Cancer tomorrow. Lyon: World Health Organization. Hämtad 11 januari, 2020, från https://gco.iarc.fr/tomorrow/graphic- isotype/

(26)

25 Författare

År Land Titel

Syfte Deltagare Interventioner Metod Resultat Kvalitet

Abildgaard, N., Andersen, EAW., Bro, ML., Brown, P., d'Amore, F.,

Enggaard, L,...Vuust, P.

2019 Danmark

“Effects of live music during chemotherapy in lymphoma patients: a randomized, controlled, multi-center trial”

Att undersöka huruvida

musiklyssning kan minska ångest under en pågående cytostatikabehandling

Män och kvinnor med Hodgkins lymfom

Åldersgrupp:

18 år och äldre

Interventionsgrupp 1:

Lyssna på livemusik i 30 minuter under cytostatikabehandling 47 deltagare

Lyssna på vanlig musik från CD-skiva i 30 minuter under cytostatikabehandling 47 deltagare

Kontrollgrupp:

Sedvanlig vård 49 deltagare

RCT-studie, State Anxiety Inventory (SAI)

Signifikant skillnad i minskad ångest i livemusikgruppen jämfört med standard vård (p=0.05) Vanlig musik från CD-skiva hade ingen signifikant skillnad.

Hög

Bateman, JS., Braid, F., Chaturvedi, A., Ellwood, K., Hamid, A., Hebblewhite, C,…Walker, AA.

2010 England

“A randomised, controlled trial of the psychological effects of reflexology in early breast cancer”

Att utvärdera effekten av zonterapi och massage på ångest och depression

Kvinnor med bröstcancer Åldersgrupp:

32-81 år

Intervention 1:

Zonterapi +

självinitierad support (SIS), 1 timme i veckan under 8 veckor 60 deltagare

Intervention 2:

Hårbottensmassage + SIS,

1 timme i veckan under 8 veckor 61 deltagare

RCT-studie, Trial Outcome Index (TOI),

Functional Assessement of Cancer Therapy (FACT-B), Mood Rating Scale (MRS), HADS

Ingen statistisk signifikant skillnad mellan interventions- grupperna, dock skillnad mellan interventions- grupperna i jämförelse med kontrollgruppen utifrån varje mätskala.

Massage bättre än SIS på TOI (p=.03), Zonterapi bättre än SIS på TOI och MRS

Hög

(27)

26 Kontrollgrupp:

SIS + sedvanlig vård 62 deltagare

(p=.0005), Zonterapi och massage bättre än SIS på MRS

(p=0.0005) Bautista, J., Canin,

BE., Cho, JK., Conlin, A., Culakova, E., Dunne,

RF,…Peppone, LJ.

2019 USA

“Effects of a home- based exercise program on anxiety and mood

disturbances in older adults with cancer receiving

chemotherapy”

Att utvärdera effekten av ett hembaserat tränings-program på ångest och affektiva störningar för patienter som genomgår cytostatikabehandling under 6 veckors tid

60-89 år

Interventionsgrupp:

Fysisk träning för cancerpatienter (EXCAP, exercise for cancer patients) 130 deltagare Kontrollgrupp:

RCT-studie, State Trait Anxiety Inventory (STAI), Profile of Mood States (POMS), Social well-being, Emotional well-being

Statistisk signifikant förbättring bland de patienter som genomgått

träningsprogrammet på 6 veckor.

STAI (p=.001), POMS (p=.022), Social well-being (p=.002), Emotional well-being (p=.048)

Hög

Brown, C., Bryant, J., D'Este, C., Enjeti, A., Guest, J., Henskens, F,...Watson, R.

2019 Australien

“A multi-center randomized controlled trial to reduce unmet needs, depression, and anxiety

Att undersöka effekten av ett webbaserat

informations-verktyg om hematologisk cancer på ångest och depression samt sjuksköterske- rådgivning via telefon

Män och kvinnor med leukemi

Åldersgrupp:

18 år och äldre

Interventionsgrupp:

Deltagarna fick tillgång till ett webbaserat

internetverktyg med information kring cancer, stöd, behandling, medicin samt tillgång till telefonrådgivning med specialist-ssk med erfarenhet inom cancersjukvård 38 deltagare

RCT-studie, HADS, System and Information Needs Domain of the Supportive Care Needs Survey Short Form (SCNS-SF34) visade på behovet av information och stöd bland deltagarna, Depression Anxiety Stress Scale-21 (DASS-21)

Ingen signifikant skillnad i behovet av information, ångest eller depression mellan grupperna

Hög

(28)

27 among hematological

cancer patients and their support persons”

Kontrollgrupp:

Caplette-Gingras, A., Desautels, C., Ivers, H., Savard, J., Savard, MH.

2017 Canada

”Treatment of depressive symptoms in patients with breast cancer: A randomized controlled trial comparing cognitive therapy and bright light therapy”

Att jämföra effekten av kognitiv

beteendeterapi (KBT) och ljusterapi mot depressiva symtom

Kvinnor med bröstcancer

Åldersgrupp: 33-75 år

KBT x 60 minuter under 8 veckors tid 25 deltagare

Ljusterapi, dagligen i 30 minuter innan klockan 10 på fm 26 deltagare Kontrollgrupp:

Sedvanlig vård samtidigt som deltagarna stod med på en väntelista 11 deltagare

RCT-studie,

Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS-D), The Beck Depression

Inventory-II (BDI-II), The Hamilton Depression Rating Scale (HDRS

Ingen signifikant skillnad mellan ljusterapi och kontrollgruppen, endast effekt på säsongsdepression.

KBT gav signifikant minskning av

depressiva symtom än kontrollgruppen (p=.0001) på HADS, (p=.01) på BDI-II, (p=.01) på HDRS

Hög

Chan, CL., Fong, TC., Ho, SM., Ho, RT., Lee, PW., Leung, PP., Spiegel, D.

2016 Kina

“Randomized controlled trial of supportive-expressive group therapy and body-mind-spirit intervention for chinese non-

Att undersöka effekten av gruppterapi samt

”body-mind-spirit”- terapi på ångest och depression

Kvinnor med icke- metastaserad bröstcancer Åldersgrupp:

18-65 år

BMS (body-mind- spirit) genomfördes 2 timmar i veckan under 8 veckor med 51 deltagare

Gruppterapi i stödgrupp som träffades 2 timmar varje vecka under 8 veckors tid 49 deltagare

RCT-studie,

Courtauld Emotional Control Scale (CECS), Perceived Stress Scale (PSS), HADS

Ingen av de två interventions-

grupperna hade någon signifikant påverkan på ångest eller depression jämfört med kontrollgruppen.

Hög

(29)

28 metastatic breast

cancer patients”

Kontrollgrupp:

Deltagarna ingick i en självhjälpsgrupp utan specifikt strukturerat program som i övriga interventionsgrupper, 2 timmar i veckan under 8 veckors tid 57 deltagare Chen, HM., Lin, CC.,

Lin, KC., Tsai, CM., Wu, YC.

2015 Taiwan

”Randomised controlled trial on the effectiveness of home-based walking exercise on anxiety, depression and cancer-related symptoms in patients with lung cancer”

Att analysera effekten av ett hembaserat gå- tränings-program på ångest, depression samt andra cancer- relaterade symtom

Män och kvinnor med lungcancer

Åldersgrupp:

37-88 år

Interventionsgrupp:

hembaserat gå- träningsprogram i 12 veckor, 40 minuter per session, 3 gånger i veckan inklusive träningsrådgivning en gång i veckan 58 deltagare

Kontrollgrupp:

RCT-studie, HADS, MD Anderson Symptom Inventory (MDASI-T)

Interventions-gruppen visade signifikant förbättring på ångestnivåer efter 3 månader (p=0.009) samt efter 6 månader (p=0.006)

Depression bland deltagarna minskade signifikant efter 3 månader (p=0.00006) samt 6 månader (p=0.004)

Hög

Choi, KS., Han, K., Kim, HW., Kim, YH.

2018 Sydkorea

”A psychological intervention programme for patients with breast cancer under

Att utvärdera effekten av ett psykologiskt interventionsprogram på ångest och depression för patienter som genomgår cytostatikabehandling

30-69 år

Interventionsgrupp:

Deltagarna deltog i ett psykologiskt interventionsprogram tillsammans med en ssk. 7 sessioner av rådgivning, både i telefon samt personligt möte 30 deltagare

RCT-studie, HADS,

Profile of Mood States Brief (POMS- B)

Inom interventions- gruppen var ångest (p=0.03) och depression (p=.01).

signifikant lägre.

De affektiva störningarna var signifikant lägre i interventions-gruppen (p=0.02).

Medel-hög

(30)

29 chemotherapy and at

a high risk of depression: A randomised clinical trial”

Kontrollgrupp:

Sedvanlig vård och ingen tillgång till rådgivning eller interventionsprogram 30 deltagare

Dang, S., Li, J., Li, X., Wang, D., Xin., X., Zhou, K.

2015 Kina

”A clinical randomized controlled trial of music therapy and progressive muscle relaxation training in female breast cancer patients after radical mastectomy: results on depression, anxiety and length of hospital stay”

Att undersöka effekten av musikterapi och muskel-avslappnings- övningar på ångest och depression

25-38 år respektive 43-65 år

Interventionsgrupp:

Musikterapi och muskelavslappnings- övningar x 30 min 2 ggr/dag, 48 timmar efter ett radikal mastektomi-ingrepp 85 deltagare Kontrollgrupp:

RCT-studie, Zung self-rating depression scale (ZSDS), SAI

Interventions-gruppen hade signifikant förbättring på depression och ångest jämfört med

kontrollgruppen.

Depression p=0.009, ångest p=0.019

Hög

Geng, W., Li, Z., Yin, J., Zhang, J.

2018 Kina

”Effect of one comprehensive education course to lower anxiety and depression among Chinese breast cancer

Att undersöka effekten av en utbildnings-kurs för att minska graden av ångest och depression för patienter som genomgår strål- behandling

18 år och äldre

Interventionsgrupp:

Deltagarna blev försedda med 1 x 3-timmars kurs med information om psykologisk stress och hur man lär sig att hantera detta 145 deltagare

RCT-studie, HADS

Ingen signifikant skillnad i ångest och depression bland deltagarna

Hög

(31)

30 patients during the

postoperative radiotherapy period - One randomized clinical trial”

Kontrollgrupp:

Deltagarna deltog inte i kursen

136 deltagare

(32)

31

Bilaga 2. Checklista för kvantitativa artiklar – RCT (randomiserade kontrollerade studier)

A. Syftet med studien?

...

Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja Nej 1 poäng

Är designen lämplig utifrån syftet?

Ja Nej 1 poäng

B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna?

...

Vilka är exklusionskriterierna?

...

Är undersökningsgruppen representativ?

Ja Nej 1 poäng

Var genomfördes undersökningen?

...

När genomfördes undersökningen?

...