Fakulteten för samhälls-och livsvetenskaper Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad
Diana Widmark, Kristina Rendahl-Laage
Upplevelser av livskvalitet och välbefinnande
hos kvinnor som erhåller TKM akupunktur
mot menopausala symptom.
Experiences of quality
of life and
well-being among women who receive
TCM –acupuncture
against menopausal symptom
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng
Fristående kurs
Datum/Termin: Mars 2011
SAMMANFATTNING
(svensk)
Titel: Upplevelser av livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor som erhåller TKM akupunktur mot menopausala symptom
Fakultet: Fakulteten för samhälls och livsvetenskaper. Avdelningen för omvårdnad. Karlstads universitet
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp (avancerad nivå) Författare: Diana Widmark, Kristina Rendahl-Laage
Handledare: Bodil Wilde-Larsson Examinerande lärare: Gun Nordström Sidor: 37 Examen: Mars 2011
Nyckelord: Menopause- kvinnor - vasomotor symptom - heta flusher - TKM akupunktur – livskvalitet- välbefinnande
ABSTRACT
(english)
Title: Experiences of quality of life and well-being in women who receive TCM – acupuncture against menopausal symptom
Faculty: Faculty of Social and Life Sciences. Department of Nursing. Karlstad university
Course: Nursing research, 15 credit (advanced level) Authors: Diana Widmark, Kristina Rendahl-Laage Supervisor: Bodil Wilde-Larsson
Examinator: Gun Nordström Pages: 37 Examination: Mars 2011
Keywords: Menopausal - women - vasomotor symptom - hot flushes - TCM acupuncture- quality of life- well-being
Eighty percent of all women living in one of the stages of menopause will experience problems with hot flushes and night sweats. Other symptoms described are palpitations, insomnia, tiredness, loss of temper and irritability, feeling depressed and trouble with vaginal dryness. Hormone replacement therapy (HRT) has until the beginning of the 2000s been the most common form of treatment against menopausal symptoms. TCM acupuncture is a treatment used to treat menopausal symptoms described above. The purpose of this study was to describe the experiences of quality of life and well-being of women who receive TCM acupuncture for menopausal symptoms. Seven women aged 47-58 years were interviewed. The interviews were analyzed using content analysis. The results showed that women experienced menopausal symptoms such as sweating, hot flushes, affected sleep, cardiac related symptoms such as palpitations, irritability, loss of temper, and depressed feelings. Acupuncture treatment was perceived to a large extent reduce menopausal symptoms. There were also experiences of lack of efficacy.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION………
5Hormonbehandling med östrogen och komplementärbehandling mot menopausala symptom ……… 5
Traditionell kinesisk medicin (TKM) och akupunkturbehandling mot menopausala symptom………. 6
Livskvalitet och välbefinnande……….. 10
Omvårdnad och akupunktur……….. 11
Problemformulering……… ……... 12
Syfte……… 13
METOD……… 13
Urval och procedur………. 13
Analys och databearbetning……… 15
Forskningsetiska överväganden……….. 17
RESULTAT……….
18Kvinnors upplevelser av hur klimakteriet påverkat deras livskvalitet och välbefinnande………. 19
Identitet……….. 20
Hjärtrelaterad påverkan……….. 20
Svettningar och vallningar……….. 21
Sömn……….. 21
Sårbarhet………. 22
Miktionsbesvär……… 22
Kvinnors upplevelser av hur akupunkturbehandlingen påverkat klimakterie- besvären i relation till livskvalitet och välbefinnande……… 23
Identitet………... 23
Hjärtrelaterad påverkan……….. 24
Svettningar och vallningar………... 24
- 5 -
INTRODUKTION
Åttio procent av alla kvinnor som lever i någon av menopausens faser kommer någon gång att få upplevelser av heta flusher och nattsvettningar. Heta flusher eller vasomotor symptom som de också kallas och nattsvettningar är de vanligaste orsakerna till att kvinnor söker behandling mot symptomen som också på svenska benämns klimateriebesvär (Deecher & Dorries 2007). Depression, dålig sömnkvalitet och upplevelse av nedsatt sexualdrift är andra klimakteriebesvär som beskrivs (Reed et al. 2007).
Varierande historiska beskrivningar inom västerländsk medicin har beskrivit menopausala symptom. Den tidigaste kända beskrivningen av menopausala symptom har dokumenterats av Thomas J. Graham 1837. Han skrev att många kvinnor som befinner sig i slutet av de månatliga blödningarna har besvär med reumatisk flyende smärta, huvudvärk, heta flusher och andra besvärande symptom (Pinkerton & Zion 2006).
På Världshälsoorganisationens (WHO) konsensuskonferens The Stages of Reproduktive Aging Workshop 2001, fastställdes följande begrepp som beskriver menopausens olika faser; perimenopause, premenopause och postmenopause (WHO 2006). Den perimenopausala fasen sträcker sig från två till åtta år före livscykelns sista menstruation. Den brukar debutera någon gång efter 37 års ålder. Under denna period sker förändringar i äggstocksfunktionen. Perioden innebär också att man fortfarande har haft regelbundna blödningar under de senaste tolv månaderna. Den premenopausala fasen innebär att man inte haft någon blödningsperiod de senaste tre månaderna men åtminstone en månadsblödning de senaste tolv månaderna. Slutligen den postmenopausala fasen betyder att man ej haft någon blödning den senaste tolv månaderna (Xu et al. 2005).
Vanliga besvär vid menopausens samtliga faser är hjärtklappning, sömnstörningar, rodnad av perifera hudområden med påföljande plötsliga svettningar. Besvären kan vara relaterade till eller utgöra inslag av heta flusher/vasomotor symptom (Deecher & Dorries 2007).
Hormonbehandling
med
östrogen
och
komplementär
behandling mot menopausala symptom
- 6 -
En svensk studie av Hoffman et al. (2005) genomförd på 1760 kvinnor under tidsperioden 1999-2003, visade att användningen av hormonbehandling mot menopausala symptom sjunkit från 40,5 procent till 25,3 procent till förmån för ökad användning av naturläkemedel/kosttillskott. Författarna relaterar minskningen av hormonbehandlingen till de publicerade resultaten från tre stora studier; Heart and estrogen/progestin replacement study (HERS) (Grady et al. 1998), samt The estrogen progestin trial of Womens Health Initiativ (Rossou et al. 2002) och The million women study (Beral et al. 1999). Samtliga tre studier påvisade ökad risk för bröstcancer vid lågtidsbehandling med kombinerade östrogen och progesteronpreparat samt ökad risk för hjärt- och kärlrelaterad sjukdom. Samma tendens redovisas i en norsk studie av Borud et al. (2008) som skriver att hormonbehandling mot menopausala symptom har sjunkit med 45 procent sedan 2001. En australiensk studie Patching van der Sluijs et al. (2007) har påvisat en ökad medvetenhet hos kvinnor i allmänhet om risken för bröstcancerutveckling av östrogensubstitution. Likaså påvisades ökad kännedom om östrogenbehandling och biverkningar i form av bröstspänningar, svullnader och genombrottsblödningar. Rädsla för att utveckla bröstcancer och kännedom om hormonets andra biverkningar ansågs vara orsaker till att fler och fler kvinnor börjat använda komplementära behandlingsmetoder så som akupunktur, naturläkemedel och kosttillskott mot menopausala symptom (Patching van der Sluijs et al. 2007).
En kvalitativ studie från England beskriver patienters förväntningar på de komplementära behandlingsmetoderna akupunktur (n=118), osteopati (n=71) och homeopati (n=48) (Richardson 2004). Resultaten visade att patienternas förväntningar på behandlingarna var symptomlättnad, förhöjd livskvalitet, att få en utförlig beskrivning av hur terapeuten tolkade deras hälsotillstånd och behandlingsformens verkningsmekanismer och att det skulle vara mindre bieffekter från komplementära behandlingar. Slutligen förväntade sig patienterna att få egenvårdsråd från terapeuterna och att behandlingsformerna skulle finnas tillgängliga inom offentlig vård (Richardson 2004).
Traditionell kinesisk medicin (TKM) och
akupunktur-behandling mot menopausala symptom
- 7 -
funktionskrets som utgör en yin och yang aspekt av till exempel funktionskrets njure (yin) och urinblåsa (yang). På de stora huvudmeridianerna som går till sitt tillhörande organ finns ett antal akupunkturpunkter som kan liknas vid kroppsöppningar, vilka har kontakt med mindre flöden, som kan föra energiströmmen vidare till ett målområde. När en eller flera metallnålar förs in i kroppens akupunkturpunkter på en meridian påverkas qi strömmen i meridianen. Det är obalanser i Qi energiflödena eller organen som är kopplade till flödena som är upphovet till upplevda symptom på ohälsa i kroppen. Akupunkturnålarnas inverkan på energiflödena syftar till att återställa balansen och därmed symptom på ohälsa i kroppen. Behandling med värme på akupunkturpunkter och örtmedicin är komponenter som används för att förstärka akupunkturens behandlingseffekter (Marciocia 2007).
Vasomotorsymptom eller heta flusher uppstår enligt TKM på grund av en normal åldersrelaterad sänkning av yin och blod i njurarnas, leverns och hjärtats funktionskretsar. Den naturliga sänkningen av yin i angivna funktionskretsar och därav följande obalans ger ofta symptom i form av heta flusher och svettningar, ibland med tillhörande sömnsvårigheter, hjärtklappning, hudrodnader, nervositet och även depression (Alfhaily et al. 2007).
Carlsson (2001) menar att TKM i stället borde benämnas traditionell kinesisk erfarenhet, eftersom det inte rör sig om medicinsk kunskap i vanlig bemärkelse. Han föreslår att begreppen yin och yang relateras till den motverkande och samverkande betydelsen av västerländska begrepp som sympaticus-parasympatikus, lugn-stress, depression-mani. Carlsson skriver vidare att qi kan betraktas som ett ord för både funktion och cirkulation. De flesta TKM-påståenden som härleder till problem med qi-flödet är enligt Carlsson (2001) jämförbara med att säga att området har en funktionsstörning.
Inom österländsk medicin förklaras funktionsstörningar mer som obalanser som kan bero på för mycket qi (stagnation eller fullhet qi) eller brist på qi (tomhet qi) i ett kroppsområde. Stagnation qi (för mycket qi) i ett område kan uttrycka sig i till exempel smärta (qi cirkulerar för dåligt). För lite qi i ett område kan till exempel uttrycka sig som dålig matsmältning, inkontinensproblem eller problem med att bli gravid (Marciocia 2007).
En behandlingsperiod med TKM akupunktur mot menopausala symptom brukar bestå av tio till tolv behandlingstillfällen, cirka trettio minuters nålbehandling varje gång, med utvidgad tidsintervall, utifrån en individuellt ställd diagnos. Behandlingseffekt brukar upplevas efter fyra till sex behandlingstillfällen (Marciocia 1989).
- 8 -
I figur 1 redovisas kroppens meridianer och akupunkturpunkterna Ren 4, 6, 12 och 17. Hjärta 3 och 6. Lever 3 och 8. Njure 3 och 6. Urinblåsa 15, 18 och 23. Dessa punkter kan användas behandling vid behandling av menopausala symptom.
Figur 1 visar kroppens meridianer och akupunkturpunkter som kan användas vid behandling av menopausala symptom.
Alfhaily och Ewies (2007) antar att akupunkturens effekter på menopausala symptom förklaras med att akupunkturbehandling sannolikt har en modulerande inverkan på centrala nervsystemet genom att den kan påverka frisättande av neurotransmittorer. Under pågående akupunkturbehandling har man via magnetröntgen kunnat påvisa förändringar i hjärnans funktionella magnetresonans.
- 9 -
beskrivit att akupunkturbehandling minskar antalet heta flusher hos kvinnor med menopausala symptom jämfört med kvinnor som enbart mottagit akupunktur vid sidan av verkliga akupunkturpunkter så kallade shampunkter, eller inte mottagit någon akupunktur alls. Studiernas resultat visade att de kvinnor som mottagit akupunkturbehandling på verkliga akupunkturpunkter hade en högre minskning av antalet heta flusher än de kvinnor som mottagit akupunktur på shampunkter. I Wyon et al. (2004) indelades 45 kvinnor i tre grupper. En grupp fick elakupunktur, vilket innebär att akupunkturnålarna sattes på reella akupunkturpunkter, vilka tillfördes extra stimulering av en svag ström. Nästa grupp fick ytligt satta nålar på sham-punkter. Den tredje gruppen fick enbart behandling med östrogen. Resultatet visade att antalet hetaflusher/24 timmar minskade från 7,3-3,5/24 timmar hos elakupunkturgruppen Hos gruppen som fick ytligt satta nålar på sham punkter minskade antalet heta flusher från 6.1-3,8/24 timmar och hos gruppen som fick östrogen sjönk antalet heta flusher från 8,4-0,8/24h. I en parallellstudie jämfördes kvinnors upplevelse av påverkan av olika behandlingsstrategier på heta flusher under 24/timmar. I ena studien mottog två grupper kvinnor antigen oral tillförsel av östrogen, eller placeboplåster utan östrogen. I den andra studien indelades kvinnorna i tre grupper där de antingen fick oral tillförsel av östrogen eller akupunkturbehandling eller avslappningsträning under en tolvveckorsperiod. Resultatet visade att samtliga grupper utom gruppen med placeboplåster upplevde en signifikant minskning av frekvensen heta flusher/24 timmar redan efter 4 veckors behandling. Frekvensen av heta flusher fortsatte att minska under resterande behandlingstid (Zabrowska et al. 2007).
- 10 -
Livskvalitet och välbefinnande
Begreppet livskvalitet började användas inom forskningen i slutet av 70-talet och förekommer numera som begrepp inom samhällsvetenskap, psykologi, medicin och andra vårdvetenskaper. En orsak till att begreppet blivit allt populärare inom hälso- och sjukvård beror på att den teknologiska utvecklingen gjort det lättare att rädda och upprätthålla liv effektivare än förr (Sarvimäki 1995). Nordenfelt (1991) menar att vården och medicinen inte enbart har ett mål att eliminera sjukdom och skapa hälsa. Den skall också vinnlägga sig om patienternas livskvalitet. Genom att betona att hälsovården måste syfta till livskvalitet, flyttar sig fokus från ett tidigare apparattänkande till ett helhetstänkande. Med detta menas att det är hela personens livskvalitet som hälsovården skall höja.
Livskvalitet definieras i Natur och kulturs svenska ordbok som något som gör att livet känns bättre, men som inte kan mätas i pengar (Köhler & Messelius 2006). Synonymer till ordet livskvalitet är enligt Strömberg (1998) levnadsnivå, levnadsvärde, meningsfull tillvaro, gynnsamma livsbetingelser, det goda livet och förhöjd livskänsla. Ordet livskvalitet knyts närmast till livets begränsningar och möjliga förbättringar i hälsa och välmående (Richardson 2004).
Det finns ingen enhetlig fastställd definition av livskvalitet. Litteraturen som beskriver livskvalitet spänner över funktionell förmåga, upplevelse av roll privat och i arbetslivet, grad och kvalitet av social interaktion, psykosocialt välbefinnande, kroppsliga sensationer och upplevelse av livs tillfredställelse (Bowling 1999). Livskvalitet i relation till hälsa är ett vidare koncept än personlig hälsostatus och det innefattar även välbefinnande (Bowling 1997). Begreppet hälsorelaterad livskvalitet används i de sammanhang då en person eller en grupp människors upplevelser sätts i relation till hälsoaspekter. Inom omvårdnadsforskning används specifika livskvalitetsinstrument där frågor ingår för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. I ett instrument som mäter hälso- relaterad livskvalitet efterfrågas hur en person upplever sig begränsad i sitt sociala liv på grund av sin hälsa (Lindberg 1999).
Schneider (2002) utvärderade livskvalitet hos kvinnor i postmenopausal ålder. Sammantaget konkluderar Schneider resultatet utifrån att de testade fem olika typer av frågeformulär som mätte grad och upplevelse av menopausala symptom utifrån parametrar för livskvalitet och välbefinnande. Några av dessa var upplevelse av att vara attraktiv vilket korrelerade till mindre menopausala symptom. Acceptans av kroppen ökade med stigande ålder. Yrkesaktivitet medförde upplevelse av mindre menopausala symptom. Schneider menar att hälsorelaterad livskvalitet är en subjektiv parameter som relaterar till fysiska och psykosociala aspekter i en individs liv.
- 11 -
välbefinnande relaterat till mätinstrumentet MenoQoL i samband med framställningen av resultatet i en studie där akupunkturbehandling gavs mot menopausala symptom.
Ordet välbefinnande ingår i WHO;s (2006) definition av hälsa. Enligt WHO definieras hälsa som "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp” (s.1). Välbefinnande definieras enligt Natur och kulturs stora svenska ordbok som ”känsla av att må bra” (Köhler & Messelius 2006, s.1198). Synonymer till välbefinnande kan vara välmående, hälsa, hälsotillstånd, trivsel, lyckokänsla, lyckorus, välbehag, tillfredställelse och eufori (Strömberg 1998). I Statens Offentliga Utredningar (SOU 2001:55) definieras psykiskt välbefinnande som ”en självskattad inre och subjektiv känsla av välmående. Det handlar om att känna trivsel, tillfredsställelse och glädje eller å den andra sidan, vantrivsel, missnöje och nedstämdhet” (s. 241).
Enligt Sarvimäki (1995) innefattar välbefinnande dimensionerna, fysiskt, psykiskt, andligt, existentiellt och socialt välbefinnande liksom olika slag av njutningar och tillfredställelse. Ryff och Singer (1998) menar att välbefinnande är en dynamisk process och inte ett uppnått tillstånd. Sointu (2005) utvecklar och återger att begreppet välbefinnande inte är statiskt utan att innebörden förändras över tid. Begreppet speglar och reproducerar viktiga sociala normer som anknyts till den individuella upplevelsearenan. Begreppet har rört sig från individen som samhällsmedborgare till individen som konsument i ett konsumtionssamhälle. Schneider (2002) definierar välbefinnandegrad hos postmenopausala kvinnor till grad av självförtroende, upplevelse av kvalitet i partnerrelation och den nyorienteringsprocess som menopausen innebär.
I denna studie associeras ordet välbefinnande närmast till definitionen ” en känsla av att må bra” (Köhler & Messelius 2006, s.1198). Ordet livskvalitet återknyts till definitionen livskvalitet som livets begränsningar och möjliga förbättringar i hälsa och välmående (Richardson 2004).
Omvårdnad och akupunktur
Omvårdnad skall utövas utifrån hälso och sjukvårdslagens riklinjer. I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982 :763) kan man läsa följande ” 2c § Hälso- och sjukvården skall arbeta för
att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. 2b § Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, de metoder för undersökning vård och behandling som finns, sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt vårdgarantin”
[http://www2.notisum.com/rnp/sls/lag/19820763.htm [2011-03-03].
- 12 -
akupunkturbehandling kan i sig ses som en god omvårdnadshandling. Det förekommer att akupunkturbehandling ges av specialutbildad legitimerad sjukvårdspersonal inom primärvård och på privata mottagningar.
Jean Watson (1993) omvårdnadsteoretiker, menar att se och bekräfta en annan människas personliga behov förbättrar omsorgsprocessen, vilket leder till en positiv utveckling för patientens välbefinnande. Det ger också utrymme för sjuksköterskan att själv lära sig något nytt och att utvecklas.
Fowler och Newton (2006) skriver, för att kunna stödja patienter i deras frågor efter vård- och behandlingsalternativ som kan leda till bättre livskvalitet, behöver sjuksköterskan förstå och sätta sig in i alla aspekter av komplementär och alternativmedicin (KAM), så som kostnader, sjukdomsperspektiv samt interaktioner mellan olika kunskapsfält inklusive läkemedel och örtmedicin. Jean Watson (1999) skriver att det österländska betraktelsesättet kan tillföra den västerländska skolmedicinen en möjlighet att i större utsträckning se delar i en helhet, som jämbördiga och balanserade av varandra. Hon menar vidare att omvårdnad och medicin kan precis som yin och yang gemensamt bilda en grundläggande universell balans inom hälso- och sjukvård. Det behövs ingen hierarki av överordnade eller underordnade kvaliteter inom eller mellan de båda kunskapsområdena. Omvårdnad och medicin blir nödvändiga komponenter som tillsammans på ett enhetligt sätt kommunicerar behandling, bot och läkande processer.
Problemformulering
- 13 -
Syfte
Syftet med studien var att beskriva upplevelser av livskvalitet och välbefinnande hos kvinnor som erhåller TKM akupunktur mot menopausala symptom. Frågeställningar;
Hur har klimakteriet påverkat kvinnors upplevelser av livskvalitet och välbefinnande?
Hur har akupunkturbehandlingen påverkat kvinnors upplevelser av livskvalitet och välbefinnande i relation till klimakteriet?
Metod
Innehållsanalys med induktiv ansats användes i denna studie (Lundman & Graneheim 2008). Innehållsanalys kan användas i kvantitativa och kvalitativa analyser. Den kvantitativa forskningens ansats är att spegla och återge en objektiv sanning eller verklighet där forskaren försöker förhålla sig så neutral som möjligt. I den kvalitativa ansatsen tolkas texter (Lundman & Graneheim 2008). Författarna har valt metoden därför att kvalitativ innehållsanalys anses vara en lämplig metod då man vill belysa upplevelser som samlas in utifrån intervjuer (Kvale 2007). Den kvalitativa inriktningen utgår från att omvärlden är komplex, konstruerad och subjektiv. En analyserad text bör därför ses i sitt sammanhang som inbegriper forskarens egen personlighet och bakgrund, tillsammans med den intervjuades kulturella bakgrund, personliga historia och livsvillkor (Lundman & Graneheim 2008). Innehållsanalys kan fokusera på både det påtagliga innehållet i det som studeras, det konkreta eller manifesta, det sagda, och/eller det latenta innehållet, vilket syftar till att tolka textens underliggande mening (Lundman & Graneheim 2008). I denna studie användes endast manifest innehållsanalys.
Urval och procedur
Informationsbrev som skulle överlämnas av akupunktör till aktuell kvinnogrupp skickades efter telefonkontakt med akupunktörerna ut till åtta privata TKM- mottagningar i mellansverige. Sju kvinnor rekryterades från tre av de åtta privata mottagningarna där TKM akupunktur utfördes av terapeuter. Terapeuterna hade utbildning i västerländsk basmedicin vilket innebär cirka en termins heltidsstudier i anatomi fysiologi och sjukdomslära, samt minst tre års lång diplomerande utbildning i traditionell kinesisk diagnostik och behandling. Kvinnorna betalade 300-500 kronor för varje behandling.
- 14 -
universitet. Informationsbrevet innehöll även en samtycke blankett (bilaga 2) och ett frankerat svarskuvert och ett formulär innehållande bakgrundsdata såsom namn adress ålder och tre frågor i relation till menopausen. Jag har inte hormonbehandlats med östrogen/progesteron de senaste tre
månaderna mot symptom relaterade till klimakteriet (ja nej). Jag behandlas inte för någon allvarlig eller livshotande sjukdom (ja nej). Jag äter receptbelagd medicin alternativt naturläkemedel, kosttillskott (ja nej). Om svar ja i så fall vilka.
Studiens inklusionskriterier var kvinnor som ej hormonbehandlats med kvinnliga könshormoner östrogen/progesteron de senaste tre månaderna. Kvinnor som ej har eller behandlades för känd livshotande sjukdom och kvinnor som inte befann sig i kirurgiskt utlöst menopause.
Utifrån besvarat frågeformulär bedömdes huruvida kvinnorna passade in i studien eller ej. Kvinnor med känd bakomliggande allvarlig eller livshotande sjukdom, samt kvinnor med pågående hormonbehandling mot menopausala symptom och/eller kirurgiskt relaterad utlöst menopause var avsedda att exkluderas. Samtliga kvinnor som återsände svarsbrev uppfyllde inklusionskriterierna och kvinnorna kontaktades per telefon av författarna.
Kvinnorna gavs vid intervjutillfället åter igen muntlig information om att deltagandet var frivilligt, och att materialet skulle komma att hanteras på ett sätt som garanterade konfidentialitet och att all information som kunde härledas till person skulle avidentifieras. Intervjuerna genomfördes och spelades samtidigt in på band av författarna på platser utifrån intervjupersonens önskemål. Dessa platser var i intervjuades hem, på universitet, på stadsbibliotek, länslasarett och på en arbetsplats. Intervjuerna pågick cirka 30 minuter. Författarnas första intervjuer var avsedda att utgöra provintervjuer. Innehållet i dessa föll väl ut och de inkluderades i studien.
Författarna intog en lyssnande närvarande hållning där den intervjuade gavs det största utrymmet att berätta om sina upplevelser så tydligt och uttömmande som möjligt (Kvale 2007). Intervjuerna inleddes med frågeställningarna; Berätta på vilka sätt dina klimakteriebesvär
påverkat din livskvalitet och ditt välbefinnande; Berätta på vilka sätt akupunkturbehandlingen påverkat din livskvalitet och ditt välbefinnande. Individuella uppföljningsfrågor ställdes under intervjuernas gång
- 15 -
I figur 2 redovisas urval, procedur och datainsamling. Sju kvinnor rekryteras från tre av de åtta kontaktade mottagningarna.
Figur 2. Illustration av urval procedur och datainsamling.
Analys och databearbetning
- 16 -
Därefter kondenserades meningsenheten vilket betyder att texten kortas ner ytterligare men den behåller det betydelsebärande innehållet. Ytterligare kondenseringssteg resulterade till slut i ett enda meningsbärande ord som utgör en kod (Lundman & Graneheim 2008). Koder med betydelsemässigt liknande innehåll leder fram till en kategori. Därefter bearbetades varje kategori för sig. Innehållet i en kategori skiljer sig från andra kategorier. Inga data ska falla mellan en eller två kategorier (Lundman & Graneheim 2008). Utifrån de meningsbärande kodernas betydelse utvecklades underkategorier där koder med likartat innehåll reducerades till ett mindre antal slutliga koder som sorterades som positiva och negativa upplevelser. Den senare analysprocessen ligger till grund för resultatpresentationen. Under hela analysprocessen föregick en fortlöpande diskussion med handledare som vägledde och förde processen framåt i en bärande riktning. Analysen av textmaterialet resulterade i manifesta nivåer. Exempel på analys och databearbetning redovisas i tabell 1.
Tabell 1 Exempel på meningsenhet, kondenserad meningsenhet, meningsbärande kod och kategori. I den horisontella delen visas utifrån de meningsbärande kodernas betydelse indelning av underkategorier och slutgiltiga positiva och negativa koder.
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Meningsbärande kod Kategori
Jag fick mycket hjärt klappning, framförallt på kvällen och sedan kändes det så obehagligt. Det var något jag inte kunde kontrollera och det gjorde att det blev väldigt jobbigt mentalt när jag fick dessa symptom.
Då kände jag ett durr i mitt bröst. Det är något som jag relaterar till hjärtat. Jag kan inte säga att det är hjärtklappning, men det är något jag relaterar till vallningarna eller i samband med dem.
hjärtklappning på kvällen kändes obehagligt. Kunde inte kontrolleras blev jobbigt mentalt.
kände ett durr i bröstet som jag relaterar till hjärtat, vilket också är relaterat till vallningarna. Hjärtklappning Obehaglig Okontrollerbar obehagskänsla Durr i brösten Hjärtrelaterad påverkan
Kategori Hjärtrelaterad påverkan
Underkategori Kroppsliga upplevelser Underkategori emotionella upplevelser Kod Hjärtklappning Durr i bröstet Positiv/negativ neg neg Kod Okontrollerbar obehagskänsla Positiv/negativ neg
- 17 -
meningsbärande koderna framträdde kategorier. De meningsbärande kodernas betydelse ligger till grund för indelningen av underkategorierna kroppsliga och emotionella upplevelser Samtliga slutgiltiga koder indelades i positiva och negativa upplevelser.
Forskningsetiska överväganden
Studien är godkänd av forskningsetisk kommitté vid Karlstads universitet dnr C/2009/239. Den forskningsetiska kommitténs huvudsyften är att granska forskningsarbeten utifrån de två aspekterna att skydda försökspersoner och skydda forskare för anklagelser om oegentligheter. Enligt Vetenskapsrådet (1999) är forskningsetikens grundläggande utgångspunkt respekt för människors självbestämmande, medbestämmande och integritet. Individer som deltar i forskningsprojekt har krav på skydd för insyn i sina liv, för fysisk, psykisk skada, förödmjukelse och kränkning. I informationsbrevet fick kvinnorna tillgång till skriftlig information om studiens syfte och information om att hanteringsförfarandet av insamlat material skulle skydda individens identitet. Kvinnorna fick både i brevet och vid intervjusituationen information att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst, även under intervjun utan att det skulle få några negativa konsekvenser. Dessutom utlovades muntligt vid intervjutillfället att alla skriftliga uppgifter som kunde härledas till person skulle avidentifieras. Kvinnorna informerades om att intervjumaterialet inte skulle användas utanför studien i annan form än i färdigställd uppsats och att ett färdigställt exemplar av uppsatsen skulle komma att hemsändas till kvinnan.
- 18 -
RESULTAT
Resultatet presenteras utifrån de två frågeställningarna Hur klimakteriet har påverkat kvinnors upplevelser av livskvalitet och välbefinnande? Och hur har akupunkturbehandlingen påverkat kvinnors upplevelser av livskvalitet och välbefinnande i relation till klimakteriet?
Sju kvinnor i åldern 47-56 år ingick i studien. Några av kvinnorna använde jämsides med TKM- akupunktur kosttillskott som B-vitaminer, mineraler örtbaserade preparat, naturläkemedel och läkemedel mot högt blodtryck och smärta se figur 3.. Ingen av kvinnorna som ingick i studien hade behandlats med kvinnliga könshormoner östrogen/progesteron de senaste tre månaderna.
Figur 3. Redovisning av de sju kvinnornas åldrar och vilka preparat som intogs jämsides med akupunkturbehandlingen.
47 år Remifermin, Rosenrot, AlgBörges algtabletter Vitlökstabletter
49 år B-komplex och multivitamin
52 år Inga läkemedel
54 år Salagen, Brufen retard, Mitt val vitamin
55 år Remifermin, Atacand
55 år Inga läkemedel eller kosttillskott
- 19 -
Kvinnors upplevelser av hur klimakteriet påverkat deras
livskvalitet och välbefinnande
I tabell 2 redovisas kategorier, underkategorier, positiva och negativa koder i relation till kvinnors upplevelser av hur klimakteriet påverkat deras upplevelse av livskvalitet och välbefinnande.
Tabell 2. Översikt av kategorier, underkategorier, positiva och negativa koder .
Kategori Underkategori Kod Positiv
Negativ
Identitet Ny livsdimension Befrielse pos
Personlig växt pos
Bättre cirkulation i händer och fötter pos
Ökad stresskänslighet neg
Förlorad livsdimension Förlorad fertilitet neg
Minskad livskraft neg
Hjärtrelaterad påverkan
Kroppsliga upplevelser Hjärtklappning neg
Durr i bröstet neg
Emotionella upplevelser Okontrollerbar obehagskänsla neg Svettningar och
vallningar
Kroppsliga upplevelser Blöt av svett neg
Brännande hetta rodnad neg
Emotionella upplevelser Kontrollförlust neg
Generande neg
Handikappande neg
Obehagligt ofräsch neg
Sömn Avbruten sömn Vaknar på natten neg
Trötthet Långvarig sömnbrist neg
Aldrig utvilad neg
Ingen ork neg
Sårbarhet Nedstämdhet Orkar inte hänga med i livet neg Humörsvängningar Växlar mellan ilska och gråt neg
Mer gråtmild neg
Miktionsbesvär Svullen i kroppen neg
Täta toalettbesök neg
- 20 -
Identitet
Kategorin identitet resulterade i underkategorierna ny och förlorad livsdimension. Ny livsdimension omfattar fyra koder var av tre positiva koder och en negativ kod. Befrielse, innebär att det är skönt att slippa menstruationen och att leva med rädslan för att bli gravid.
Personlig växt, relaterades till att kvinnorna upplevde att klimakteriebesvären var en prövning
som de lärde sig att mästra och klara av. Klimakterieprocessen medförde också nya erfarenheter om den egna kroppen och personligheten, som resulterade i en ökad personlig styrka, vilken blivit till en resurs för att kunna hjälpa andra. En kvinna beskriver detta på följande sätt ”Erfarenheten växer till en trygghet inom en själv och man känner att man kan hjälpa andra människor”. En annan beskrivning relaterar den personliga växten till en mognadsprocess där kvinnan vågade testa nya okända saker. Bättre cirkulation i händer och fötter visade sig som en positiv vinst. En kvinna uttryckte ”Det jag kan se som är bra för mig är att jag blivit varm om händerna. Jag har hela mitt liv varit iskall om händer och fötter. Nu är jag varm och det är skönt för det mesta”.
Den negativa koden ökad stresskänslighet, innebar sänkt förmåga att tåla stress eller ökad känslighet för påverkan i livet generellt. En kvinna uttryckte att det var som om personligheten hade förändrats på ett sådant sätt att det var lätt att förstora upp saker och händelser mer än tidigare. Likaså upplevdes perioder av intensiva klimakteriebesvär som nästan outhärdliga, något man inte stod ut med. ”Om man har problem av olika slag som man funderar på då är man känslig för det har jag märkt. Förut kunde jag ha många bollar i luften och nu måste jag ta en sak i taget för att klara av, man får ha fokus på en sak åt gången”. Underkategorin förlorad livsdimension omfattar två negativa koder. Förlorad fertilitet upplevdes som sorgligt och ett tecken på åldrande. Minskad livskraft, återgavs som en stor förändring i livet eller liknades av en kvinna som ”En vissen ros som aldrig skulle komma att återta sin riktiga blomning igen”.
Hjärtrelaterad påverkan
Kvinnornas upplevelser av hjärtrelaterad påverkan indelas i underkategorierna kroppsliga och emotionella upplevelser uttryckta i tre negativa koder. Kroppsliga upplevelser så som
hjärtklappning, omfattar märkbart påverkad hjärtverksamhet och hjärtklappning i form av buff
eller att det studsar i bröstet. Hjärtklappningen förstärktes av stress och den var vanligt förekommande framförallt på kvällstid. Durr i bröstet, var en hjärtrelaterad beskrivning som hörde ihop med och återgavs som en valör av vallningar.
- 21 -
Svettningar och vallningar
Svettningar och/eller vallningar var vanligt förekommande både på natten och på dagen hos kvinnorna. Svettningar och vallningar indelades i underkategorierna kroppsliga upplevelser och emotionella upplevelser vilka resulterade i sex negativa koder. Kroppsliga upplevelser,
blöt av svett innebar till exempel att det började pärla utmed hårfästet eller att kvinnan vaknade
på natten och var sjöblöt. Någon kvinna blev överrumplad av att det rann mellan bröst och i knäveck eller i hårbotten. En kvinna berättar ”När jag lägger mig på kvällen har jag ställt en fläkt därinne och jag känner jaha nu är det dags igen. Jag slänger av mig täcket och på med fläkten. Jag kan inte se något mönster. Det kvittar om jag har semester eller vad jag gör”.
Brännande hetta, rodnad förklaras av en kvinna att hon blev så het att det brände på ryggen och
under fotsulorna. En annan kvinna återgav att hon blev röd och det bara forsade om kroppen eller att det upplevdes som en kamp i kroppen med plötslig fyrtio graders feber som snabbt skulle ut ur kroppen i form av svettning. Kvinnan berättar ”Det kan jag känna när jag sitter och äter lunch med någon och så känner man att nu börjar det vid tårna så vet man att nu kommer jag snart att bli sprutröd”. En annan kvinna beskrev att svettningarna kom i perioder. Vissa gånger medförde värmekänslan svettning och andra gånger blev det bara het upplevelse, men utgångskänslan var den samma.
Den andra underkategorin emotionella upplevelser, omfattar kontrollförlust, kvinnorna menade att det var svårt att förutse när vallningarna skulle komma. Det kunde leda till att vallningarna överrumplade på ett sådant sätt att man förlorade kontrollen över något man höll på med. Generande, handikappande, obehagligt ofräsch innebär att upplevelsen relateras till olika sociala sammanhang där samspel med människor förekommer. En kvinna beskrev ”Det är skitjobbigt alltså. Man känner sig inte fräsch. Det här att du blir röd i ansiktet och att du svettas är ett handikapp. Ja får bestämma mig för om jag skall framträda eller inte för tänk om jag blir knallröd och svetten börjar rinna och de tänker, vad nervös hon är och det är jag inte”.
Sömn
Kvinnornas upplevelser av sömnstörningar omfattar de negativa underkategorierna, avbruten sömn och trötthet. Avbruten sömn, vaknar på natten, kvinnorna återgav att de vaknade i ett på natten, upp till femton gånger när det var som värst. Andra beskrivningar var att kvinnan gick upp fyra till fem gånger varje natt, eller att någon upplevde att man inte var klar över om man sovit över huvudtaget vissa nätter. En kvinna återgav ”Jag vaknar och somnar om, vaknar till och somnar om, men det är det här att jag blir svett och fryser, av och på med täcket. Detta leder till att jag inte får någon sammanhängande sömn”.
Den andra underkategorin trötthet, omfattar långvarig sömnbrist. Kvinnorna återgav att tröttheten och orkeslösheten var ett resultat av två till fem års pågående sömnbesvär. Att aldrig
vara utvilad innebar att ständigt vara trött eller att man har kände sig drogad av sömnbrist eller
- 22 -
Ingen ork, förklarades av kvinnorna att alltid vara trött och aldrig känna sig utvilad eller att
energin var så nertagen att orken var borta, till och med då det var dags att gå upp på morgonen. En kvinna berättade, ” Jag har ingen ork egentligen. På det sättet har det påverkat min livskvalitet. Men ibland kan jag känna att nu orkar jag inte och då lägger jag mig ner och tittar i taket och tänker att nu är jag helt slut”.
Sårbarhet
Kvinnornas upplevelser indelades i de två underkategorierna nedstämdhet och humörsvängningar. Nedstämdhet och den negativa koden orkar inte hänga med i livet, omfattar osäkerhet kring en ny upplevelse som man inte kände igen om det var en depression eller något annat. En kvinna säger ”Är det klimakteriet eller är det något annat jag skall söka för, depression, för jag visste inte hur det kändes att vara deprimerad eftersom jag aldrig varit det tidigare”. En annan kvinna menar ”Jag kan inte säga att jag varit deprimerad men nedstämd i alla fall. Man orkar inte hänga med i livet”.
Humörsvängningar omfattar de negativa koderna växlar mellan ilska och gråt, mer gråtmild.
Kvinnorna återgav att de inte kände igen sig själva. De upplevde en ökad känslighet för påfrestningar i livet generellt men också att det var svårare att ta beslut på grund av den underliggande känslomässiga labiliteten. En kvinna berättade ”Sedan kände jag inte igen mig själv på det sättet att jag blev nedstämd och humöret växlade väldigt mycket från det att jag blev lätt arg för att sedan börja gråta”.Miktionsbesvär
Svullen i kroppen och täta toalettbesök innebär att kvinnorna upplevde sig svullna i kroppen och att
- 23 -
Kvinnors upplevelser av hur akupunkturbehandlingen påverkat
klimakteriebesvären i relation till livskvalitet och välbefinnande
I tabell 3 redovisas kategorier, underkategorier och positiva och negativa koder i relation till kvinnors upplevelser av hur akupunkturbehandlingen påverkat klimakteriebesvären i relation till livskvalitet och välbefinnande.Tabell 3. Översikt av kategorier, underkategorier och positiva och negativa koder.
Kategori Underkategori Kod Positiv
Negativ Identitet Kroppsliga upplevelser Ej behov av östrogen pos
Emotionella upplevelser Gav ett mervärde pos
Mer energi pos
Hjärtrelaterad påverkan
Kroppsliga upplevelser Inga hjärtrelaterade besvär pos Tidsbegränsad förbättring pos/neg
Svettningar och vallningar
Kroppsliga upplevelser Tidsbegränsad minskning av svettningar vallningar
pos/neg Ingen märkbar effekt neg Emotionella upplevelser Mentalt starkare pos
Upplevd förbättring, men osäker tilltro till orsak.
pos/neg
Sömn Sovit hela natten pos
Lättare att somna om pos Tveksam behandlingseffekt pos/neg
Sårbarhet Avslappnad och hoppingivande pos
Glad och positiv pos
Miktionsbesvär Mindre antal toalettbesök pos
Mindre svullen pos
Av tabell 3 framgår sex kategorier och fem underkategorier och sexton koder. Av sexton koder är elva koder positiva upplevelser, en kod är negativ och fyra koder är både positiva och negativa. Allt material är relaterat till hur akupunkturbehandlingen har påverkat kvinnornas upplevelse av livskvalitet och välbefinnande i relation till klimakteriebesvären.
Nedan följer en utfyllande beskrivning av innehållet i kategori för kategori där citat ingår.
Identitet
- 24 -
Emotionella upplevelser, gav ett mervärde, uppfattades av kvinnorna som att akupunkturbehandlingen gav något mer än enbart symptomlättnad. Kvinnorna uttryckte att de kände sig väl omhändertagna, tröstade och bekräftade i sin situation. Detta härleddes till akupunktörens personliga egenskaper och teoretiska kunskap som ingav hopp om förbättring av klimakteriebesvären efter behandlingen. En kvinna berättar ”Jag tycker att det varit väldigt positivt. Det gav ett mervärde att göra det här inte bara det att jag blev besvärsfri under en period i alla fall”. ”Om jag känner att det börjar komma tillbaka och blir för jobbigt och jag känner att nu orkar jag inte längre. Då ringer jag och beställer tid och så går jag iväg och så blir det bättre”. Mer energi innebar att kvinnorna kände sig lugnare av att de hade fått mer energi av behandlingen och att de i stressade situationer upplevde att de landade i kroppen av akupunkturbehandlingen. En kvinna återgav ”Jag är ofta stressad och har tusen saker på gång. Då känner jag liksom att jag landar av akupunkturbehandlingen. Jag känner att när jag går därifrån har jag mer energi”.
Hjärtrelaterad påverkan
Kvinnornas upplevelser resulterade i underkategorin kroppsliga upplevelser, vilken omfattar en positiv kod och en kod som är både både positiv och negativ. Den positiva koden, inga
hjärtrelaterade besvär innebar att kvinnorna upplevde att behandlingseffekten på hjärtbesvären
blivit bättre efter varje behandling för att efter fem till sex behandlingar ha försvunnit helt. En kvinna berättar ”Effekten blev bättre efter varje behandling. Jag har fått bort min hjärtklappning på kvällen den har jag inte längre”. En annan kvinna menade ”efter fem till sex behandlingar och ett behandlingsuppehåll kände jag inget durr från bröstet”. Tidsbegänsad
förbättring, kvinnorna menade att när hjärtbesvären gick tillbaka upplevde de att hela kroppen
fungerade bättre. Besvären kom tillbaka efter cirka sex månader och krävde då en längre behandlingsomgång för att återigen gå tillbaka. En kvinna sa ”Jag fick fyra behandlingar på hösten och då var det borta, sedan kom det tillbaka under våren och då tog jag flera behandlingar, kanske åtta eller nåt, innan jag kände att de var borta”.
Svettningar och vallningar
Kvinnornas upplevelser delades in i underkategorierna kroppsliga och emotionella upplevelser. Kroppsliga upplevelser resulterade i en kod som var både positiv och negativ och en kod som var negativ. Tidbegränsad minskning av svettningar och vallningar. Flera av de intervjuade kvinnorna menade generellt sett att de upplevde en minskning av svettningarna och vallningarnas frekvens och intensitet. Det krävdes minst fem till sex behandlingar eller flera innan en förbättring upplevdes. Besvärsfriheten kvarstod åtta till tolv månader innan besvären mer eller mindre återkom. Någon kvinna blev helt besvärsfri. ”Jag kände effekt efter första gången tycker jag att det kändes att det blev bättre. Jag gick nog bara fyra gånger eller nåt och då var besvären helt borta”. Ingen märkbar effekt. Någon kvinna upplevde ingen effekt av behandlingen.”Jag känner inte i min kropp att det givit någon effekt”.
- 25 -
klimakteriet som process. En kvinna återger ”Jag har fått lättare att handskas med det då det kommer på grund av att jag känner mig starkare mentalt. Jag känner inte lika stor osäkerhet som jag gjorde innan jag påbörjade behandlingen”. Osäker tilltro till behandlingen. Kvinnorna förmedlade att det var svårt att veta om de förväxlade behandlingseffekten med en besvärsfri period från svettningar och vallningar eller om de påverkades av en positiv förväntan på hela behandlingssituationen. ”Ja, det kändes ju väldigt bra. Sedan är det samtidigt så svårt att veta för jag tyckte att jag fick väldigt snabb effekt. Jag vet ju inte om jag hade fått en sådan där besvärsfri period ändå, eftersom det går i perioder”.
Sömn
Kvinnornas upplevelser av akupunkturbehandlingens effekter på sömn resulterade i två positiva koder och en kod som var både positiv och negativ. Den första positiva koden sovit
hela natten, återgav kvinnorna perioder av sammanhängande och tillfredställande nattsömn,
omväxlande med perioder som de sovit sämre igen. Efter en behandling sov en kvinna fjorton timmar i sträck. Flera kvinnor upplever att akupunkturen gav effekt på sömnen även om den lilla förbättring som upplevdes inte svarade mot förväntningarna. Den andra positiva koden,
lättare att somna om, någon kvinna menade att sömnen förbättrats eller att det har blivit lättare
att somna om då hon vaknade på natten. Besvärsfriheten upplevdes vara tidsbegränsad.
Tveksam behandlingseffekt återgavs av kvinnorna med en frågande inställning till akupunkturens
effekter på sömnkvaliteten. En kvinna berättade att hon inte upplevde någon revolutionerande effekt, eftersom hon även innan akupunkturbehandlingen hade upplevt perioder med dålig och bra sömn. En kvinna sa ”Det är svårt att säga om det är bättre eller lika som innan då jag började med akupunkturen, men jag tror att akupunkturen hjälpt mig till viss del i alla fall”. En annan kvinna upplevde ingen förbättrande effekt på sömnkvaliteten av akupunkturen. ”Nej jag tycker faktiskt inte att det känns som någon skillnad, utan jag vaknar varje natt. Det som är skillnad är att jag somnar om nu”.
Sårbarhet
Kvinnornas upplevelser av akupunkturbehandlingens effekt på kategorin sårbarhet omfattar två positiva koder, avslappnad och hoppingivande. Kvinnorna menade att de kände sig mer avslappade och mer hoppingivande än vad de gjort innan påbörjad akupunkturbehandling. En kvinna berättar ”Jag stressar inte upp mig så fort, utan jag behåller lugnet och det kan jag nog märka förändring i och med akupunkturen faktiskt”. Glad och positiv, innebar att kvinnorna kände sig starkare mentalt och att de upplevde sig gladare och positivare än de gjorde innan behandlingen.
Miktionsbesvär
Kvinnornas upplevelser av akupunkturens effekt mynnade ut i två positiva koder, mindre antal
toalettbesök och mindre svullen. Kvinnorna upplevde att det återkommande kissandet minskade
- 26 -
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Studiens huvudresultat påvisar att kvinnorna upplevde påverkan ur både positivt och negativt perspektiv på livskvaliteten och välbefinnandet av klimakteriet och akupunkturbehandlingen. I denna studie associeras ordet livskvalitet som livets begränsningar och möjliga förbättringar i hälsa och välmående (Richardson 2004). Ordet välbefinnande anknyts till ”en känsla av att må bra” (Köhler & Messelius 2006, s.1198).
Enligt Schneider (2002) är hälso- relaterad livskvalitet en subjektiv upplevelse som relaterar till flera fysiska och psykosociala parametrar i en individs liv. När det gäller ordet välbefinnande återknyter Schneider till sitt resultat där han fann att kvinnor med bra självförtroende, bra upplevelse av sin partnerrelation och en god självbild i den nyorienteringsprocess som menopausen är har mindre menopausala symptom. Kvinnor med dålig självkänsla eller att de levde i en dålig parrelation upplevde mer menopausala symptom. Även Schneiders studie påvisade likt vår studie att kvinnor upplevde att det var en lättnad att bli av med menstruationen och risken för graviditet. En mindre grupp av kvinnorna i Schneiders studie klagade på tomhetskänslor som han knöt till förlust av fertilitet eller att barnen blivit vuxna och lämnat hemmet. I vår studie talade kvinnorna om upplevelse av nedstämdhet som sorglighet, känslighet och en förlorad livskraft.
Negativa menopausala symptom som framkom i vår studie var påverkan på identitet, hjärtrelaterad påverkan, svettningar vallningar, sömnbesvär, sårbarhet och miktionsbesvär Detta har även påvisats i en rad studier (Avis et al. 2008; Borud et al. 2008; Dong et al. 2001; Klarenfjord 2008; Nir et al. 2006; Vincent et al. 2006; Wyon et al. 2002; 2004; Zabrowska et al. 2007).
Positiva eller uteblivna effekter av akupunkturbehandling på ovan beskrivna besvär har tidigare påvisats i flera studier (Avis et al. 2008; Borud et al. 2008; Dong et al. 2001; Klarenfjord 2008; Nir et al. 2006; Vincent et al. 2006; Wyon et al. 2002; 2004; Zabrowska et al. 2007).
- 27 -
har relaterat begreppen livskvalitet och välbefinnande knutna till kvinnornas självbild, syfte och mål i livet, befrielser från menstruation och graviditetsmöjlighet.
Schneider (2002) påtalar vikten av att särskilja klimakterieprocessen från sjukdomssymptom och se den som något som leder till en förändring av livets fokus i stället för en sjukdomsupplevelse. I denna studie upplevde kvinnorna att akupunkturbehandlingen ingav känslan av lättnad över att slippa ta östrogen. Någon beskrev att hon landade i sin kropp av behandlingen och att hon fick mer energi av behandlingen. Kvinnorna tyckte att akupunkturbehandlingen genom akupunktören gav ett mervärde, på grund av att akupunktören fick dem att uppleva sig trygga. Bakom mervärdet uttrycktes förnöjsamhet över att de kände sig tröstade i sin situation både av akupunktörens personlighet och kunskap om en behandlingsstrategi som lovade förbättring.
Författarna menar att man inte kan bortse från att kvaliteten i relationen mellan akupunktören och kvinnan har betydelse för hur behandlingens effekt upplevs. Å andra sidan är det välkänt att en gott omhändertagande som skapar tillit har god inverkan på förbättringsprocesser. Skärsäter et al. (2007) skriver att god omvårdnad handlar om att tillföra professionell kunskap i relation till vårdtagaren som bidrar med den viktigaste kunskapen, kunskapen om hur hans/hennes liv ser ut. Ett dåligt möte, fel ord i fel tid kan påverka upplevelsen av bemötandet på ett sätt att det ger efterverkningar på det slutliga behandlingsresultatet.
Hjärtrelaterad påverkan definierades på olika sätt av kvinnorna i denna studie. I analysen sorterades de under kroppsliga och emotionella upplevelser. De kroppsliga upplevelserna omfattar hjärtklappning och en upplevelse av durr i bröstet. Hjärtklappningen och durr i bröstet upplevdes vara okontrollerbara och förstärktes av stress. Den hjärtrelaterade upplevelsen skapade känslor som oro, obehag och ängslan. Författarna tolkade detta som att den emotionella dimensionen av hjärtpåverkan var lika jobbig att leva med som hjärtklappningen i sig. Att hjärtrelaterade besvär är vanligt förekommande under menopausen bekräftas av Asplund och Åberg (2003) som fann att hjärtklappning och kramp i bröstkorgen var ett vanligt förekommande inslag under menopauseprocessen hos kvinnor i åldrarna 40-64 år. Generellt är hjärtrelaterade symptom utan diagnostiserad hjärtsjukdom vanligt förekommande. I Beitman et al. (1989) påvisades att 20 procent av 500 000 patienter som hjärtundersöktes inte hade någon påvisbar hjärtsjukdom. Eifert och Hickey (1990) visade fram liknade siffror hos patienter som sökte akut mottagning för bröstsmärtor. I Chambers och Bass (1990) studie angiografiundersöktes patienter med bröstsmärtor. Hela 35 procent av undersökningsgruppen visade sig ha normal hjärtfunktion. Även i vår studie uppsökte en kvinna läkare för sin hjärtklappning. Läkaren kunde inte bekräfta att det fanns något fysiskt fel på hjärtat.
- 28 -
behandlingar men att den kom tillbaka igen efter cirka åtta till tolv månader då en ny behandlingsomgång krävdes för att hjärtklappningen åter igen skulle försvinna. Akupunkturbehandlingen medförde också att olustkänslorna kring hjärtpåverkan upphörde när den kroppsliga hjärtklappningen försvann. Resultatet i vår studie stödjer att akupunktur har effekt på hjärtproblem som inte går att diagnostisera med västerländska metoder.
I vår studie upplevde kvinnorna att svettningar vallningar var ett vanligt inslag i de menopausala symptomen. Flertalet kvinnor upplevde att svettningar och vallningar besvärade dem med olika stark intensitet både på natten och på dagen. Svettningar och vallningar är obehag som kvinnor oftast förknippar med klimakteriet och dessa symptom ligger ofta till grund för att kvinnor söker hjälp. Svettningar och vallningar är de vanligaste beskrivna symptomen som legat till grund för flera kvantitativa studier och en kvalitativ studie vars avsikter har varit att mäta akupunkturbehandlings effekt på de menopausala symptomen (Alfhaily et al. 2007; Avis et al. 2008; Borud et al. 2008; Deecher & Dorris 2007; Dong et al. 2001; Klarenfjord 2008; Nir et al. 2006; Vincent et al. 2006; Wyon et al. 2002; 2004; Zabrowska et al. 2007).
Svettningar och vallningar återgavs under koderna blöt av svett, brännande hetta och rodnad vilka sorterades in under underkategorin kroppsliga upplevelser. Koderna kontrollförlust, generande handikappande och obehagligt ofräsch återges som en emotionell upplevelse av svettningarna och vallningarna. Samtliga koder tillhörande svettningar vallningar upplevde kvinnorna som mest hämmade och besvärande i det dagliga livets aktiviteter. I vår studie upplevde kvinnorna att svettningarna och vallningarna minskade generellt både i frekvens och intensitet av akupunkturbehandlingen. Kvinnorna upplevde att det krävdes minst fem till sex behandlingar innan besvärsminskningen blev uppenbar. Effekten kvarstod i åtta till tolv månader innan svettningarna och vallningarna mer eller mindre återkom och krävde ny behandlingsomgång. Någon kvinna upplevde ingen effekt av akupunkturbehandlingen på svettningar och vallningar. Någon annan kvinna upplevde att hon blev helt besvärsfri. Några kvinnor uttryckte tveksamhet över om den upplevda förbättringen berodde på akupunkturbehandlingen eller om förbättringen var en spegling av en besvärsfri period. Det blandade resultatet och kvinnornas osäkerhet på upplevda effekter på svettningar vallningar kan ha påverkats av att kvinnorna befann sig i olika åldrar och därmed i olika faser av klimakterieprocessen.
Andra studier har kommit fram till resultaten att akupunkturbehandling har varierande effekt på svettningar och vallningar (Alfhaily et al. 2007; Avis et al. 2008; Borud et al. 2008; Deecher & Dorris 2007; Dong et al. 2001; Klarenfjord 2008; Vincent et al. 2006; Wyon et al. 2002; 2004; Nir et al. 2006; Zabrowska et al. 2007).
- 29 -
kontrollgrupp vad beträffande antal och intensitet av heta flusher, svettningar vallningar samt upplevelse av livskvaliteten. Däremot påvisades ingen signifikant skillnad mellan grupperna vid sex och tolvmånadersuppföljningen.
Vår studie liksom (Bodrud et al.2010; Dong et al. 2001) kom fram till att den positiva effekten av akupunkturbehandlingen på svettningar och vallningar kvarstod i åtminstone tre månader. Författarna menar att utifrån rådande resultat kan akupunkturbehandling som kur och som återupprepas eller underhålls hjälpa kvinnor att hantera svettningar och vallningar i samband med klimakteriet.
Påverkan på sömnen var en annan upplevelse som kvinnorna menade hade påverkat deras upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Kvinnorna förknippade sina sömnstörningar med svettningar och vallningar på natten. Detta resulterade i att de kände sig trötta och aldrig utvilade på dagen. Sårbarhet var ytterligare en upplevelse som beskrevs i termerna av mer gråtmild och känslig för påfrestningar i livet, humörsvängningar och nedstämdhet. Det var svårare att ta beslut och kvinnorna kände inte igen sig själva. I detta hänseende upplevde kvinnorna att akupunkturbehandlingen gjorde dem mentalt starkare. Ett fåtal kvinnor beskrev upplevelse av vätskeansamling som ledde till att man fick kissa ofta. Kvinnorna upplevde förbättring av beskrivna besvär efter akupunkturbehandlingen.
Sömnbesvär, ökad sårbarhet och miktionsbesvär finns beskrivna som inslag i menopausala symptom (Alfhaily et al. 2007; Deecher & Dorries 2007; Reed et al.2007; Avis et al. 2008). Vår studie pekar på att menopausala symptom kan vara utlösta av varandra, eftersom flera av kvinnorna i vår studie återgav de negativa upplevelserna som konsekvenser av varandra. Sömnbesvär ökar sårbarheten. Lite sömn leder till trötthet och minskad energi och ork, vilket medför ökad sårbarhet och därmed svårare att ta beslut. Avis et al. (2008) påvisade ingen signifikant förbättring på sömnbesvär och sårbarhet efter akupunkturbehandling.
Metoddiskussion
- 30 -
sömnsvårigheter och trötthet. Några kvinnor åt läkemedel mot högt blodtryck och smärtor. Vår studie har inte undersökt eventuellt kända effekter på menopausala symptom av kosttillskott eller läkemedel. Det går inte att utesluta att sådan påverkan förekommer. Ingen av de kvinnor som intervjuades i studien läkemedelbehandlades med det kvinnliga könshormonet östrogen.
En innehållsanalys av god kvalitet efterfrågar att forskaren kan analysera och förenkla data och formulera kategorier som reflekterar forskningsfrågan på ett reliabelt sätt (Elo & Kyngäs 2007). Vår studie är baserad på analyserat textmaterial från sju intervjuer. Textanalysen resulterade i ett manifest innehåll. Några latenta nivåer av textinnehållet identifierades inte. Analysmetoden följer Lundman& Graneheim (2008) rekommendationer för tillämpning av forskningsmetoden innehållsanalys, vilken i korrekt genomförd form bör uppnå trovärdighet och pålitlighet eller överförbarhet och godkännande (Carpender & Streubert Speziale 2007). Begrepp som befäster trovärdigheten av ett forskningsresultat inom kvalitativ metod är giltighet, tillförlitlighet och överförbarhet. Bakgrundsfrågeformuläret som följde informationsbrevet innehöll frågor med negationer i frågeställningarna, vilket också medförde att författarna vid något tillfälle fick ringa upp en kvinna där det blev oklart om kvinnan hormonbehandlats eller ej. Det visade sig att kvinnan hade missuppfattat frågan. För att öka giltighet och trovärdighet bör frågeställningar innehållande negationer undvikas.
Inom kvalitativ metod erkänns forskarens delaktighet tydligare som en del av resultatet (Lundman & Graneheim 2008). För att höja trovärdigheten av studien är det viktigt att påvisa en koppling mellan insamlad data och resultat (Polit & Beck 2006). Giltigheten befästs av hur väl forskningsfynden formuleras från insamlad data till kategori.
Vår studie har en tydligt beskriven datainsamlingsprocedur vilket ökar trovärdighet och överförbarhet. Vi är två författare som gemensamt har identifierat meningsbärande textdelar som resulterat i meningsbärande koder, kategorier, underkategorier med positiva och negativa koder som studien redovisar. Vi har funnit ett värde i att låta de meningsbärande koderna utgöras av autentiskt textmaterial, vilket vi menar höjer både trovärdighet och tillförlitlighet eftersom de meningsbärande koder har legat till grund för uppkomna kategorier och underkategorier. Resultatredovisningen består av flera autentiska citat från informanterna, vilket ökar trovärdigheten. I uppsatsen finns tydligt beskrivna översikter i tabellform som återger textanalysprocess och resultat vilket stärker giltigheten.
- 31 -
intervju i det egna hemmet bör rimligtvis understödja framkomsten av mer genuint informationsmaterial, eftersom den som blir intervjuad kanske känner sig tryggare i det egna hemmet än på till exempel ett stadsbibliotek. En forskningsintervju är inte ett ömsesidigt samspel mellan två likställda parter. Intervjuaren definierar situationen, introducerar samtalsämnena och styr genom sina intervjufrågor intervjuförloppet (Kvale 2007). Möjligheten för den intervjuade att få bestämma plats för vart man vill bli intervjuad kan ha en utjämnande inverkan på maktfördelningen.
Författarna (D.W) och (K.R-L) har olika erfarenhet och kunskap om TKM akupunktur, vilket kan ha påverkat vilka följdfrågor som ställdes och därmed också den information som kom fram vid intervjutillfällena. Det går heller inte att utesluta att personkemin och den tillit som etablerades vid intervjutillfällena kan ha påverkat den information som kom fram vid samtalet. Någon påtaglig skillnad i innehållet mellan författarnas utskrivna intervjuer identifierades inte. Intervjumaterialet påvisade olika positiva upplevelser av själva akupunkturbehandlingen som helhet där även akupunktörens personliga kvaliteter beskrevs. Akupunktören förmedlade ett österländskt perspektiv med sin kompetens vilken gav kvinnan en upplevelse eller förklaring över hur kroppen som system kan fungera jämfört med västerländskt sätt att se på kroppen. Kvinnorna upplevde sig också tröstade väl omhändertagna och bekräftade i sin situation av akupunktören. Intervjumaterialet speglade att det österländska kunskapsperspektivet mottogs både positivt och med viss skepsis av kvinnorna. Författarna menar att en skepsis, dålig tilltro eller en övertro till en behandlingsmetod kan påverka hur en person upplever effekterna av en behandlingsintervention. Påtalat faktum kan hänvisas till kliniska studier och benämns inte så sällan som en placeboeffekt (Vincent et al. 2006; Avis et al. 2008; Nir et al. 2006).
- 32 -
KONKLUSION
Vår studie kom fram till att kvinnorna upplevde att klimakterieprocessen påverkade deras upplevelse av välbefinnande och livskvalitet både i positiv och negativ riktning. De flesta av kvinnorna upplevde positiva effekter av akupunktur mot menopausala symptom, även om effekterna var tidsbegränsade. Det framkom att kvinnorna upplevde mötet med akupunktören som något som tillförde kvalitet och gav ett mervärde åt behandlingen.
Den forskning på effekter av akupunktur som finns kan ge ett underlag för att sjuksköterskor skall kunna rekommendera patienter akupunktur mot menopausala symptom.
- 33 -
REFERENSER
Alfhaily, F. & Ewies, A. A. A. (2007). Acupuncture in managing menopausal symptoms: hope or mirage? Climateric, 10, 371-380.
Asplund, R. & Åberg, H.E. (2003). Nightmares, cardiac symptoms and the menopause.
Climacteric, 6 (4), 314-320.
Avis, N.E., Legault, C., Coeytauex, R.R., Pian-Smith, M., Shifrin, J.L., Shen,W., Valaskatgis, P. (2008). A randomized, controlled pilot study of acupuncture treatment for menopausal hot flashes. The Journal of the North American Menopause Society, 15 (6), 1070-1078.
Beitman, B.D., Mukerji, V., Lamberti, J.W., Schmid, L., DeRosear, L., Kushner, M., Flaker, G., & Basha, I. (1989). Panic disorder in patients with chest pain and angiographically
normal coronary arteries. American Journal of Cardiology, 63, 1399–1403.
Beral,V., collaboration group. (1999). Million Women Study. Breast Cancer Research, Vol 1 (1), august.
Borud, E.K., Alraek, T.,White, A., Fonnebo, V., Grimstaard, S. (2008). The acupuncture on hot flushes among menopausal women (ACUFLASH) stud, a randomized controlled trial. The
Journal of the North American Menopause Society, 16 (3), 484-493.
Borud E.K., Alraek, T., White, A., Grimsgaard, S. (2010). The Acupuncture on Hot Flashes Among Menopausal Women study: observational follow-up results at 6 and 12 months.
Menopause, 17 (2), 226-227.
Bowling, A.(1999). Measuring health. A review of quality of life measurement scales. Great Britain, Suffolk: St Edmunsbury press.
Carlsson, C.P.O. (2001). Akupunktur som behandlingsmetod idag, bakgrund, klinisk användning, mekanismer. Läkartidningen, 46 (98), 5178-5186.
Chambers, J. B. & Bass, C. (1990). Chest pain with normal coronary anatomy: A review of natural history and possible etiological factors. Progress in Cardiovascular Diseases, 33, 161–184.
