• No results found

humiditet. vid olika temperatur Uppfiidning apollofjiirilslarver

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "humiditet. vid olika temperatur Uppfiidning apollofjiirilslarver"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ent. Tidskr. 119 (1998) U ppfddnin g av apollofj ri rils larv e r

Uppfiidning

av

apollofjiirilslarver vid olika temperatur

och

humiditet.

HAKANELMQUIST

Elmquist, H.: Uppf<idning av apollofjfilslarver vid olika temperatur och humiditet. [Rea- ring Parnassius apollo-larvae at different temperatures and humidity.l - Ent- Tidskr.

ll9 (2): 93-95. Lund Sweden I 998. ISSN 001 3-886x.

Parnassius apolloL. has decreased in Sweden since the 1950's. Several theories have been presented about this (Bengtsson et al. 1989 and Nuorteva 1990). To show the correlation between humidity and temperature and the development of the caterpillars, 56 caterpillars were separated into 4 different groups. Each group was kept in a small aquarium. Group I was kept dry and warm, group 2 with high humidity and warm, group 3 dry and cold and group 4 with high humidity and cold. Only caterpillars from group I survived.

Hdkan Elmquist, Hedlandet, 647 92 Mariefred, Sweclen.

Inledning

Apollofjiirilen, Parnassius apollo L., iir en vdl- kiind fjiiril som frir minga har kommit att sti som en slags symbol f6r hotade fjiirilsaner. Dess till- bakaging sedan 1950-talet blev tidigt kiind (Jan- zon & Bignert 1979), och den kom som en av de fbrsta fjiirilarna upp pi rcidlistan f<ir hotade arter (Andersson m.fl. 1987 och Ehnstrdm m.fl.

1993). Under de senaste tvi decennierna har en del fdrscik &jorts att f6rklara artens tillbakaging (Bengtsson m.fl. 1989 och Nuorteva 1990).

Dessa arbeten diskuterar fcirsurning och metall- jonsupptag hos larvens viirdvdxter som tiinkbar anledning till att apollofjiirilen minskat i sin ut-

bredning. Vi (Bengtsson m.fl. 1989) funderade ocksi pi viiderlekens (solfattiga somrar) betydel- se i sammanhanget och att detta i kombination med andra orsaker nedbringat apollofjiirilens stam. Erfarenheter frin tidigare uppfddningar av apollolarver visar klart att larven eir beroende av varm och ton miljd fcir att utvecklas optimalt (Elmquist opubl.). Mot den bakgrunden genom- fbrde jag virer 1997 ett f6renklat uppfcidnings- fdrscik f6r att siikrare faststdlla detta fcirhflllande.

Fiirberedelser

Under sommaren 1996 let jag tre honor av apol- lofj?irilen frin Gotland, P. apollo linnaei, ld,gga 699. Honorna lade tillsammans dryga hundratalet iigg och dessa fcirvarades svalt (ca 0'C) och torrt under vintern. Eftersom larverna ftirdigutvecklas inne i dggen f6re Overvintringen kllcks dessa mycket snabbt nar temperaturen stiger efter kiild-

grader. I naturen kan detta ske redan i slutet av april en tidig vir. Den normala utvecklecklings- perioden frir larverna dr dock maj till mitten av Junl.

Efter dvervintringen kliicktes sammanlagt 56 larver fram och dessa delades slumpvis upp pa

fyra grupper om 14 larver i varje. Varje grupp placerades i ett ca 10 liters plastakvarium (Fig.

l). Akvariernas botten var tiickt med sand, och sanden formade en liten kulle i centrum diir plan- tor av vit fetknopp, Sedum album, placerades.

Med belysning ovanfdr samlas larverna pfl kullen och hittar vdrdvdxten liittare. Vit fetknopp iir liit-

tare att fcida larverna med ndr de dr sm6. Niir de

tillviixer och aptiten cikar dr kiirlekscirt, S. telep- hium, att f6redra.

93

(2)

Hdkan Elmquist

Fig. I. Plastakvariumfiir uppfddning av apollofiiirils- Iarver Foto: Hdkan Elmquist.

Aquarium used for rearing the Apollo larvae.

Av praktiska skiil genomfcirdes fdrsdket i Mariefred.

Genomftirande

Aggen kliicktes runt I maj vid l7"C och larve- rna placerades ut den 8 maj enligt ovan (se iiven Tab. l).

Grupperna I och 2 hOlls inomhus med belys- ning fcir att ge h0g temperatur (grupp I vid26"C och grupp 2 vid 24"C). Grupperna 3 och 4 hcills utomhus i skugga fdr att ge sval temperatur (va- rierande med utomhustemperaturen mellan 5oC

och l5'C). Humiditeten reglerades genom att grupperna I och 3 hdlls utan lock och grupperna 2 och 4 med tltslutande lock och fuktad sand.

Vid fOrsta kontrollen den 12 maj hade larve- rna i grupp I nittt 2:a larvstadiet och it friskt. I

grupp 2 var larverna kvar i l:a stadiet och krdp oroligt omkring. Aven larverna i grupp 3 var kvar i l:a stadiet, men de var samlade mot ljuset.

I grupp 4 krcip larverna, dven hiir samtliga kvar i

l:a stadiet, oroligt omkring. Tre larver hade drunknat i kondensvatten.

Vid andra kontrollen den l7 maj var de fort- farande matfriska larverna i grupp I 1,5 cm lflnga medan larverna i grupp 2 endast nitt ftir- dig tillv[xt i l:a stadiet, med en liingd av 0,5 cm.

I grupp 3 hittade jag inga larver (undankrupna fcir hud6msning?) och i grupp 4 hade ingen till-

vdxt skett hos larverna.

94

Ent.Tidskr. ll9(1998)

Fig. 2. Apollofjiirilslarv i sista stadiet. Foto: Hdkan Elmquist.

Apollo larva in final stage.

Vid tredje kontrollen den 2l maj iterfanns sex larver i grupp l, samtliga i 3:e stadiet och med liingd varierande mellan 1,5 och 3 cm. I

gruppZ iterfanns endast en I cm l6ng 2:a stadie- larv. I grupperna 3 och 4 fanns inga levande lar- ver.

Vid fiiirde kontrollen den 28 maj var samtliga sex larver i grupp I vuxna (ca 5 cm l6nga) med- an larven i grupp 2 hittades dcid, fortfarande bara

I cm l6ng.

Vid sista kontrollen den 3l maj var samtliga sex larver i grupp I fOrpuppade.

Diskussion

I grupp I civerlevde 6 av de ursprungligen 14 larverna. De tillvdxte snabbt och genomfcirde hela sin utveckling frin iigg till puppa. Denna grupp hade uppenbarligen de biista betingelser- na. Att endast 6 larver dverlevde kan tyckas miirkligt, men orsaken kan vara faktorer som har att gcira med fcir mflnga larverpi den tillgiingliga ytan. I grupp 2 med l00Vo luftfuktighet var larverna mycket stressade och endast en larv ut- vecklade sig genom tvi stadier innan den dog. I

grupperna 3 och 4 var uppenbarligen den kon- stant lega temperaturen (fcirutom drunkningris- ken i grupp 4) den friimsta orsaken till att alla larver dog unga.

a

(3)

Ent. Tidskr. ll9 (1998)

Tab. 1 . Tillviixt hos apollofitirillarverna i de olika grupperna.

Growth of Apollo larvae in the different groups.

U ppfiidnin g av apollofj tiril s larv e r

Datum

8.5 12.5 17.5 21.5 28.5 31.5

Grupp I

nyklackh larver 2:a stadiet 2:a stadiet

3:e stadiet, 6 larver vuxna larver f<irpuppade

Grupp 2

nykllickta larver l:a stadiet

l:a stadiet 2:a stadiet, I larv ddd

Grupp 3 Grupp 4

nykldcktalarver nykliicktalarver l:a stadiet 1:a stadiet

d6da l:a stadiet

- d6da

Slutsats

Fcirsriket visar att temperatur och luftfuktighet spelar stor roll f6r utvecklingen av apollofjiiril- slarver. Puppan kriiver fdr <ivrigt ocksi hcig viir- me fcir sin utveckling (Elmquist opubl.). Att 6 larver under varma och torra f0rhillanden civer- levde mot inga i de civriga grupperna visar hur faktorer som ljus, temperatur och fuktighet spe- lar roll fdr utvecklingen. Detta stAmmer ocksA i

naturen diir apollofjiirilen utvecklas pi torra och varma platser som i bergstrakter pfl ostkusten och hedmarker pi Gotland (Elmquist 1989). Vid kylig och fuktig viiderlek har apollofjiirilen be- tydligt svarare att klara sig.

Slutord

Med detta enkla fdrsOk ville jag visa att larverna utvecklas biist i varm och torr milj6, nigot man fdr Ovrigt liitt kan se pi larverna genom att deras aptit och livlighet 6kar under dylika betingelser.

Jag har visat pi extremfcirhillanden. Intressant vore givetvis att genomftira ett liknande fdrsdk med fler grupper under mer kontrollerade fcir- hillanden.

Bilden kompliceras niir man liigger till fler faktorer som kan piverka utvecklingen hos apollofiiirilen. Vilken roll spelar kemiska fakto- rer som metalljoners piverkan i systemet? I vad

min de har civerlevnadsnedsiittande funktioner eller dr direkt letala?

Slutligen tillkommer parasittryck och miin-

niskans piverkan, t.ex. genom exploatering och biotopfcirstOring.

Tack

Ett stort tack riktas till professor Bengt-Erik Bengts- son, Trosa, fOr diverse rid och hjalp med manuset och folkhcigskoleliirare Torbjcim Erikson fcir sprikgransk- ning av den engelska inledningen.

Litteratur

Andersson, H. et al. 1987. Hotade evertebrater i Sverige. (Threatened invertebrates in Sweden.) -

Ent. Tidskr. 108: 65-75. Ume6, Sweden.

Bengtsson, B.-E., Elmquist, H. & Nyholm, E. 1989:

Nigra riin kring apollofjiirilen i Sverige samt frir- sijk att fcirklara dess tillbakaging (On the Swe- dish apollo butterfly with an attempt to explain its decline.) - Ent. Tidskr. ll0: 3l-37. Umei, Swe- den.

Ehnstrdm, B. et al. 1993. Riidlistade evertebrater i Sverige 1993. - Databanken f<ir hotade arter.

Uppsala.

Elmquist, H. 1989. Siillsynta och hotade fjfilar pi

Gotland. - Ldnsstvrelsen i Gotlands liin.

Janzon. L-A & Bignert. A. lg7g. Apollofjiirilen i

Sverige. - Fauna och Flora 74: 57-66.

Nuorteva, P. 1990. Metal distribution patterns and forest decline. Seeking Achilles heels for metals in Finnish forest biocoenoses. Publ. Dept. Envi

ronm. Conservation Helsinki Univ. I l:l-77.

95

References

Related documents

Vår förförståelse är även att bemötande är en interaktion mellan två eller flera individer och det är således det professionella mötets helhet vi är

Som tabell 1 visar kan denna externa samverkan dels förekomma i konstellationer som involverar någon eller flera kommuner utanför den egna, det vill säga interkommunal samverkan,

Vidare menar lärarna att studie- och yrkesvägledares kompetens innebär att vägleda elever eftersom de är en expert på att veta vad eleverna behöver för att

databases were searched to identify eligible human studies that measured the buccal bone thickness at delayed implant placement and followed the outcomes at least 12 months

De fördelar vi ser med vår studie är att vi i studien genom att samla in resultat från tidigare forskning funnit nya bredare perspektiv kring hur man kan väcka intresse

På Riskhanteringsprogrammet och den 2.5-åriga civil- ingenjörsutbildningen för högskoleingenjörer, som båda kräver tidigare högskoleutbildning, finns ingen tydlig

Frireliggande uppsats ar ett resultat av insam- lingsresor i Sverige under 1992-1996 samt ge- nomging av museimaterial frin Entomologiska museet i Lund,

hiinseendet dr Ptinus fun Sitophilus granarius, Musca domestica och Fannia canicularis, men Aven artema av familjen Latridiidae dras till var- ma, fuktiga miljder