2004 - ett av de bästa åren i Bolidens historia
Resultat
• Nettoomsattningen ökade till 17 928 (9 545) Mkr
• Rörelseresultatet steg till 1 666 (-19) Mkr
• Resultatet efter finansiella poster förbattrades till 1 200 (-251) Mkr
• Nettoresultatet okade till 1 055 (13) Mkr
• Resultatet per aktie steg till 4,31 (0, 12) kr
• Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 552 (956) Mkr
• Nettoskuldsattningsgraden halverades till 7 4 (147) procent
Verksamhet
• l oktober slutfördes refinansieringen av bolagets banklån om 840 MEUR
• Under året genomfördes två nyemissioner, som båda övertecknades
• Målet med verksamhetssynergier på minst 270 Mkr på helårsbasis uppnås med full effekt från 2006
• En bra plattform för intern och extern tillvaxt skapades
• Ökad produktion av flertalet av Bolidens huvudmetaller
• Stigande varidsmarknadspriser på samtliga av de metaller som Boliden producerar
Utsikter 2005
• For 2005 förväntas ett fortsatt bra resultat efter finansiella poster och ett kraftigt förbättrat fritt kassaflöde . Anledningarna ar bland annat ökad effektivitet samt att den goda marknadssituationen bedöms bestå under 2005
• Boliden har som mål att lamna aktieutdelning från
och med verksamhetsåret 2005
VCH:lrd
starkare och mer attraktiva efter rekordår
Få år i Bolidens historia har varit mer händelserika än 2004. Det första året som nya Boliden har bland annat innehållit två nyemis- sioner, verksamheten har refinan- sierats och renodlats samtidigt som ett omfattande och fram- gångsrikt integrationsarbete har inletts. Detta i kombination med stigande metallpriser har bidragit till att förvandla nya Boliden till ett starkare företag med bättre balansräkning och ökade förut- sättningar för interna och externa tillväxtmöjligheter .
En starkare företag med
goda
utsikter att bli en av världens ledande producenter av zink och koppar. Så ser nya Bolidenut efter ett rekordår - både vad gäller resultat
och stora forändringar. Vi är
redan ett av Europas ledande företag inom vår bransch. De åtgärder som vi har vidtagit under det gångna året inne- bär att vi har skapar en bra bas for fort-satt tillväxt.
Redan när vi genomförde struktur- affåren med Outokumpu, som innebar att
vi förenade våratillgångar inom gruvor och smältverk, visste vi an det nya bolager skulle a kompetens och tillgångar i världs-
klass. Det första året som nyaBoliden
har inte bara bevisat att det vi trodde påvar rätt - uran även att de samordnings-
vinster som vi inledningsvis förutsågkan bli betydligt större
än väntar.Vi kan
ocksåkonstatera att integrationen
mellan de olika enheterna har gåttsmi-
digr och på en prestigelöst sätt - mycket naturligtvis tack vare det positiva gensvarsom affären fick
bland våra medarbetare.Som exempel kan nämnas koppatsmält-
verken i Harjavalta och
Rönnskär, som redan idag
praktiskt taget fungerar som en enhet.Finansiella framgångar
I princip har vi nått alla de
målsom vi sat-
te upp ror det nya bolagets rorsta verksam- hetsår. Vihar genomfort två framgångsrika nyemissioner som båda övettecknades -
bland de största i Sverige under året.Emissionerna innebar dels att vi stärkte balansräkningen, dels nådde vårt
mål an bredda ägarbasen med ett flertal nya
stora internationellaägare. De medforde också
att vi ökade likviditeten i aktien - omsättningen i Boliden-aktien har fyr-dubblats. Samtidigt har vår största ägare Outokumpu minskat sitt ägande från cirka 49 procent till cirka
16 procent.En annan viktig händelse var refinansie- ringen av Bolidens lån. De
tutfa
lånevill- kor som Boliden fick aCceptera i samband med den finansiellakris
som bolager upp-levde 2000-2001 har tyngt verksamheten
under de senaste åren.Refinansieringen av
lån på totalt 840 miljoner euro, somslutfordes i oktober 2004, innebär en normaliserin g av lånevillkoren och möj-
liggör bland annat en framtida utdelning till aktieägarna.4
Ytterligare en positiv faktor inom det finansiella området var Bolidens lyckade valutasäkringar, som innebar att en
bety- dande
del av vår dollarförsäljning var säkradtill en hög nivå. Detta motverkade
den amerikanska valutans försvagning gentemot kronanoch euron under året.
Verksamhetsmässiga framgångar
Även verksamhetsmässigt var året fram- gångsrikt. InomAffiirsområde Gruvor
ökade produktionen av koncentrat av de flesta metaller som Boliden.producerar- främst zink, bly och guld - järnfort m
ed2003. l
juli slutfördes fö
rsäljningen av. den kanadensiska gruvan Myra Falls, vilket innebär att Bolidens verksamhet nu är koncentrerad till norra Europa. Avytt- ringen ärett exempel på den renodling av verksamheten som pågår för närvarande.
Produktionen vid smältverken utveck- lades positivt under 2004. Både koppar-
smältverket Rönnskär och zinksmältverket
Kokkola noterade produktionsrekord, samtidigt som koppatproduktionen vidHarjavalta var god. Zinksmältverket
Oddamoderniserades och tillhör nu ett
av de modernaste zinksmältverken i värl- den. Blysmältverket Bergsöe uppnådde ett rekordresultat 2004, trots att produk- tionsnivån låg något lägre än föregåendeår. Den planerade försäljningen av detta
smältverk avbröts i januari 2005 och
Bergsöe kommer i fortsättningen att integreras inom Produktionsområde Koppar.VD-ord
5
VO-ord
Mkr 600
l 200 800
400
o
L----.11111.__----' Ar 2002 2003 2004C ' - - - 'L -- -
J.; OCill ;JI)(E 2004
.. . :!. ::.:. ' -,-\ ~ ·,;.:i"
···~·::•f'' , .·r-.c;;~·
....
180
BD
QC [
U' - - -- - -- Ar 2002 2003 2004
"/
.;. fJ,n r in
.:...,#,f-r:
inhar IJ! nåt,t Bfi8 dE rnåf bQfT! 'Ii
En av Bolidens styrkor är balansen mellan gruv-och smältverksamhet inom zink, vilket innebär an vi själva kan ta hand om det koncentrat som vi producerar.
Balansen har också positiva effekter för den långsiktiga lönsamheten i bolaget eftersom vi tjänar pengar
i
flera delar av konjunkturcykeln-vi har ett narurligr skydd mot forändringar i smäldöner och far fullt genomslag av en prisförändring på metallen.Även inom koppar strävar vi efter an nå en ökad balans mellan gruvor och smältverk. Under året stärktes koppar- koncentrattillgången ytterligare till kop- parsmältverken genom det långfristiga samarbetsavtal som tecknades med det kanadensiska gruvfciretaget EuroZinc Mirring Corporation gällande leverans av kopparkoncentrat från den portugisiska gruvan Neves Cotvo.
Positiv marknadsutveckling Bildandet av nya Boliden skedde vid en konjunktUrmässigt fördelaktig tidpunkt, vilket har gen god draghjälp åt dec nya företaget. Metallprisutvecklingen var extremt god under det gångna åtet efter
6
en rad år med fallande priser. Stora pris- ökningar på koppar, bly, silver och guld följdes under den senare delen av året av en uppgång även
i
zinkpriset. Världs- konsumtionen av kopparoch
zink ökadei
snabbare takt än produktionen, vilket har inneburit att lagren minskat. Lagren av koppar befinner sig på kritiskt låga nivåer. Zinklagren däremot började att minska först under slutet av 2004.Under 2004 ökade volymen av koppar- koncentrat på marknaden, vilket fick spotsmältlönerna att öka. Boliden, som är nettoköpare av kopparkoncentrat, gynnas av höga smältlöner.
Bakom den positiva utvecklingen på metallmarknaden ligger en stark efter-
frågan
från Asien, främst Kinadär
indu- striproduktionen ökade med hela 16 procene under 2004. Tillväxten är störst inom transport och infrastruktur, två sektorer som konsumerar stora volymer koppar och zink.I USA steg industriproduktionen med 4,5 procent, vilket också bidrog
till
efterfrågeökningen, medan motsva- rande siffra f'cir Europa var blygsamma 1,7 procent.Framtid och finansiella mål När det gäller utvecklingen på metall- marknaden ser vi ännu inga tecken på avmattning. Kombinationen av verksam- hecsmässiga förbättringar, ökade synergi- vinscer, nuvarande metallpriser
och
stigan- de smältlöner väntastill
stor del uppvägaeffekterna av den amerikanska dollarns rådande svaghet.
Detta innebär att resultatet väntas bli fortsatt starkt för 2005. Vi
bedömer ocksåatt det fria kassaflödet kommer att för- hänras krafrigt.
ett rne.r'!ärde tf!! sine '"'K
..'.,.. ·,·-.,..,...
-~.-,,·-·.... ,..'"'
-t ._.. ge---~ ~~~~fl•""""' .. ., "''- ,;J- ·
t...• L • ~·- •Bolidens styrelse fastställde under 2004 nya finansiella mål för verksamheten.
Ett övergripande mål är att Boliden ska
leverera ett mervärde till sina aktieägare -genom
såväl värdetillväxt som direkt-avkastning. Avkastningen på sysselsatt kapital ska överstiga 10 procent över en konjunkturcykel.
Målet för nettoskuld- sättningsgradenär 0,50-0,75. Dessutom beslöt styrelsen att ha som mål att lämna utdelning från och med verksamhetsåret 2005.
Resultat
Den positiva marknadsurvecklingen i kombination med god produktion från både gmvor och smältverk same samord-
ningsvinster från scrukturaffåren medOutokumpu innebär att Boliden för 2004
redovisar sitt bästa resultat i modern tid.Rörelseresultatet för helåret 2004 ökade
till
l 666Mkr, jämfört med -19 Mkr året innan. Resultatet efter finansiella poster steg samtidigt till l 200 Mkr, jämfört med -251 Mkr.
Fortsatt tillväxt i fokus
Även framtiden
ser ljus ut för Boliden.De genomgripande förändringar som genomfordes under 2004 -
från strukcur- affiiren med Outokumpu cill refinansie-ringen och nyemissionerna- innebär att bolaget har au
ett bra utgångsläge föract ca en aktiv roll i den pågående struk-
turomvandlingen av branschen,där upp- köp och samarbeten innebär att markna-
den allemer kommer act domineras av ettfåtal, stora aktörer. Vi inriktar oss
nu påfortsatt tillväxt, både organiske och genom att ca en aktiv del i den fortsatta konsoli- deringen.
Detta
innebär bland annat en ökad
satsning på prospektering i sy&e attfinna nya tillgångar och förbänra våra malmreserver. Prospekteringssatsningen
gäller både den gruvnära prospekte- ringenoch nya projekt eventuellt till-
sammans med partners.Vi har också ett flertal möjliga interna
tillväxtprojekt inom gruv- och smält- verksamheterna, både vad gäller koppar
och zink. En viktig princip fcir Bolidenär att all
tillväxt av produktionen ska skegenom utnyttjande av den senaste tekni- ken, som också är den mest miljövänliga.
Miljökunnandet inom bolaget utgör en konkurrensfördel som kommer att
7
... .
"" ..
''·
... _
---
utvecklas ytterligare.
VD-ord
.
...!...,~=-~~...,.
Vi kommer dessutom att kontinuer- ligt undersöka möjligheter för nya sam- arbeten och förvärv. Boliden är sedan länge ett starkt varumärke och vi ser redan de effekter som samgåendet med Outokumpus gruvor och smältverk har inneburit när det gäller att stärka varu- märket ytterligare.
Bolidens vision och
mission, kärnvär- den och identitet dokumenterades underåret i varumärkesplattformen "The New
Boliden Way, som anger riktningen förBoliden och som ska guida alla anställda mot Bolidens uppsatta mål
för framtiden.Några av utmaningarna inför det kommande året är att utnyttja de goda
förutsättningar som har skapats för Boliden - och att se till
att de samord-ningsvinster som har identifierats verk-
ligen infrias. Genom den entusiasm somvåra medarbetare och aktieägare har visat för utvecklingen u
nder det gångna årethar jag stora förhoppningar om att vi
ska lyckas.Stockholm i mars 2005
Jan Johansson
VD och koncernchefBoliden-aktien
Ökad likviditet och breddat internationellt ägande
Boliden genomförde under 2004 två nyemissioner, som båda över- tecknades. Emissionerna ledde till ökad likviditet i aktien och den genomsnittliga omsättningen per handelsdag i Boliden-aktien mer än fyrdubblades under året sam- tidigt som ägerbasen breddades internationellt.
Boliden-aktien är noterad på Stockholms-
börsens O-lista. Handeln sker också
påTorontobörsen (TSX) där aktien är sekun- därnoterad.
Handel och kursutveckling
Boliden-akåen handlas sedan januari 2004
på "Attract 40",där aktier med den högsta omsättningshastigheten på O-listan finns.
Under 2004 omsattes på Stock-BoiiderH!ktien SX All-Snara lndox
holmsbörsen totalt 273 (62,5) miljoner B
oliden-aktier vilket motsvarar en oro- sättningshastighet på 180 (73) procent.
Den genomsnittliga handeln i Boliden- akd en fyrdubblades till l 100 000 (25
0 000) aktier per handdsdag. En han- delspost omfattar 500 aktier. Under 2004 gick
aktien ner från 32,73 kronor (emis-sionsjusterat) vid årets början till 28,40 kronor vid årets slut - en nedgång med 13 procent. stockholmsbörsens SAX- index noterade en uppgång på 18 (30)
procent.Boliden-aktien ingår i Smek-
holmsbörsens branschindex SX 15 Mate-rial, vilket noterade en uppgång under året på 2 (15) procent. Högsta betalkurs
under året var 35, lO kronor (5
april) ochlägstakurs var 24,60 kronor (17 maj). Vid årsskiftet 2004 hade Bolidens marknads- värde ökat till 8,2 (6,5) miljarder kronor.
Omseu ant8l aktier 1 orotal (ink!.efteranm.)
~---.---.---,
:,,..J~.
35 ... ___ )\--·---... ____ , ____________ , ___ , ___ , ____ , _______ ,,. ... __________ ... ..
\.,\ ~J ~--- ... -A - --
: ~::·: __ ::~:~=J .. :::==:::~- .. :~:~~:::·=:=~·::=:~~:t.==:_Y:;/__~_5_-~- 140 cm 12ocm
20
1oocm
so
cm
socm 4ocm
10 2ocm
B
.. -
02 04 05 [c] SIX
8
Emissioner
Boliden genomförde under 2004 två nyemissioner, vilka båda övertecknades.
I april 2004 genomfårdes en garanterad
förerrädesemission, vilken var en inte-
grerad delav strukturaffiiren med Outo- kumpu. Företrädesemissionen tillförde
Boliden l361 miljoner kronor.
I
december genomfårdes en riktadnyemission av 37 miljoner aktier till svenska och internationella institutionella aktieägare. Teckningskursen får de nya
aktierna blev 25 kronor per aktie. Denriktade nyemissionen tillfårde Boliden
889 miljoner kronor. Syftet med den riktade nyemissionen var att ytterligare förbättra Bolidens finansiella ställning, bredda ägandetoch förbättra likviditeten i aktien.
Ägarförhållanden
Under 2004 och under inledningen av
2005 har Bolidens ägarstruktur breddats genom att antalet svenska och interna- tionella institutionella investerare ökat.Ägarspridningen möjliggjordes dels
genom den riktade nyemissionen av
37 miljoner nya Boliden-aktier och delsgenom att Bolidens huvudägare Ouco-
kumpu reducerade sitt ägande i bolaget med 47 miljoner aktier. Imars 2005
reducerade Outokumpu ytterligare sittägande från 26,6 procent till
16,2 procent i Boliden. De största direktregistrerade ägarna i Boliden i början av mars var Outokumpu (16,2 procent), Skandia(3,6 procent), Odin fonder (2,7
pro-cent), SEB fonder (2,7 procent) och
Nordea fonder (2,4 procent).pj:":.~.::.~·~,~-~-~
Antal aktier %av aktier och roster
UtJYndska forvalt. 81 671 798 28,22 Outokumpu 46 839 712 16,19
Skandia 10 207 697 3,53
Royal Trust Corp. 8 550 050 2,95 Odin fonder 7 781 983 2,89 SE8 fonder 7 661 OXJ 2,65 Nordea fonder 7 071 142 2,44 Carl Bannet AB 6 436 365 2,22 Afa Forsakring 5 128 500 1,77 GLG Capita! 4 593 435 1,59 Roburs Fonder 4 447 750 1,54 Catella fonder il 016 500 1,39
Totalt största 194 405 932 67,18 Övriga 94 981 237 32,82
Totalt 289 387 168 100,00
•l Royal Trust Corporation of Ganade Kalla: VPC per 11 mera 2005
Den 11 mars hade Boliden
70 091(72 448) aktieägare vilket gör aktien till en av de mest spridda aktierna på Stock- holmsbörsen. Det utländska ägandet
uppgick till 62 (65) procent av röster och kapital. Det sammanlagda institutio-nella ägandec uppgick till cirka 7
1 ( 46)procent.
Aktiekapital
Bolideos aktiekapital ska enligt
bol~ordningen vara lägst 150 miljoner kronor och högst 600 miljoner kronor. Varje aktie representerar en röst och har lika rätt till bolagers vinst och tillgångar.
Utdelningspolitik
Bolidens styrelse avser föreslå bolags-
stämman att utdelning ej
lämnas förverksamhetsåret 2004. Bolidens styrdse
fi';~t~E: ~~;~ :.~1 ~:·::.:~: :JS ., , ~:"".J.:;;'.:. ~~ ~ ... ~"
Antal Andel av antal Agar antal Andel av ak~~ag_are akti~agare .. % aktier ~kti~ka pita.l, %
1-1 000 62 420 89,0 13 418 728 4,6
1 001-5 000 6 178 8,8 14 129 802 4,9
5 001-10 000 766 1 '1 5 855 797 2,0
1 O 001-50 ODD 479 0,7 9 645 618 3,3
50 001-100 ODD 74
o.
1 5 423 868 1,9100 001- 174 0,3 240 913 356 83,3
Totalt 70 091 100,00 289 387 169 100,00
~.i'",)....:.. \t,.;;~ !:,.:::, l)·,:<~.
S~K-IO.m inte annat anges) Eget kapital''
Före utsplldning Efter utspadning Resultat''
Fcre utsplldning Efter utspadning Kassaflod a Utdelning P /E tal, ggr"
Aktiekurser'' Årshögsta Arslägsta Vid arets slut Börsvarda, Mkr Omsattningshastighet, %"
Antal aktieägare••
11 Om~rbettld för emi5sionsatfek.t
~ Per 11 mars 2005
har fastslagit en utdelningspolicy vilken innebär att cirka 1/3 av resultatet efter skatt ska utdelas över en
konjunktur- cykel. I sitt årliga utdelningsf'örslagska
styrelsen beakta bolagets utvecklings-och investeringsbehov. Styrelsens mål är att föreslå bolagsstämman att utdelning
ska utgå enligt denna policy från ochmed verksamhetsåret 2005.
9
2004 2003 2002
30,96 36,25 30,18
30,91 36,16 30.05
4,31 0,12 1,54
4,30 0,12 1,53
-2.06 5.67 -0,16
6,59 258 7,54
35,10 31,12 39,75
24,60 11,61 7,66
26,40 30,96 11 ,61
8 219 6 461 1 236
180 73 33
70 091 72 448 72 717
Aktieägerinformation
På Bolidens hemsida; www.boliden.se,
finns fordöpande information om
Boliden, Boliden-aktien, metallpriser,
kvartalsrapporter och årsredovisningar
samt möjlighet att kontakta Bolidens
Investor Relations.
Strategier
Europaledande gruv- och smältverksföretag med målet att bli ett av världens ledande
i branschen
Starten för nya Boliden första januari 2004 innebar också att ett av Europas största gruv- och smältverksföretag bildades. Under det gångna året har ett intensivt arbete pågått för att dra upp rikt- linjerna för det nya bolaget.
Resultatet av strategiarbetet är att Boliden har beslutat att satsa på att utveckla och stärka den existerande verksamheten, det vill säga gruvdrift och smältverk- samhet inom huvudmetallerna zink och koppar. Målet är att bli ett av världens ledande företag inom området.
Här följer en sammanfattning av hur Boliden planerar att nå denna position.
Nya Boliden bedriver gruv-och smält- verksamhet inom zink och koppar.
Bolaget framställer och säljer även bly, ädelmetaller, svavelprodukter samt bly-
och
tennlegeringar. Verksamheten är koncentrerad till det tidiga processledet av metallindustrins förädlingskedja, det vill säga prospektering, gruvbrytning samt smältning och raffinering. Ater- vinning av metaller ärockså
en växande del av verksamheten.Boliden har gruvor i Aitik, Boliden- området och Garpenberg i Sverige samt i Tara på Irland. Bolaget har två zink- smältverk, ett i Karleby (Kokkola) i Finland och ett i Odda i Norge. Boliden har dessutom två kopparsmältverk, varav ett i Harjavalta i Finland
och
ett i Sverige, Rönnskär, samt blysmältverket Bergsöe i Sverige. Huvudkontoret ligger i Stock- holm. Totalt har bolaget omkring 4 500 anställda. Aktien är noterad på Scock- holmsbörsens O-lista "Attract 40", samt sekundärnoterad på Torontobörseni
Kanada.Affärsid€1
Bolidens afFårside är att utvinna mineraler och producera högkvalitativa metaller
på
ett kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt samt att tillvarata de affiirsmöjligheter som marknaden erbjuder och därigenom skapa värde for aktieägare, kunder och anställda.Marknadsposition
Boliden är en av Europas ledande inte- grerade producenter av zink och koppar.
Enligt uppgifter från branschanalysföre- taget Brook Hunt är bolaget den största gruvproducenren av zink i Europa (sjätte största i världen) och det tredje största
lO
zinksmältverksforecaget i Europa (num- mer fem i världen). Inom koppar är Boliden det tredje största kopparsmält- verksföretaget i Europa (nummer fjorton i världen). Boliden är dessutom mark- nadsledande i Europa inom den snabb- växande metallåtervinningsindustrin.
Verksamhetsmål
Boliden ska vara ett ledande, integre- rat gwv-och smältverksföretag - Boliden ska förbättra balansen mellan
gruv- och smältverksamheten - Boliden ska tillhöra de mest kostnads-
effektiva företagen inom branschen
Finansiella mål
- Boliden ska leverera ett mervärde
till
sina aktieägare via värdeökning och utdelning- Bolidens avkastning pi sysselsatt kapital ska överstiga l O procent över en konjunkturcykel
- Boliden ska uppnå en nettoskuldsätt- ningsgrad om 50-75 procent.
- Boliden ska lämna utdelning frå.n verksamhetsåret 2005
Aitik Koppargruva
Bolidenområdet Zinkgruvor
Odd
a
Zinksmältverk
Tara Zinkgruva
Garpenberg ZinkgnNor
:~·t?...'~ ... :·:;:,~ ... q ;,::1~~
'
f f
- ~\;:;t,i ~ i)!:~V'I":';\"-t;'::,,,dt~~~n ·~ ·.:.:~!~~
Tusen ton 800
600
400
Kalla: Brook Hunt
; t·i;...\J,, i1~: . .-. ~~u;:t ;r;:?:":; ·;:.1~~::./~~.1' i?'z~.:_~~3 . . ·!fticrfi. !··-c~c;; ~~;-, ·.-.. -e~·~
. .
Tusen ton 1 000
BOD 600
· ... ::-;::.~::.~:::::;;:t~~
-- ;;.1\,:!:t.i ~:.;~~-:)::: .• ir; .. ~;:--:~;1
11
Tusen ton 1 500 1 200 900 600
strategier
Rönnskär Kopparsmattverk
Kokkola
- - Zinksmältverk
Harjavalta/Pori Kopparsmaltverk
- - Huvudkontor Stockholm
... ·!;::.;: ~r·t::·;-:t· ~ .. ;;~;·:J
Bergsöe
Blysm~ltverk
e
Smattverk• Gruva Huvudkontor
-{~~t~,~~ }~··\..:::t.··~~.-_,,~~,:,:~;
strategier
Strategier
Bolidens mål att bli ett ledande iQ.tegrerat gruv- och smältverksföretag ska nås genom en kombination av organisk
till-
växt och genom deltagande i konsolide- ringen av industrin. Boliden har i dag skaffat sig en unik och stark position inom zink och koppar, främst i Europa.Denna position är en fördel och en viktig plattform för de externa strategiska möjligheter som skapas i den pågående konsolideringen av industrin.
Boliden ska också förbättra balansen mellan gruv-
och
smältverksamheterna för att optimera ett kontinuerligt värde- skapande under metallkonjunkturcykeln genom att kombinera gruvdrift med smältverk.På kostnads-och effektiviseringssidan är skalfördelar centrala. Boliden kommer att optimera användandet av den senaste tekniken som i dag finns installerad i Bolidens smältverk.
Bolidens mal ska uppnas genom nedanstående inriktning och stra- tegiska överväganden:
KONTINUERLIG EFFEKTIVISERING AV VERKSAMHElEN
- Förbättrad kostnadseffektivitet och ökad produktivitet genom kontinuer- liga förbättringar
och
skalfördelarUTVECKLA PROSPEKTERINGEN
- Prioritera gruvnära prospektering i
syfte
attutveckla och
stärka malmbasen Aktivt söka efter potentiella projekt för ny gruvverksamhet med fokus på koppar- Samarbeten med prospekteringspartners
FÖRBÄTTRA SALANSEN l MATERIAL·
FLÖDET MELLAN GRUVOR OCH SMÄLTVERK
- Expansion av metallåtervinning Långsiktiga leveransavtal i kombi-
Metallernas konjunkturcykel
nation med strategiska allianser {som
till
exempel Neves Corvo-gruvan i Portugal) eller minoritetsägande Kommersiella partnerskap - Förvärv i syfte att säkerställa till-gången på koncentrat
ORGANISKA TILLVÄXTMÖJLIGHETER
- Utbyggnad av Aitik och Garpenberg Samordning och expansion av smält- verksamheten inom koppar - Expansion av kapaciteten i zink-
smältverken i Odda och i Karleby
NYTIJA DE MÖJLIGHETER SOM UPPSlÅR l OCH MED DEN PÅGÅENDE KONSOLIDE- RINGEN AV GAUV-OCH SMÄLTVERKS- INDUSTRIN
- Boliden har genom sin position inom gruv-och smältverksindustrin för zink och koppar globalt, goda förutsätt- ningar att ta aktiv del i den pågående konsolideringen av industrin
Nedan baskrivs hur Bo/1dens huvudmetaller. zink och koppar, ror s1g
1 konJunkturcykeln och hur tillgtmgen respektive br1sten p(} metall och råvara {l<.oncentrat}
pAverkar metallpnser och smaltlaner
{TC/ RCJ.
t.ltg• metal/prlur och hoge TC/RC God tillgång på metall ps markneden pressar ner• met~:~llpr1sema God tillgång p6 råvara (koncentrat) okar efterfrågan på smaiU<apacMt vllket starkar smalt:lonema (TC/RCJ
Uga metallpriser och llgs TC/RC God tillgång på m131.8ll pa marknaden pre558r r.er mE:tallpnsama Bnst pil råvara {l.oncentl'dt) mrnsker cltJ9rfrågan på IIITI&Itl<epac.ri;et vtlket prEtsaar nar smeltlon~ma (TC/RCJ
God tillgång på råvara
8rlat på råvara
12
Hoga matBIIpl"ls&r och hags TC/RC Br1st på metall ptl marknaden aterkar metallprrseme
God tillgång på rllvars {t<oncentt'Stl okar efterfrågan pa sm3iti:Bp8Citet vrl~.et llt<lrker smaltlonsroa (TC/RC)
Brist på matall
Hage metalipMar och liga TC/RC Bnllt pli miltall på nu1rknaden VIlket starker metsllpnserm.•
Bnet på råYitrs {koncentrat] mrn'llcar efterfragen pa srr.eltkapacttet v11ket presaer ner smaltioname (TC/RC)
Vision: Boliden
en metallpartner i världsklass
Med världsklass menar Boliden ledarskap inom områden som har betydelse för våra kunder och övriga intressegrupper. Boliden ska tillhöra de främsta inom branschen när det gäller:
- Ansvarstagande - Pålitlighet
- Kundtillfredsstallelse - Prestation
Mission: Boliden
producerar metaller som får det moderna samhället att fungera
För att tillfredsställa behovet från offentlig miljö, industriell och privat konsumtion - och för att bidra till att det moderna samhället fungerar - tillverkar Boliden högkvalitativa basmetaller
och ädelmetaller genom prospektering, gruvdrift, återvinning och smältverksdrift. Bolidens processer är innovativa och kostnadseffektiva. l varje led av verksamheten görs det yttersta för att möta samhällets krav på säkerhet, miljöskydd och etik.
13
Strategier
Metallmarknaden
Ökad efterfrågan krymper lagren
ZINK stigande priser och krympande Drivkrafter
vasevariden Kala Brook Hunt
lager präglade metallmarknaden Basmetallpriserna är beroende av ett
• Byggindustri 45%
under 2004. Utvecklingen drevs antal faktorer, varav de viktigaste är
fö r-
• Tronaport 25%
MaskinBnlaggningar 10% främst av Kina, världens största
ändringar i utbud och efterfrågan från
Konsumentprodukter 10%
Ovrigt 10% konsument av koppar och zink, industrin. Både zink och koppar har
där den pågående utbyggnaden av byggindustrin som en av sina största transportsystemet och infrastruk-
avnämare och priserna påverkas därför
turen konsumerar stora mängderkraftigt av konjunktursvängningar. Aven
KOPPAR av dessa metaller. tongivande finansidla aktörers aktiviteter
Västvariden-KAlla Brook Hunt
på metallmarknaden har en viktig inver-
WBygginckJstri 37% Den globala konsumtionen av metaller
kan.
Priset på äddmeraller styrs dessutom. Bocholektrooi< 26%
bedöms växa med omkring 3 procent till viss del av politiska F.tkrorer.
MaskinAniAggnngar 15%
Transport 11% per år under de kommande l O åren.
Basmetallpriserna sätts dagligen på
Konaumentprodukter 11%
Omkring 40 procent av denna tillväxt London Meta! Exchange (lME), medan väntas äga rum i Kina. Prognosen bygger priserna på ädelmetallerna fastställs av på den enorma tillväxt som har ägt rum London Bullian Marker Association
i den kinesiska ekonomin under senare (LBMA). Priset på det metallkoncentrat
BLYår. Enbart under 2004 ökade industri- som gruvorna producerar sätts genom
V8otv0Mden- KAlle Brook Hunt
• Batterier 76% produktionen i Kina med 16 procent. att utgå från gällande världsmarknads-
• Farg!lmnan och kemiprodukter 8% Uppg:\ngen i merallpriserna under 2004 pris
för
det betalbara metallinnehållet• \llltsning och preseQjutning 7%
kan till stor del förklaras av utvecldingen i med avdrag f'or smält- och raffinerings-
Lageringar 3%
• Skyddomenlling ""k8blar 2% Kina. Som exempel
kan
nämnas art Kinalöner, med eventudl justering fur kvalitet.
Ovrigt 4%
konsumerar omkring 20-25 procent av all
Smält- och raffinerin gslöner är den
zink som produceras i världen. Landet var ersärtning som smältverkenlli
för art under der gångna året f'or f'orsta gången behandla metallerna. De förhandlas framGU.O nertaimportör av metallen, trots bety- årligen av de stora aktörerna inom gruv-
Hela vAriden-Kala c;RU, GFMS dande inhemsk zinkprodukrion. Kinas
och smältverksindusrrin. Gruvor tjänar
•l Smycken 63% brytning av zinkmalm p.iverkades dock
på höga metallpriser och låga smältlöner
• Elektronik 7%
• Dentalprodukter 5%
negativt av störningar i
elförsörjningen, - och smältverken främst på höga smält-· Samlerobjekt 5%
vilka även drabbade de kinesiska smält-
löner.verken.
En majoritet av handeln på LME -Aven andra ddar av världen uppvisade
omkring 65 procent - bedrivs av fonder, en god tillväxt i ekonomin, vilketgynna- banker och andra aktörer utanför metall-
de metall prisutvecklingen. I USA stegbranschen.
SILVER industriproduktionen med 4,5 procent,
Hele vAridon -Kalla CRU
• Smycken och silv..-varor 31% medan Europa uppvisade en betydligt Zink
• FOIDgnlfisi<B produlctar 24% blygsammare: tillväxt- omkring 1,7 De största konsumenterna av zink är
Eloch- - . ,nik 21%
• ÖVrigt 24% procent
. bygg-
och fordonsindustrierna- zinkanvänds f'år att galvanisera stål och på så
14
Metallmarknaden
sätt förhindra korrosion. Dessa industrier svarar tillsammans för omkring
70
procentav den totala världskonsumrionen.
Kina, Australien, Peru, Kanada ,och USA tillhör världens största grovprodu- center av zink.
Till
de största konsumen- terna hör bland andra de stora stålverken i Kina, USA, Japan och Tyskland.Handeln med zinkk:oncentrat, det
vill säga dec som gruvorna producerar, är
global,medan rorsäljningen av zinkmetall, smältverkens slutprodukt, oftast sker i smältverkets närområde på grund av
höga transportkostnader.Priset är det främsta konkurrensmedlet, även om
faktorer som kvalitet och leveransför- måga också spelar in.Marknaden för zink är relative frag- menterad med många aktörer. Detta
gäller även ägarbilden såväl för gruvor
som smältverk - vilket har !et~till
dåligdisciplin i fråga om att anpassa produk- tionen till efterfrågan. Den höga kost-
naden förknippad med att lägga ned gruv-och smältverksproduktion har
bidragit tillatt de flesta producenter av zink väljer att upprätthålla verksamhet även under perioder då den är förlust- bringande.
Den långvariga lågkonjunkturen för zink
under det senaste decenniet har bidragittill en ökad konsolidering av industrin, med uppköp och samarbeten, samt minskad gruvprodukrion. Samtidige har efterfrågan på metallen ökat, inte minst
rack vare den starka utvecklingen i Kina.Detta har resulterat i att lagren av zink- koncentrat har minskat kraftige, främst
under det senaste året, och att smälrver- ken hämmas av bristen på råvara. Denna brist på zinkkoncentrat bedöms hålla isig under de närmaste åren.
Obalansen på zinkmarknaden har lett till att priset på zink har stigit. Uppgång- en var speciellt markant under sista kvar- talet 2004 och under inledningen av 2005. Samtidigt fottSatte smältlönerna att
pressas på grund av bristen på koncentrat.Bolidens nuvarande produktion av
zink-
metall uppgår till omkring17 procent av den totala europeiska produktionen och till 4, l procent av
den globala. Bolagetsgruvprodukcion av zink morsvarar 43,8
procent av den europeiska produkdo- nen och 3,9 procent av den globala.Totalt konsumerades i världen cirka
10,4 miljoner ton zink till ett värde avcirka 80 miljarder kronor under 2004.
Koppar
Koppar har en utmärkt förrnåga att leda värme och elektricitet, vilket innebär att metallen används för bland annat
ledningsnät, elektrisk utrustning och värmeväxlare. Uppförande av
ny infra- strUktur,som för närvarande sker i Kina, slukar därför stora mängder koppar. De största konsumenterna av metallen är
medandra
ord bygg-,d- och elektronik- industrierna. Koppar u
tgör också enviktig beståndsdel i till exempel bilar
och virvaror.De
störsea producenterna av koppar ärChile,
Kina, Japan, USA, Ryssland, Tyskland, Polen och Peru.Till
de länder som konsumerar mest,vid sidan av
Kina,hör USA, Japan, Tyskland och Sydkorea.
Kopparmetallmarknaden domineras
av ettftcal
stora imegrerade gruv- ochsmältverksf"oretag. Vid sidan av
dessafinns en antal frisrående smältverk i Japan och
Europa, vars råvarororsärjning kommer från olika gruvbolag. Smältver- ken är ofta placerade i närheten av destora producenterna av halvfabrikat i industriländerna i Västeuropa, Asien och
USA.Handeln med både koncentrat och
merall är global. Under de senaste 20 åren
har överproduktion av koppar gradvis bygges upp på grund av att flera nya,
stora produktionsenheter har srarrats samtidigt som ny och effektiv utvin- ningsteknologi har introducerats. Detta resulteradei
att lagren byggdesupp och priserna föll under flera år i följd.
Under de sena&te åren har dock mark-
naden anpassat sig ochskurit ned pro-
duktionen samtidige som efterfrågan på koppar ökat, vilket har lett till enminskning av lagren. Under 2004
krympte LME-lagren av koppar medomkring 80
procent, samtidige som priset på koppar steg med 60 procent.Sedan
1997 har smält- och raffine-ringslönerna ror koppar svängt kraftigt.
I
början av 2004 nådde de sina lägsra nivåer hittills, räknat i reala termer.
Under andra kvartalet 2004 började de
dock återhämta sig rejält och uppgången har fortsatt under inledningen av 2005.
Bolidens gravproduktion av koppar motsvarar omkring 9,6 procent av den totala europeiska produktionen. När det gäller kopparmetall sva.rar Boliden för 14,4 procent av Europas totala produk- tion och 2
,3 procent av den globala.Totalt konsumerades i världen cirka 16,9 miljoner ton koppar till ett värde av cirka 355 miljarder kronor under 2004.
Övriga metaller
Bly används främst for att framställa bly- batterier. Tillgången på blykoncentrat har varit mycket knapp under de senaste åren. Anledningen är att blygruvor i egentlig mening inte längre finns på grund av det långvarigt låga blypriset.
Det blykoncentrat som produceras i dag är huvudsakligen en biprodukt från främst zink- respektve silvergruvor. Till de största gravproducenterna av bly hör Kina, Australien, USA och Peru.
I stället for koncentrat använder sig blyverken i stor utsträckning av sekun- dätbly, främst blybatterier. Marknaden för sekundärbly är fragmenterad och blyverken försörjs av många små leve- rantörer. Återvinningsgraden på blybat- terier är hög i industriländerna - över 90 procent. Bolidens blysmältverk Bergsöe, som 2004 hade en marknads- andel på 3 procene av den europeiska blymarknadc:n, är den största konsumen-
ten av begagnade blybatterier i Norden.Den globala produktionen av blykon- centrat har uppvisat en vikande trend under flera decennier, men detta har kompenserats av en uppgång när det gäller produktionen av sekundärbly. Den av miljöskäl minskade blykonsumtionen
har istället kompenserats av c:n ökning av batterier för energilagring, där återvinning är enkel och miljövänlig. Dessutom har både produktionen och konsumtionen i Kina av bly varit hög under lång tid.
Blymarknaden är starkt beroende av bilproduktionsnivåerna främst i Europa och USA. Priset på bly har under de
senaste 20 åren varierat betydligt mer änpriserna på koppar och zink. I likhet med dessa metaller ökade blypriset mar- kant under 2004 - uppgången var hela 72 procent, järnfon med året innan.
Guld forc:kommer dels i komplexmal- mer, men utvinns också i smältverk ur bland annat elektronikskraL Dc: främsta användningsområdena är i tillverkningen
avvärdeföremål, prydnadssaker, smycken, elkontakter och kontaktdon inom tele- teknik och elektronik. Störst producent av guld är Sydafrika, som ensamt svarar fot cirka 15 procent av den totala gruv- brytningen i världen.
Guldpriset höll sig på en låg nivå under perioden 1998 till2001, men gick under 2002 upp till de höga nivåer som rådde
1997. Anledningen var att guldet återbörjade locka investerare i takt med att dollarn forsvagades och den politiska oron i världen ökade liksom oron över inflationen. Trots att guldpriset svängde krafrigr under 2003, pekade trenden tyd- ligt uppåt och priset nådde under hösten sin högsta nivå på sju år. Uppgången fort- satte under 2004 och guldpriset hade vid årets slut stigit med 13 procent, järnfort med året innan.
Till de främsta användningsområdena for silver hör tillverkning av film, men metallen används också i strömledare, avancerad elektrisk utrustning samt i smycketillverkning. Till de största silver- producenterna i världen hör Mexiko, Peru, Australien och Kina.
Silverpriset påverkas mer än guldpriset av det faktiska utbudet och efterfrågan.
Under de senaste åren har utbudet varit lägre än efterfrågan, vilket har pressat upp priset. Under 2004 steg silverpriset med 36 procent, efter en 20-procencig uppgång äret innan.
17
Metallmarknaden
LISc/lb ton
150
120
90
Ar 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04
LISc/lb ton
so r.
l 50
40
1 ()(D ()(D
BOOIXlJ 600(0) 400CXXJ 2000CO
1 200(ll) 1 ( l l ) ( l l ) BOOCOJ EiCX)(ll) 400(ll)
Ar 94 95 96 97 98 99 DO 01 02 03 04
USc/lb ton
501
400 CXXJ300 ()(D
200 ()(D 100 ()(D
: .: -~ • •• ~; ~\1
USD/OZ 500
400
300
Ar 94 95 96 97 98 99 DO 01 02 03 04
USO/oz
Ar 94 95 96 97 98 99 DO 01 02 03 04
Källa: Ecowin
.l
Afft:lrsområde Marknad & Försaljning
Uppgift:
att identifiera nya affärsmöjligheter
,. ...
Inköpen av råvara till smältverken samt försäljningen av det som Bolidens gruvor och smältverk producerar samordnas inom Affärs- område Marknad & Försäljning.
Till uppgifterna hör att säkerställa materialtillgången till smältverken samt att styra bland annat risk- hantering och logistik. En gemen- sam organisation nära kunderna innebär dessutom att affärsmöjlig- heter lättare upptäcks - och kan utnyttjas.
Marknad & Försäljning är indelat i två områden - ett för zink, Zinc Commercial,
och
ett för koppar, Copper Commercial.Anledningen är att marknaden och för- utsät:tning:una för dessa metaller ser olika
ut. Stabsfunktionerna, som
till
exempel ekonomi, riskhantering och logistik, är dock gemensamma.Zinc Commercial har kontor
i
Rotter- dam i Nederländerna, i Stockholm i Sverige samt i Esbo i Finland.Boliden övergick
till
en liknande arbets- form for kopparhandeln i början av 2004.Copper Commercial har placerats i anslut- ning till det svenska kopparsmältverket Rönnskär samt i Esbo, Harjavalta och Björneborg i Finland. Under 2005 kom- mer även blyhandeln att integreras Wider denna enhet.
Förutom dessa huvudprodukter sam- ordnas även försäljningen av svavelsyra genom Marknad & Försäljning.
Antalet anställda uppgår till 35 perso- ner, men siffi:an kommer att stiga genom att viss personal flyttas över till
Marknad
& Försäljning
från
gruvor och smältverk.18
Mål
Det övergripande målet för verksamheten är att stärka konkurrenskraften genom att säkerställa att resurserna i bolaget utnyttjas på bästa sätt - och att se till att bolagets övergripande lönsamhet alltid är i fokus.
Det kan bland annat handla om att sälja den egenproducerade råvaran när det är mest lönsamt-och att utnyttja den
till
de egna smältverken när det ger högst marginaler.Samordningen syftar till att bättre kunna ta tillvara på de affärsmöjligheter som erbjuds - och därmed
a
till stånd en snabbare beslutsprocess och en opti- mering av intäkterna.Andra syften är att se till att de egna smältverken har tillgång till råvara samt att optimera logistiken. Betydande mängder av såväl koncentrat som svavel- syra passerar genom bolaget och samord-
ning av transporter är därför ett viktigt område för kostnadsbesparingar.
Förutom dessa uppgifter samarbetar affiirsområdet Marknad
&Försäljning med Bolidens Finansfunktion avseende riskhantering när det gäller merall- och valutasäkring.
Kundstruktur
Zinkmetallen som Bolidens smältverk producerar säljs framförallt som korro- sionsskydd. Den största kundgruppen
är stålverk, som använder metallen för galvanisering i syfte att förhindra stålet från att korrodera. De volymmässigt största marknaderna är Storbritannien och Tyskland samt Bolidens hemma- marknader Finland och Sverige. Antalet kunder uppgår till cirka 200, varav de största är Arcelor Group och Rautaruukki.
På kopparsidan är antalet kunder betyd- ligt fårre - omkring tio stycken. De stör-
sta är svenska Elekrrokoppar och finskaOutokumpu. Övriga kunder finns
19
främst
i England och Frankrike. Bådeinköp och försäljning, såväl på koppar-
som på zinksidan, sker oftast baserat på
långsiktiga avtal. Delar av villkoren i
d essa lån gsiktiga avtal omförhandlas en
gång per år. Nära och goda kundrela-
tioner har därfo r hög prioritet - och
innebär dessutom att Boliden Bir en bra
inblick i planerade verksamhetsföränd-
ringar hos både leverantörer och kunder
och kan anpassa sin pro duktion efter
dessa.
Marknadsa~'delning i Rotterdam dirigerar zinkhandeln:
Logistik för nöjda kunder och maximal lönsamhet
Fr&n tlad Deg gr.UII1111
l AlaRliN 11m UflUIILv.tl'ti:UColidan 1Cok1tolå RnlilntJ
• fl ~1\lljtirltct
r.,.,Jrlnnd. ZmOien tsrdas ofta
over stora ael11rav
jordklotet påsin
vagfrån rävar-e
till slutprodukt. Oenra utm.an'i
logistik och planerin~ s~.ol!\pli
Boliden av marknadsAvdelningen i Rotterdam. De övei•grip<mdemålen
srtvå:
nbjda kunder och god lon&amhet bRseret på pålit-liga lewranser
tillett minimum
av bundnt ka~l.& liden
~åljer J1 stmde.. av
6enzink-
WLtall som
f lnri..tgt:.t
producer.u ull~~n
runt om i Europa,
n ~ '.;1:• ilfr['l.,C..J,..
bdl11vur JJ:n lr!'l'=~ccn.ol ~ m.. Ii
·
:;ttilf.m
ord ett .1v 'ftoll1u n~viktigaste kon·
,krm:t.htrntdd
Sam:..diSt
år detviktigt
h :'
:kl.::·
•Il l . •.·m hälls nete och att kapit '-11
•IJ5under
&lkott tid som mojligt.
Pått
proriuktion - i rätt. tid Boliden Commen.ial Ah
i~"\ .,jb tb,nJ• q;" s
kcncraktspartner,
·l l,,ll.~Jd , Ii rl , .• f., · "- . [ n• mar' ~,a\·delning
i Ronerdamhar sor>'l
up['g~ftatt se till act både
kunc!~mash av uch bola- gets lönsamhetsmal när d.:t .
l ,., 11,jr..
lnnddu 1 fl•~
nk.:n uppfylls. Ett fumton-
M• ,.
poJI..I ,,nltm-IISdtJ
,., h
ttt leve!'an~·erM ·r 1 'III&f.U smaltverk Bolrden Kokk•1lu . • •
ltl och Boliden Odda i Norge si ..,,, rid. Dessutom arbetar gruppen - rulsam- mans med B:>ltdet\3 Finansfunktion - med riskham-::rini>, bland annat
nr:tall-och valutasåk.rinc.
'Vr folj'::r n1 :tnl~ tl'~~ lfllft\·
:. IL lP! 1ltl jt.1 oJf• l j--1 •JH'I
,r• arsr,lOjligheter. Fordelen med att ha JJar av marknadsverksamheten placerad i Holland
årbland annat den geografiska nilrhetl:n riU många av kunderna", såger Kii11
V<..r•~in,Opeutions Manager på Bulid• r. Zinc Comrnercial.
TRENDEN
Småltp roct!&MI" ar kraanu
hnr
~r~ mJ~:m::: ~~11.;~ Sf;·l:.krav-
{ löL
C. nttnuou G~v.m},mh l rade}. SHG ar bulkpro-dukten, medan CGG, som legeras med
ahuninium, ar en specialprodu!tr., (att
mangd
• ,,. g t med att for- fin~ vårt arbetssått för an
ly.:.!,;;•
änn·.thanre",
såg..:r Kiro \'.;ntin.
Affärsområde Gruvor
Ökad prospektering och effektiv drift för fortsatt framgång
Ton 400000
300 000
200 000
100000
o
Mr-
!;IPJ
&!D;J
~IDJ 2o:r!
l CD:i D
02
p,. :':•!.h ':~=;::~~'8-:"::
::}~ ~~:. ~-.;._-~;-~;,J'.~-~~:-.: . .-~
03
)_:~~~
04 02 Zink
• Koppar
03 04
.· . . :~~ .·.·,:"';:'~-:"~
a2 03 04
ROo~t 1 re .td~·
Ar
k
04 k
"' OrB'Irl~erade proformauppgifter for :2002 och 2003
Produktionsökningar av främst zink, bly och guld i kombination med kraftigt stigande metallpriser bidrog till en positiv utveckling för Affärsområde Gruvor under 2004.
Till nya Bolidens främsta styrkor inom gruwerksamheten hör konkur- renskraftiga kostnadsnivåer [cash cost). Till utmaningarna hör att utveckla denna fördel - samt att kontinuerligt skapa förutsättningar för nya malmreserver genom effektiv prospektering.
Verksamhet
Nya Bolidens viktigaste metaller är zink och koppar. Dessutom utvinns bly samt ädelmetallerna guld och silver. Gruvverk- samheten bedrivs i tre områden i Sverige;
Aitik, Bolidenområdet och Garpenberg, samt i Tara på Irland.
Alla
Bolidens gruvor är underjordsgruvor förutom Aitik och Maurliden, som ingår i Bolidenområdet.Aitik
Altik, utanför Gällivare, är en av Europas största koppargruvor. Aitikgruvan
har
varit i drift sedan 1968. Gruvan utgörs av ett närmare tre kilometer långt och 330 meter djupt dagbrott. Cirka 18 miljoner ton malm innehållande koppar, guld och silver bryts och anrikas i Aitik varje år.Anläggningen producerar årligen drygt 200 000 ton kopparkoncentrat, som transporteras via järnväg till Rönnskärs- verken, 40 mil söderut.
Även om malmtillgången inte utgör något överhängande problem för Aitik så har prospekteringsarbetet i och omkring
22
gruvområdet intensifierats under senare år.
Målet är att öka Bolidens identifierade re- server i området och därmed kunna skapa
förutsättningar för en produktionsökning.Altik har cirka 380 anställda.
Bolidenområdet
Bolidenområdet består av gruvorna Kristi- neberg, Renström, Petiknäs och
Maur-
liden. Deri ursprungliga Bolidengruvan slutbröts 1967. Boliden driver dessutom verksamheten vid Storlidengruvan, somägs av NonhAtlantic Natural Resources,
(NAN). Boliden sålde i december 2004sin 37-procentiga ägarandel i NAN,
men fortsätter som totalentreprenör i Storlidengruvan.Samhället Bolid
en ligger omkring tremil
väster om Skellefteå. ~rikningsverket i Boliden .används i dag för att anrika malm från de fem gruvorna i
området.
Det finns även ett guldJakverk i anslutningtill anrikningsverket.
I samtliga gruvor som för närvarande är i drift i Bolidenområdet bryts komplex- malmer, som består av zink, koppar, bly, guld och silver.
Kristineberg, som på l 170 meters djup är Sveriges djupaste gruva, togs i drift 1940. I gruvan bröts omkring
550 000 ton malm 2004. I Renströms-
gruvan, där brytning inleddes 1952,
producerades cirka 215 000 ton, medan
Petiknäsgruvan, i drift sedan 1992, producerade omkring 290 000 ton. IMaurlidengruvan, som öppnades 2000,
bröts cirka 250 000 ton 2004. Anrik- ningsverket i Boliden anrikar malmenfrån
denNAN-ägda Srorlidengruvan, som--
1
'
Aff9l'l>Område Gruvor
producerade cirka 290 000 ton år 2004.
Årligen anrikas från dessa gruvor om- kring l ,6 miljoner ton malm till koncen- trat innehållande zink, koppar och bly samt ädelmetallerna guld och silver.
Koppar- och guldkoncentraten fraktas till kopparsmältverket Rönnskär, medan en stor del av zinkkoncentraten levereras till Bolidens zinksmältverk i Karleby i Finland och Odda i Norge. Resten av zinkkoncentraten säljs, liksom blykoncen- traten till smältverk runt om i Europa.
Boliden bedriver för närvarande en om- fattande prospektering i området för an säkerställa framtida mineraltillgångar.
Området bedöms innehMia betydande oidentifierade tillgångar och har historiskt sett kontinuerligt uppvisat nya fYndigheter.
Toralt arbetar omkring 430 personer i Bolidenområdet.
Garpenbergsområdet
Boliden driver gruvorna Garpenbergs- gruvan och Garpenberg Norra nära Hedemora, 20 mil väster om Stockholm.
Boliden köpte Garpenbergsgruvan 1957, men gruvdrift har bedrivits i området i hundratals år. Driften i Garpenberg Norra inleddes 1972. Sedan 2004 är gruvorna sammanbundna med varandra genom en förbindelseorr.
Garpenbergs malmkroppar innehiller zink, bly och silver samt en del koppar och guld. Malmen från Garpenbergs- gruvorna anrikas vid områdets anriknings- verk, som har en kapacitet på mer än en miljon ton per år. Huvudprodukterna är zink- och blykoncentrat. Vid sidan av dessa produceras även koncentrat av koppar och ädelmetaller. Zinkproduk- tionen uppgår för närvarande till omkring 55 000 ton per år.
Koncentraten av koppar, bly och ädel- metaller fraktas till Rönnskärsverken, medan zinkkoncentraten levereras till Bolidens smältverk Kokkola och Odda samt till externa smältverk i Europa.
Som ett resultat av intensivt prospek- teringsarbete har Boliden p:lträffat en omfatcande mineralisering, Lappberget, lokaliserad mellan de två gruvorna i
området. Hittills har resultatet av pro- spekteringsarbetet varit uppmuntrande med indikationer på omfattande minera- liseringar av zink, bly och silver. Upp- giften att identifiera och kategorisera till- gångarna i Lappberget pågår för närva- rande. Brytning i området inleddes under 2004 och Lappberget förväntas i framtiden stå för den största andelen av den totala produktionen i området.
Från förbindelseorten mellan Garpen- bergsgruvan och Garpenberg Norra har en förlängning av den redan identifierade
Dammsjö~ndighetenpåträffats under året på cirka 800-metersnivån. Under- sökningen av zonen fortSätter. Produk- tion har redan inletts.
I Garpenbergsområdet arbetar om- kring 270 personer.
Tara
Tara är en zink- och blygruva lokaliserad nära Navan, fem mil nordväst om Dublin på Irland. Tara är Europas största zink- gruva. Borrningar påbörjades i området 1970 och produktionen startade 1977.
Gruvdriften bedrivs under jord. Malm- kroppen har successivt utökats genom prospektering och f6rvärv i ororådet Bula!
Nevinstown, där brytning inleddes under 2004. Anrikningsverket i Tara, som har en kapacitet på 2,8 miljoner ton per år, producerar zink- och blykoncentrat som fraktas till Bolidens smältverk Kokkola och Odda samt säljs till andra kunder i Europa. Tara har kapacitet att producera 400 000 ton zinkkoncentrat per år.
Zinkmetallinnehållet i koncentratet var historiskt högt 2004, över 213 000 ton.
Som resultat av de effektiviseringspro- gram samt investeringar på omkring 100 miljoner euro, som har genomförts i Tara under de senaste åren, har produk- tionen ökat till omkring 2.5 miljoner
tonmalm per år. Dessa :ltgärder har även minskat driftskosmaderna per enhet och lett till att Tara rapporterade ett positivt resultat för 2004. Ytterligare produk- tionsökningar förväntas i Tara under de närmaste åren.
l Tara arbetar omkring 660 personer.
25
Affärsområde Gruvor
Prospektering
Prospektering
ärgrundläggande för gruv- industrin, eftersom verksamheten är beroende av tillskott av nya
~ndigheter.Prospekteringsarbetet intensifierades under 2004 och ytterligare resurser kommer att satsas under de kommande åren. Boliden investerade omkring 120 miljoner kronor i prospektering under 2004, järnfön med cirka 60 miljoner (exklusive Tara) året innan. För 2005 beräknas denna summa stiga till cirka 147 miljoner kronor.
Av de 120 miljoner kronor som investe- rades under 2004 gick cirka 80 miljoner till den gruvnära prospekteringen och resten till fältprospektering. Detta för- hållande är belysande för Bolidens prospekteringsstrategi. Den gruvnära prospekteringen prioriteras, eftersom nya
~nd
nära en befintlig gruva innebär an tiden ftån
~ndtill produktion kan för- kortas. Gruvnära prospektering bedrivs för närvarande i närheten av samtliga befintliga gruvor i Sverige och på Irland, med särskild tonvikt på Garpenberg och Bolidenomr:ldet.
Det främsta målet för fliltprospektering är att säkerställa mineraltillgångar p:l medellång tilllång sikt. liden från
~ndtill gruvdrift är vanligen mellan fem och tio år, men det kan också ta längre tid.
Fältprospekteringen har under den senaste tiden koncentrerats till ett mindre antal områden, där den istället har intensifie- rats. Det viktigaste området för fältpro- spektering är för närvarande Skellefte- Biltet, eftersom det är viktigt act tillföra nya mineraltillgångar. Fältprospektering bedrivs också på Irland och i Bergslagen, i det sismäronda området i samarbete med det kanadensiska gruvbolagft Inmet Min- ing. Avtalet med lnmet Mining har under
året f6rlängts framtill 2009. Ytterligare prospekteringssamarbeten kan bli aktuella i framtiden.
Resultatet av 2004 års prospekterings-
arbete
ärbland annat att nya fYnd har
gjorts i samtliga befintliga gruvor, varav
några av de mest intressanta gjordes i
Kristineberg i Bolidenområdet, Garpen-
berg och Aitik. I Aitik har, i början av
Affarsområde Gruvor
2005, en ansökan avseende utökning av bearbetningskoncessionen inlämnats.
Tack vare den positiva prisutvecklingen på guld, som Boliden bedömer vara hlngsiktig, åtetupptogs under 2004 undersökningarna av den guldfYndighet i Åkulla som påträffades 1997 och som ingår i Bolidenområdet. I slutet av 2005 beräknas underlaget vara tillräckligt för att ett beslut ska kunna fattas om en eventuell brytning av fYndigheten.
Bolidens malmreserver ocb mineral- tillgångar redovisas i tabell på sid. 88-89.
Konkurrens
slutprodukten från gruvorna är koncen- trat, som säljs till smältverk för vidare förädling till metall. En ökande andel av grovproduktionen går till Bolidens egna smältverk.
Kostnaden (cash cost) är den viktigaste konkurrensfåktorn inom gruvindustrin, även om fåktorer som leveranssäkerhet och kvalhet också påverkar. För närvarande pågår en omstrukturering av marknaden, där utvecklingen går mot flirre och större aktörer.
26
Fem stora gruvbolag dominerat mark- naden för gruvproduktion av koppar:
Codeleo (Chile), Phelps Dodge (USA), BHP Billiron (Australien, Storbritannien), Angla American (Storbrirannien) och Rio T!nto (Storbritannien). Boliden svarar för cirka 0,6 procent av världens
gruvproduktion av koppar och ligger därmed på 19:e plats.
Trots att industrin för gruvproduk- tion av zink fortfarande är relativt frag- menterad, svarar för närvarande fem av de största producenterna för närmare
30 procent av den globala produktionen av koncentrat. De tre största gruvpro- ducenterna av zink är Teck Cominco (Kanada), Zinifex, före detta Pasminco, (Australien) och Anglo American (Stor- britannien). Boliden är sjätte störst i världen inom gruvproduktion av zink.
Produktion och teknikutveckling
En av Bolidens styrkor är den långa erfa- renheten av gruvnäring som finns inom bolaget. Denna kunskap nyttjas både i arbetet med att hitta nya fyndigheter och när det gäller att utveckla och effek- tivisera den befindiga produktionen, vilket är avgörande för att kunna genereta positiva resultat även under perioder av låga merallpriser.
Det pigående effektiviseringsarbetet hat bidragit till produktionsökningar under 2004 for de flesta av de metaller som Boliden producerar, järnfon med året innan. Kostnadsnivåerna (cash cost) vid Bolidens gruvor
äri dag konkurrens- kraftiga och de bedörns kunna förbättras ytterligare under det kommande året.
Boliden har en väl utvecklad teknik for an processa låghaltiga malmer. Ett annat område där bolaget har ledande teknik är produktionsstyrning,
såkallad flödesstytd produktion, som är viktig för produktiviteten både i Bolidens under- jordsgruvor och dagbrott. Ett annat prio- riterat utvecklingsområde är brytnings- metoder för djupt belägna fyndigheter.
I några av Bolidens gruvor sker brytning på större djup än l 000 meter, vilket bland annat ställer stora krav på planering och teknik eftersom bergtrycket ökar.
På anrikningssidan är utvecklingsarbetet främst inriktat på processautomation.
Investeringarna inom Affärsområde Gruvor uppgick under 2004 till 699 mil- joner kronor, järnfon med 745 miljoner året innan. Av dessa är 352 (427) miljoner kronor hänforliga till den tillredning som krävs for att bryta malmfyndigheterna.
Viktiga händelser under året -
Investeringarna i prospektering ökade
kraftigt
-
Kraftigt: stigande metallpriser, genomsnittSpriset på koppar steg med 60 procent under året, på zink med 26 procent, på bly med 74 pro- cent, på guld med 13 procent och på silver med 36 procent
-
Den totala produktionen av de flesta av Bolidens meraller ökade
-
Produktionen av zink ökade i Tara, främst som resultat av högre ingående halter i den brutna malmen bland annat från den nya malmkroppen Nevinstown, som successivt togs i produktion under andra halvåret
- Fonsart bra produktionsnivåer iGarpenberg
Den totala kopparproduktionen var i linje med föregående år
-
Resultatet i Bolidenområdet förbättra- des, trots något lägre produktion
- Resultateti Aitik förbättrades på grund av bättre koppar- och guld- halter
·:·~··"~:····
Mkr 2004
Dmsattnlng 4 568 Rörelse·
resultat 1395
Avskrivningar 469 Investeringar 699 Sysselsatt
kapital 3 361
2004
Koppar (ton) 86 692 Zink [ton] 374 950 Bly (ton] 54 458 Guld [kg] 5 691
Silver (kg] 238 569
2003 3346
192 474 745
3086
2003
88 398 339 708 48160 4 677 260137
•oreviderade proformauppgifter ter 2003 Foran d- ring~%
37
627 -1 -6
9
Förend·
ring i%
-2 10 13 22 -8
Omsättning och resultat
Omsärmingen i Bolideos gruvverksamhet uppgick till
4 568 Mkr för helåret2004, järnfört med 3 346 Mkr året innan.
Rörelseresultatet förbättrades samtidigt av- sevärt till l 395 (192) Mkr, motsvarande en rörelsemarginal på 30,5 (5,7) procent.
27
Affarsområde Gruvor
USc/lb 100
80
60
40
20
o
År 94 95 96 97 98 99 DO 01 02 03 04
Rörelseresultatet påverkades positivt av ökade metallpriser, högre produktion och lägre smält- och raffineringslöner samt en markförsäljning vid Taragruvan {175 Mkr). Samtidigt påverkades resul- tatet negativt av lägre intäkter till följd av försämrad avräkningskurs på den amerikanska dollarn, jämfört med året innan.
Framtidsutsikter