LiU-ITN-TEK-G--20/047--SE
Animerade bokomslag i
ljudboksappar Att väcka
intresse med hjälp av rörlig
grafik
Matilda Jürss
LiU-ITN-TEK-G--20/047--SE
Animerade bokomslag i
ljudboksappar Att väcka
intresse med hjälp av rörlig
grafik
Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Matilda Jürss
Handledare Sophie Gudmann Knutsson
Examinator Niklas Rönnberg
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga
extra-ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
Animerade bokomslag i ljudboksappar
– Att väcka intresse med hjälp av rörlig grafik
Matilda Jürss
Handledare: Sophie Gudmann Knutsson Examinator: Niklas Rönnberg
Sammanfattning
På många medieplattformar förekommer i dagsläget ofta någon form av rörliga element, till exempel så ackompanjeras vissa låtar i Spotify av en animation, eller så förhandsvisas serier i Netflix genom en kort trailer. Detta är inget som ännu hunnit nå fram till ljud- och e-boksvärlden, där apparna fortfarande bara består av statiska element och omslag. I denna studie undersöks därför möjligheten till rörliga bokomslag i dessa appar, närmare bestämt hur ett sådant rörligt bokomslag kan vara utformat för att väcka mer intresse för en bok hos användaren.
För att nå fram till ett svar på frågan har bland annat teori om bokomslag, rörlig grafik och designprinciper samlats in, varpå en intervju har genomförts med användare av dessa appar, för att få en bättre förståelse för hur de använder apparna, och vad som får dem intresserade av ett omslag. Därefter togs två förslag till rörliga bokomslag fram genom en designprocess där konceptidéer ställdes mot varandra i en värderingsmatris, varpå ett av koncepten togs vidare i processen, och en storyboard och till sist en animation togs fram. De nya
omslagen värderades sedan i enkäter som samlade in både kvalitativ och kvantitativ data från deltagarna, för att utvärdera om omslagen uppfattades som mer intressanta än de statiska omslagen. Studien fann att de rörliga omslagen uppfattades som mer intressanta, och att viktigt för utformningen vad att de hölls enkla och tydliga, samt att de är representativa för den genre som boken kategoriseras inom.
Abstract
On many media platforms, there are often some form of moving elements, for example, certain songs in Spotify are accompanied by an animation, or shows on Netflix are previewed through a short trailer. However, this is not something that has yet reached the audio and e-book world, where the apps still only consist of static elements and covers. In this study, therefore, the possibility of moving book covers in these apps is explored, more specifically how such a moving book cover can be designed to create more interest in a book. To reach an answer to the question, the theory of book covers, motion graphics and design principles has been collected, after which an interview has been conducted with users of these apps, to get a better understanding of how they use the apps, and what gets them interested in a cover. Subsequently, two proposals for moving book covers were produced through a design process where concept ideas were set against each other in a Pugh chart. From there on, one of the concepts was taken to further development, and a storyboard and finally an animation was produced. The new covers were then evaluated in surveys that collected both qualitative and quantitative data from the participants, to evaluate whether the covers were perceived as more interesting than the static covers. The study found that the moving covers were perceived as more interesting, and that it was important for the design that they were kept simple and clear, and that they are representative of the genre in which the book is categorized.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och forskningsfråga ... 2
1.2 Avgränsningar ... 2
2. Teoretisk ram ... 3
2.1 Bokomslag ... 3
2.2 Olika typer av omslag ... 3
2.3 Designprinciper ... 4
2.3.1 Attrahera och orientera ... 4
2.3.2 Kontrast ... 4
2.3.3 Läsbarhet ... 4
2.4 Rörlig grafik ... 5
2.5 Attention span och längd på video ... 6
3. Metod... 7
3.1 Förstudie ... 7
3.1.1 Semi-strukturerade Intervjuer ... 7
3.1.2 Research om ljudboksappar i dagsläget ... 7
3.2 Designprocess ... 8
3.2.1 Val av böcker ... 8
3.2.2 Mindmap och konceptskiss ... 8
3.2.3 Värderingsmatris ... 8
3.2.4 Storyboard ... 9
4.2 Research om ljudboksappar ... 13 4.2.1 Storytel ... 13 4.2.2 BookBeat ... 14 4.2.3 Nextory ... 15 5 Designprocess ... 16 5.1 Val av böcker ... 16
5.2 Mindmaping och skiss av koncept ... 16
5.2.1 Mindmap för bok 1: Liftarens guide till galaxen ... 17
5.2.2 Mindmap för Bok 2: Ödesmark ... 20
5.3 Värdering av koncept ... 22
5.4 Storyboard ... 24
5.4.1 Storyboard för bok 1: Liftarens guide till galaxen ... 24
5.4.2 Storyboard för bok 2: Ödesmark... 25
5.5 Animering ... 26
5.5.1 Animering av bok 1: Liftarens guide till galaxen ... 26
5.5.2 Animering av bok 2: Ödesmark ... 29
6 Värdering ... 32
6.1 Enkät till deltagare i förstudien ... 33
6.2 Enkät till nya deltagare ... 34
7 Analys ... 36 8 Slutsats ... 37 9 Diskussion ... 38 9.1 Teoretisk ram ... 38 9.2 Metod ... 38 9.3 Förstudie ... 39 9.4 Designprocess ... 39 9.5 Värdering ... 40
9.8 Validitet och reliabilitet ... 41
9.9 Rekommendationer om vidare studier ... 41
10. Referenser ... 43
Bilagor ... 45
Bilaga 1 – Intervjufrågor ... 45
Bilaga 2 – Affinitetsdiagram ... 48
Bilaga 3 – Svar på enkät till tidigare deltagare... 51
Figurförteckning
Figur 1 – Visningsvy av sidan ”boktips” i appen Storytel ... 13
Figur 2 – Visningsvy av sidan ”inspiration” i appen BookBeat ... 14
Figur 3 – Visningsvy av sidan ”boktips” i appen Nextory ... 15
Figur 4 – Mindmap bok 1 ... 17
Figur 5 – Konceptskiss 1, bok 1 ... 17
Figur 6 – Konceptskiss 2, bok 1 ... 18
Figur 7 – Konceptskiss 3, bok 1 ... 19
Figur 8 – Mindmap, bok 2 ... 20
Figur 9 – Konceptskiss 1, bok 2 ... 20
Figur 10 – Konceptskiss 2, bok 2 ... 21
Figur 11 – Storyboard bok 1 ... 24
Figur 12 – Storyboard bok 2 ... 25
Figur 13 – Digital skiss och illustration i Illustrator ... 26
Figur 14 – Komposition i After Effects ... 27
Figur 15 – Slutgiltigt omslag för bok 1 ... 28
Figur 16 – Digital skiss i Photoshop ... 29
Figur 17 – Illustration av glasögon i Illustrator ... 29
Figur 18 – Animering av bok 2 ... 30
Figur 19 – Slutresultat bok 2 ... 31
Figur 20 – mockups på rörliga omslag ... 32
Tabellförteckning
Tabell 1 – Värderingsmatris bok 1: Liftarens guide till galaxen ... 23 Tabell 2 – Värderingsmatris bok 2: Ödesmark ... 23
Begreppslista
Attention span
Ett tidsspann som utgör hur länge vi kan fokusera på en uppgift eller sak innan vi blir distraherade.
Keyframe
Ett verktyg som används vid animation, där man sätter en start- och en slutpunkt i en tidsrymd, så kallat keyframes, och sedan bestämmer vad som ska ske däremellan.
Mockup
En sorts modell av en produkt som visar hur något är tänkt att se ut i en viss miljö, utan att nödvändigtvis behöva göra den fullt ut. Det kan vara allt från mobilapplikationer till posters och hemsidor.
1. Inledning
Ljud- och e-bokstjänster i form av mobilapplikationer har under de senaste åren vuxit och blivit allt mer populära. Kanske är det vår allt mer stressiga vardag som tvingar oss att effektivisera vår tid genom att läsa mindre fysiska böcker, och istället lyssna på dem samtidigt som vi städar, hämtar barnen eller promenerar till jobbet. Kanske är det av miljöskäl vi väljer att läsa och lyssna på våra böcker digitalt, så att vi kan minimera vår pappersförbrukning. Har man lässvårigheter så kan ljudböcker vara ett nödvändigt verktyg för att klara av skola, eller bara för att kunna ta del av kultur i bokformat.
De applikationer som används mest i Sverige, baserat på jämförelser utförda av Boktugg (2020) och
Allaljudböcker (2020), är: Storytel, BookBeat, Nextory, Bokus Play och Audible. Dessa är, med undantag för Audible, prenumerationsbaserade tjänster, likt Spotify och Netflix, där användaren betalar en månadssumma och därmed får tillgång till en stor katalog av digitala ljudböcker och e-böcker. Dessa kan man sedan lyssna på eller läsa direkt i sin mobila enhet. Audible bygger istället på en kombination av prenumeration och styckköp, där man betalar en månadskostnad och får en bok i månaden, och utöver detta kan man köpa till enstaka böcker.
I den digitala världen har det på senare år blivit allt mer vanligt med rörlig grafik. När det kommer till liknande prenumerationstjänster så använder sig appar som Netflix och Spotify i någon mån rörliga element i sina gränssnitt. Netflix använder till exempel en animerad logotyp, och när man scrollar i appen så får man upp rörliga trailers till utvalda serier och filmer i flödet. Spotify använder rörliga element, så som videos, rörlig grafik och låttexter, när man spelar upp vissa utvalda låtar. Rörliga element är ännu inte något som har nått ljud- och e-boksvärlden, och tidigare studier om eventuella fördelar med rörliga bokomslag framför statiska i ljud- och e-boksappar är väldigt sparsamma, om ens existerande. Däremot har liknande studier utförts inom andra områden, till exempel fann Delsol och Kurtson Bellman (2015) att ett varumärkes identitet gynnades av att kommuniceras med rörlig grafik framför statisk. Hapsari, Hanif, Gunarhadi, och Roemintoyo (2019) fann i sin undersökning att elever som fick lära sig saker med hjälp av rörlig grafik fick bättre resultat än elever som fick lära sig genom konventionella metoder. Eriksson (2019) studerade huruvida animationer kunde väcka större känslomässigt engagemang till musik i Spotify-appen, och fann att man över lag blev mer engagerad av animationerna, men att längden på animationerna var av vikt, då för långa gjorde folk stressade eller att de tappade intresset.
Bokomslag har väldigt länge sett ut och fungerat på ett visst sätt. Med digitaliseringen och uppståndelsen av digitala ljud- och e-böcker så har de sakta förändrats, men har i princip fortfarande sin ursprungliga form. Därför vill jag nu utforska möjligheten att applicera ett nytt sätt att se på bokomslagen i de digitala formaten, mer specifikt ifall omslagen uppfattas som mer intressant när rörliga element ersätter eller kompletterar dagens statiska omslag.
1.1 Syfte och forskningsfråga
Syfte
Syftet med denna undersökning är att ta reda på om ett rörligt bokomslag i en ljud- och e-boksapp kan öka intresset för en bok, och hur ett sådant omslag bör utformas för bästa möjliga resultat.
Forskningsfråga
• Hur kan man utforma ett rörligt bokomslag i en ljud- och e-boksapp så att en bok uppfattas som mer intressant?
1.2 Avgränsningar
Applikationer för mobila enheter
Denna studie kommer bara att kolla på omslag för ljud- och e-böcker i följande applikationer: Storytel, Bookbeat och Nextory. Dessa är de applikationer som används mest i Sverige och har högst betyg. Då syftet inte är att jämföra olika tjänster, utan få en förståelse för hur omslagen ser ut och fungerar i appen, har jag valt bort två av de fem appar som används i Sverige för att inte arbetet ska bli för omfattande. Rena läsplattor, så som Kindle, som enhet har valts bort då de ser annorlunda ut, och inte fungerar på samma sätt som
2. Teoretisk ram
2.1 Bokomslag
Nyman (2016) menar att det traditionella tryckta bokomslaget har två syften. Det primära är att skydda boken fysiskt från slitage och påfrestningar. Det sekundära, som Nyman (2016) menar ofta ses som det primära, är att agera som en informationsbärare och reklampelare. Omslaget är det första en potentiell köpare kommer i kontakt med, både i tryckt och digital form. Ett omslag har cirka 2-3 sekunder på sig att övertyga en köpare, och utformningen av det är därmed bärande för om det blir sålt eller inte. Han beskriver vidare att omslagets syfte inte nödvändigtvis är att beskriva detaljer ur bokens handling. Bergström (2015) menar dock att omslagets viktigaste uppgift är att förmedla bokens innehåll, genre och handling. Det ska bidra till bokens stämning. Han stärker samtidigt att en avgörande uppgift för omslaget är att dra åt sig uppmärksamhet och intresse. Söderkvist (2013) fann i sin studie att det är viktigt att ett bokomslag följer pågående trender och inte är allt för avvikande, samtidigt som det i en viss mån ska sticka ut från mängden för att fånga uppmärksamhet. Söderkvist (2013) intervjuade i sin studie personer som var anställda på Pocket Shop, vilka menade på att det är till fördel om omslaget passar in i den genren boken tillhör, då kunder lätt kan se samband mellan omslag och genre, och då letar efter en viss typ av omslag om hen vill läsa en viss typ av genre.
Omslagen till e-böcker är oftast bara en digitalisering av det tryckta omslagets förstasida (Nyman 2016). Det innebär att översätta eventuell efterbehandling, så som foliering eller relief, så att det efterliknas i det digitala formatet. Till ljudböcker menar Nyman (2016) att mer anpassning måste göras, då dessa omslag ofta är kvadratiska istället för rektangulära, något som sitter i från det att ljudböcker levererades på CD-skivor. Innehållet ska alltså anpassas så att inget går förlorat i övergången från rektangulärt till kvadratiskt.
2.2 Olika typer av omslag
I en kandidatuppsats undersöker Söderkvist (2013) hur olika typer av omslag påverkar vad en bok
kommunicerar. De typer av omslag som tas upp i studien är illustrerade, typografiska och fotografiska. Studien resulterade i slutsatserna att illustrerade omslag kan tolkas på fler olika sätt, och är därför att föredra framför fotografiska i de fall man vill att fler ska lockas till omslaget. Fördelen med fotografiska omslag är däremot att ett fotografi är en mer exakt avbildning av verkligheten, och kan därför ge en mer konkret bild av innehållet. Illustrerade omslag kan ha en mängd olika stilar, och detta påverkar också hur lätt det är att ta till sig ett illustrerat omslag. Typografiska omslag är mindre bra på att förmedla en handling och ett innehåll, men kan i
kombination med illustration skapa en känsla och samtidigt tydligt förmedla bokens titel. En annan slutsats är att det inte är så mycket omslagstypen i sig som påverkar vilka känslor som väcks hos läsaren, utan hur det utformas och vilken stil som används. Söderkvist (2013) menar samtidigt att olika typer av omslag lämpar sig bättre till olika typer av böcker.
2.3 Designprinciper
2.3.1 Attrahera och orientera
Den grafiska formens främsta uppgift är att attrahera och orientera mottagaren, och på så vis underlätta för budskapet att nå fram (Bergström 2015). En form som särskiljer sig och är kraftfull attraherar mottagaren. Det kan antingen vara en del av helheten; en bild, en rubrik, en färg eller dylikt som står ut från resten av
innehållet. Det kan också vara helheten i sig som attraherar, då genom ett välstrukturerat och enhetligt arrangemang av innehåll. Bergström (2015) menar också att man inte ska vara rädd för det tomma utrymmet, då det kan bidra till en mer effektfull kontrast, vilket attraherar uppmärksamheten. För många objekt kan i de flesta fall upplevas svårt att ta in. Att orientera en mottagare handlar om att tydligt visa i vilken ordning innehållet och de visuella elementen är tänka att avläsas.
2.3.2 Kontrast
Bergström (2015) menar att kontrast i visuell kommunikation skapar dynamik och spänning, och hjälper till att motverka visuell täthet, som kan liknas vid att ett svartvitt rutmönster kan upplevas som grått, eller svårt att fokusera blicken på, då allt ser likadant ut. För att skapa kontrast bör något element framträda tydligt och klart, och vara dominant mot övriga element. Kontrast kan enligt Bergström (2015) delas in i fyra kategorier. Storlekskontrast skapas med varierande storlek på objekt. Styrkekontrast sätter olika starka arrangemang i relation till varandra, så som en tjock linje i kontrast till ett lättviktigt teckensnitt. Formkontrast sker när objekt med väldigt olika form sätts mot varandra. Färgkontrast skapas med hjälp av olika kontrasterande kulörer används i samma komposition.
En rubrik på en affisch måste till exempel vara större än på en bok, då affischen ska betraktas på större avstånd. Bakgrunden som texten ska stå på spelar också roll. En enkel bakgrund med en kontrasterande färg är att föredra. Om bakgrunden är för brokig bör man antingen lägga en tonplatta över, skugga texten, eller se till att teckengraden är så pass stor så att den blir tydlig mot bakgrunden. (Bergström 2015)
2.4 Rörlig grafik
För att förstå vad rörlig grafik (eng. ”motion graphics”) innebär så är det av vikt att vara bekant med begreppet animation, och vad det innebär. Animation är, enligt Freeman (2016) en serie bilder som ger en illusion av rörelse. Detta kan ta sig form på en mängd olika sätt, och för många är animation starkt förknippat med tecknade program och filmer, men andra sidor av animation innefattar rörlig grafik, visual effects,
gränssnittsdesign, med mera. Crook och Beare (2016) beskriver rörlig grafik som bilder, video och text som rör sig, skalas eller roteras på en skärm över tid.
Sätter man en rörlig bild mot en statisk bild så ser man att tidsaspekten är den allra tydligaste skillnaden. En statisk bild är en ögonblicksbild, där innehållet förblir detsamma. Rörliga bilder existerar över tid, där innehållet förändras, och kan därmed skapa liv och rörelse, och fungera mer berättande (Lankow, Ritchie & Crooks 2012).
Rörlig grafik kan skapas med samma verktyg och metoder som för animation, men den särskiljande faktorn är syftet, som i fallet för rörlig grafik är att tillföra en betydelse till något och vara informativ, medan animation har syftet att underhålla och engagera (Crook & Beare 2016). Detta utesluter inte att rörlig grafik också är underhållande och engagerande, men eftersom att uttrycket har sin grund i grafisk design, så är visuell kommunikation grundstenen i rörlig grafik.
Penner (2011) förklarar att några principer som är bra att ha i åtanke när man skapar en animation eller rörlig grafik är timing, varaktighet, tempo och naturlig rörelse. Timing i detta sammanhang betyder att elementen som rör på sig måste göra det vid rätt tidpunkter. Tittaren märker om något sker för tidigt eller för sent. Varaktighet handlar om att om något visas för snabbt eller förflyttas för snabbt kan det skapa stress och budskapet hinner inte nå fram. Om något går för långsamt tappar tittaren intresset. Tempo handlar om att upprepningar måste ske i ett behagligt tempo, så att det skapar en rytm som ger en effekt. Att skapa en känsla av en naturlig rörelse är av vikt för att den rörliga grafiken ska kännas övertygande, då det stämmer överens med vad vi förväntat oss av en viss rörelse.
2.5 Attention span och längd på video
Människans attention span har sjunkit från 12 sekunder till 8 sekunder mellan år 2000 och 2015, tack vare digitaliseringen och den ständiga tillgången till en digital plattform (Borreli 2015). O’Neill (2020) berättar vidare om att vår förmåga att fokusera vår uppmärksamhet åt en video beror mycket på detta korta attention span, och att en video på en social plattform inte ska vara längre än den absolut behöver vara för att förmedla budskapet som man vill förmedla. Videor på Facebook är rekommenderade att hålla sig runt 15 sekunder långa, men samtidigt förmedlas 47% av värdet i videon under de första 3 sekunderna. Därför bör innehållet vara distribuerat så att det allra viktigaste hamnar först (O’Neill 2020).
3. Metod
3.1 Förstudie
Förstudien består av två moment: research om hur de mest populära ljud- och e-boksapparna ser ut och fungerar i dagsläget, samt intervjuer med personer som använder sig av de olika apparna. Genom dessa studier kan jag få en tydligare bild i hur utgångsläget och marknaden ser ut för ljudböcker, samt en mer ingående blick i vad som spelar roll hos lyssnaren när denne väljer bok, och vad omslaget har för betydelse i
valprocessen.
3.1.1 Semi-strukturerade Intervjuer
För att få en bättre förståelse för människors syn på omslagen i ljud- och e-boksapparna så kommer intervjuer hållas med personer som använder någon av apparna som jag valt att avgränsa mig till i denna studie. Frågorna (se bilaga 1) är inledande av en mer allmän karaktär för att få en förståelse för hur de använder apparna. Sedan handlar de mer om användarnas uppfattning om just bokomslag och dess funktion och betydelse. Därefter kommer skärmdumpar visas fån de olika apparna, där intresset för de olika omslagen kommer att undersökas. Avslutningsvis kommer frågor ställas om hur ett rörligt bokomslag kan påverka deltagarna.
Affinitetsdiagram
Svaren jag får in i intervjuerna kommer att värderas i ett affinitetsdiagram, för att enkelt få en översikt över teman, trender och olikheter i hur intervjupersonerna svarade. Detta är enligt Arvola (2014) en bra metod för att ordna upp ostrukturerad data och se släktskap inom den. Resultatet kommer sedan bli grunden för resten av studien, dels vad gäller val av genrer och böcker att göra en design på, men också hur jag går tillväga när jag utformar omslagen, och på vilket sätt de rörliga elementen kommer att ta form.
3.1.2 Research om ljudboksappar i dagsläget
Genom att undersöka hur apparna Storytel, BookBeat och Nextory ser ut i dagsläget kan jag kartlägga hur bokomslagen visas upp och används. Jag kommer att undersöka om det finns skillnader i hur omslagen ser ut i apparna, och vilka genomgående trender och teman som går att hitta. Jag kommer även undersöka om det i någon form existerar rörliga element i applikationerna.
3.2 Designprocess
3.2.1 Val av böcker
För att inte arbetet ska bli för omfattande och för att kunna värdera resultatet behöver jag göra ett urval av böcker att göra de rörliga omslagen till. Då jag inte har tillgång till de ursprungliga omslagen, och för att kunna anpassa omslagen mer, kommer jag att göra en redesign på omslagen. Urvalet kommer att baseras på resultatet av förstudien, och kommer att begränsas till två genrer och två omslag, för att hålla studien på en genomförbar nivå.
3.2.2 Mindmap och konceptskiss
Utifrån förstudien, den teoretiska ramen samt bokens handling kommer jag att brainstorma tankar om boken och idéer till koncept i en mindmap. Detta är ett bra sätt att få ur sig sina tankar, för att sedan koppla samman dem visuellt och konkretisera sina idéer (Morgan u.å.). Utifrån mindmapen kommer jag att ta fram två till tre olika konceptförslag för omslaget. Koncepten kommer att skissas för hand, då detta är ett bra sätt att
visualisera något utan att det kräver allt för mycket tid eller arbete, och kvaliteten inte är av vikt (Arvola 2014). Skissen kommer att kompletteras med en beskrivande text.
3.2.3 Värderingsmatris
De olika koncepten kommer att vägas mot varandra i en värderingsmatris, även kallat Pugh-chart, efter dess upphovsman, där man utefter satta designkriterier värderar alternativen och ser om de uppfyller kriterierna. Därefter kan man jobba vidare med det alternativ som får högst betyg. Värderingsmatrisen kan göras dels för de olika skisserna för att i ett tidigt stadie gallra ut de idéer som fyller kriterierna så att man kan jobba vidare med dessa, men en liknande matris kan även göras i ett slutskede för att säkerställa att designalternativen man har förfinat håller måttet (Arvola 2014). Kriterierna till värderingsmatrisen kommer att baseras på resultatet av förstudien, samt den teoretiska ramen, och endast ett konceptförslag för varje bok kommer att tas vidare i processen.
3.2.4 Storyboard
Därefter kommer skisserna att utvecklas till storyboards. En storyboard är ett scenario som har iscensatts med bilder, och är ett bra verktyg för att visa på en vision (Arvola 2014). Crook och Beare (2016) menar också att en storyboard för rörlig grafik visar på framåtskridandet av en rörelse, och bör visa på utsnittet för varje klipp samt hur elementen rör på sig. En storyboard bör skissas för hand, och det är inte viktigt att den är ritad med estetik i åtanke, utan dess huvudsakliga syfte är att visa hur något rör sig över tid.
3.2.5 Animering
Utifrån storyboarden kommer jag sedan att digitalisera materialet, med hjälp av Adobe Illustrator, Adobe Photoshop och till sist Adobe After Effects, där jag även sedan kommer att animera materialet för att skapa de rörliga bokomslagen. Här kommer jag att använda mig av många olika verktyg som finns tillgängliga i programvaran, men främst genom skalning, förflyttning och rotation av objekt med hjälp av keyframes. Här kommer även de allra viktigaste designbesluten fattas gällande färger, teckensnitt och placering av olika element.
3.3 Värdering
Värderingen kommer att ske i form av två olika enkäter som skickas ut till två olika separata grupper, för att få en tydlig bekräftelse ifall de rörliga omslagen väcker ett större intresse eller ej.
3.3.1 Enkät till deltagare i förstudien
Den ena enkäten kommer att bestå av mockups på en ljudboksapp, där de bokomslag som har tagits fram i arbetet kommer att visas i den miljö de är tänkta att visas. Denna enkät kommer att skickas ut till de personer som deltog i de semi-strukturerade intervjuerna i förstudien. Detta för att dessa personer redan har en inblick i arbetet, och kan jämföra med de omslag de fick se i förstudien. Det huvudsakliga syftet med enkäten är att ta reda på, genom kvantitativa frågor, om de rörliga omslag som har tagits fram i studien väcker större intresse för en bok än statiska omslag. Enkäten kommer även att ställa kvalitativa frågor, för att ta reda på hur
respondenterna uppfattar omslagen i sig själva, och jämfört med varandra. På så sätt kan jag få en bättre inblick i hur utformandet av de rörliga omslagen spelar roll.
3.3.2 Enkät till nya deltagare
Ytterligare en enkät kommer att skickas ut till personer som inte tidigare har deltagit i studien. Denna enkät kommer att fråga deltagarna vilket omslag i en vy de tycker är mest intresseväckande. De kommer först att få se en vy med endast statiska omslag, och därefter en vy med de rörliga omslagen. Denna enkät kommer fokusera mer på kvantitativ data för att ta reda på om de rörliga omslagen väcker mer intresse än de statiska, men kvalitativa frågor kommer också att ställas där deltagarna har möjlighet att utveckla sina tankar om omslagen.
4 Förstudie
4.1 Semi-strukturerade intervjuer
För att få bättre bild av hur folk använder sig av ljud- och e-boksappar, och vilken betydelse omslagen har i dessa, genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Efter en pilotintervju och därefter lite revidering av intervjufrågorna (se bilaga 1) rekryterades sju stycken intervjupersoner till studien, sex kvinnor och en man, i åldrarna 21-30, som alla använder en eller flera ljud- och e-boksappar.
Svaren värderades i ett affinitetsdiagram (se bilaga 2) för att enklare se teman i svaren. De appar som
deltagarna lyssnade på varierade mellan BookBeat, Nextory och Storytel, där de två första var de som användes mest i nuläget. De allra vanligaste sätten att välja böcker att lyssna på eller läsa var att personerna hade hört om boken tidigare via tips, topplistor och rekommendationer, och därefter gick in på appen och sökte reda på boken. I vissa fall gick de även på omslaget när de valde bok, om de till exempel scrollade i en viss kategori eller utforskade utbudet. De genrer som var populärast bland deltagarna var deckare, fantasy, thriller, romaner och självbiografier. Ett genomgående tema för vad som fick deltagarna intresserade i ett bokomslag var att omslaget skulle vara estetiskt tilltalande, att det representerade bokens handling och innehåll, och att genren påverkade vad som ansågs passande för ett omslag. Det senaste kopplar även till frågan om genren påverkade vad som var ett bra omslag, där de i stort sett var överens om att så var fallet. Utöver ovanstående så tyckte deltagarna även att titeln och författaren var essentiella delar av ett bokomslag. Deras preferenser för vad som inte var ett bra omslag varierade mycket, och det är förmodligen för att vi alla har en subjektiv bild av vad som är estetiskt tilltalande. Vissa av deltagarna tilltalades av enkla och minimalistiska omslag, medan detta för andra var vad som ansågs som ett dåligt omslag. Detsamma gäller för de flesta typer av omslag; de
innehållande människor, illustrationer, omslag som är mer mörka, och omslag som är rent typografiska. De var däremot eniga om att plottriga omslag ansågs sämre, samt att läsbarheten på texterna var viktiga.
När man ser till de olika storlekarna och formaten på omslagen i apparna så var det flera som påpekade att de rektangulära känns mer som e-böcker som man läser, då det korrelerar mer med de fysiska böckerna, medan de kvadratiska känns mer som ljudböcker, då ljudböcker ursprungligen gavs ut på CD-skivor, och då hade ett kvadratiskt omslag. Ytterligare en åsikt om frågan var att de kvadratiska omslagen känns något mer anpassade till ett appformat, men samtidigt spekulerade denne om ifall man får plats med mer information på ett rektangulärt omslag. En annan tyckte att det förstörde helhetsbilden i de appar som man hade blandat
app eller på en fysisk bok så tyckte de flesta att det var viktigare för den tryckta boken, då det kan ses som en större investering, och boken kan vara en del av inredningen i hemmet, och det måste då locka läsaren på ett annat sätt i butiken. I en app ansåg de flesta att omslaget är sekundärt, då man för det mesta vet vad man vill lyssna på innan, eller hellre läser om boken än att utvinna information från omslaget. Omslagen i apparna kan även lätt bli för små eller svåra att läsa, och att man då lägger fokus på att kolla vilken författaren är eller vad den har fått för betyg.
Till sist återstod frågan om de hade stött på rörliga bokomslag tidigare, och hur de trodde att det skulle påverka bokomslagets betydelse. Ett solklart nej från alla respondenter om de hade sett ett rörligt omslag tidigare, och alla var även positivt inställda till förekomsten av dem, och på flera håll kom exempel på hur ett av de omslag de hade funnit bristfälliga skulle kunna gynnas av ett rörligt element. De hade dock åsikter om på vilket sätt det skulle te sig. Många påpekade att om alla bokomslag skulle röra på sig samtidigt så skulle det bara bli rörigt och stressande, och detsamma om det var för mycket i ett enda omslag som rörde på sig. Även framtiden för eventuella rörliga bokomslag ifrågasattes, då vi kanske om tio år skulle ha vant oss vid att omslagen var rörliga, och att den intresse-fångande aspekten då kanske skulle komma att gå förlorad.
4.2 Research om ljudboksappar
De ljudboksappar som denna studie har sitt fokus på är Storytel, BookBeat och Nextory. För att bättre förstå hur apparna fungerar, hur de visar upp urvalet av böcker, och vilka trender som finns, så kommer varje app studeras för sig.
4.2.1 Storytel
Figur 1 – Visningsvy av sidan ”boktips” i appen Storytel
Den sida man landar på i Storytel (se figur 1) är boktips. Här finns bilder på böckernas omslag i bildkaruseller där man kan scrolla åt höger för att visa fler bilder. Varje karusell har en rubrik som visar vilket tema böckerna har. Man kan även scrolla neråt för att visa fler karuseller som bildar ett flöde. Detta flöde bryts av med något som kan liknas vid features, där det är en bakgrundsbild med en ovanliggande rubrik som täcker ungefär en tredjedel av skärmen. På vissa kan man svepa mellan flera bilder, och sedan kan man klicka på dem för att se böcker som hör till temat som rubriken indikerar, och en text som förklarar. Omslagen i appen är för det
på skärmen på en iPhone 7. På omslagen finns ikoner som visar på om boken finns som ljudbok eller e-bok. De böcker som har rektangulära omslag har för det mesta bara e-boksikonen. Utöver boktips-sidan finns det andra sidor i en meny som fälls ut, däribland pågående bok, serier, kategorier, sök och din bokhylla.
4.2.2 BookBeat
Figur 2 – Visningsvy av sidan ”inspiration” i appen BookBeat
Landningssidan i BookBeat kallas hem, och då jag inte har ett konto så finns inget annat än logga in eller
utforska utbudet. När man klickar på utforska utbudet så kommer man till nästa sida, som är inspiration (se figur 2). Här finns tre undersidor: boktips, serier och barnböcker, och den man kommer till först är boktips,
skärmen på en iPhone 7. Under omslaget finns ikoner som visar om boken finns som e-bok eller ljudbok samt om boken är en del i en serie. Nedanför dessa står bokens titel och författare utskrivet. I högra hörnet finns en stjärna med ett betyg.
4.2.3 Nextory
Figur 3 – Visningsvy av sidan ”boktips” i appen Nextory
Den sida som möter en när man öppnar Nextory (se figur 3) är ”boktips”. Här visas bilder på böckernas omlag i bildkaruseller med rubriker till varje karusell. När man scrollar ner blir det ett flöde av karuseller, som bryts av med helskärmstäckande features som har en utstickande bakgrund, en rubrik, en kort text och en karusell med tips på böcker. Omslagen på böckerna är blandat kvadratiska och rektangulära. De kvadratiska omslagen är 2,5 x 2,5 cm stora på skärmen på en iPhone 7. Under omslaget kan det förekomma en stjärna med ett betyg, ikoner för om boken finns som e-bok eller ljudbok, och en siffra som indikerar att boken är en del av en serie, samt vilken i ordningen boken är. Längst ner i appen finns en menybar där det utöver sidan boktips finns genrer, sparade och din profil.
5 Designprocess
5.1 Val av böcker
Det böcker som har valts till studien representerar de genrer som intervjupersonerna i förstudien (4.1) för det mesta lyssnade på eller läste. Genrerna är fantasy/sci-fi samt thriller och deckare, där de två sistnämnda i denna studie har kombinerats till en övergripande spännings-genre. De två böckerna har också valts på olika grunder. Bok nummer ett är en välkänd klassiker, som jag själv har läst och som även har en filmadaption. I spännings-genren valdes en bok som hade högt betyg inom spännings-genren i apparna som studien berör, och låg högst upp på Akademibokandelns deckare-topplista (Akademibokhandeln 2020) vid tillfället då studien utfördes. Bok 1: Liftarens guide till Galaxen av Douglas Adams (fantasy/sci-fi)
Bok 2: Ödesmark av Stina Jackson (spänning)
5.2 Mindmaping och skiss av koncept
För att lätt brainstorma tankar som uppstod om boken så gjordes en mindmap (3.2.2), där olika aspekter av boken så som karaktärer, saker, händelser och känslor skrevs ner och länkades samman. Utefter mindmapen skrevs två till tre olika konceptförslag ner, där tema, känsla och förslag på innehåll konkretiserades. Detta upprepades för båda omslagen. Koncepten kommer att skissas utifrån att de kommer att användas i de format som i nuläget används mest frekvent i apparna, vilket i Storytel och Nextory är kvadrater med sidor på 2,5 cm på skärmen av en iPhone 7 (4.2.1, 4.2.3). I BookBeat är kvadraternas sidor 2 cm (4.2.2), och valdes därmed bort för att möjligheterna för de rörliga omslagen skulle bli större, då en större yta att jobba med gavs av formaten i Storytel och Nextory. Det kvadratiska formatet valdes framför det rektangulära, då fler fann att detta kunde kopplas mer till ett digitalt format i förstudien (4.1).
5.2.1 Mindmap för bok 1: Liftarens guide till galaxen
Figur 4 – Mindmap bok 1
Mindmapen som skapades för Liftarens guide till galaxen (se figur 4) visar olika händelser i boken, karaktärer, platser och föremål som förekommer, samt känslor och stilgrepp som boken förmedlar och använder sig av. Utifrån dessa ord och tankar har sedan tre olika koncept tagits fram.
Koncept 1 Liftarens guide till galaxen
Mycket i boken kretsar kring boken som är Liftarens guide till galaxen, vilket är ett sorts uppslagsverk för liftare där de kan ta reda på alla möjliga olika saker om universum. På framsidan står det ”Don’t panic” då detta är viktigt att tänka på när man liftar. Detta koncept (se figur 5) bygger på guiden och dess framsida, där jag har valt att tolka att guiden ser ut ungefär som en modern digital surfplatta med en skärm. Stilen på konceptet är inspirerat av science fiction och teknik på 80-talet (då boken kom ut 1979). Färgskalan är tänkt att vara ganska mörk men med detaljer som ser ut att lysa i olika färger. Det rörliga elementet i konceptet är att texten på guiden ändras mellan ”Don’t panic” och bokens titel, samt olika föremål från boken som flyger omkring i bakgrunden, som om de flöt omkring i rymden.
Figur 6 – Konceptskiss 2, bok 1
Koncept 2 Liftarens guide till galaxen
På planeten Magrathea är ytan öde och kal, och detta är var karaktärerna landar med sitt rymdskepp efter att ha flytt från de onda Vogonerna. De förundras över soluppgången över planeten, vilken är ovanlig då den har två solar. Detta koncept (se figur 6) kretsar kring denna händelse, och det består av ett sceneri som visar soluppgången. Känslan i omslaget ska spegla rymdens storhet och mystik, och stilen är modern, platt, och
Figur 7 – Konceptskiss 3, bok 1
Koncept 3 Liftarens guide till galaxen
I detta koncept (se figur 7) är enkelhet fokus, samtidigt som det visar på många objekt från boken, som läsaren kan känna igen sig i. Olika illustrerade objekt visas i turordning, med en svepande övergång som går snett över omslaget. Titeln är en av de objekt som visas, blandat med bland annat en val, en delfin, en handduk, en bulldozer, guiden, med mera. Stilen på illustrationerna ska vara enkel och platt, och bakgrunden till varje illustration består av en solid färgplatta, med olika färger för varje illustration.
5.2.2 Mindmap för Bok 2: Ödesmark
Figur 8 – Mindmap, bok 2
Mindmapen till den andra boken, Ödesmark (se figur 8), beskriver karaktärer och deras kopplingar, föremål och ställen som är viktiga för berättelsen, händelser som utspelat sig samt känslor och stämningar som förmedlas av boken. Ur mindmapen togs två koncept fram.
Koncept 1 Ödesmark
Detta koncept (se figur 9) har inspirerats mycket av det ursprungliga omslaget, som består av en bild på en myr, som är blöt och gulnad, samt ett skogsbryn och en grå molnig himmel. Framför himlen står titeln Ödesmark i versaler, som är en klippmask av en bild på döda träd. Konceptet för det nya omslaget består av en bild eller en illustration av ett skogsbryn där det ligger ett par glasögon i gräset. Bakgrundsbilden kommer att vara väldigt mörk, och ett alternativ till bakgrundsbilden kan vara en bakgrund som består av en skiftande gradient i mörka jordiga toner, och en illustration av ett par glasögon. Fokus i omslaget ligger på typografin, och det är även här störst fokus på rörlighet ligger. I övrigt bör omslaget vara relativt minimalistiskt för att det inte ska upplevas som rörigt. Känslorna som omslaget ska förmedla är spänning och ödslighet.
Figur 10 – Konceptskiss 2, bok 2
Koncept 2 Ödesmark
Efter att ett mord har skett så ska två karaktärer i boken göra sig av med sina vapen, så att de inte ska bli misstänkta i utredningen av fallet. De lägger sina pistoler i en plastpåse och låter de flyta iväg längs ett vattendrag. Känslan i händelsen är stillsam men ändå stressad, och scenen känns karg och enslig. Stilen på konceptet (se figur 10) är lite ljusare, med mer kontraster och detaljer, samtidigt som illustrationerna är enkla. Rörelsen i omslaget är vattendraget och påsen med vapen som flyter igenom det. Typografin ska vara tydlig och enkel, men är inte huvudfokuset.
5.3 Värdering av koncept
Koncepten för böckerna värderades mot varandra i en värderingsmatris (3.2.3). Ett koncept väljs som nollpunkt, och de andra koncepten värderas antingen bättre (+) eller sämre (-) efter varje kriterium. Summan räknas sedan samman, och det koncept med högst summa tas vidare i designprocessen. Kriterierna till värderingen är hämtade från förstudien (4.1) där intervjupersonerna fick beskriva vad som fick dem intresserade av ett omslag, samt vad de ansåg var ett bra omslag. Detta har sedan satts i relation till den insamlade teorin om bokomslag (2.1), olika typer av omslag (2.2) samt de olika designprinciperna (2.3), för att validera att kriterierna är legitima för ändamålet. Under värderingen har det även tagits i åtanke att storleken på omslagen kommer att motsvara den storlek som apparna idag använder sig av, vilket är kvadrater med sidor på 2,5 cm (5.2).
De kriterier som togs fram var: • Tydligt
• Enkelt
• Representativt för genren • Attrahera, sticka ut • Visa på handlingen
Ett specifikt kriterium togs fram för vardera genre, då både förstudien (4.1) och teorin (2.2) visade att vad som är ett bra omslag varierar genrerna emellan. För att kunna säkerställa att konceptet passar till genren så tas detta genrespecifika kriterium med i värderingen. Dessa är baserade på vad intervjupersonerna i förstudien (4.1) fann viktigt för de valda genrerna.
Kriterierna för de olika genrerna är: • Fantasy/Sci-fi: Världsbyggnad • Spänning: Mörk + tydlig typografi
Tabell 1 – Värderingsmatris bok 1: Liftarens guide till galaxen
Kriterier Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3
Tydligt 0 Enkelt 0 + Representativt för genren 0 - Attrahera, sticka ut 0 Visa på handlingen 0 + Genrespecifikt: Världsbyggnad 0 + Summa: 0 +2 0
Tabell 2 – Värderingsmatris bok 2: Ödesmark
Kriterier Koncept 1 Koncept 2
Tydligt 0 Enkelt 0 - Representativt för genren 0 Attrahera, sticka ut 0 Visa på handlingen 0 Genrespecifikt: Mörk + tydlig typografi 0 - Summa: 0 -2
För bok 1 värderades de tre koncepten med koncept 1 som nollpunkt (se tabell 1). Koncept 2 fick två plus jämfört med nollpunkten, i kriterierna ”visa på handlingen” och ”världsbyggnad”. Detta då konceptet, i relation till nollpunkten, visar på att boken handlar om ett äventyr i rymden med ett gäng huvudkaraktärer som färdas i ett rymdskepp, samt att mycket av det utspelar sig på platsen som visas på omslaget, vilket även stärker att omslaget visar på världsbyggnad. Koncept 3 fick ett plus i ”enkelt”, då det är mindre detaljer och saker än nollpunken, och ett minus i ”representativt för genren”, där nollpunkten är starkare i det avseendet att det visar på science fiction i omslaget. Detta gör att koncept 3 hamnar likvärdigt som nollpunkten. Därav var det koncept 2 som fick högst betyg utifrån de valda kriterierna, och det är konceptet som kommer tas vidare till nästa stadie i designprocessen.
För bok 2 värderades även här koncepten med koncept 1 som nollpunkt (se tabell 2), och koncept 2 fick två minus jämfört med nollpunkten efter att det hade värderats mot kriterierna. De minus som delades ut erhölls i kriterierna ”enkelt” och ”mörkt + tydlig typografi” då konceptet i relation till nollpunkten innehåller fler element vilket kan göra att det ses som minde enkelt, och det är över lag ljusare, och då animationen tar upp större delen av omslaget så bli inte typografin lika tydlig. Detta gör att nollpunkten, koncept 1, fick högst betyg och kommer att tas vidare i designproccessen.
5.4 Storyboard
Efter att koncepten värderades mot varandra togs det koncept som fick högst summa i matrisen vidare till nästa fas där en storyboard (3.2.4) togs fram.
Till liftarens guide till galaxen togs koncept 2 vidare från värderingen (5.3), vilket bestod av en scen med en soluppgång över en planet med två solar. I den första bilden av storyboarden (se figur 11) som är nästan helt svart ser vi svaga konturer av en planet och en horisont. En röd sol börjar sakta stiga upp bakom horisonten. I nästa bild ser vi att omgivningen börjar ljusna, och utsnittet ändras så att åskådaren kommer närmare
horisonten. En andra, lite mindre sol stiger upp bakom horisonten, och vi kan skymta ett litet rymdskepp som kastar en lång skugga. I den tredje bilden kommer vi ännu lite närmre horisonten, och intensiteten på ljuset fortsätter att öka tillsammans med att solarna stiger. Vi ser nu även karaktärer bredvid rymdskeppet. I bild fyra ser vi även att bokens titel stiger upp bakom horisonten. Vi kommer inte längre närmare horisonten, utan utsnittet har nått sitt slutgiltiga stadie. Rymdskeppet glänser i ljuset från solarna, och skuggorna är korta och skarpa. I bild fem landar de pågående rörelserna, och i överkanten till höger faller en val in i bilden, som flaxar med kroppen. I bild sex landar valen bakom horisonten, och ett dammoln uppstår.
5.4.2 Storyboard för bok 2: Ödesmark
Det koncept som fick högst betyg i värderingen (5.3) för boken Ödesmark var koncept 1, som bestod av en mörk bakgrund med en bild på en skog, med ett par glasögon liggandes i gräset, och ovanför det titeln på boken. Storyboardens (se figur 12) första bild visar startbilden som är mörk och stilla, och som består av ett par glasögon som ligger i mossan, eventuellt lite sneda och trasiga för att sätta en spännande stämning. I den andra bilden framträder titeln med en animerad effekt, i en färg som kontrasterar starkt till bakgrunden. Den tredje bilden beskriver att bakgrunden skiftar i olika mörka nyanser, för att hålla omslaget levande och mystiskt, och för att åskådaren inte ska tappa intresse. Till sist beskriver bild fyra hur man ser att det blänker till i glasögonen. Här ser vi även att författarens namn har framträtt. Animationen är väldigt enkel, och fokuserar mycket på just titeln.
5.5 Animering
skulle användas till att skapa animationerna. Här togs även en färgpalett för omslaget och en slutlig stil för illustrationerna fram. Det är även här enklare att pröva olika varianter at typografi till bokens titel. För att enkelt kunna överföra illustrationerna till Adobe After Effects lades de in i ett Creative Cloud-bibliotek, som man enkelt kan nå från de båda programvarorna.
Figur 14 – Komposition i After Effects
I After Effects sattes hela kompositionen ihop (se figur 14) med hjälp av former, gradienter och
illustrationerna som importerades från biblioteket. Dessa animerades därefter med hjälp av keyframes, så att objekten ändrade storlek genom skalning, och förflyttade sig över bilden i olika hastigheter. Mycket av
objekten består av gradienter som ändrar färg, för att ge en illusion av att ljussättningen i scenen förändras. För att få till den metalliska effekten på titeln användes en relief som gav en tredimensionell effekt, gradienter och ljuskällor som gav en illusion av blänkande metall, i kombination med 3D-lager och skuggor.
Figur 15 – Slutgiltigt omslag för bok 1
Den slutgiltiga animationen (se figur 15) blev tolv sekunder lång, vilket är lite längre än vad vårt
uppmärksamhetsspann klarar av att fokusera på (2.5), men det mesta av rörelsen sker inom de första åtta sekunderna. Detta var för att animationen av soluppgången inte skulle kännas för hastig, och för att timingen med valen som faller skulle kännas bra (2.4). Stilen på titeln är metallisk och kan förknippas till äldre science fiction, vilket gör att bokomslaget blir mer representativt för sin genre, enligt kriterierna i värderingsmatrisen (5.3). Färgpaletten har hållits enkel, för att inte animationen ska bli för rörig, då formatet inte är större än 2,5 x 2,5 cm (5.2), och färgerna består av två kontrasterande kulörer, i ett par olika toner, samt gradienter mellan
5.5.2 Animering av bok 2: Ödesmark
Figur 16 – Digital skiss i Photoshop
Detta omslag baserades på ett fotografi som bakgrundsbild, som hämtades från Unsplash.com (Unsplash, 2020), som är en hemsida med open source-bilder. En digital skiss av kompositionen gjordes sedan i Adobe Photoshop (se figur 16), där bakgrundsbilden även redigerades mörkare. Sedan illustrerades glasögonen i Adobe Illustrator, där bilder användes som referens (se figur 17). Illustrationen sparades sedan i flera olika lager, för att det skulle bli enklare att modifiera illustrationen i ett senare stadie, samt kunna animera bara delar av illustrationen, om det skulle behövas.
Figur 18 – Animering av bok 2
Arbetet importerades till Adobe After Effects, där kompositionen sattes ihop med bakgrund, glasögon och en text som skapades direkt i After Effects. Över bakgrunden lades en gradient med fyra olika färger, med låg opacitet, som animerades med keyframes så att färgerna skiftade över bilden. Dessutom lades en bild på ett dött träd ovanpå bilden, med blandningsläget multiplicera, som gör delar av bilden genomskinlig, för att skapa
Figur 19 – Slutresultat bok 2
Den slutliga animationen blev åtta sekunder lång, vilket är precis så långt som människans
uppmärksamhetsspann, där merparten av rörelserna sker under den första halvan (2.5). Titeln är skriven i en enkel och tydlig sans serif i en stor teckengrad, dels för att öka läsbarheten (2.3.3), men även då detta är ett vanligt stilgrepp för deckare, vilket gör det enklare att koppla boken till dess genre (5.3). Ytterligare en faktor till att titeln är extra tydlig är det tänkta formatet på omslaget, 2,5 cm2 (5.2). Färgen på titeln är en varm gul färg, som har hög kontrast till bakgrunden vilket gör att ögat dras till titeln (2.3.2), samtidigt som färgtonen går igen i bakgrunden, vilket ger en behaglig balans. Författarens namn är utformat liknande som titeln, förutom att det är skrivet med gemener och i en mindre grad. Detta för att titeln ska få en högre ställning hierarkiskt, dels för att orientera läsaren genom omslaget (2.3.1), men även då titeln var ett viktigare element än författaren, enligt respondenterna i förstudien (4.1). Glasögonen animerades så att varaktigheten på blänket i glasen skulle kännas bra, och ge en naturlig rörelse (2.4). Animationerna i detta omslag är något mer
6 Värdering
Figur 21 – mockups på statiska omslag
De framtagna omslagen sattes in i en mockup av en app, där de övriga omslagen var statiska, medan omslaget som tagits fram i studien var rörligt (se figur 20). Detta gjordes för att respondenterna i värderingen skulle få en så verklighetstrogen upplevelse som möjligt av att se de rörliga omslagen. I båda dessa var det omslag
6.1 Enkät till deltagare i förstudien
Enkäten skickades ut till de sju personer som deltog i förstudien (4.1) varav sex valde att svara på den uppföljande enkäten. Enkäten bestod av två avsnitt, där det första innehöll två mockups (se figur 20) med de två rörliga omslagen i en appmiljö tillsammans med andra statiska omslag, där respondenterna fick svara på vilket av omslagen i vyn de fann mest intressant, och varför. Avsnitt två bestod av utvärderande frågor som behandlade vad respondenterna tyckte om de rörliga omslagen, och hur de trodde att det skulle påverka deras användande av apparna.
Resultatet av enkäten (se bilaga 3) visade att hälften av respondenterna fann att de rörliga omslagen fångade deras intresse mest. Samtliga som svarade att det rörliga omslaget väckte mest intresse hos dem svarade att det var för att det var rörliga element i det. En person som svarade ett statiskt omslag som det som intresserade hen mest, gav orsaken att det rörde på sig, vilket indikerar att hen hade tänkt ange det rörliga omslaget, men råkat klicka i fel alternativ. De som angav ett statiskt omslag som mest intressant gav blandade orsaker, bland annat titeln, en författare eller att det såg estetiskt tilltalande ut.
Respondenternas allmänna uppfattning om de rörliga omslagen var blandade, med uttryck så som ”de gjorde mig mest nyfiken”, ”märkte inte att de var rörliga”, ”konstigt”, ”rörigt”, ”kul”, ”modernt”, ”häftiga och intressanta”. Fyra av sex respondenter upplevde att de rörliga omslagen fångade deras uppmärksamhet, men bara tre av dessa upplevde ett ökat intresse för omslaget.
Fördelar som respondenterna såg med rörliga omslag innefattar att det upplevs som spännande, att det drar åt sig uppmärksamheten bland en mängd böcker och att det kan sätta en stämning. Nackdelar innefattade att man kanske hinner klicka eller scrolla vidare innan man hinner uppfatta omslaget, att det kan bli motsatt effekt och de statiska blir mer intressanta, att det kan vara rörigt om många omslag rör på sig samtidigt, och att det kan ha motverkande effekt om viktiga element som titeln är animerade.
De rörliga omslagen skulle enligt tre av respondenterna göra så att de klickar in för att läsa mer om boken på grund av nyfikenhet. Andra svar innefattade att det skulle vara mer iögonfallande, att omslagen skulle kännas mer moderna och påkostade, samt att det kan kopplas mer direkt till en ljudbok. Övriga åsikter om de rörliga omslagen var att de hade potential att bli en snackis, att det kan funka till att göra reklam för en bok i ett annat flöde, att det är en kul idé, och om ett omslag rör sig för långsamt så kan det göra en otålig och få motsatt effekt.
6.2 Enkät till nya deltagare
En enkät skickades ut till respondenter som inte hade någon tidigare vetskap om denna studie för att undersöka om de fann de rörliga omslagen mer intressanta än statiska omslag. De fick först se tre
skärmdumpar med statiska omslag från ljud- och e-boksappar (se figur 21). Där fick de ange vilket omslag de tyckte var mest intressant och varför. Sedan fick de se mockups med de rörliga omslagen (se figur 20), och även där fick de svara på vilket omslag de tyckte var mest intressant och varför. Därefter ställdes kvalitativa frågor om hur respondenterna uppfattade de rörliga omslagen, och vilka för- och nackdelar de kunde se, likt de i enkäten till de tidigare deltagarna (6.1).
Tio personer svarade på enkäten (se bilaga 4), i åldrarna 23 till 32. Två av dem använder aldrig ljud- och e-boksappar, två av dem har använt dem, men gör det inte längre. Fyra av respondenterna använder apparna någon gång ibland, och två av dem använder dem ofta.
De tre första frågorna där respondenterna skulle svara på vilket omslag som väckte mest intresse innehöll endast statiska omslag. På den första fann 50% av respondenterna att omslag nr 2 väckte mest intresse. På den andra fann 60% att omslag nr 2 väckte mest intresse. På den tredje frågan var fördelningen jämnare, men det omslag som flest tyckte var intressant var omslag nr 2, med 40% av rösterna. Anledningarna till varför de fann omslaget intressant varierade mycket, men några av de mest förekommande anledningarna var färgerna, omslagets känsla, eller vilken genre omslaget såg ut att höra till.
På frågorna om de mockups som innehöll de rörliga omslagen svarade 60% av respondenterna på vardera fråga att det rörliga omslaget var det som fångade deras intresse mest. På båda frågorna var det även 60% av svaren på frågan om varför de valde just det omslaget som berörde de rörliga elementen. De som valde ett statiskt omslag som mest intressant angav orsaker som berörde författaren, att det är gripande eller intressant eller att stilen på omslaget tilltalar dem.
rörde på sig. En av respondenterna svarade att de rörliga omslagen inte påverkade så mycket vad som var intressant, utan att det var hens personliga stil som avgjorde.
Den fördel som pekades ut mest var att det rörliga omslaget fångar ens intresse bättre och är mer utstickande. Dessutom menade de att det kan ge en känsla för innehållet och bringa liv i storyn, samt att de tyckte att det var ett roligt sätt att framhäva böckerna på. En tydlig nackdel enligt respondenterna var att det kunde bli rörigt, och att det kunde ha en motsatt effekt om flera omslag rörde sig samtidigt. De poängterade även att det finns en risk att man hinner bläddra vidare innan hela det rörliga omslaget har hunnit spelas upp.
Av de som var användare av någon ljud- och e-boksapp skulle rörliga omslag påverka två av respondenterna genom att de skulle klicka in oftare på böcker som de annars kanske inte hade klickat på, en skulle påverkas positivt i sitt användande, och en skulle ha lättare att hitta något den var intresserad av att lyssna på. Tre personer skulle inte påverkas alls, eller bara väldigt marginellt. Övriga tankar från respondenterna var att rörliga omslag kunde vara bra för att skapa uppmärksamhet vid lansering av nya böcker, och att de bör vara enkla och lättlästa och inte för händelsetäta.
7 Analys
Vad som väcker intresse i ett bokomslag i en ljud- och e-boksapp skiljer sig åt från person till person, vilket svaren på enkäterna i värderingen påvisar. Majoriteten fann ändå att de rörliga elementen var en ny spännande faktor i omslagen, som gjorde att dessa omslag stack ut från mängden, samtidigt som de ökade och drog åt sig deras intresse mer än de statiska omslagen som fanns bredvid. Detta kan jag koppla till Bergströms (2015) designprincip om att bra grafisk form ska attrahera och orientera åskådaren (2.3.1), viket de rörliga omslagen i detta fall har lyckats göra.
Den generella uppfattningen om de rörliga omslagen var positiv, och många trodde på en potentiell framtid för omslagen, om de utformades på ett enkelt och tydligt sätt, så att de inte upplevdes som röriga eller stressande. En annan riskfaktor som påpekades var att man inte skulle hinna uppfatta de rörliga elementen över huvud taget, där en person i enkäten medgav att hen helt hade missat de rörliga elementen. Här kan jag se en koppling till teorierna om att vårt attention span har blivit allt kortare med åren, och att det är viktigt att det allra viktigaste innehållet visas först (2.5), vilket kan kopplas vidare till att ett bokomslag har 2-3 sekunder på sig att övertyga en köpare (2.1).
Flera pekade ut det faktum att rörliga omslag kändes aktuellt och nytänkande, och att de var förvånade att det inte redan fanns. Rapportens inledning (kapitel 1) tog upp att rörlighet blir allt vanligare på digitala
plattformar, där både Netflix och Spotify redan använder sig av rörlighet på något vis. Detta kan indikera att införandet av rörliga omslag ligger rätt i tiden just nu, och att studien kan användas som underlag till vidare undersökningar inom ämnet.
En viktig faktor för många var att omslaget skulle förmedla rätt känsla, och vara representativt för genren, vilket även talas om i teorin om bokomslag (2.1). Även estetiken i omslaget skulle tilltala dem. Vissa tyckte att de rörliga omslagen lyckades med detta, medan vissa tvärtom tyckte att det föll bort. Detta visar på att ens personliga preferenser vad gäller genre och estetik är väldigt avgörande för vad som anses som ett bra
8 Slutsats
Syftet med denna undersökning var att ta reda på om ett rörligt bokomslag i en ljud- och e-boksapp kan öka intresset för en bok, och hur ett sådant omslag bör utformas för bästa möjliga resultat. Två rörliga bokomslag togs fram, som sattes in i en miljö som skulle efterlikna den av en ljud- och e-boksapp. Därefter värderades och analyserades omslagen, så att följande slutsatser skulle kunna dras:
Undersökningen visade att intresset var större för de bokomslag som använde sig av rörlig grafik jämfört med de som använde sig av statiska bilder. Det framgick också att rörliga omslag bör vara enkla och tydliga, för att inte orsaka stress och göra appmiljön rörig, och den viktigaste informationen bör visas inom de första
sekunderna av ett rörligt omslag för att tittaren inte ska tappa uppmärksamheten. Omslaget bör också koppla tydligt till bokens genre och känsla. Det framgick samtidigt att individer har olika preferenser, och att man dras till omslag som representerar en genre de tycker om.
9 Diskussion
9.1 Teoretisk ram
Eftersom rörliga bokomslag är ett väldigt outforskat område var det svårt att hitta teorier som kunde appliceras inom vissa områden. Mycket av det jag hittade på animation eller rörlig grafik berörde områden som inte kändes applicerbara på min studie. Det finns inte heller mycket teori om hur ett digitalt bokomslag, än mindre ett omslag för en ljud- eller e-boksapp, bör utformas jämfört med ett omslag till tryck.
För att komplettera den teoretiska ramen hade teorier angående utformning av omslag för olika genrer kunnat tas med. Detta var något jag sökte sparsamt efter, men i efterhand hade det kunnat bidra med mycket
matnyttig information till studien, dels i värderingen av koncept, men också utformningen av omslagen.
9.2 Metod
Ett Pugh-chart användes som värderingsmatris för att värdera de olika konceptförslagen mot varandra i designprocessen. Detta är en metod som Arvola (2014) menar ämnar sig bäst om konceptförslagen är många, samt skiljer sig avsevärt mot varandra. I denna studie togs endast 2-3 olika konceptförslag fram, och i vissa fall var skillnaderna inte jättestora. Därför kunde valet av metod för detta avseende setts över en extra gång. Jag menar dock att metoden ändå gick att applicera på studien för att få fram en tillräckligt bra värdering av koncepten, men med en annan metod hade värderingen kunnat bli starkare. Arvola (2014) menar att kriterierna som används i en sådan värderingsmatris ska vara baserade på insamlad fakta, och fungera som effektmål, vilket kan appliceras på de kriterier som togs fram till denna studie då de tog upp kvaliteter som bokomslagen bör besitta för att uppnå god kvalitet, baserat på insamlad fakta från förstudien.
För att få fram fler konceptalternativ, vilket hade gjort värderingsmatrisen mer motiverad som metod, hade en annan metod för idégenerering kunnat tillämpas. Då jag arbetade själv var det svårt att brainstorma mängder
9.3 Förstudie
De semi-strukturerade intervjuerna gav väldigt mycket intressanta insikter om hur bokomslag fungerar, vilket var väldigt nyttigt för mig som författare att ha med mig, då jag inte själv har använt mig av ljud- eller e-bokstjänster i någon större utsträckning innan, samt jag har en väldigt subjektiv syn på hur jag ser på ett bokomslag och vad som tilltalar mig, och det var spännande att se flera olika synvinklar och tankesätt. Denna del av förstudien fick även ligga till grund för väldigt mycket av den fortsatta studien, och det finns ännu mer intressanta åsikter och synvinklar att hämta ur den. Det var dock inte genomförbart att ta hänsyn till allt som sades i intervjuerna, då arbetet hade blivit för omfattande.
En annan del av förstudien var att studera tre appar för att få en bättre förståelse för hur de såg ut och
fungerade. Denna studie hade kunnat utvecklats för att generera mer matnyttig fakta att ta med i den fortsatta studien då det mesta som togs med från studien var formatet för de rörliga omslagen som togs fram. Hade jag ställt andra frågor om apparna hade jag kanske fått ett annat resultat, vilket hade påverkat resultatet av studien. Som komplement till en eventuell teoridel om genrer hade ytterligare en förstudie kunnat utföras, där en trendspaning hade genomförts för de två genrer som böckerna till de rörliga omslagen föll under. Jag hade då kollat hur omslag i dessa genrer ofta ser ut, och sedan haft detta i åtanke i min egen designprocess. Detta hade dock förutsatt att böckerna hade valts tidigare i processen än vad de gjorde nu, alternativt att trendspaningen hade legat som en del av urvalsprocessen för böcker att göra rörliga omslag till.
9.4 Designprocess
Valet av böcker att göra en redesign på baserades på kriterierna att det ena var en välkänd klassiker, och det andra en listetta. Här hade det varit intressant att även ta med andra kriterier, och kanske utgått från ett omslag som ses som ett sämre omslag i sin statiska skepnad, och försöka förbättra det genom att göra om det, och att göra det rörligt. Valet av böcker kan också ha präglats av min personliga smak för böcker, då jag hade läst en av böckerna tidigare, och tycker att det är en bra bok.
De genrespecifika kriterierna för värderignen av koncepten kunde ha grundats starkare om teori om de två valda genrerna hade tagits upp, och kriterierna hade valts baserat på en kombination av förstudien och teorin som grund. Ett annat alternativ hade varit att göra en studie av befintliga omslag i apparna inom de valda genrerna, för att sedan basera kriterier samt designbeslut utifrån denna. I värderingen av koncepten bedömer jag även själv huruvida ett koncept är bättre eller sämre än nollpunkten. I detta fall var detta det enklaste sättet
att göra värderingen på, och jag har varit så objektiv jag kan i min bedömning, men ett annat scenario hade kunnat vara att be utomstående personer värdera koncepten utifrån kriterierna.
Vad vi ser som estetiskt tilltalande är väldigt subjektivt, och varierar stort. Jag har designat de rörliga omslagen i denna studie utifrån teorier och förstudie, och de har värderats och granskats, men det är oundvikligt att frångå den faktorn att omslagen ändå på något sätt kommer att präglas av min personliga stil. En perfekt designer har kanske ingen personlig stil, utan anpassar sig likt en kameleont, men det är svårt att inte låta de undermedvetna tankarna påverka i designprocessen. Designbesluten kring de två rörliga omslagen är väl grundade i den teoretiska ramen, och har även kopplats till förstudien och teorier som uppkom där, samt till värderingen och designbeslut som tagits tidigare i designprocessen.
9.5 Värdering
Antalet deltagare i enkäten som skickades ut till nya deltagare hade med fördel varit större. På så sätt hade man fått en bättre validitet i resultatet, och säkrare analyser och slutsatser hade kunnat genomföras.
Värderingensenkäten skickades ut sent i processen, så för att säkerställa att några svar kom in alls, skickades den ut till personer som jag var säker på skulle kunna tänka sig att svara på enkäten. Att det var personer jag kände tror jag inte påverkade personernas sanningshalt, då de flesta har tagit del av akademiska sammanhang själva, och förstår vikten av sanningsenlighet i sådana sammanhang. Hade enkäten kunnat skickas ut till en större mängd deltagare, hade den kanske behövt omformats så att de kvalitativa frågorna var mer mätbara, för att underlätta sammanställningen av data.
Skärmdumparna från apparna som användes till mockups i värderingen togs utan någon större hänsyn till vilka omslag som visades på skärmen vid tillfället, förutom att jag undvek att samma omslag förekom två gånger. Hade större vikt lagts vid urvalet av omslag i värderingen hade resultatet kunnat se annorlunda ut, till exempel om jag hade tagit statiska omslag som var väldigt ljusa och ställt ett mörkt rörligt omslag mot dem hade det fått en annan utkomst än om de statiska omslagen också var mörka.
