Samediggi Samedigge Saemiedigkie Sametinget

Samediggi Samedigge Saemiedigkie

Sametinget

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:2 COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:2

§§46 - 55

N äringsnämnden Sammanträdesdatum Coahkkinbeaivemearri

2018-03-14

Plats och tid I Baiki ja aigi

Beslutande I Mearrideaddjit

Övriga deltagande I Iezaoassevaldit

Paragrafer/P aragrafåt

Utses att justera I Darkkisteaddji

Underskrifter

sekreterare calli

ordförande sagadoalli

ordförande sagadoalli

justerare darkkisteaddji

justerare dårkkisteaddji

~f

)usteramas sign.

~ . --U--

Stockhohn 2018-03-14

Näringsnämnden

Stefan Mikaelsson, ordförande Birgitta Andersson

Håkan Jonsson Erik Fankki Agneta Rimpi

Rennäringsnämnden

Marita Stinnerbom, ordförande Matti Berg

Torkel Stångberg Martin Lundgren

Ingela Nilsson, näringschef Jan Rannerud, ledamot styrelsen Lars-Ove Sjajn, rennäringschef

§§46 - 55

~~ L

6tef~ ~ikaelsson

.4-"!7:~ ^{. .} ,J'(?~:~.C!.~ .... . ... . . ... .

Marita Stinnerborn

.<f~~~~·~ ··· ·· · ·· · · ··· · ···

Erik Fankki

, /;;41( .. ~ ^{. ... . ... . .}

Torkel Stångberg

Sida 2 I 5

Organ/Organa

Sammanträdesda tum /Coahkkinbeaivemearri

Justeringen har tillkännagivits enligt anslag.

Darkkastusleadieåihuvvonalmmuhantavvalis.

N äringsnämnden 20180314

Datum fö, amlags uppsättande I Ilmmuhanbeaivi .

~ ^{lj l.rs. .} ~ J. r ... ..

Förvaringsplats för protokollet/

Beavdegirjjivurkensadji Underskrift I Vuollaicala

§ 46 Öppnande

Sametingets kansli, Kiruna/

Samedikkihalddahus, Giron

cr<M

...

Ordförande för näringsnämnden Stefan Mikaelson hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.

§ 47 Val av justerande ledamöter (en från varje nämnd)

Närings- och rennäringnämnderna beslutar:

att utse Erik Fankki och Torkel Stångberg att justera dagens protokoll.

§ 48 Godkännande av kallelse

Närings- och rennäringnämnderna beslutar:

att godkänna utskickad kallelse.

§ 49 Genomgång av föregående protokoll

Då detta är ett gemensamt möte med rennäringsnämnden utgår denna punkt.

§ 50 Fastställande av föredragningslista

Närings- och rennäringnämnderna beslutar:

att godkänna föredragningslistan med följande strykning och tillägg:

§ 53 Nationell finansiering utgår då det inte är en gemensam fråga

§ 55 Övriga frågor - tillägg:

Skoterkörning

6'§

justeramas

sign. ~ ~ ^.j..Ll

§

Den nuvarande programperioden för strukturfonderna har passerat halvtid och snart drar arbetet igång på allvar med en ny programperiod. Ingela Nilsson redogör för vilka

program som Sametinget ansvarar för idag (Landsbygdsprogrammet och Interreg) och vilka strukturfondsprogram och fonder som vi inte har inflytande över. Nämnderna diskuterar för och nackdelar med att ha helt egna program och kommer framtill att dagens ordning med ansvar över egna delområden/-program är ett bra alternativ. Dock behöver vi fundera över om Interreg skall vara fullt integrerad i huvudprogrammet eller om vi ska arbeta för den ordningen vi hade förra programperioden (2007 - 2013) att för ett eget delprogram. Nämnderna diskuterade även möjligheterna att få ett större inflytande över de medel som finns i regionala och sociala fonderna. Till det kommer även frågan om egna regionala medel för initiering och medfinansiering av projekt.

Nämnderna diskuterar en del frågeställningar som får utgöra ett första underlag till det fortsatta arbetet (bil 1).

Närings- och rennäringsnämnderna beslutar:

att uppdra till näringsnämnden och kansliet att fortsatt arbeta med frågan om nästa strukturfondsperiod rörande alla program och fonder,

att hålla rennäringsnämnden löpande informerad.

§ 52 Landsbygdsprogrammet efter 2020

Ingela Nilsson redogör för det fortsatta arbetet med kommande programperiod för landsbygdsprogrammet. Kommissionen har kommit ut med meddelande om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken för EU (GJP) och näringsdepartementet har därefter gjort en promemoria som utgör ett förslag till förändring av GJP till år 2030. Kort sammanfattat innehåller promemorian bl.a. följande:

• Minskning av direktstöden till jordbruket - förflyttning av stöden från inkomststöd till marknadsstöd

• Ökning av stöd till miljö- och klimatåtgärder

• Utjämning av skillnader mellan stad och land

• Hårdare krav på djurvälfärd

• Större vikt vid företagsstöd/investeringsstöd för näringarna på landsbygden

När man tittar på de områden som troligen kommer prioriteras inför kommande programperiod finns flera områden där rennäringen och övriga samiska näringar kan passa in och där det kan vara lämpligt att Sametinget skapar en strategi. Det är framförallt inom miljö och klimat, konkurrenskraft och att jämna ut skillnaden mellan stad och land.

Att samerna är ett urfolk bör även det belysas och tydligt framföras.

Rennäringen skiljer sig från jordbruket genom att det är fribetande djur och en extensiv näring som bedrivs över stora arealer både i skog och på fjäll. Rennäringen har inte samma miljöpåverkan som stora delar av jordbruket utan bidrar till biologisk mångfald

~f

Justerarnassign.

~ * ^l1t..Ll

och andra ekosystemtjänster. Rennäringen är mycket dessutom beroende av miljö och klimat samt en fungerande grön infrastruktur.

Största delen av Sapmi kan betecknas som extrem glesbygd, de samiska näringarna inklusive rennäringen ger möjlighet till fler företag på landsbygden och är samtidigt beroende av andra företag och service som exempel, bensinstationer, butiker, fungerande transporter, bredband samt skola, omsorg mm. Stöden för ökad konkurrenskraft samt Sveriges förslag till stöd för områden med sämre förutsättningar skulle kunna gynna samiskt näringsliv.

Övrigt att notera är att det finns även diskussioner om medel för att hantera risk, riskkapital samt någon form av försäkring/skadeersättning vid missväxt, utbrott av djursjukdomar eller naturkatastrofer mm. Man diskuterar också "smarta byar" och cirkulär ekonomi i samband med miljö och klimatfrågorna.

Närings- och rennäringsnämnderna beslutar:

att uppdra till näringsnämnden och kansliet att fortsätta arbetet med nästa programperiod.

att hålla rennäringsnämnden löpande informerad.

§ 53 Traditionell kunskap, projekt inom regeringskansliet

Rennäringschefen Lars- Ove Sjajn informerar om arbetet med utredningen "Traditionell kunskap".

Närings-och rennäringsnämnderna beslutar:

att lägga informationen till handlingarna.

§ 54 Övriga frågor

Problem med skoterkörning

Erik Fankki lyfter frågan om den ökande skoterkörningen. Den oreglerade skoterkörningen ökar, skoterförsäljningen har slagit i taket denna säsong och

konfliktytorna ökar mellan olika näringar och friluftslivet då okynneskörningen är ett stort problem. Med det följer även ökade avgasutsläpp och Erik gör en jämförelse med flyget och dess utsläpp av avgaser.

Närings- och rennäringsnämnderna beslutar:

att fortsatt följa frågan i båda nämnderna då problemet primärt är en

sarnhällsplaneringsfråga men också blir ett ökande problem för det samiska näringslivet i stort.

§

Ordförande för näringsnämnden Stefan Mikaelsson tackar alla ledamöterna för visat intresse och förklarar mötet avslutat.

~f

justeramas sign.

0v ^{~ 0Jfa}

z

~

'\ ~

Stöd och stödformer

• Vilka olika stödformer Behövs/krävs?

• Vilket stöd i ansökningsprocessen?

• Urvalsprocessen-är den viktig?

• Kunskapscenter i Såpmi

• Hur mäter vi om vi lyckats

Innehåll Hur arbetar vi med:

• traditionell kunskap

• Biologisk mångfald

• Miljö och klimat

• Kunskapsöverföring

• Innovationer

• Ekonomisk utveckling

Mål och vision

• Vad vill vi

• Vilka behov har vi

• Vilket underlag ska vi grunda programmen på

• Vad vill vi uppnå med kommande program

• Vem ska göra vad

• Saemien vuehkie

EU-programmen efter 2020

•

•

•

Landsbygdsprogrammet lnterreg

Övriga EU-program

Sametingets politik

• Hur kopplar vi programmen till Sametingets övriga politiska dokument

• Hur kommunicerar vi till den samiska allmänheten

Nya stöd som:

• Start-/generationsstöd

• "fru/sambo-stöd"?

• Ahkka jih Aajja-stöd?

• Andra typer av stöd?

Övriga EU-programmen (ERUF, ESF)

• Hur får vi in samiskt innehåll/

samisk dimention i övriga program

\):

---

~